Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden

Transkript

1 Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(34)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för tre av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt, den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(34)

4 Sammanfattning I åtgärdsområdena Furusundsleden, Bergshamraån, Bergshamraviken, Penningbyån och Edsviken finns 26 ytvattenförekomster varav endast fyra uppnår god status. och fysisk påverkan de dominerande miljöproblemen. Problem med övergödning förekommer främst i kustvattenförekomsterna och i Penningbyån med dess sjöar. Även sjön Infjärden som periodvis drabbas av saltvatteninträngning har övergödningsproblem. Jordbruk, enskilda avlopp och dagvatten är de viktigaste påverkanskällorna. beräknas kunna uppnås om samtliga föreslagna åtgärder genomförs. För Bergshamraviken är läget mer svårbedömt eftersom internbelastning skulle kunna utgöra en betydande del av fosforbelastningen. Fortsatt utredning krävs för att avgöra vilka åtgärder som behövs där. Tre av områdets 15 grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021, främst på grund av höga halter av klorid. Orsak till höga kloridvärden behöver undersökas för att föreslå lämplig åtgärd. Risk finns för saltvatteninträngning. För att följa miljökvalitetsnormerna i Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden åtgärdsområde föreslås framför allt: För miljöproblemet övergödning: Norrtälje, Vallentuna och Österåkers kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn och länsstyrelsen i Stockholms län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder för att minska belastningen från åkermark genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje och Österåker tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar och Havs- och Vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje och Österåker i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från dagvatten och avloppsledningsnät minskar och Naturvårdsverket besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Stockholm bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 19 vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje och Österåker se över de vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft eftersom de kan vara i behov av revidering. 4(34)

5 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (34)

6 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar Furusundsleden, Bergshamraån och Bergshamraviken samt Penningbyån och Edsviken (figur 1). I hela området finns 26 ytvattenförekomster fördelade på 6 sjöar, 8 vattendrag och 12 kustvattenförekomster samt 15 grundvattenförekomster (figur 2). I området finns också 75 sjöar och 67 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det över 750 km 2 stora området domineras av skog (74 procent av landytan) följt av jordbruk (13 procent), tätort (6 procent) och öppen mark (5 procent). Öppet vatten utgör 230 km 2. Området är relativt glesbefolkat personer är folkbokförda i området, vilket är 25 personer per kvadratmeter landyta. Befolkningen ökar dock kraftigt sommartid och andelen åretruntboende i fritidshus har ökat under en längre tid. Detta kan medföra stor belastning på sjöar, vattendrag och kuststräckor. Fyra kommuner finns i området: Norrtälje, Vallentuna, Värmdö och Österåker. Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar där områdets grundvattenförekomster finns. Då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Berggrunden består av svårvittrat urberg, men jordarna är kalkhaltiga. Förekomst av leror och andra finkorniga jordar ökar motståndskraften mot försurning ytterligare. Sprickdalslandskapet fortsätter ut i skärgården och högre partier bildar öar, kobbar och skär. Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. 6(34)

7 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 7(34)

8 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 8(34)

9 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Av områdets 26 ytvattenförekomster uppnår bara fyra god status (figur 3). är det dominerande miljöproblemet i kustvattenförekomsterna och Penningbyåns vattenförekomster. Inom Bergshamraån och delar av Loån står hydromorfologisk påverkan för den mest betydande påverkan. 9(34)

10 Figur 3. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status (figur 4). 10(34)

11 För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen. Figur 4. Kemisk status i ytvatten, exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) Grundvatten Kemisk status och risk Samtliga grundvattenförekomster har god kemisk status. Totalt 14 förekomster finns inom åtgärdsområdet varav två förekomster beskrivs i bilagan för Björkö-, Tjockö-, Lidöfjärden samt Vätösundets och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområden. Av de resterande 12 förekomsterna riskerar en förekomst (SE (34)

12 Bergshamra-Mora), att inte nå god kemisk status till 2021, på grund av potentiellt påverkanstryck, klorid och sulfat (figur 5). På grund av den direkta närheten till Östersjön och höga kloridvärden går det inte att utesluta ytterligare kvalitativa problem Figur 5. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status (34)

13 Kvantitativ status och risk Kvantitativ status är i överlag god i regionen som helhet, men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken finns 7 vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla åtgärdsområdena i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken finns inga badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). Tabell 1 listar de 6 Natura 2000 områdena som ingår i åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken med respektive utpekade vattenrelaterade naturtyp/art. Syftet med samtliga områden är att uppnå gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper och arter. 13(34)

14 Tabell 1. Natura 2000 områden i åtgärdsområdena Bergshamraån och Bergshamraviken, Furusundsleden och Penningbyån och Edsviken. Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID) SE SE SE / SE Ingen vfk. SE SE Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn) Ålandsfjärden sek namn Yxlaområdet Ålandsfjärden sek namn/ Kapellskärsområ det Yxlaområdet Loån (mellan Tärnan och Viren) 1.2 Miljökvalitetsnormer Natura 2000 området (EUID) SE SE SE SE SE SE Natura 2000 området (NAMN) Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt fågeldirektivet Furusunds Rev (1170) -fjärden Ängsö Laguer (1150), Rev (1170) Riddershol m Storlaven Söderflade n Trehörning s-skogen Rev (1170) Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Laguer (1150) Ingen utpekad vattenrelaterad naturtyp. Utpekade arter: Bivråk, bred gulbrämad dykare, citronfläckad kärrtrollslända, järpe, spillkråka, tjäder Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Sänkt kvalitetskrav har tillämpats för de vattenförekomster med hamnar som tidigare varit kategoriserade som kraftigt modifierade vatten. De är nu omdefinierade till naturliga vatten och har erhållit miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status, vilket avser kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. För övriga kvalitetsfaktorer finns en beskrivning vilken status som ska uppnås eller bibehållas. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 14(34)

15 1.2.1 Ytvatten Miljökvalitetsnormer för ekologisk status i ytvatten och tidsundantag framgår av tabell 2. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Lindalssundet Västra Saxarfjärden Östra Saxarfjärden Norrfjärden sek namn Bergshamraviken Yxlaområdet Ålandsfjärden sek namn Långfjärden Kapellskärs hamnområde Kapellskärsområdet Åkeröfjärden SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Måttlig ekologisk status (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) 15(34)

16 Loån (mellan Viren och Losjön) SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Loån (mellan Largen och Losjön) SE Konnektivitet (Orimliga kostnader) Largen SE Konnektivitet (Orimliga kostnader) Bergshamraån SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Viren SE (Tekniskt omöjligt) Penningbyån SE (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Länna Kyrksjö SE (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Edsviken SE (Naturliga förhållanden) Penningbyånuppströms Länna Kyrksjö SE (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Infjärden SE (Tekniskt omöjligt) Vattendrag fr Infjärden SE (Orimliga kostnader) Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har 16(34)

17 resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Fyra vattenförekomster har kompletterande krav för skyddande områden enligt gynnsam bevarandestatus via Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, och, för några vattenförekomster, även Fågeldirektivet (79/409/EEG). Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Tillstånd Problem med övergödning förekommer främst i kustvattenförekomsterna och i Penningbyån med dess sjöar (figur 6). Även sjön Infjärden som periodvis drabbas av saltvatteninträngning har övergödningsproblem. Tillståndet i Bergshamraviken och Länna Kyrksjö bedöms som särskilt anmärkningsvärt. Det är sannolikt att läckage från Bergshamravikens sediment är en betydande källa till näringsämnen. Jämfört med andra vattendrag i regionen är Loån, Bergshamraån och Penningbyån näringsfattigare och mindre påverkade av övergödning. Loån och Berghamraån har god status med avseende på näringsämnen. Underlaget för att bedöma tillståndet med avseende på näringsämnen bedöms vara gott. 17(34)

18 Figur 6. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela områdets inlandsvatten behöver fosfortillförseln till vatten minska med 270 kg (figur 7), vilket motsvarar 12 procent av den totala belastningen. Det är i Penningbyån och Infjärdens avrinningsområden som belastningen av fosfor behöver minskas. För kustvatten har förbättringsbehovet endast beräknats för Bergshamraviken. Fosforbelastningen från land behöver minska med 44 procent vilket motsvarar 380 kg och kvävebelastningen med 35 18(34)

19 procent vilket motsvarar kg. Belastningen från land motsvarar dock bara en tiondel av den totala tillförseln. Därför krävs också att Sverige genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan så att utsjöpåverkan minskar på sikt. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 19(34)

20 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 8 är fosfortillförsel från jordbruket den dominerande källan i området. En annan betydande påverkanskälla är enskilda avlopp. Påverkan av dagvatten kan lokalt vara av betydelse trots att det totalt sett är en relativt sett liten källa. 1% 9% 13% 13% 5% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 59% Figur 8. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder beräknas kunna minska belastningen av fosfor till området med 320 kg per år i inlandsvatten (tabell 3). Ytterligare åtgärder vid kusten beräknas minska belastningen med knappt 400 kg per år, vilket ger en total minskning av fosfor till kusten med knappt 700 kg per år (tabell 4). Kvävebelastningen på havet beräknas minska med drygt kg. Åtgärdsprogrammet till 2021 bedöms dock bara kunna leda till åtgärder motsvarande cirka 100 kg fosfor per år för inlandsvattnen, ytterligare drygt 100 kg fosfor per år för kustvattnen samt drygt 300 kg kväve per år till kusten. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp, dagvattenåtgärder och ett antal åtgärder på jordbruksmark. Åtgärder på jordbruksmark beräknas kunna minska belastningen av fosfor med cirka 50 kg i Furusundsledens åtgärdsområde, och cirka 250 kg i Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområde. De åtgärder som beräknas kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket, och som dessutom är de mest kostnadseffektiva åtgärderna, är fosfordammar, strukturkalkning och anpassade skyddszoner. Strukturkalkning förbättrar lerhaltiga jordars struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade 20(34)

21 skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Det finns över 6000 enskilda avlopp i hela området. Om de som idag inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas så att kraven nås kan belastningen av fosfor till avrinningsområdet minska med knappt 200 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Vid prioritering av vilka avlopp som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. I de delar av området som är tätt bebyggda med bostäder eller industriområden är dagvattenåtgärder viktiga för att minska belastningen av fosfor, kväve och miljögifter. Det är främst invid Västra Saxarfjärden den största potentialen finns. Andra typer av dagvattenåtgärder kan i många fall vara lämpligare än dagvattendammar, till exempel vid brist på passande mark och dagvattendammarna ska ses som ett exempel på en effektiv åtgärd. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. För att nå denna effekt måste allt dagvatten passera en reningsanläggning. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårdgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närheten av sjöar och vattendrag. Det finns uppskattningsvis över 800 hästar relativt jämnt fördelade över området, men med en viss koncentration till de södra delarna. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. 3 Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. För Bergshamraviken skulle internbelastning kunna utgöra en betydande del av fosforbelastningen. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för nå god ekologisk status krävs fortsatt utredningsarbete. Om internbelastning visar sig vara avgörande kan viken restaureras till exempel fällning av fosfor i sedimenten. 4 För att eventuella restaureringsåtgärder ska ha avsedd effekt måste först den externa belastningen minska genom de här föreslagna, eller likvärdiga, åtgärder. Den beräknade åtgärdspotentialen för Bergshamravikens närområde är lägre än det uppskattade åtgärdsbehovet från landbaserade fosforkällor. Därför krävs även åtgärder i hela Bergshamraåns avrinningsområde, trots att Bergshamraån har god ekologisk status. 3 age_fran_jor dbruksmark_fullstandig_1.pdf 4 %20ett%20mesokosmfrsk% pdf 21(34)

22 Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Fosfordamm* 0,8 Hektar 60 0, Anpassade skyddszoner* 1,7 Hektar 28 0, Strukturkalkning* 240 Hektar 34 0, Minskat fosforläckage vid 28 0, spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken* 0,8 Hektar 14 1, Kalkfilterdiken* 91 Hektar 8 0, Dagvattendammar 3 Hektar 68 8, Våtmark* 20 Hektar 22 5, Enskilda avlopp till normal 170 Antal skyddsnivå Enskilda avlopp till normal 100 Antal 22 8, skyddsnivå* SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Tabell 4. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet P N Kostnad Årskostnad Kostnadseffektivitet storlek Effekt till (mkr) (kr) P kusten (kg/år) Fosfordamm* 1,2 Hektar Anpassade skyddszoner* 2,5 Hektar , Strukturkalkning* 380 Hektar , Minskat fosforläckage vid , spridning av stallgödsel* Skyddszon 2 m* 3,4 Hektar , Enskilda avlopp till normal 480 Antal skyddsnivå Summa kust Summa kust , Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder * Alla effekter är inklusive retention till kusten (34)

23 2.2 Försurning Tillstånd Sura och försurade vatten förekommer inte i området. Avrinnande vatten håller mycket hög buffertkapacitet mätt som alkalinitet. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att de angivna gränsvärdena för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Att gränsvärdet för polybromerade difenyletrar (PBDE) i biota överskrids bekräftas av haltmätningar i fisk från år (1 samlingsprov/18 fiskar) för Tärnan. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas så uppnås god kemisk status i alla vattenförekomster. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad mellan uppmätt halt och fastslaget gränsvärde/klassgräns. Medtages inte kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) i förbättringsbehovet (på grund sänkt kvalitetskrav i MKN) så finns inget förbättringsbehov i åtgärdsområdet. Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Inga potentiella källor för påverkan har försökt att identifierats i åtgärdsområdet i avsaknad av åtgärdsbehov för att nå god status Åtgärder Det finns för närvarande inget identifierat behov av åtgärder. 23(34)

24 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I Stockholms läns sjöar och vattendrag finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräfta, vandrarmussla samt smalbladig och vanlig vattenpest är vanligt förekommande arter i länet och som ofta bildar täta bestånd där de förekommer. Signalkräftan är allmänt spridd i länet och flodkräfta återfinns numera endast i litet antal vatten. Vandrarmusslan förekommer framförallt i kalcium- och magnesiumrika vatten i Mälaren samt i Märstaån, Oxundaån och Broströmmens avrinningsområde. Vanlig vattenpest och smalbladig vattenpest förekommer i 57 respektive 30 av länets 60 sjöar som är större än 1 km 2. I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan till exempel minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har till exempel varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. Till exempel bidrar sannolikt havsborsmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. För vattenförekomster på kusten har inte klassats med avseende på fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Kustzonen är ofta påverkad av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. 24(34)

25 Inom området har två sjöar och samtliga vattendrag negativ påverkan avseende fysiska förändringar (figur 9). Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem. 25(34)

26 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Tillstånd I området finns ett flertal vandringshinder i form av dammar och vägtrummor som utgör vandringshinder för fisk. Statusklassificeringen visar att samtliga vattenförekomster utom sjöarna Viren och Infjärden har sämre än god status med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än en fjärdedel av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. Förbättringsbehov Totalt har 16 åtgärder av vandringshinder identifierats. Primärt bör konnektivitet mellan kust och första sjö i delavrinningsområdena prioriteras. Källor till påverkan Dammar samt felplacerade vägtrummor. Åtgärder De delavrinningsområden som berörs av föreslagna åtgärder är Loån, Bergshamraån och Penningbyån (tabell 5). En del åtgärder ha genomförts samt planeras de närmaste åren. Dessa måste slutföras samt utvärderas. Vissa av de utpekade vandringshindren ligger långt upp i systemen och bör få en lägre prioritet. Primärt bör konnektiviteten mellan kusten och första sjön i delavrinningsområdena prioriteras. Därefter bör hinder högre upp i systemen åtgärdas. I samtliga ovan nämnda vattendrag finns utpekade vandringshinder nära mynningen Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. För vattendrag har Länsstyrelsen gjort en mer djupgående analys där effekten av markavvattningsföretag vägts in. Dessa analyser visar att två vattendrag (Bergshamraån och Loån) har en status som är sämre än god. Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov är kvantifierat. Källor till påverkan Markavvattningsföretag. Åtgärder Åtgärder för att förbättra status avseende flödesförändringar innebär restaurering av rensade eller rätade vattendrag. Åtgärder för förbättrad konnektivitet och genomförande av biotopvård kommer indirekt även att förbättra flödesförhållandena. Inom området finns även ett antal sänkta sjöar vilka skulle kunna restaureras, exempelvis Svartingen i Bergshamraåns avrinningsområde. 26(34)

27 2.5.3 Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. De flesta vattendragslevande organismer är anpassade till de ständiga förändringar i strandoch bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Tillstånd Statusklassificering visar att endast fyra av vattendragen har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd. Dessa vattendrag är mer eller mindre påverkade av dämning, rätning, rensning och dylikt. Inom området finns ett antal aktiva markavvattningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken osv genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. Förbättringsbehov En sträcka inom behandlat området har ett förbättringsbehov gällande morfologiska förändringar. Källor till påverkan Markavvattning. Åtgärder Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden Tabell 5. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitetsförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Fiskväg eller utrivning av Meter 8, vandringshinder SUMMA 8, (34)

28 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Klorid Tillstånd I förekomsten som riskerar att inte nå god status till 2021 (SE Bergshamra-Mora) har höga kloridvärden uppmätts Förbättringsbehov 100 mg/l för förekomsten SE Bergshamra-Mora Källor till påverkan Inträngning av salt vatten behöver undersökas för Bergshamra-Mora. E4, saltad väg, kan tänkas påverka SE Lohäradsåsen-Ledinge (kartläggande undersökning behövs) Åtgärder Föreslagna åtgärder Undersöka orsak till höga kloridvärden och undersöka om reglering av vattenuttag är nödvändig. 3.2 Förändrade grundvattennivåer Grundvattenförekomsterna bedöms nå god kvantitativ status även Övriga miljöproblem Tillstånd I förekomsten SE Bergshamra-Mora har förhöjda sulfatvärden uppmätts Förbättringsbehov 40 mg/l sulfat i förekomsten SE Bergshamra-Mora Källor till påverkan Eventuellt inträngning av saltvatten eller föroreningskälla Åtgärder Föreslagna åtgärder Utreda behov av reglering av vattenuttag. 28(34)

29 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Tabell 6. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Bergshamra(mora) Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1999 Bergshamra(Utanbro ) Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1999 Frötuna-Vässby Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1982 Fårgångsö Norrtälje Kommun Miljöbalken 2005 Lillnäset Österåker Länsstyrelsen Vattenlagen 1979 Linanäs-Ljusterö Österåker Länsstyrelsen Vattenlagen 1995 Linanäs-ljusterÖ Österåker Länsstyrelsen Vattenlagen 1977 Lögla Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1980 Roslags-Kulla Österåker Länsstyrelsen Vattenlagen 1995 Spillersboda Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 2000 Stortorp Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen Åtgärder Många vattenskyddsområden är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har 29(34)

30 tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprättas för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 7). Tabell 7. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Norrtälje Österåker Totalt (34)

31 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Se kapitel Skyddade arter enligt habitatdirektivet Se kapitel Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 31(34)

32 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig. Den totala åtgärdskostnaden i Furusundsledens, Bergshamraåns och Bergshamravikens samt Penningbyån och Edsvikens åtgärdsområden uppgår till 5,7 miljoner kronor per år (tabell 8). Av dessa handlar 4,6 miljoner om att minska övergödning. Resterande kostnader är kopplade till fysisk påverkan och otillräckligt vattenskydd som behöver förbättras i 10 dricksvattentäkter. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 8. Sammanfattning av effekter, uppskattade kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 9 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (34)

33 Tabell 9. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Dagvattendamm Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje och Österåker 2018 kommun KOM 7 Plan Norrtälje och Österåker 2018 kommun LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2018 LST 5c Plan Stockholms län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje och Österåker kommun Genomförs kontinuerligt 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Stockholms län 2018 HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 2 Tillsyn och prövning Stockholms län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 SJV 3 Tillsyn och prövning Vägledning Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholms län Länsstyrelsen i Uppsala och Stockholms län NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2018 Hav 4 HaV 6 a-b Vägledning Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Stockholm (34)

34 KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Norrtälje och Österåker 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm (34)

35 Egna anteckningar

36 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.