NAMN. Västra Södertörn och Södertäljes Södra fjärdsystems åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Västra Södertörn och Södertäljes Södra fjärdsystems åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(42)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i åtgärdsområdet för Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(42)

4 Sammanfattning Endast två sjöar av områdets 24 ytvattenförekomster uppnår god ekologisk status. Övriga har problem med övergödning. Samtliga vattenförekomster i området uppvisar dessutom en kraftig påverkan från dämning, rätning och dikning. De allvarligaste problemen finns i Åbyåns, Bränningeåns och Fitunaåns avrinningsområden. Läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp och dagvatten är de största påverkanskällorna för inlandsvattnen. För kustvattnen tillkommer också Himmerfjärdsverkets utsläpp av renat avloppsvatten och påverkan från utsjön. För att minska närsaltbelastningen på övergödda, sjöar, vattendrag och havsvikar behöver en rad åtgärder inom jordbruket genomföras, effektivare rening installeras i Himmerfjärdens reningsverk och de mindre reningsverken, de enskilda avloppen uppnå normal eller hög skyddsnivå och dagvattendammar anläggas i tätbebyggda områden. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är anpassade skyddszoner, fosfordammar och andra våtmarker, tvåstegsdiken samt strukturkalkning. För dagvatten är det viktigt att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i närheten av sjöar och vattendrag. Vattnet i många av områdets sjöar och vattendrag är mycket grumligt bland annat på grund av dålig markstruktur och erosion från åarnas kanter. Det gäller särskilt Fitunaån, Åbyån, Skillebyån och Moraån. Om erosionen och grumlingen i åarna kunde åtgärdas skulle livsförhållandena för djur och växter sannolikt förbättras och transporten av fosfor till nedströms liggande sjöar minskas väsentligt. Ovanstående åtgärder inom jordbruket är också effektiva för att minska grumling. Samtliga sjöar och vattendrag beräknas kunna nå god ekologisk status om föreslagna åtgärder genomförs Ingen av de 24 ytvattenförekomsterna uppnår god kemisk status på grund av höga halter av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas i bedömningen så är det vattenförekomsterna, Himmerfjärden och Svärdsfjärden, som inte uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT).Västra Styran, Kyrksjön, Fitunaån och Skillebyån når inte god ekologisk status för särskilt förorenande ämnen (SFÄ) på grund av höga halter av ammoniak. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdet utgörs av att identifiera utsläpp av miljögifter från miljöfarlig verksamhet (t.ex. avloppsreningsverk) och verka för utsläppsminskning av dessa (t.ex. tillsyn, omprövning av tillstånd) samt att utreda utsläpp från enskilda avlopp och jordbruksmark. En grundvattenförekomst är klassad till otillfredsställande status på grund av höga kloridhalter. Ytterligare 15 grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån potentiellt påverkanstryck och/eller höga salt- och sulfatvärden. För att uppnå god status när det gäller klorid är det viktigt att behov av vattendom utreds av länsstyrelsen och att grundvattnet skyddas från vägsalt genom åtgärder av trafikverket. För att minska risken att inte god kemisk status nås till 2021 är den kommunala tillsynen av förorenade områden med påverkan på vatten viktig. 4(42)

5 För att följa miljökvalitetsnormerna i Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde behöver senast framför allt: För miljöproblemet övergödning: Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje och Trosa kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Stockholms län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att jordbruksåtgärder som strukturkalkning och våtmarker (se kapitel 2.1.4) genomförs i tillräcklig omfattning, Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje och Trosa kommun tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar samt Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn Södertälje och Trosa kommun i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet miljögifter: Nynäshamn och Södertälje kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs, För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Stockholm bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 31 vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. För miljöproblemet miljögifter i grundvatten: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje och Trosa kommun inom sin tillsyn av föroreningsskadade områden särskilt prioritera och ställa krav på utredningar och åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för grundvatten följs, Trafikverket genomföra åtgärder för skydd av yt- och grundvatten för att motverka tillförsel av vägsalt. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nynäshamn, Nykvarn, Södertälje och Botkyrka upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(42)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (42)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar åtgärdsområdet Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem. I området finns 24 ytvattenförekomster varav åtta sjöar, sex vattendrag och 10 kustvattenförekomster samt 30 grundvattenförekomster (figur 2). I området finns också 35 sjöar och 40 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. En vattenförekomst, Igelstaviken, har klassificerats som kraftigt modifierat vatten på grund av den påverkan som följer av hamnverksamheten i Södertälje hamn. Markanvändningen i det 860 km 2 stora området domineras av skog (56 procent av landytan) och jordbruk (24 procent). Öppen mark utgör 12 procent av landytan och tätort 5 procent. Över 200 km 2 är öppet vatten (figur 1). Området är relativt tätbefolkat, med cirka invånare vilket är cirka 100 personer per km 2 landyta. Befolkningen är koncentrerad till Södertälje och Järna. Sju kommuner ligger delvis inom området: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn och Södertälje i Stockholms län samt Trosa i Södermanlands län. Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar där områdets huvudsakliga grundvattenförekomster finns. Då området ligger under högsta kustlinjen i Mellansvenskasänkan kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Berggrunden består av svårvittrat urberg, men förekomst av leror och andra finkorniga jordar ökar motståndskraften mot försurning. Sprickdalslandskapet fortsätter ut i skärgården och högre partier bildar stora sammanhängande landmassor, öar, kobbar och skär. Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. 7(42)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(42)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(42)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Endast två sjöar av områdets alla vattenförekomster uppnår god ekologisk status (figur 3). Övriga har problem med övergödning. De flesta inlandsvatten har dessutom problem med förändrade habitat genom hydromorfologisk påverkan och vandringshinder i vattenförekomsten eller i anslutande vattendrag. Igelstaviken har klassificerats som ett kraftigt modifierat vatten och bedöms efter delvis andra kriterier. För kraftigt modifierade vatten är målet att nå God ekologisk potential. Igelstaviken når dock endast Måttlig ekologisk potential på grund av övergödning. Läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp och dagvatten är de största påverkanskällorna för inlandsvattnen. För kustvattnen tillkommer också Himmerfjärdsverkets utsläpp av renat avloppsvatten och påverkan från utsjön. God ekologisk status med avseende på särskilda förorenande ämnen (SFÄ) uppnås inte i fyra vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av ammoniak. 10(42)

11 Figur 3. Ekologisk status för ytvatten. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och 11(42)

12 polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen Grundvatten 12(42)

13 Figur 4. Kemisk status för grundvatten. Figur 5. Risk för att god kemisk status inte uppnås 2021 i grundvatten. Kemisk status och risk En grundvattenförekomst har otillfredsställande kemisk status på grund av höga kloridhalter (figur 4). Denna förekomst, SE Södertäljeåsen-Södertälje, är 13(42)

14 belägen vid Igelstaviken och det är troligt att de höga halterna av klorid beror på ett överuttag av vatten och dess direkta närhet till Östersjön. Även saltade vägar (E4/E20) går över förekomsten, vilket kan orsaka att vägsalt når grundvattnet. Ett flertal EBHobjekt finns även inom och intill förekomsten. Utöver Södertäljeåsen-Södertälje finns det 15 förekomster som riskerar att inte nå god kemisk status till år 2021 av totalt 30 stycken (figur 5). Huvudsakliga påverkanskällor är EBH-objekt och vägar. Vissa ämnen som når grundvattenmagasin kan förstöra grundvattenförekomsten för en lång tid framöver och det finns stora vinster med att åtgärda EBH-objekt och göra säkra trafikvägar innan eventuella föroreningar når grundvattnet. Kvantitativ status och risk Den kvantitativa statusen är inte undersökt, men bedöms i normalfallet som god. Genom att statusen inte är undersökt finns det stora kunskapsluckor och brister i statusklassificeringe. De höga salthalterna i förekomsten Södertäljeåsen-Södertälje kan tyda på ett överuttag av vatten och förekomsten har därför klassats som att det finns risk att inte god kvantitativ status nås till 2021 och orsakerna till höga kloridhalter behöver undersökas vidare Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem finns 15 vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla åtgärdsområdena i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem finns tre badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i 14(42)

15 åtgärdsområdet Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). Nio Natura 2000 områden med utpekade vattenrelaterade naturtyper eller arter ingår i åtgärdsområdet Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem (tabell 1). Syftet med samtliga områden är att uppnå gynnsam bevarandestatus för ingående naturtyper och arter. Tabell 1. Natura 2000 områden i åtgärdsområdet Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystem. Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID) Ingen vattenförekoms t SE Ingen vattenförekoms t Ingen vattenförekoms t Vattgruvsmossen SE SE SE / SE / SE SE / SE / SE Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn) Stavbofjärde n Stora Alsjön Gälöfjärden Gälöfjärden/ Stavbofjärde n/ Sörsjön Asköfjärden/ Fågelöfjärde n/ Fifångsdjupe t Natura 2000 området (EUID) SE SE SE SE SE SE SE SE Natura 2000 området (NAMN) Brinkbäcke n Ledarön Brosjön Stora Alsjön Kålsö Tullgarn, ost Kråmö Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt fågeldirektivet Utpekade arter: Stensimpa Stora grunda vikar och sund (1160) Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Inga utpekade vattenrelaterade naturtyper. Utpekade arter: Citronfläckad kärrtrollslända, nissöga Oligotrofa mineralfattiga sjöar i slättområden (3110), Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Stora grunda vikar och sund (1160) Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140), Stora grunda vikar och sund (1160), Naturligt eutrofa sjöar med nate- eller dybladsvegetation (3150) Skär och små öar i Östersjön (1620) 15(42)

16 SE / SE Gälöfjärden/ Långsjön SE Tullgarn södra Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140), Skär och små öar i Östersjön (1620). Utpekade arter: Brun kärrhök, fiskgjuse, grönbena, nattskärra, orre, salskrake, spillkråka, storlom, trana, trädlärka, törnskata, vitkindad gås 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Sänkt kvalitetskrav har tillämpats för de vattenförekomster med hamnar som tidigare varit kategoriserade som kraftigt modifierade vatten. De är nu omdefinierade till naturliga vatten och har erhållit miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status, vilket avser kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. För övriga kvalitetsfaktorer finns en beskrivning vilken status som ska uppnås eller bibehållas. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till 2021 eller 2027 förutom Igelstaviken som har sänkt kvalitetskrav till måttlig ekologisk status med tidsundantag till I de flesta fall är det miljöproblemet övergödning som leder till att normen inte kan följas 2015 (tabell 2). Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går. 16(42)

17 Vattenförekomsterna Himmerfjärden (SE ) och Svärdsfjärden (SE ) uppnår inte god status med avseende på tributyltenn-föreningar (TBT) och har fått ett tidsundantag till år 2027 med avseende på TBT. Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT-ämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. Ett tidsundantag till år 2027 får även alla de ämnen som inte uppnår god kemisk status utifrån uppmätt halt i sediment och där ursprunget till belastning av ämnena är svåra att identifiera. Detta motiveras av att haltförändringar i sediment sker mycket långsamt även om belastningen skulle upphöra helt och hållet tillsammans med att det kan vara svårt att identifiera varifrån belastningen kommer Grundvatten Alla vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Åtta vattenförekomster har kompletterande krav för skyddande områden enligt gynnsam bevarandestatus via Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter, och, för några vattenförekomster, Fågeldirektivet (79/409/EEG). Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel 5.3. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Svärdsfjärden Fifångsdjupet Fållnäsviken Gälöfjärden SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2027 (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) 17(42)

18 Himmerfjärden SE God ekologisk status 2027 (Naturliga förhållanden) Stavbofjärden SE God ekologisk status 2027 (Naturliga förhållanden) Näslandsfjärden SE God ekologisk status 2027 (Naturliga förhållanden) Kaggfjärden SE God ekologisk status 2027 (Naturliga förhållanden) Hallsfjärden SE God ekologisk status 2027 (Naturliga förhållanden) Igelstaviken SE Måttlig ekologisk status 2027 (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Västra Styran SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Sörsjön SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Kyrksjön (Hölö) SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Fitunaån SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Åbyån SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), 18(42)

19 Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Skillebyån SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Moraån SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Vällingen SE God ekologisk status 2021 (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Bränningeån SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Stora Skogssjön SE God ekologisk status 2021 (Orimliga kostnader) Måsnaren SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Kagghamraån SE God ekologisk status 2027 (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) 19(42)

20 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom t ex cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. sproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav, men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd 22 av områdets 24 ytvattenförekomster har problem med övergödning (figur 6). De allvarligaste problemen finns i Åbyåns, Bränningeåns och Fitunaåns avrinningsområden. I Åbyån finns en av Norra Östersjöns vattendistrikts mest fosforrika sjöar; Kyrksjön. Där har tidigare fosforhalter på uppåt 1000 µg/l uppmätts. Det har dock blivit mycket bättre. Senaste klassificeringe gav ett medelvärde från på 308 µg/l. Flera av sjöarna och vattendragen har också mycket grumligt vatten, vilket leder till ökade fosfortransporter och försämrade livsvillkor för växter och djur. Läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp och dagvatten är de största påverkanskällorna för inlandsvattnen. För kustvattnen tillkommer också Himmerfjärdsverkets utsläpp av renat avloppsvatten och påverkan från utsjön. Transporten från utsjön utgör hela 93 procent av den totala belastningen. 20(42)

21 Figur 6. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i områdets inlandsvatten behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 2,6 ton P/år. Det motsvarar ungefär 42 procent av den totala belastningen. Hur behovet av fosforreduktion fördelar sig mellan 21(42)

22 områdets delavrinningsområden framgår av figur 7. Förbättringsbehovet för kustbassängerna är cirka 45 procent. Det motsvarar ett beting på cirka 137 ton fosfor per år. Endast cirka 7 procent av belastningen härrör dock från landbaserade källor; resten kommer från utsjön. Om förbättringsbehovet antas vara 45 procent för både land- och havsbaserade fosforkällor blir landbetinget en minskning med 13 ton fosfor per år. För kväve är förbättringsbehovet cirka 25 procent och betinget för landbaserade utsläpp 21 ton per år. Minskad belastning från utsjön kan åstadkommas genom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. 22(42)

23 Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Läckage från jordbruksmark, enskilda avlopp och dagvatten är de största påverkanskällorna för inlandsvattnen (figur 8). För kustvattnen tillkommer också transporten av näringsämnen från Mälaren, Himmerfjärdsverkets utsläpp av renat 23(42)

24 avloppsvatten samt påverkan från utsjön. Himmerfjärdsverket släpper per år ut cirka 16 ton fosfor och 350 ton kväve inklusive bräddningar. Fosforhalten i utgående vatten är knappt 0,4 mg/l och kvävehalten är 8,2 mg/l. Reningsverket har ansökt om en ut- och ombyggnad. Nuvarande villkor medger utsläpp av 0.5 mg fosfor per liter respektive 10 mg kväve per liter. Kraven kan komma att skärpas vid en omprövning. 4% 6% 5% 51% 31% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt 3% Figur 8. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Föreslagna åtgärder Samtliga möjliga prioriterade åtgärder beräknas kunna minska belastningen av fosfor till inlandsvattnen i området med cirka 2,9 ton fosfor per år (tabell 3). För kustvattnen blir den totala effekten inklusive åtgärder för inlandsvatten en minskad kvävebelastning med cirka 60 ton kväve per år och en minskad belastning av fosfor med drygt 10 ton fosfor per år (tabell 4). Åtgärdsprogrammet kommer inte leda till att alla möjliga åtgärder genomförs till Det bedöms kunna leda till åtgärder motsvarande 1,4 ton fosfor per år för inlandsvattnen, 1,6 ton fosfor per år för kustvattnen och 43 ton kväve per år för kustvattnen (för kustvattnen är effekterna av åtgärder för inlandsvatten inräknad). Vid ut- och ombyggnaden av Himmerfjärdens reningsverk finns möjlighet att ställa högre krav på kväve och fosforrening än dagens nivåer om 0,5 mg P/l och 10 mg/l N. Om krav ställs på rening ner till 0,1 mg/l fosfor i utsläppsvattnet skulle belastningen på Himmerfjärden minska med 4,5 ton per år. Det finns ytterligare några mindre reningsverk 24(42)

25 i området. Om ökade reningskrav ställs även på dessa skulle belastningen kunna minska med ytterligare cirka 140 kg. Åtgärder inom jordbruket som strukturkalkning, anpassade skyddszoner, våtmarker och tvåstegsdiken kan minska belastningen med knappt 300 kg fosfor per år till 2021 och 1,7 ton fosfor per år totalt. Åtgärderna för inlandsvatten beräknas tillsammans kosta sammanlagt 15 Mkr per år för hela åtgärdsområdet. Vattnet i många av områdets sjöar och vattendrag är mycket grumligt bland annat på grund av dålig markstruktur och erosion från åarnas kanter. Det gäller särskilt Fitunaån, Åbyån, Skillebyån och Moraån. Om erosionen och grumlingen i åarna kunde åtgärdas skulle livsförhållandena för djur och växter sannolikt förbättras och transporten av fosfor till nedströms liggande sjöar minskas väsentligt. Ovanstående åtgärder inom jordbruket är också effektiva för att minska grumling. Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 14 Hektar 240 0, Fosfordamm* 5,8 Hektar 410 4, Strukturkalkning Hektar 250 3, Strukturkalkning* Hektar 240 3, Minskat fosforläckage vid 86 0, spridning av stallgödsel* Öka P-rening i 2 Antal 140 7, avloppsreningsverk Skyddszon 2 m* 5,4 Hektar 3 0, Våtmark 3,2 Hektar 14 0, Våtmark* 122 Hektar Kalkfilterdiken* 770 Hektar 87 5, Tvåstegsdiken* 1,4 Hektar 23 3, Dagvattendammar 24 Hektar Enskilda avlopp till normal 960 Antal skyddsnivå Enskilda avlopp från 180 Antal 10 2, normal till hög skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden behöver vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Dagvattenåtgärder i tätorterna Södertälje och Järna beräknas kunna reducera fosforbelastningen med cirka 550 kg P/år. Beräkningen är baserad på dagvattendammar med en sammanlagd areal av 24 hektar och med en uppskattad effekt av 22,5 kg/hektar och år. Andra typer av dagvattenåtgärder kan i många fall vara lämpligare än dagvattendammar, till exempel vid brist på passande mark. Dagvattendammar ska ses som ett exempel på en effektiv åtgärd. Andra lämpliga dagvattenåtgärder kan vara infiltrationsmagasin, artificiell våtmark, biofilter, dagvattenbrunn, permeabel vägbeläggning eller svackdiken. I mycket tättbebyggda områden kan det vara svårt att 25(42)

26 hitta mark som lämpar sig för dagvattendammar. Lika viktigt är därför att förhindra uppkomsten av dagvatten genom att minska andelen hårgjord yta och att inte bebygga de grönområden som finns kvar i åns närområde. Tabell 4. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten. Alla effekter är inklusive retention till kusten. Åtgärdskategori Enhet storlek P Effekt till kusten (kgp/år) N Effekt till kusten (kgn/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet P Öka N-rening i 1 Antal avloppsreningsverk Fosforåtgärd 1 Antal , bräddat avloppsvatten vid verk Anpassade 8,2 Hektar , skyddszoner* Fosfordamm* 4,8 Hektar , Strukturkalkning* Hektar Minskat , fosforläckage vid spridning av stallgödsel* Skyddszon 2 m* 14 Hektar , Rening av P till 0,1 1 Ton mg/l vid avloppsreningsverk Tvåstegsdiken* 0,2 Hektar , Våtmark* 68 Hektar Enskilda avlopp till normal skyddsnivå Summa kust Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder Antal Det finns cirka enskilda avlopp i området. Om samtliga dessa uppfyllde kraven för normal skyddsnivå skulle fosforbelastningen minska med cirka 640 kg/år. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark 26(42)

27 tagits. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverks som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. Det finns uppskattningsvis cirka hästar i hela åtgärdsområdet. Cirka 500 av dessa finns i Fitunaåns, Skillebyåns och Moraåns avrinningsområden som alla har problem med övergödning och erosion. Hästhållning kan generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. Förbättringsbehovet i hela området är 2600 kg/år vilket är mindre än åtgärdspotentialen och även om god ekologisk status inte förväntas kunna nås till 2021 är det möjligt att klara åtgärdsbehovet på längre sikt, om alla föreslagna åtgärder genomförs. 2.2 Försurning Tillstånd Sura och försurade vatten förekommer inte i området. Avrinnande vatten håller mycket hög buffertkapacitet mätt som alkalinitet. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattensförekomster inom åtgärdsområdet har sänkt kemisk status med avseende på ämnena kvicksilver och polybromerade bifenyletrar (PBDE). Detta beror på att de EU gemensamma gränsvärdena 3 för kvicksilver och PBDE i biota, utifrån en nationell analys, anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsterna Himmerfjärden och Svärdsfjärden map. Tributyltenn (TBT). För ytterligare information om förbättringsbehov och åtgärder för dessa två vattenförekomster och map. TBT hänvisas till VISS. God status med avseende på SFÄ uppnås inte i vattenförekomsterna Västra Styran, Kyrksjön, Fitunaån och Skillebyån. Denna bedömning baseras på framräknade halter av ammoniak (från uppmätt halt ammoniumkväve) i vatten från år 2008 till 2012 för Västra Styran (6 mättillfällen), från år 2007 till 2012 för Fitunaån (257 mättillfällen), från år 2007 till 2012 för Kyrksjön (6 mättillfällen) och från år 2008 till 2010 för Skillebyån (24 mättillfällen) överskridande halt för akut/kronisk exponering. I sjöar som Västra Styran och Kyrkasjön, vilka är mycket näringsrik, kan soliga dagar medföra en väldigt hög primärproduktion som driver upp ph i ytvattnet. Om ammonium samtidigt frigörs från bottensediment på grund av ansträngda syrgasförhållanden kan detta medföra att överskridande av toxisk halt för akut exponering av ammoniak. 3 Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2015:4 senast ändrad 15 april (42)

28 Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( I dagsläget finns det oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad mellan uppmätt halt och fastslaget gränsvärde/klassgräns. Medtages inte kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) i förbättringsbehovet (på grund sänkt kvalitetskrav i MKN) så finns förbättringsbehov för ammoniak i fyra vattenförekomster i åtgärdsområdet (tabell 5). Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas. Tabell 5. Förbättringsbehovet (exkl. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE)) för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Kyrksjön (SE ) Västra Styran (SE ) Fitunaån (SE ) Skillebyån (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Ammoniak 26,9 µg/l Ammoniak 21,0 µg/l Ammoniak 25,4 µg/l Ammoniak 1,54 µg/l Gränsvärde/ klassgräns Matris Förbättringsbehov 6,8 µg/l 1 vatten Beräknas inte 2 6,8 µg/l 1 vatten Beräknas inte 2 6,8 µg/l 1 vatten Beräknas inte 2 1,0 µg/l vatten 0,54 µg/l 1) Gränsvärde/klassgräns för maximalt tillåten uppmätt halt i vatten. 2) Beräknas inte eftersom sänkt status är ett resultat av att gränsvärde för maximalt tillåten halt överskridits Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Inom åtgärdsområdet återfinns diffusa källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som dagvattenutsläpp, men även påverkan från jordbruksmark och enskilda avlopp (tabell 6). Höga halter av ammoniak kan påträffas i lakvatten från deponier och orenat avloppsvatten från avloppsreningsverk. Några större betydande sådana påverkanskällor (i storlek av miljöfarlig A- och B-verksamheter) har inte identifierats i åtgärdsområdet. Betydande potentiella påverkanskällor i området som skulle kunna ge upphov till förhöjda halter av ammonium/ammoniak är jordbruksmark och enskilda avlopp. 28(42)

29 Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenföreko mst Kyrksjön SE Västra Styran SE Fitunaån SE Skillebyån SE Åtgärder Parameter/ kvalitetsfaktor Ammoniak Ammoniak Ammoniak Ammoniak Betydande potentiell påverkanskälla Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Ytterligare potentiell Påverkanskälla Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) Genomförda och planerade åtgärder Båtbottentvätt och/eller spolplatta har installerats i Södertälje kommun (vattenförekomst Igelstaviken). Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreduktion av miljögifter och rening av dagvatten (tabell 7). För att minska belastningen av närsalter föreslås dagvattendammar motsvarande cirka 24 hektar i området (se kap 2.1.4). Dagvattenåtgärder är även viktiga för att minska belastningen av miljögifter. De bör därför planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter. Utöver de fysiska åtgärderna finns ett behov av att vidta åtgärdsutredningar för att utreda hur betydande olika påverkanskällor kan vara. Tabell 7 Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad Kyrksjön SE Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter Västra Styran SE Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter Fitunaån SE Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter Skillebyån SE Ammoniak Utsläppsreduktion av miljögifter 29(42)

30 För ammoniak ska enskilda avloppsanläggningars, avloppsreningsverks och eventuella mindre avloppsreningsverks (c- och u-anläggningar) reningseffektivitet utredas och vid behov se till att reningseffektiviteten ökar. Generellt behöver även kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag utföras även om detta inte är konkreta åtgärder för att förbättra statusen med avseende på miljögifter. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. Vattenförekomster på kusten har inte klassats med avseende på fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Kustzonen är ofta påverkad av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik och så vidare Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Alla inlandsvatten i området är kraftigt av påverkade av fysiska förändringar som främst beror på dämning, rätning, kanalisering och dikning (figur 9). 30(42)

31 Figur 9. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 31(42)

32 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Tillstånd Samtliga vattendrag i området är kraftigt påverkade av vandringshinder. Statusklassificeringe visar att samtliga vattenförekomster bortsett från Stora Skogssjön har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för samtliga vattenförekomster inom området och totalt har 31 åtgärder identifierats. Källor till påverkan Dammar och felplacerade vägtrummor. Åtgärder Samtliga vattendrag i området behöver restaureras med avseende på konnektivitetsförändringar (tabell 8). I Bränningeån, Moraån, Åbyån och Fitunaån återfinns dammar som behöver åtgärdas. Samtliga dessa dammar måste utredas. Om vandringhindren i vattendragen åtgärdas kommer även statusklassificeringen i sjöarna bli god (eller högre). Primärt bör konnektivitet mellan kustzonen och första sjön i delavrinningsområdena prioriteras Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende sin hydrologiska regim. För vattendrag har en mer djupgående analys genomförts där effekten av markavvattningsföretag vägts in varför dessa i större utsträckning än sjöarna fått sämre än god status. Samtliga vattenvattendrag inom området har bedömts ha sämre än god status. För vattendragen visar Kagghamrån, Fitunaån och Skillebyån sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov är kvantifierat. Källor till påverkan Markavvattningsföretag samt dammar. Åtgärder Åtgärder för förbättrad konnektivitet och genomförande av biotopvård kommer indirekt att förbättra flödesförhållandena. Inga andra åtgärder föreslås med avseende på flödesförändringar. 32(42)

33 2.5.3 Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. De flesta vattendragslevande organismer är anpassade till de ständiga förändringar i strandoch bottenmiljön som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Källor till påverkan Alla vattendrag i område är i någon utsträckning påverkade av dämning, rätning, kanalisering, dikning och dylikt. Inom området finns ett antal aktiva markavvattningsföretag. Dessa har en skyldighet att underhålla diken, invallningar genom exempelvis rensning, vilket ofta är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk i dessa områden. Åtgärder Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitetsförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Fiskväg eller utrivning av Meter vandringshinder SUMMA Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status med avseende på näringsämnen. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och till exempel eventuell påverkan av grundvattenberoende ekosystem. 33(42)

34 3.2 Miljögifter Tillstånd 11 förekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 bara utifrån risken av att förorenas. I en förekomst har signifikant uppåtgående trend av sulfat analyserats (SE Malmsjöåsen Södra) tillsammans med saltpåverkan. Det finns ett stort behov av både verifierande och kartläggande mätningar i åtgärdsområdets grundvattenförekomster Förbättringsbehov För sulfat cirka 60 mg/l för förekomsten SE Malmsjöåsen Södra Källor till påverkan Vägar och tätort bedöms vara betydande påverkanskällor. Andra möjliga källor till påverkan är de eventuellt förorenade områdena som finns i Länsstyrelsens databas EBHstödet (EBH är en förkortning av efterbehandling). En del objekt är riskklassade och en riskklass används som ett prioriteringsverktyg där objekten med riskklass 1 och 2 prioriteras främst för fortsatta utredningar och undersökningar, detta innebär dock inte att området är konstaterat förorenat. Inom åtgärdsområdet återfinns ett stort antal objekt som kan påverka den kemiska vattenkvaliteten. I de tillrinningsområden av grundvattenförekomster där det finns en risk att inte uppnå god kemisk status eller som har otillfredsställande kemisk status finns totalt 296 eventuellt förorenade områden varav ett objekt med riskklass 1, nio objekt med riskklass 2, nio objekt med riskklass 3 och ett objekt med riskklass 4. Databasen uppdateras kontinuerligt och uppgifter från EBHstödet ger därför endast en ögonblicksbild. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. De eventuellt förorenade områdena som finns i databasen gäller främst nedlagda verksamheter Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Ett eventuellt förorenat område med riskklass 1 och fem objekt med riskklass 2 håller på att utredas. Dessa uppgifter kan vara bristfälliga och antalet utredda områden kan vara högre. Föreslagna åtgärder I området föreslås vägåtgärder och att undersöka och eventuellt sanera potentiellt förorenade markområden. Ett konstaterat förorenat område har inte börjat åtgärdas. Tre eventuellt förorenade områden som har en riskklass 2 har inte börjat utredas. En sådan utredning kan ge viktig information om områdets eventuella föroreningssituation och hur den eventuellt påverkar grundvattnets kemiska status. Även andra eventuellt förorenade områden kan behöva utredas. Tillsynsmyndigheterna ska verka för att sådana utredningar görs. 34(42)

35 3.3 Klorid Tillstånd Det finns en signifikant ökande trend av klorid i två förekomster (SE Malmsjöåsen Södra och SE Pålamalm) och i ytterligare två förekomster höga värden varav i en så pass höga att den kemiska statusen har bedömts till otillfredsställande (SE Södertäljeåsen-Södertälje) och i förekomsten SE Vårdingeåsen-Vårdinge är halterna över riktvärde vid en station nära vägen, fler mätstationer behövs för att verifiera status. Ett flertal saltade vägar ligger inom direkta tillrinningsområden för grundvattenförekomster. Följande saltade vägar har kopplats till grundvattenförekomster: SE Sorundaåsen Södra Väg 542, 225. SE Pålamalm Väg 571, 257. SE Frölunda Väg 225. SE Snickartorp Väg 225. SE Söderängstorp Väg 225. SE Rosenhill-Lilla Ström Väg 225, 257. SE Vårsta Väg 225, 226. SE Näslandet Väg 569. SE Hölö Väg E4, 513. SE Överjärna Väg 57. SE Myrstugan Väg 515. SE Turingeåsen-Bommersvik Väg 509. SE Malmsjöåsen Södra Väg 522, 576. SE Södertäljeåsen-Södertälje Väg E4, E20, Förbättringsbehov Förbättringsbehovet är 950 mg/l i förekomsten SE Källor till påverkan Inträngande saltvatten, vägar och eventuellt förorenade områden. Ett flertal saltade vägar ligger inom direkta tillrinningsområden för grundvattenförekomster. Följande saltade vägar har kopplats till grundvattenförekomster: SE Sorundaåsen Södra Väg 542, 225. SE Pålamalm Väg 571, 257. SE Frölunda Väg 225. SE Snickartorp Väg 225. SE Söderängstorp Väg 225. SE Rosenhill-Lilla Ström Väg 225, 257. SE Vårsta Väg 225, 226. SE Näslandet Väg 569. SE Hölö Väg E4, 513. SE Överjärna Väg 57. SE Myrstugan Väg 515. SE Turingeåsen-Bommersvik Väg 509. SE Malmsjöåsen Södra Väg 522, 576. SE Södertäljeåsen- Södertälje Väg E4, E20, Åtgärder Föreslagna åtgärder Vägåtgärder och utreda uttag av vatten. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Tillstånd Generellt förväntas tillståndet vara gott i åtgärdsområdet, men det finns stora kunskapsluckor och brister i övervakning. Förekomsten SE riskerar att inte nå god kvalitativ status till 2021 på grund av höga kloridvärden och förekomstens 35(42)

36 direkta läge intill Östersjön, men vidare undersökningar krävs för att se om det är ett överuttag som ligger bakom de höga halterna Källor till påverkan Eventuellt ett överuttag av vatten Åtgärder Föreslagna åtgärder Utreda orsak till höga kloridvärden. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns sju vattenskyddsområden (tabell 9). Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden i åtgärdsområdet. Kommun Tillsynsansvari g Lagrum Beslutså r Gorran Nynäshamn Länsstyrelsen Vattenlagen 1985 Grödby Nynäshamn Länsstyrelsen Vattenlagen 1970 Myrstugan Södertälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1970 Näs Botkyrka Länsstyrelsen Vattenlagen 1971 Pålamalm Botkyrka, Haninge Länsstyrelsen Vattenlagen 1968 Tullinge Botkyrka Botkyrka Vattenlagen 2003 Vattenskyddsområde Vällingen- Kallforsån Nykvarn, Södertälje Länsstyrelsen Vattenlagen (42)

37 Nynäshamn Södertälje Botkyrka Botkyrka/Haninge Nykvarn/Södertälje Totalt 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 10). Samråd med berörda kommuner, samt landstinget i de fall det berör sjukhus. Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde 1 1 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Se punkt Skyddade arter enligt habitatdirektivet Se punkt Nitratkänsliga områden Hela åtgärdsområdet ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: 37(42)

38 det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Västra Södertörn och Södertäljes södra fjärdsystems åtgärdsområde uppgår till cirka 34 miljoner kronor per år (tabell 11). Den övervägande delen av kostnaderna, 33 miljoner kronor, handlar om att minska övergödning. Resterande del av kostnaderna är kopplade till otillräckligt dricksvattenskydd och fysisk påverkan. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 11. Åtgärdernas uppskattade kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna 38(42)

39 sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen Tabell 12. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk KOM 2 a- b Tillsyn Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje och Trosa kommun LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 6 Information Stockholms län och Södermanlands län LST 3 Tillsyn Jordbruksverket SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Stockholms län KOM 1 Tillsyn och prövning Botkyrka, Nynäshamn KOM 3 a- och Södertälje kommun Tillsyn b LST 5c Plan Länsstyrelsen i Stockholms län KOM 7 Plan Södertälje och Trosa kommun LST 7 Tillsyn Länsstyrelserna i LST 5c Plan Stockholms län och Södermanlands län Dagvattendamm KOM 1 Tillsyn och prövning Botkyrka, Nynäshamn, Fosforåtgärd bräddat avloppsvatten vid verk NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Stockholms län KOM 1 Tillsyn och prövning 39(42)

40 KOM 3 a- Botkyrka, Nynäshamn Tillsyn b och Södertälje kommun LST 5c Plan Länsstyrelsen i Stockholms län Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp till hög skyddsnivå Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 Stockholms län och LST 6 Information 2016 Södermanlands län LST 5c Plan HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Genomförs Vattenmyndigheten kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Botkyrka, Nykvarn, KOM 7 Plan Nynäshamn, Södertälje och Trosa kommun LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 5c Plan Stockholms län och Södermanlands län HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 4 a- Botkyrka, Nykvarn, Tillsyn b Nynäshamn, Södertälje KOM 1 Tillsyn och prövning och Trosa kommun 2017 LST 8 LST 5c Tillsynsvägledning Plan Länsstyrelserna i Stockholms län och Södermanlands län Botkyrka, Nykvarn, KOM 7 Plan Nynäshamn, Södertälje och Trosa kommun 2016 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 2019 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i LST 2 Tillsyn och prövning Stockholms län LST 3 Tillsyn och prövning LST 5 a-d Tillsyn 40(42)

41 Länsstyrelserna i Omläggning/byte av vägtrumma LST 1 Tillsyn och prövning Stockholms län och Södermanlands län TRV 1 Administrativ Trafikverket Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Förändrade grundvattennivåer Södertälje och KOM 11 Administrativ Nynäshamns kommun Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2016 Länsstyrelserna i 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Stockholms län och Södermanlands län SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2016 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2016 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholm län HaV 5 Administrativ Havs- och vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2016 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholm län LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholm län LST 2 Tillsyn Länsstyrelsen i Stockholm län SKS 1 Administrativ Länsstyrelsen i Genomförs Stockholm län kontinuerligt Riksantikvarieämbetet; SKS 2 Utveckling/Rådgivning Havs- och 2019 vattenmyndigheten SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2019 Vattendom LST 1 Tillsyn, prövning Länsstyrelsen Stockholm Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten LST 3 Egenkontroll Länsstyrelsen Stockholm LST 4 a-e Tillsyn Länsstyrelsen Stockholm KOM 6e Initiativ Botkyrka, Nykvarn, Nynäshamn, Södertälje BV 1 a-c Vägledning Boverket TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket LST 9 a-c Tillsyn Stockholm KOM 7 Initiativ 41(42)

42 Vattenskyddsområde HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Stockholm KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Nynäshamn, Nykvarn, Södertälje och Botkyrka Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket LST 4 a-e Initiativ Stockholm Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket LST 9 a-c Tillsyn Stockholm KOM 1 Tillsyn, egenkontroll 42(42)

43 Egna anteckningar

44 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.