NAMN. Björkö-, Tjockö- och Lidöfjärden samt Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområden. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Björkö-, Tjockö- och Lidöfjärden samt Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(42)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för två av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i åtgärdsområdena för Björkö-, Tjockö- Lidöfjärden och Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljeviken. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(42)

4 Sammanfattning Denna bilaga behandlar två åtgärdsområden: Björkö-, Tjockö- Lidöfjärden samt Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljeviken. Här beskrivs vattnens status, miljöproblem och de åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska kunna följas. Av områdets 35 ytvattenförekomster uppnår 29 stycken inte god ekologisk status. Brosjön, Vågsjön, Kyrksjön, Kristineholmsån, Malstaån och Bodaån uppnår god ekologisk status. Det är framförallt problem med övergödning och hydromorfologisk påverkan som är orsaken. Majoriteten av vattenförekomsterna i området påverkade, främst av markavvattning (sjösänkning, dikning eller rätning) samt vandringshinder (dammar). Merparten av områdets sjöar har sänkts vilket har förvärrat problemen med övergödning. Jordbruk är den största källan för näringsämnestillförseln till vatten i området, följt av enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten. För att minska närsaltbelastningen på övergödda, sjöar, vattendrag och havsvikar behöver en rad åtgärder inom jordbruket genomföras, ett avloppsreningsverk installera bättre rening, de enskilda avloppen uppnå normal eller hög skyddsnivå, samt dagvattendammar anläggas i tätbebyggda områden. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är anpassade skyddszoner, fosfordammar och andra våtmarker, tvåstegsdiken och samt strukturkalkning. För dagvatten är det viktigt både att minska mängden dagvatten och koncentrationen av förorenande ämnen, samt att rena det dagvatten som uppkommer. Samtidigt behöver andelen hårdgjord yta minska och de grönytor som finns kvar i avrinningsområdet bevaras. Även om dessa åtgärder genomförs beräknas endast Strödjan och Gavel-långsjön nå god ekologisk status. För övriga inlandsvatten krävs ytterligare åtgärder. Inte heller för Norrtäljeviken räcker de föreslagna åtgärderna till. För att avgöra vilka ytterligare åtgärder som krävs för nå god ekologisk status krävs fortsatt utredningsarbete. Om internbelastning visar sig vara avgörande kan sjöarna restaureras till exempel genom biomanipulering eller fällning av fosfor i sedimenten. Alla dessa sjöar är sänkta, vilket kan orsaka övergödningsproblem. Även effekten av en höjning av vattenståndet bör därför utredas. För att eventuella restaureringsåtgärder ska ha avsedd effekt måste först den externa belastningen minska genom de här föreslagna, eller likvärdiga, åtgärder. För Norrtäljeviken (och övriga kustbassänger) krävs, på grund av den stora påverkan från omgivande havsbassänger, också att Sverige genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. Att genomföra de här föreslagna åtgärderna är en viktig del i att nå det målet. Precis som i resten av Sverige uppnår ingen av de 35 vattenförekomsterna i åtgärdsområdet god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om dessa ämnen undantas i bedömningen av de prioriterade ämnena så är det en ytvattenförekomst, Norrtäljeviken, som inte uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT). Vattenförekomsterna Skedviken, Långsjön, Ösmaren och Limmaren når inte god status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av ammoniak. Av 25 grundvattenförekomster riskerar åtta att inte nå god kemisk status främst utifrån tidigare uppmätta kloridvärden. För att uppnå, och behålla, god kemisk status när det gäller grundvatten är det viktigt att utreda orsaker till höga kloridhalter och att trafikverket genomför vägåtgärder för att minska tillförsel av vägsalt och minska olycksrisker. 4(42)

5 För att följa miljökvalitetsnormerna i Björkö-, Tjockö- Lidöfjärden samt Vätösundets och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområden föreslås framför allt: För miljöproblemet övergödning ska: Norrtälje kommun bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Stockholms län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder som strukturkalkning, våtmarker, anpassade skyddszoner och tvåstegsdiken genomförs i tillräcklig omfattning för att minska utsläpp av fosfor från jordbruksmark. Norrtälje kommun tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar och Havs- och Vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje kommun i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar och Naturvårdsverket besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet miljögifter ska: Norrtälje kommun bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs, Norrtälje kommun bedriva kommun bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids med mål att minska belastningen av TBT-läckage från båtar, se till att undersökningar av sediment och mark vid båtklubbar och marinor utförs, och där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade områdena och deras hot spots. Norrtälje kommun inom sin tillsyn av föroreningsskadade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan ska: Länsstyrelsen i Stockholm bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 10 vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. För miljöproblemet miljögifter i grundvatten ska: Trafikverket genomföra åtgärder för skydd av yt- och grundvatten för att motverka tillförsel av vägsalt och minska olycksrisker. Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje kommun se över de vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft eftersom de kan vara i behov av revidering. 5(42)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (42)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar två åtgärdsområden: Björkö-, Tjockö- Lidöfjärden samt Vätösundet, och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljeviken. I hela området finns 35 ytvattenförekomster fördelade på 13 sjöar, 17 vattendrag och 5 kustvattenförekomster samt 29 grundvattenförekomster. I området finns också 67 sjöar och 66 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det över 1000 km 2 stora området domineras av skog (61 procent av landytan) följt av jordbruk (25 procent), öppen mark (9 procent) och tätort (3 procent). Öppet vatten utgör cirka 150 km 2. I området bor invånare, vilket är 41 personer per km 2 landyta. Tre kommuner finns i området, Norrtälje och Vallentuna i Stockholms län samt Uppsala i Uppsala län (figur 1a-b). Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar som utgör grundvattenförekomster inåt landet. Det finns flera grundvattenförekomster i urberg längs kusten. Då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Under vattenytan i skärgården finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. 7(42)

8 Figur 1a. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 8(42)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(42)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Av områdets 35 ytvattenförekomster uppnår 29 stycken inte god ekologisk status (figur 2). Det är framförallt problem med övergödning och hydromorfologisk påverkan som är orsaken. De främsta källorna av näringsämnen är diffusa och härrör framförallt från jordbruk. I enskilda vattenförekomster kan även påverkan från enskilda avlopp och avloppsreningsverk vara betydande. status med avseende på särskilda förorenande ämnen (SFÄ) uppnås inte i fyra vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av ammoniak. 10(42)

11 Figur 2. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen är det en vattenförekomst, Norrtäljeviken, som inte uppnår god kemisk status orsakat av för höga halter av tributyltenn (TBT) (figur 3). För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen. 11(42)

12 Figur 3. Kemisk status i ytvatten, exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). 12(42)

13 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Alla 25 grundvattenförekomster har god kemisk status, men åtta förekomster riskerar att inte nå god kemisk status (figur 4) utifrån främst klorid, men också sulfat, ammonium och stor potentiell föroreningsbelastning. Figur 4. Risk för att god kemisk status inte uppnås 2021 i grundvattenförekomsterna. 13(42)

14 Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomsterna i åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas dock för grundvattenmagasin och det förekommer förhöjda salthalter där orsaken inte har blivit utredd Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdena Björkö- Tjockö- Lidöfjärden samt Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljeviken finns 17 vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla åtgärdsområdena i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. Det finns 7 badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet i området (Björkö Örn, Svanberga, Gisen, Lommaren, Arkadien, Kärleksudden och Lundabadet). Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). Tre Natura 2000 områden ingår i åtgärdsområdena Björkö- Tjockö- Lidöfjärden samt Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljeviken: Lidö (SE ) som berör vattenförekomsterna Tjocköfjärden (SE ), Björköfjärden (SE ) och N Lidöfjärden sek namn (SE ), Vågsjön (SE ) som berör vattenförekomsten Vågsjön (SE ) och Mårdsjön (SE ) som inte är kopplad till någon vattenförekomst. Lidö har Laguner (1150) som utpekade naturtyper, medan Vågsjön och Mårdsjön är klassade till naturtyp 3140 Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger. Mårdsjön innehar även två utpekade vattenrelaterade arter enligt Art- och habitatdirektviet; citronfläckad kärrtrollslända och större 14(42)

15 vattensalamander. Syftet med samtliga områden är att uppnå gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper och arter. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Miljökvalitetsnormer för ekologisk status i ytvatten och tidsundantag framgår av Tabell 1. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Tjocköfjärden Norrtäljeviken Björköfjärden N Lidöfjärden sek namn SE SE SE SE (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) 15(42)

16 Vätösundet SE (Naturliga förhållanden) Norrtäljeån_Vretaån SE status 2021 Konnektivitet (Orimliga kostnader) Norrtäljeån- Balkensån SE Morfologiska förändringar Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Norrtäljeån (efter Långsjön) SE Morfologiska förändringar Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Långsjön (Rimbo) SE Konnektivitet Morfologiska förändringar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Norrtäljeån-Husbyån SE Morfologiska förändringar Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Limmaren SE Konnektivitet SFÄ (Tekniskt omöjligt) Norrtäljeån-Vallbyån SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) 16(42)

17 Norrtäljeån- (biflöde fr Kyrksjön) Limmarån Syningen Lommaren Norrtäljeån Skedviken Norrtäljeån- (mellan Skedviken och Syningen) SE SE SE SE SE SE SE Norrtäljeån-Rånäsån SE Gavel-Långsjön Bottenfjärden SE SE Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet Morfologiska förändringar Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) SFÄ (Tekniskt omöjligt) Morfologiska förändringar Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet Morfologiska förändringar Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) 17(42)

18 SE SE Morfologiska förändringar Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) Erken SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Broströmmen- Järsöströmmen SE Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Ösmaren SE SFÄ (Tekniskt omöjligt) Norsjöbäcken SE Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Strödjan SE (Tekniskt omöjligt) MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går. Vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på tributyltenn-föreningar (TBT) har fått ett tidsundantag till år 2027 för att uppnå god status med avseende på TBT (tabell 2). Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT-ämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god kemisk status Vattenförekomst ID Miljökvalitets -norm Undantag Ämne År Motivering Norrtäljeviken SE God kemisk status 2015 Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Hg PBDE TBT 2027 Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne 18(42)

19 1.2.2 Grundvatten Alla 25 vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Fyra vattenförekomster har kompletterande krav för skyddande områden. Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus för naturtypen Laguner (1150) är bland annat låg lokal eutrofieringsgrad samt naturlig vattenomsättning (naturliga fluktuationer av vattenstånd och salthalt). Gynnsam bevarandestatus för Naturtypen 3140, Kalkrika oligo-mesotrofa vatten med bentiska kransalger, kräver också obetydlig påverkan av näringsämnen samt att vattenståndsfluktuationera är små och hydrologin opåverkad. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (42)

20 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Tillstånd en är allmänt utbredd i området (figur 5) och det faktum att merparten av områdets sjöar har sänkts har förvärrat problemen. Flera sjöar i området är idag så grunda att de helt domineras av kraftiga bestånd av hornsärv och axslinga. Halterna av fosfor är mycket höga i sjöarna Limmaren, Skedviken, Bottenfjärden och Ösmaren och medför dålig status med avseende på näringsämnen. Fosfor i kombination med höga halter av kväve medför inte sällan kraftiga algblomningar i sjöarna med påtagliga fluktuationer hos ph och syrgaskoncentration som följd. Fiskdöd är relativt vanligt förekommande. Bland vattendragen uppvisar framförallt Norrtäljeån problem med övergödning. I Broströmmen, Norsjöbäcken och Bodaån är förhållandena bättre. 20(42)

21 Figur 5. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela områdets inlandsvatten behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka kg, vilket motsvarar 28 procent av den totala belastningen. Hur dessa reduktionsbehov fördelar sig mellan vattenförekomsterna framgår av figur 6. Det är framförallt i områden kring de mest påverkade sjöarna som insatser behöver göras. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Förbättringsbehov för kusten har endast beräknats för Norrtäljeviken och tillförseln behöver uppskattningsvis minskas med 1800 kg för fosfor och kg för kväve. Det motsvarar 32 respektive 16 procent av belastningen från land. Endast 14 procent 21(42)

22 av belastningen härrör dock från landbaserade källor och resten kommer från omgivande havsbassänger. Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 22(42)

23 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 7 är fosfortillförsel från jordbruket den dominerande källan. Andra betydande antropogena källor är enskilda avlopp och utsläpp via avloppsreningsverk. 7% 6% 2% 9% 9% 3% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt 64% Figur 7. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Föreslagna åtgärder Föreslagna åtgärder beräknas kunna minska belastningen av fosfor med kg per år i inlandsvatten (tabell 3). På grund av retention av fosfor, det vill säga fastläggning i sediment och biota, blir effekten något mindre i havet, knappt 900 kg/år (tabell 4). Ytterligare åtgärder vid kusten beräknas minska belastningen med kg/år, vilket ger en total möjlig minskning av fosfor till kusten med kg. Kvävebelastningen på havet beräknas kunna minskas med drygt kg. Större delen av åtgärdspotentialen finns i Broströmmen, Norrtäljeåns och Norrvikens åtgärdsområde. Effekterna av åtgärdsprogrammet till 2021 är dock mer begränsade, de beräknas till cirka 500 kg fosfor per år för inlandet och knappt 600 kg fosfor per år för kustvattnen, om man räknar med effekter av både inlands- och kuståtgärder. Den kombinerade kvävereduktionen till kusten från åtgärder för både inlands- och kustvatten som en följd av åtgärdsprogrammet uppskattas till cirka kg per år. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp, reningsverk, dagvattenåtgärder samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. Åtgärder på jordbruksmark beräknas kunna minska belastningen av fosfor med drygt kg i Broströmmen, Norrtäljeåns och Norrvikens åtgärdsområde och med drygt 100 kg i Björkö-, Tjockö- och Lidöfjärden, samt Vätösundet. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna 23(42)

24 inom jordbruket är anpassade skyddszoner, fosfordammar, våtmarker, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel samt strukturkalkning. Strukturkalkning förbättrar lerhaltiga jordars struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Tabell 3. Åtgärder a för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade 8,6 Hektar 160 0, skyddszoner* Fosfordamm* 4 Hektar 360 3, Strukturkalkning 495 Hektar 93 1, Strukturkalkning* Hektar 150 2, Minskat 110 0, fosforläckage vid spridning av stallgödsel* Kalkfilterdiken 44 Hektar 7 0, Tvåstegsdiken 0,08 Hektar 2 0, Tvåstegsdiken* 3,4 Hektar 73 7, Kalkfilterdiken* 570 Hektar 66 3, Dagvattendammar 8 Hektar Skyddszon* 8,5 Hektar 2 0, Öka P-rening i 1 Antal 18 3, avloppsreningsverk Våtmark* 110 Hektar Enskilda avlopp från 510 Antal 25 6, normal till hög skyddsnivå Enskilda avlopp till 510 Antal normal skyddsnivå SUMMA SUMMA a Tabellen är inte fullständig för jordbruksåtgärder på grund av att det inte finns några tillförlitliga beräkningar av belastningen från öar i skärgården. *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast (42)

25 Tabell 4. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter a av inlandsåtgärder på kustvatten. Åtgärdskategori Enhet storlek P Effekt till kusten (kgp/år) N Effekt till kusten (kgn/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet P Anpassade 20 Hektar , skyddszoner* Fosfordamm* 7,6 Hektar , Strukturkalkning* Hektar Enskilda avlopp till normal skyddsnivå Summa kust Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder Antal a Alla effekter är inklusive retention till kusten. *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Det finns över enskilda avlopp i området. Om de som idag inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas så att kraven nås kan belastningen av fosfor till avrinningsområdet minska med cirka 500 kg. Om kraven för hög skyddsnivå uppnås kan belastningen minska med ytterligare 25 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Ökad rening av fosfor för ett reningsverk skulle också leda till en minskad belastning med 18 kg. Vid prioritering av vilka avlopp som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. I de delar av området som är tätt bebyggda med bostäder eller industriområden är dagvattenåtgärder viktiga för att minska belastningen av fosfor, kväve och miljögifter. Dagvattenåtgärder beräknas kunna reducera fosforbelastningen med cirka 180 kg per år i hela området. Beräkningen är baserad på dagvattendammar med en sammanlagd areal av 8 hektar och med en uppskattad effekt av 22,5 kg/hektar och år. Dagvattendammar ska ses som ett exempel på en effektiv åtgärd. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. I tätbebyggda områden kan det vara svårt att hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närheten av sjöar och vattendrag. Det finns uppskattningsvis över 1500 hästar i området. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. 25(42)

26 Även om dessa åtgärder genomförs beräknas endast Strödjan och Gavel-Långsjön nå god ekologisk status. För övriga inlandsvatten krävs ytterligare åtgärder (påverkan från hästar är dock inte medräknat i denna sammanställning). Inte heller för Norrtäljeviken räcker de föreslagna åtgärderna till; de motsvarar endast hälften av landbetinget. För att avgöra vilka åtgärder som krävs för nå god ekologisk status krävs fortsatt utredningsarbete. Om internbelastning visar sig vara avgörande kan sjöarna restaureras till exempel genom biomanipulering eller fällning av fosfor i sedimenten. Alla dessa sjöar är sänkta, vilket kan orsaka övergödningsproblem. Även effekten av en höjning av vattenståndet bör därför utredas. För att eventuella restaureringsåtgärder ska ha avsedd effekt behöver först den externa belastningen minska genom de här föreslagna, eller likvärdiga, åtgärder. För Norrtäljeviken (och övriga kustbassänger) krävs, på grund av den stora påverkan från omgivande havsbassänger, också att länderna runt Östersjön genomför sina åtaganden enligt Baltic Sea Action Plan. 2.2 Försurning Tillstånd Sura och försurade vatten förekommer inte i området. Avrinnande vatten håller mycket hög buffertkapacitet mätt som alkalinitet. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att de angivna gränsvärdena för dessa ämnen i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om dessa ämnen undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsten Norrtäljeviken, se Figur 3. Denna bedömning baseras på haltmätningar av TBT i vatten (1 mättillfälle år 2009) överskrids i Norrtäljeviken. God status med avseende på särskilda förorenande ämnen (SFÄ) uppnås inte i vattenförekomsterna Skedviken, Långsjön, Ösmaren och Limmaren. Denna bedömning baseras på framräknade halter av ammoniak (från uppmätt halt ammoniumkväve) i vatten från år 2007 till 2012 för Skedviken (7 mättillfällen), från år 2007 till 2013 för Långsjön (7 mättillfällen), från år 2007 till 2012 för Ösmaren (7 mättillfällen) och från år 2007 till 2012 för Limmaren (7 mättillfällen) överskridande halt för akut exponering. I sjöar som Skedviken, Långsjön, Ösmaren och Limmaren, vilka är mycket näringsrik, kan soliga dagar medföra en väldigt hög primärproduktion som driver upp ph i ytvattnet. Om ammonium samtidigt frigörs från bottensediment på grund av ansträngda syrgasförhållanden kan detta medföra att överskridande av toxisk halt för akut exponering av ammoniak. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( 26(42)

27 I dagsläget finns det oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad mellan uppmätt halt och fastslaget gränsvärde/klassgräns (tabell 5). Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas. Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, exkl. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Norrtäljeviken SE Skedviken SE Långsjön SE Ösmaren SE Limmaren SE Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ klassgräns Matris Förbättringsbehov TBT 1,7 µg/l 1,5 ng/l 1 Vatten Beräknas inte 2 Ammoniak 7,3 µg/l 6,8 µg/l 1 Vatten Beräknas inte 2 Ammoniak 51,4 µg/l 6,8 µg/l 1 Vatten Beräknas inte 2 Ammoniak 16,3 µg/l 6,8 µg/l 1 Vatten Beräknas inte 2 Ammoniak 15 µg/l 6,8 µg/l 1 Vatten Beräknas inte 2 1 Gränsvärde/klassgräns för maximalt tillåten uppmätt halt i vatten. 2 Beräknas inte p.g.a sänkt status är ett resultat av att gränsvärde för maximalt tillåten halt överskridits Källor till påverkan Förhöjda halter av miljögifter i miljön, både organiska och oorganiska, är i huvudsak ett resultat av antropogen påverkan. Orsaken kan vara långväga diffus spridning eller en lokal spridning från punktkällor. Ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden, kan även leda till förhöjda halter. Det är internationella luftnedfall som är den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga. Inom åtgärdsområdet finns det diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som hamnverksamhet, varv, båtuppläggningsplatser och marinor. Tabell 6 innehåller aktuell information om betydande potentiell påverkanskälla vilka utgörs av tillståndspliktiga miljöfarliga A- och B-verksamheter och EBH-objekt med riskklass 1 och ytterligare potentiell påverkanskälla som skulle kunna ha påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. 27(42)

28 Inom arbetet med förorenade områden är objekt med riskklass 1 och 2 prioriterade för fortsatta utredningar och undersökningar för att utreda om ett område är konstaterat förorenat eller inte. (mer information om arbetet med förorenade områden finns på Vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet. Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Norrtäljeviken SE Skedviken SE Långsjön SE Ösmaren SE Limmaren SE Parameter/ kvalitetsfaktor TBT Ammoniak Ammoniak Ammoniak Ammoniak Betydande potentiell påverkanskälla (RK=riskklass) Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark EBH-objekt 1, RK 1: 1 st Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: inte-ippc 1 st Reningsverk: 1st Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Ytterligare potentiell Påverkanskälla (RK=riskklass) EBH-objekt 1 ; 1 st RK 2 (130756), 42 st oklassade Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) 1 Uttag från Länsstyrelsens EBH-stöd Numren inom parantes är ID-nummer i databasen EBHstödet. Databasen innehåller information om hur EBH-objekt (EBH är en förkortning av efterbehandling). EBH-objektens status kan förändras med tid. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. Databasen innehåller främst uppgifter om nedlagda verksamheter Åtgärder Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är utsläppsreduktion av miljögifter och anläggande av båtbottentvättar (tabell 7). För att minska belastningen av närsalter föreslås dagvattendammar motsvarande cirka 8 hektar i området (se kap 2.1.4). Dagvattenåtgärder är även viktiga för att minska belastningen av miljögifter. De bör därför planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter. 28(42)

29 Utöver de fysiska åtgärderna finns ett behov av att vidta åtgärdsutredningar för att utreda hur betydande olika påverkanskällor kan vara. För TBT behöver belastningen från marinor, båtar, båtuppläggningsplatser och varv utredas. Detta kan göras genom ökad tillsyn och att få till undersökningar av TBT på båtar, i sediment och mark, där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade hamnarna och deras hot spots. Båtar som är sanerad på TBT-färg skulle kunna få ett intyg som certifierar detta. För ammoniak ska enskilda avloppsanläggningars, avloppsreningsverks och eventuella mindre avloppsreningsverks (c- och u-anläggningar) reningseffektivitet utredas och vid behov se till att reningseffektiviteten ökar. Generellt behöver även kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag utföras även om detta inte är konkreta åtgärder för att förbättra statusen med avseende på miljögifter. Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år)* Norrtäljeviken SE Skedviken SE Långsjön SE Ösmaren SE Limmaren SE TBT Ammoniak Ammoniak Ammoniak Ammoniak Efterbehandling av miljögifter Anläggande av båtbottentvätt Utsläppsreduktion av miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I Stockholms läns sjöar och vattendrag finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräfta, vandrarmussla samt smalbladig och vanlig vattenpest är vanligt förekommande arter i länet och som ofta bildar täta bestånd där de förekommer. Signalkräftan är allmänt spridd i länet och flodkräfta återfinns numera endast i litet antal vatten. Vandrarmusslan förekommer framförallt i kalcium- och magnesiumrika vatten i Mälaren samt i Märstaån, Oxundaån och Broströmmens avrinningsområde. Vanlig vattenpest och smalbladig vattenpest förekommer i 57 respektive 30 av länets 60 sjöar som är större än 1 km 2. 29(42)

30 I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan till exempel minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har till exempel varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. Till exempel bidrar sannolikt havsborsmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. För vattenförekomster på kusten har inte klassats med avseende på fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Kustzonen är ofta påverkad av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Majoriteten av inlandsvattnen i området är påverkade av fysiska förändringar och då främst till följd av markavvattning (sjösänkning/dikning/rätning) samt vandringshinder i form av dammar (figur 8). 30(42)

31 Figur 8. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 31(42)

32 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Tillstånd Ett flertal vandringshinder inom området gör att ett tiotal vattenförekomster (såväl sjöar som vattendrag) får sämre än god status avseende konnektivitet. De allvarligaste konnektivitetsförändringarna föreligger på grund av dammar i Bodaåns, Broströmmens och Norrtäljeåns avrinningsområden. När statusen är sämre än god innebär det att mer än en fjärdedel av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. Förbättringsbehov 9 stycken åtgärder av vandringshinder har identifierats. Primärt bör dammarna i Järsöströmmen (Erkens utlopp), Bodaån, Norrtäljeån samt Vallbyån prioriteras. Källor till påverkan Samtliga vattendrag är inventerade och främst är det äldre dammar som stör konnektiviteten. Problematiken kring vandringshinder är omfattande inom området. Borttagande av vandringshinder skulle ge en stor effekt eftersom delavrinningsområdena delvis är isolerade p.g.a. dammar och andra hinder. Åtgärder Primärt behöver möjligheten att återställa konnektiviteten i Bodaån, Vallbyån, Norrtäljeån och Järsöströmmen utredas. I åtgärdsområdet har nio åtgärder riktade mot konnektivitetsförändringar föreslagits (tabell 8) Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. God status avseende innebär att flöde och volym avviker mindre än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. För vattendrag har Länsstyrelsen gjort en mer djupgående analys där effekten av markavvattningsföretag vägts in. Samtliga vattendrag inom behandlat område har en status avseende hydrologisk regim som är sämre än god. Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov är kvantifierat. Källor till påverkan Markavvattningsföretag samt dammar. Åtgärder Åtgärder för förbättrad konnektivitet, genomförande av biotopvård och restaurering av ekologisk funktionella kantzoner kan indirekt komma att förbättra flödesförhållandena. 32(42)

33 2.5.3 Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald, men även till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Tillstånd Analyserna visar att det primärt är vattendragen som har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd. Alla vattendrag område är mer eller mindre påverkade av dämning, rätning, kanalisering, dikning och dylikt. Inom området finns ett stort antal aktiva markavvattningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken osv genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. Förbättringsbehov Totalt har 3 sträckor pekats ut för anläggning av ekologiskt funktionella kantzoner motsvarande en yta av 1,6 hektar (tabell 8). Källor till påverkan Markavvattningsföretag. Åtgärder En möjlig åtgärd som föreslås, är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Denna åtgärd har föreslagits på 3 platser i åtgärdsområdet (tabell 8). Med kantzoner avses strandzonen samt det markområde som direkt påverkar vattendraget. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av beskuggning, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten med mera. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. Flera av de kraftigast påverkade vattendragen berörs av markavvattningsföretag vilket dock försvårar vid framtagande av åtgärdsförslag. Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitetsförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 9 9 Meter 4, Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella 3 1,6 Hektar 0, kantzoner SUMMA 4, (42)

34 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Tillstånd I förekomsten SE Vätö Utveda har höga halter av ammonium uppmäts och av den anledningen riskerar förekomsten att inte nå god kemisk status till Förövrigt finns inga indikationer på förhöjda näringsämnen, men det finns stora kunskapsbrister om tillståndet Förbättringsbehov I förekomsten SE Vätö Utveda är förbättringsbehovet av ammonium 1,6 mg/l för att nå goda opåverkade halter Källor till påverkan Troligtvis enskilda avlopp Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Slamsugning av enskilda anläggningar (genomförd 2010). Föreslagna åtgärder Utbyggnad av VA. 3.2 Miljögifter Tillstånd I förekomsten SE Sättraåsen-Sättra är enstaka värde och maxvärde över utgångspunkt för att vända trend för sulfat och konduktivitet. Två förekomster har hög potentiell föroreningsbelastning utifrån främst vägar Källor till påverkan Behöver utredas. Stor andel jordbruksmark ovanpå förekomsten vilket kan ge en diffus påverkan. Vägar (se saltade vägar, ofta mer trafikerade än inte saltade). Andra möjliga källor till påverkan är de eventuellt förorenade områdena som finns i Länsstyrelsens databas EBH-stödet (EBH är en förkortning av efterbehandling). En del objekt är riskklassade och en riskklass används som ett prioriteringsverktyg där objekten med riskklass 1 och 2 prioriteras främst för fortsatta utredningar och undersökningar, detta innebär dock inte att området är konstaterat förorenat. Inom åtgärdsområdet återfinns ett stort antal objekt som kan påverka den kemiska vattenkvaliteten. I de tillrinningsområden av grundvattenförekomster där det finns en risk att inte uppnå god kemisk status finns totalt 53 eventuellt förorenade områden varav inga har riskklassats. Databasen uppdateras kontinuerligt och uppgifter från EBH-stödet ger därför endast en ögonblicksbild. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra 34(42)

35 tillsynsmyndigheter som till exempel kommuner och generalläkaren. De eventuellt förorenade områdena som finns i databasen gäller främst nedlagda verksamheter Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder VA utbyggnad och slamsugning av enskilda avlopp. Föreslagna åtgärder Vägåtgärder. Utreda möjliga påverkanskällor. 3.3 Klorid Tillstånd Fyra förekomster (SE Gräddö, SE Älmsta, SE Röåsen-Bergby, SE Söderby-Karl) hade vid förra cykeln förhöjda kloridvärden eller expertbedömning av att förstora uttag kan leda till saltvatteninträngning. Data saknas som visar på att tillräckliga åtgärder har genomförts Källor till påverkan Troligtvis saltade vägar och eventuellt överuttag av vatten. Ett flertal saltade vägar ligger inom direkta tillrinningsområden, eller tillrinning via ytvatten, för grundvattenförekomster. Följande saltade vägar har identifierats kopplat till grundvattenförekomster: SE Röåsen-Rö Väg 982. SE Röåsen-Bergby Väg 77, 280. SE Lohäradsåsen-Finsta-Kilen Väg 982, 77. SE Sättraåsen-Norelund Väg 280. SE Sättraåsen- Gripsholm Väg Åtgärder Föreslagna åtgärder Vägåtgärder och utreda behov kring reglering av vattenuttag. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Tillstånd Inga förekomster har klassats till att det finns risk för att kvantitativ status inte nås till 2021, men de förhöjda salthalterna vid förra cykelns klassificering kan tyda på ett överuttag av vatten med inträngning av saltvatten (relikt eller nutida) Källor till påverkan Troligtvis för stora uttag Åtgärder Föreslagna åtgärder Utreda orsak till förhöjda kloridvärden och om höga kloridhalter beror på ett överuttag av vatten. Mer verifierande provtagning behövs dock för att kunna fastställa kvaliteten på vattnet i grundvattenförekomsterna. 35(42)

36 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I dagsläget finns 16 st beslutade vattenskyddsområden inom Norrtälje kommun (tabell 9). Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvari g Lagrum Beslutså r Dyvik Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1998 Erken Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1994 Finsta Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1963 Harka Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1982 Malmby Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1963 Norrby Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 2000 Norrveda Norrtälje Kommun Vattenlagen 1979 Nysättra Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1998 Rimbo-Bergby Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1970 Rö-Väsby Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1993 Svanberga Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 2002 Södersvik Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1998 Vagndalen Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1998 Väddö-Boda Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1982 Västersyninge Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1963 Älmsta Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen (42)

37 4.2 Åtgärder Upprätta vattenskyddsområden där det saknas vid vattentäkter och reservvattentäkter, detta bör ske i samråd med kommunen. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över avseende föreskrifter och utbredningsområden. En del av dessa upprättes på 1990-talet och kan kräva endast en mindre översyn. Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Norrtälje 16 37(42)

38 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Det finns bevarandeplan för Lidö (SE ), Vågsjön (SE ) Mårdsjön (SE ). För samtliga dessa Natura 2000-områden är det viktigt att vattenkvalitén inte försämras. Vidare bör en naturlig vattenomsättning upprätthållas, vattenståndsfluktuationer vara små och hydrologin opåverkad. Dessa krav anses inte stå i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vatten som kan påverka områdena. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Mårdsjön innehar två utpekade vattenrelaterade arter enligt Art- och habitatdirektviet; citronfläckad kärrtrollslända och större vattensalamander. I bevarandeplanen för Mårdsjön finns inga åtgärder listade för dessa arter. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 38(42)

39 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Det absolut största miljöproblemet i Björkö-, Tjockö- Lidöfjärden och Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområde är övergödning. Det är också allvarligt att hela 16 vattenförekomster inte har tillräckligt dricksvattenskydd. Den totala kostnaden för att nå god status i Björkö-, Tjockö- Lidöfjärden och Vätösundet och Broströmmen, Norrtäljeån och Norrtäljevikens åtgärdsområde uppgår till 15,4 miljoner koronor per år (tabell 11). Av dessa kostnader handlar 12 miljoner kronor om att minska övergödningen i avrinningsområdet och 2,6 miljoner kronor är kopplade till miljögifter. Resterande kostnader handlar om otillräckligt dricksvattenskydd och fysisk påverkan. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 11. Åtgärdernas uppskattade kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 8 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de 39(42)

40 fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen Tabell 12. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk KOM 2 a- Norrtälje kommun Tillsyn b 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 6 Information Stockholms län 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Stockholms län KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje kommun 2018 KOM 3 a- b Tillsyn 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 Kalkfilterdiken SJV 4b Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Norrtälje kommun Tillsyn b 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 6 Information Stockholms län 2018 LST 5c Plan 2018 Dagvattendamm KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje kommun 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 7 Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 LST 5c Plan Stockholms län 2016 Tvåstegsdiken SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2018 LST 5a Information Stockholms län 2018 LST 5c Plan 2018 LST 6 Information 2016 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 40(42)

41 Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje kommun 2018 KOM 7 Plan Norrtälje kommun 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Stockholms län 2018 Havs- och 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Vattenmyndigheten KOM 4 a- Norrtälje kommun 2018 Tillsyn b KOM 1 Tillsyn och prövning 2017 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2016 LST 5c Plan Stockholms län 2018 KOM 7 Plan Norrtälje kommun 2018 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 2019 HaV 4 Vägledning Kammarkollegiet 2018 KK1 Vägledning Länsstyrelsen i 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Stockholms län 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 Omläggning/byte av Länsstyrelsen i 2018 vägtrumma LST 1 Tillsyn och prövning Stockholms län TRV 1 Administrativ Trafikverket 2018 Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag KOM 11 Administrativ Norrtälje kommun 2018 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2019 Hav 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Förändrade grundvattennivåer Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2018 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2019 Vattendom LST 1 Tillsyn, prövning (42)

42 Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 3 Egenkontroll Länsstyrelsen i 2018 LST 4 a-e Tillsyn Stockholm 2018 KOM 6e Initiativ 2018 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Stockholm KOM 7 Initiativ 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Stockholm KOM 5 a- Norrtälje kommun 2018 e Tillsyn, initiativ Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm 2018 Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i Stockholm 2018 KOM 1 Tillsyn, egenkontroll (42)

43 Egna anteckningar

44 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.