Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvattens åtgärdsområden. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvattens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(43)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för två av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvatten. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(43)

4 Sammanfattning Avrinningsområdena inom Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvattens åtgärdsområde i Södermanlands län ligger i Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner. Området består av kustnära områden som mynnar i Östersjön samt kustvatten. Flera stora åar mynnar dessutom i Sörmanlandskustens åtgärdsområde vid kusten: Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Trosaån. Dessa beskrivs i separata avrinningsområdesvisa dokument men tillskott av näringsämnen från dessa åar har stor inverkan på kustvattnen. Av 39 ytvattenförekomster är det endast fyra som uppnår god ekologisk status. Samtliga kustvattenförekomster har sämre än god status och så många som en tredjedel av alla vattenförekomster har otillfredsställande status. Det enskilt största miljöproblemet för ekologisk status är övergödning. Stadsfjärden, Mellanfjärden, Sjösafjärden och Trosafjärden tillhör de mest övergödda kustvattenförekomsterna i hela Norra Östersjöns vattendistrikt. Flera sjöar och vattendrag har också problem med konnektivitet, det vill säga att vandringshinder får som följd att bland annat fisk inte kan vandra upp från havet eller förflytta sig mellan vattenförekomsterna. Sexton vattenförekomster har klassificerats till sämre än god kemisk status exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Det beror bland annat på förhöjda halter i sediment av tributyltennföreningar (TBT) från båtbottenfärger, polyaromatiska kolväten (PAH:er), antracen och bly i sediment. Av områdets sju grundvattenförekomster är det en som har otillfredsställande kemisk status på grund av rester av bekämpningsmedel. Ytterligare fyra är riskklassade bland annat på grund av höga sulfatvärden, potentiell påverkan från EBH-objekt och uppåtgående trend av klorid. För att följa miljökvalitetsnormerna i Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvattens åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Fosfor- och kvävetillförseln minska kraftigt från Trosan, Svärtan, Nyköping sån och Kylan. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp som inte har tillfredsställande rening uppnår minst normal skyddsnivå. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att ökad rening av fosfor och kväve från avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning, Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner i samråd med Länsstyrelsen i Södermanland se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, avloppsreningsnät och dagvatten, Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Södermanland bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag, så att kostnadseffektiva åtgärder som fosfordammar, anpassade skyddszoner och strukturkalkning uppmuntras. 4(43)

5 För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Södermanlands län och Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner, inom sitt arbete med föroreningsskadade områden och tillsyn, åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter, utsläppsminskning av miljögifter från miljöfarlig verksamhet, anläggande av båtbottentvättar och dagvattenrening. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid fem vandringshinder. Länsstyrelsen i Södermanland bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa att ett kulverterat vattendrag blir restaurerat. Otillräcklig dricksvattenskydd: Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(43)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdena Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Kompletterande krav för skyddade områden Åtgärder och bevarandemål för skyddade områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (43)

7 1. Beskrivning av åtgärdsområdena Denna bilaga omfattar åtgärdsområdena Södermanlands kust och kustnära områden samt Södermanlands yttre kustvatten. Södermanlands kust och kustnära områden ligger i Nyköpings, Oxelösunds och Trosa kommuner (figur 1). Området är 330 km 2 och består av 63 procent skog, 18 procent åker och betesmark, 5 procent bebyggd mark och 4 procent vattenyta. Flera stora åar med tillhörande avrinningsområde mynnar dessutom ut i området, så som Nyköping sån, Kylan, Svärtan och Trosan. Dessa stora åar beskrivs i separata bilagor, men tillskottet av näringsämnen har stor inverkan på åtgärdsområdena. Sprickdalslandskapet fortsätter ut i skärgården och högre partier bildar öar, kobbar och skär. Här finns ungefär öar som är större än 100 m². Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklada vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Åtgärdsområdet Södermanlands yttre kustvatten har en kuststräcka som är ungefär sex mil lång och omfattar kommunerna Trosa, Nyköping och Oxelösund. Dessutom ingår den yttre skärgården i Nynäshamn och Haninge kommuner. Den sörmländska skärgården skiljer sig från exempelvis Stockholms skärgård eftersom den saknar mellanskärgård. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen närmast land, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring, vatten och syrgas. Totalt 39 vattenförekomster innefattas i området som beskrivs i denna bilaga (figur 2). 7(43)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(43)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(43)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Endast fyra av områdets 39 vattenförekomster har god ekologisk status (figur 3). Av de 26 kustvattenförekomsterna har 14 måttlig ekologisk status och 12 otillfredsställande status. Det enskilt största miljöproblemet för den ekologiska statusen i området är övergödning. Av vattendragen är alla utom Ångan påverkade av näringsämnen, och av sjöarna är tre av sex, Sibbofjärden, Grundbojen och Trobbofjärden, påverkade av näringsämnen. Samtliga vattenförekomster är påverkade av fysiska förändringar, och de största problemen rör vandringshinder. 10(43)

11 Figur 3. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdena har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen har 13 vattenförekomster sämre än god kemisk status (figur 4). Tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(a)pyrene, benso(g,h,i)perylen, bly och blyföreningar har påvisats i halter som bidragit till sänkt kemisk status. 11(43)

12 Figur 4. Kemisk status (exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar) i ytvatten. 12(43)

13 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Inom åtgärdsområdena finns totalt åtta grundvattenförekomster, varav två har otillfredsställande kemisk status och fem är riskklassade förekomster. Förekomsten Larslundsmalmen-Nyköping, SE , beskrivs i bilagan för Kilaån, så totalt behandlas fyra riskklassade förekomster och en med otillfredsställande status i denna sammanfattning. Förekomsten Larslundsmalmen- Nyköping, som har blivit föreslagen otillfredsställande kemisk status och är riskklassad, har dock flera EBH-objekt kopplat till sig vilka är belägna i Södermanlandskustens åtgärdsområde och som bör åtgärdas. Otillfredsställande kemisk status Rogstafältet, SE , har otillfredsställande kemisk status på grund av bekämpningsmedlen BAM, Diuron, Atrazin och Desetylatrazin (figur 5). Även diklormetan har uppmätts vid ett tillfälle Vattenmagasinet finns i ett avgränsat område med isälvssediment omgivet av tunt stråk av glaciärlera och delvis ovanför vattenförekomsten förekommer huvudsakligen post-glaciär lera, vilket fungerar delvis som tätande skikt. E4 passerar genom vattenförekomsten där den består av isälvssediment, urberg och glaciär-silt. Riskklassade grundvatten Tunsätter, SE , och Lötstugan, SE , har höga sulfathalter och har flera EBH-objekt inom och i förekomsternas tillrinningsområden (figur 6). Järnväg korsar Lötstugan som även har signifikant uppåtgående trend av klorid. Saltad väg korsar Tunsätter i åtgärdsområdet för Trosaån. Grundvattenförekomsten SE i Trosa stad har ett antal EBH-objekt kopplat till sig och är på grund av dessa riskklassad. Rogstafältet, SE , är per automatik riskklassad på grund av otillfredsställande kemisk status. Med tanke på de EBH-objekt som finns inom eller intill de riskklassade förekomsterna är det teoretiskt möjligt att föroreningar når grundvattnet om en grundvattennivå sänks på grund av att uttaget ökar eller vid påverkan av tillflödet via till exempel infrastrukturprojekt. 13(43)

14 Figur 5. Kemisk status i grundvatten. 14(43)

15 Figur 6. Risk att inte uppnå god kemisk status 2021 i grundvatten. Kvantitativ status och risk Inga vattenförekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdena. 15(43)

16 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status. Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god ekologisk status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk status istället uppnås antingen till 2021 eller. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Sänkt kvalitetskrav har tillämpats för de vattenförekomster med hamnar som tidigare varit kategoriserade som kraftigt modifierade vatten. De är nu omdefinierade till naturliga vatten och har erhållit miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status, vilket avser kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. För övriga kvalitetsfaktorer finns en beskrivning vilken status som ska uppnås eller bibehållas. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Kustvattnen i området har i allmänhet tidsundantag till med motiveringen naturliga förhållanden eftersom de på grund av påverkan från utsjön inte kommer kunna uppnå god ekologisk status innan Östersjön i stort har förbättrats. Två kustvatten som tidigare klassats som kraftigt modifierade vatten har nu istället sänkt kvalitetskrav till måttlig ekologisk status. Miljökvalitetsnormerna för ekologisk status för områdets ytvattenförekomster framgår av tabell 1. Alla ytvattenförekomster har klassificerats till sämre status än god kemisk status på grund av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Miljökvalitetsnorm med undantag för kemisk status för vattenförekomster i åtgärdsområdena som inte uppnår god kemisk status visas i Tabell 2. Sexton vattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller till för olika ämnen bland annat de prioriterade ämnena Antracen, Naftalen, Fluoranten, Bly, Benso(a)pyrene och Tribuytltennföreningar. Ytterligare utredningar behöver genomföras för att kartlägga påverkan och vilka åtgärder som eventuellt är möjliga. Det är därför tekniskt omöjligt att nå god status till 2015, skälet är tekniskt omöjligt Grundvatten Samtliga förekomster ska ha god kemisk grundvattenstatus till 2015 med undantag för bekämpningsmedel med god status till 2021 i Rogstafältet (SE ), med motiveringen tekniskt omöjligt. 16(43)

17 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Kränkfjärden sek namn SE God ekologisk status Ljungskärsflagen SE God ekologisk status Hasselöområdet SE God ekologisk status Oxelösunds hamnområde SE Måttlig ekologisk status Inre Ålöfjärden SE Måttlig ekologisk status Ålöfjärden SE God ekologisk status Örsbaken SE God ekologisk status Aspafjärden SE God ekologisk status Risöområdet sek namn SE God ekologisk status Bergöområdet SE God ekologisk status Krabbfjärden SE God ekologisk status Kråkfjärden SE God ekologisk status Dragsviksfjärden SE God ekologisk status förhållanden) (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) (Tekniskt omöjligt) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) 17(43)

18 Ringsöfjärden sek namn SE God ekologisk status Sjösafjärden SE God ekologisk status Stadsfjärden SE God ekologisk status Mellanfjärden SE God ekologisk status Tvären SE God ekologisk status Gupafjärden SE God ekologisk status Gunnarbofjärden SE God ekologisk status Asköfjärden SE God ekologisk status Skettnefjärden SE God ekologisk status Gillsviken SE God ekologisk status Hållsviken SE God ekologisk status Trosafjärden SE God ekologisk status Fågelöfjärden SE God ekologisk status Stockholms skärgårds s kustvatten SE God ekologisk status Ångaån SE God ekologisk status 2021 förhållanden) förhållanden) (Tekniskt omöjligt) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) förhållanden) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) 18(43)

19 Sibbostäk från Sibbofjärden till Kråkfjärden SE God ekologisk status Sibbofjärden SE God ekologisk status Trobbofjärden SE God ekologisk status Nynäsån SE God ekologisk status Rundbosjön SE God ekologisk status Sibbostäk till Sibbofjärden Vattendraget från Björken till Rundbosjön SE SE God ekologisk status God ekologisk status Örboholmsån SE God ekologisk status (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) 19(43)

20 Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status 2015 (exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar). Vattenförekomst Fågelöfjärden SE Hasselöområdet SE Miljökvalitetsnorm God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Undantag Ämne År Motivering Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärde för tribuytltennföreningar överskrids Antracen, Benso(a)pyrene 2021 Gränsvärden överskrids Inre Ålöfjärden SE Ljungskärsflagen SE Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Oxelösunds hamnområde SE Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Stadsfjärden SE God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Antracen, Naftalen, Fluoranten, Bly Benso(a)pyrene Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Antracen, Benso(a)pyrene 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Benso(a)pyrene 2021 Gränsvärden överskrids Antracen, Naftalen 2021 Gränsvärden Fluoranten, Bly överskrids Benso(a)pyrene Tribuytltennföreningar Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar Antracen, Benso(a)pyrene 2021 Gränsvärden överskrids Ålöfjärden SE God kemisk status 2015 Tekniskt omöjligt Antracen, Benso(a)pyrene Benso(b)fluoranten 2021 Gränsvärden överskrids Örsbaken SE Dragsviksfjärden SE Stockholms skärgårds s kustvatten SE Gupafjärden SE Asköfjärden SE God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Tekniskt omöjligt Benso(a)pyrene 2021 Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar Gränsvärden överskrids Tribuytltennföreningar Gränsvärden överskrids 20(43)

21 2. Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Södermanlands kust, kustnära områden och yttre skärgård förutom fyra (Ången, Ångaån, Björken och Gisesjön), är påverkade av övergödning (figur 7). För samtliga dessa vatten motsvarar fosforhalterna måttlig eller otillfredsställande status. Den biologiska kvalitetsfaktorn växtplankton visar tydliga tecken på övergödning. Kustvattenförekomsterna belägna närmast land är mer direkt påverkade av näringsläckaget från land än längre ut och tre kustvattenförekomster är kraftigt påverkade från vattendrag med stora avrinningsområden; Sjösafjärden av Svärtaån, Stadsfjärden av Nyköpingsån och Kilaån samt Trosafjärden av Trosaån. 21(43)

22 Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Stadsfjärden, Mellanfjärden, Sjösafjärden och Trosafjärden tillhör de mest övergödda kustvattenförekomsterna i hela Norra Östersjöns vattendistrikt och tillförseln från land av speciellt fosfor behöver minska kraftigt för att följa miljökvalitetsnormerna (figur 8). För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten från land minska med totalt cirka kg. Huvuddelen av detta behöver ske i avrinningsområdena för Nyköpingsån, Kilaån, Svärtaån och Trosaån. 22(43)

23 De mindre vattendragens förbättringsbehov är knappt 1000 kg fosfor (28 procent av tillförseln). Av de mindre vattendragen har Örboholmsån störst förbättringsbehov (54 procent). Figur 8. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 23(43)

24 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 9 så är fosfortillförsel från jordbruket den dominerande källan i området 3. Andra betydande påverkanskällor är enskilda avlopp och dagvatten. Mellanfjärden, är påverkad av avloppsreningsverket. Av de resterande kustvattenförekomsterna är 16 till största delen påverkade av kringliggande kustområden, utsjöpåverkan och internbelastning. 4% 7% 8% 9% Enskilda avlopp 18% Dagvatten Jordbruk Skog 5% Avloppsreningsver Industri 49% Övrigt Figur 9. Källfördelning av fosfor för Södermanlands kust och kustnära områden Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Alla kommuner har påbörjat arbetet med inventering av enskilda avlopp, men har kommit olika långt. Uppgifter om andelen enskilda avlopp som åtgärdats under perioden kommer att kompletteras under Samma sak gäller för arbetet med avloppsreningsverk och bräddningar på ledningsnätet. Föreslagna åtgärder Långtgående åtgärder behövs för att minska fosforförlusterna från jordbruksmark och belastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och enskilda avlopp (tabell 3). Om målen ska uppnås behöver omfattande rening av alla typer av källor genomföras. Retentionen i vattensystemen behöver dessutom öka väsentligt. 3 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (43)

25 Det finns möjlighet att klara åtgärdsbehoven för inlandsvattnen, men åtgärdsprogrammet till 2021 beräknas bara medföra åtgärder motsvarande drygt 100 av de knappt kg fosfor per år som behövs. Åtgärdsprogrammet beräknas i området medföra åtgärder för kustvatten som ger en effekt på 500 kg fosfor och det finns potential för ytterligare ett knappt ton till (se tabell 4). Utöver detta bedöms det också finnas potential att effektivisera kvävereningen ytterligare från Nyköpings avloppsreningsverk. Stadsfjärden tar emot vatten från både Nyköpingsån och Kilaån och det finns en stor potential där för att minska kväveläckaget. Ytterligare åtgärder kan behövas i närområdet för att rena dagvatten. Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status i sjöar och vattendrag med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Fosfordamm 0,01 Hektar 2 0, Anpassade skyddszoner* 5,4 Hektar 120 0, Fosfordamm* 2,5 Hektar 220 2, Strukturkalkning* Hektar 230 2, Minskat fosforläckage vid 54 0, spridning av stallgödsel* Skyddszon 2 m* 1,7 Hektar 2 0, Öka P-rening i avloppsreningsverk 1 Antal 46 3, Tvåstegsdiken* 1,2 Hektar 24 2, Kalkfilterdiken* 500 Hektar 57 3, Våtmark* 60 Hektar Enskilda avlopp till normal 170 Antal skyddsnivå Enskilda avlopp från normal 60 Antal 2 1, till hög skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 25(43)

26 Tabell 4. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Enhet storlek Effekt P (kgp/år) Effekt N (kgp/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet P Anpassade 4,7 Hektar , skyddszoner* Fosfordamm* 2,6 Hektar , Strukturkalkning* Hektar , Minskat fosforläckage , vid spridning av stallgödsel* Våtmark* 27 Hektar , Fosforåtgärd bräddat 1 Antal , avloppsvatten vid verk Skyddszon 2 m* 2,7 Hektar , Tvåstegsdiken* 0,6 Hektar , Rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Enskilda avlopp till normal skyddsnivå Öka N-rening i avloppsreningsverk Summa kust Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder 2021 *Alla effekter är inklusive retention till kusten 1 Antal Antal Antal Försurning Inga försurningsproblem förekommer i området. 26(43)

27 2.3 Miljögifter Tillstånd Vilka vattenförekomster i åtgärdsområdena som klassificerats till att inte uppnå god kemisk status förutom för kvicksilver och polybromerade difenyletrar framgår av figur 4. Följande ämnen har påvisats i halter som bidragit till sänkt kemisk status: tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(a)pyrene, bly och blyföreningar. Klassificeringen är en expertbedömning utifrån jämförelse av uppmätta halter av ämnena i sediment och föreslagna gränsvärden från Havs- och vattenmyndighetens skrivelse. 4 Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdena har klassificerats till sämre än god kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE), liksom i övriga Sverige. Alla ytvattenförekomster i Sverige har klassificerats till sämre status än god med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i kust och kustnära områden i Södermanland finns publicerade i databasen VISS 5. Underlaget för statusklassificering av miljögifter är bristfälligt. Många ämnen har inte klassats då det inte finns mätningar eller på grund av att gränsvärden saknas för aktuell matris (till exempel sediment). De undersökningar av miljögifter som genomförts i området innefattar bland annat båtbottenfärger i natur- och småbåtshamnar (TBT, koppar, zink och irgarol i sediment), screeningundersökning av prioriterade ämnen i vatten, recipientkontroll i Oxelösund, undersökning av sediment i Stadsfjärden, bekämpningsmedel i vattendrag och metaller i abborre vid Askö-Fifång. Nonylfenol och TBT har påvisats i enstaka vattenprov över gränsvärde, men inte sänkt status. PCB förekommer i Oxelösund, men inga gränsvärden finns för sediment. I vattendrag i Södermanlands län har bekämpningsmedel påvisats i halter över gränsvärden vid enstaka mätningar. Det är möjligt att det stundtals förekommer bekämpningsmedel i halter över gränsvärden i vattendragen i Södermanlandskustens åtgärdsområde. Inom åtgärdsområdena återfinns diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier och hamnverksamhet. Påverkan från båtbottenfärger är spridd längs större delen av kusten även om de högsta halterna påträffas i närheten av hamnarna. Det är i dagsläget oklart vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Ytterligare provtagningar behövs för att avgöra om fler ämnen är aktuella för åtgärder. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. Föreslagna fysiska åtgärder är båtbottentvättar, dagvattenåtgärder och sanering av förorenade sediment samt att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter Förbättringsbehov Förbättringsbehovet (se tabell 5) anger skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormerna. Inom åtgärdsområdena har statusen klassificerats ner med 4 Skrivelse med rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassificering. Havs- och Vattenmyndigheten (43)

28 avseende på tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(a)pyrene, kvicksilver, bly och blyföreningar. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till gränsvärde. Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Dragviksfjärden SE Fågelöfjärden SE Hasselöområdet SE Parameter/ kvalitetsfaktor Gränsvärde/ QSsediment Tribuytltennföreningar Tribuytltennföreningar Antracen Benso(a)pyrene Uppmätt halt Matris Förbättrings behov ug/kg TS ug/kg TS ug/kg TS Sediment Sediment ,5 Sediment Sediment Inre Ålöfjärden SE Antracen Naftalen Fluoranten Bly Benso(a)pyrene Tribuytltennföreningar ,5 10 Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Ljungskärsflagen SE Antracen Benso(a)pyrene ,5 Sediment Sediment Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Oxelösunds hamnområde SE Tributyltenn 0,007 µg/l 0,0015 µg/l Vatten 0,0055 µg/l föreningar Benso(a)pyrene ,5 Sediment 82 Antracen Naftalen Fluoranten Benso(a)pyrene Tributyltennföreningar Bly , Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Sediment Sediment 7 28(43)

29 Stadsfjärden SE Tributyltenn föreningar Kvicksilver och kvicksilverförenin gar Antracen Benso(a)pyrene ,5 Sediment Sediment Sediment Sediment Ålöfjärden SE Antracen Benso(a)pyrene ,5 Sediment Sediment Örsbaken SE Benso(a)pyrene ,5 Sediment Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Alla vattenförekomster i länet bedöms ha betydande påverkan av kvicksilvernedfall från atmosfärisk deposition. Inom åtgärdsområdena återfinns diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier och hamnverksamhet (se tabell 6). De förorenade sedimenten är i sig en källa till påverkan i andra vattenförekomster, dels på grund av naturliga strömmar, men även av att båtar och fartyg virvlar upp sedimenten. Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdena vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Dragviksfjärden SE Fågelöfjärden SE Hasselöområdet SE Inre Ålöfjärden SE Parameter/ kvalitetsfaktor Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Antracen Benso(a)pyrene Antracen Naftalen Fluoranten Bly Benso(a)pyrene Påverkanskälla 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri Atmosfärisk deposition 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 1. Punktkällor 2.4 Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark 29(43)

30 Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Ljungskärsflagen SE Oxelösunds hamnområde SE Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Stadsfjärden SE Ålöfjärden SE Örsbaken SE Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Benso(a)pyrene Antracen Benso(a)pyrene Antracen Naftalen Fluoranten Benso(a)pyrene Tributyltenn föreningar Bly Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Kvicksilver och kvicksilverföreningar Antracen Benso(a)pyrene Antracen Benso(a)pyrene Benso(a)pyrene 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.1 Diffusa källor - Urban markanvändning 1. Punktkällor 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 1. Punktkällor 2.1 Diffusa källor - Urban markanvändning 2.3 Diffusa - Transport och infrastruktur 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 1. Punktkällor 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 2.4 Diffusa - Förorenad mark/gammal industrimark 1. Punktkällor 1.4 Punktkällor - Inte IPPC-industri 1.3 Punktkällor - IPPC-industri 2.6 Diffusa källor - Andra relevanta 30(43)

31 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Båtbottentvättar och/eller spolplattor har installerats i Nyköpings och Oxelösunds kommuner under föregående åtgärdsperiod. Ekologisk odling utan bekämpningsmedel förekommer inom åtgärdsområdet Södermanlandsskusten. Arbetet med sanering av förorenade områden fortskrider. Föreslagna åtgärder Det är i dagsläget oklart vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva och rimliga att genomföra för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. Ytterligare provtagningar behövs för att avgöra om fler ämnen är aktuella för åtgärder. Föreslagna fysiska åtgärder är dagvattenåtgärder, efterbehandling av förorenade områden, sanering av förorenade sediment samt att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreducering av miljögifter, rening av dagvatten och anlägga båtbottentvättar för att minska spridning och användning av båtbottenfärger (se tabell 7). Åtgärderna bör kunna svara för hela förbättringsbehovet av tributyltenn (TBT), antracen, naftalen, fluoranten, benso(a)pyrene, bly och blyföreningar inom åtgärdsområdena (se tabell 6). Om de mest förorenade sedimenten åtgärdas kommer minskning av påverkan att ska på omkringliggande vattenförekomster att ske vilket kan göra att inga åtgärder behöver genomföras i dessa vattenförekomster. För de överallt spridda ämnena kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) föreslås inga specifika åtgärder per vattenförekomst (som inte har en lokal källa). Tabell 7. Förslag på fysiska åtgärder för att uppnå god status. Vattenförekomst Dragviksfjärden SE Fågelöfjärden SE Hasselöområdet SE Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättrings behov µg/kg TS Åtgärd Kostnad Tributyltenn 31 Efterbehandling av föreningar förorenade sediment Anläggande av båtbottentvätt Tributyltenn 49 Efterbehandling av föreningar förorenade sediment Anläggande av båtbottentvätt Antracen 148 Dagvattenåtgärder Benso(a)pyrene 1122 Efterbehandling av förorenade sediment Inre Ålöfjärden SE Antracen 917 Utsläppsreduktion Naftalen 220 miljögifter Fluoranten 5126 Efterbehandling av Bly 5000 förorenade sediment Benso(a)pyrene 3637 Efterbehandling av förorenade områden 31(43)

32 Krabbfjärden SE Kränkfjärden SE Ljungskärsflagen SE Tributyltenn föreningar som bidrar med spridning av 51 miljögifter till Inre Ålöfjärden Dagvattenåtgärder Anläggande av båtbottentvätt 0,0055 µg/l Anläggande av Tributyltenn föreningar båtbottentvätt Benso(a)pyrene 82 Efterbehandling av förorenade sediment Dagvattenåtgärder Antracen 45 Efterbehandling av Benso(a)pyrene 326 förorenade sediment Dagvattenåtgärder Oxelösunds hamnområde SE Ringsöfjärden sek namn SE Risöområdet sek namn SE Stadsfjärden SE Antracen 1676 Utsläppsreduktion Naftalen 562 miljögifter Fluoranten Efterbehandling av Benso(a)pyrene 8108 förorenade områden Tributyltenn 120 som bidrar med föreningar spridning av Bly miljögifter till Oxelösunds hamnområde Efterbehandling av förorenade sediment Anläggande av båtbottentvätt Dagvattenåtgärder Tributyltenn 8 Anläggande av föreningar båtbottentvätt Efterbehandling av Tributyltenn föreningar Tributyltenn föreningar Kvicksilver och 1530 kvicksilverförenin gar Antracen 252 Benso(a)pyrene 364 förorenadesediment 7 Anläggande av båtbottentvätt Efterbehandling av miljögifter 13 Anläggande av båtbottentvätt Efterbehandling av miljögifter Dagvattenåtgärder Utsläppsreduktion miljögifter Ålöfjärden SE Antracen 157 Dagvattenåtgärder Benso(a)pyrene 1144 Efterbehandling av miljögifter 32(43)

33 Örsbaken SE Benso(a)pyrene 51 Efterbehandling av miljögifter Dagvattenåtgärder Främmande arter Flera främmande arter finns i åtgärdsområdenas vattenförekomster. Deras påverkan på den ekologiska statusen har dock inte kunnat bedömas Tillstånd I kustvattnet finns bland annat havsborstmaskar av släktet Marenzelleria och Ullhandskrabba. Ullhandskrabba har hittats långt upp i Trosaån och finns på flera platser runt om i landet, bland annat i Mälaren. Utanför Oxelösund vid kusten, i september 2014, hittades det första svenska fyndet av Vitfingrad brackvattenkrabban Rhithropanopeus harrisii. Dessa arter kan konkurrera med inhemska arter och kan därigenom påverka den naturliga artsammansättningen. Kunskaperna om de främmande arternas effekter är bristfälliga och arternas inverkan har inte blivit klassad. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar av vatten, inklusive närområde och svämplan, orsakade av människan. Miljöproblemet innefattar tre kategorier för sjöar och vattendrag; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. För kustvattenförekomster har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Bedömningen av miljöproblem grundas på statusen av vattenförekomsternas hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Alla vattenförekomster som har en kvalitetsfaktor med lägre än god status bedöms ha miljöproblem (figur 8) Konnektivitetsförändringar Tillstånd Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. I åtgärdsområdena finns totalt 21 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav åtta i vattenförekomster. Statusklassificeringen i åtgärdsområdena visar att fyra vattendrag och fem sjöar har sämre än god status med avseende på konnektivitet. 33(43)

34 Figur 8. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som antalet vandringshinder som behöver åtgärdas i åtgärdsområdena. Det finns åtta förbättringsbehov med avseende på konnektivitet. Källor till påverkan I åtgärdsområdena finns totalt 21 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav åtta i vattenförekomster. Det finns fyra stycken dammar som är registrerade 34(43)

35 i SMHI:s dammregister samt två ytterligare oregistrerade dämmen eller rester av dammar. Flertalet av dammarna är i dåligt skick. Dammarna består av regleringsdammar och gamla kvarndammar. Förutom dammar finns det en fellagd trumma samt dammrester som utgör vandringshinder inom avrinningsområdet. Det finns säkerligen flera vandringshinder bland annat i form av fellagda vägtrummor, men inventeringar saknas. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. Åtgärder I tabell 8 listas åtgärderna som består i att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Förutom de föreslagna åtgärderna i tabellen finns det två övriga vandringshinder som behöver åtgärdas. Även inventeringar av vandringshinder behövs i många vattenförekomster. Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdena. Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek (meter) Konnektivitetsförändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Flödesförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 6 6 3, Tillstånd Statusklassificeringen visar inte några vattenförekomster som har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Det bör dock noteras att bedömningarna baseras på modellerade data och behöver verifieras med mätdata för att få en större tillförlitlighet Morfologiska förändringar Tillstånd Samtliga vattendrag och en sjö i avrinningsområdet har klassificerats till sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd. Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. I detta åtgärdsområde har de hydromorfologiska parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag/sjöar, sammanvägts till bedömningen av morfologiskt tillstånd. Statusklassificeringen är genomförd utifrån en GIS-analys över anlagda ytor och aktivt brukad mark. I åtgärdsområdet är det nio vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar. Två kustvattenförekomster klassades som kraftigt modifierade vatten (KMV) i förra cykeln på grund av hamnar; Inre Ålöfjärden och Oxelösunds hamnområde. De har nu klassats om till naturliga vatten, men har sänkt kvalitetskrav till måttlig ekologisk status för de kvalitetsfaktorer som påverkas av hamnverksamheten. I båda områdena är den fysiska påverkan stor vid stränderna, med hårdgjorda ytor och kajer. Infartslederna muddras med jämna mellanrum. 35(43)

36 Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för sju sjöar i åtgärdsområdena. Förbättringsbehovet har angetts till antal procent av närområdet/svämplan där markanvändningen bör minska. Källor till påverkan Morfologisk påverkan har inom åtgärdsområdena orsakats av markanvändning inom närområdet eller svämplanets närområde. I åtgärdsområdena är det sju vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar. Kartläggningen av morfologiska förändringar i åtgärdsområdena grundar sig främst på GIS-analyser av påverkan i svämplan och närområde, som endast i enstaka fall kunnat verifieras med fältdata. Påverkan från markavvattningar eller rätningar och rensningar, som generellt är en betydande påverkanskälla i Norra Östersjöns vattendistrikt, finns inte med i kartläggningen. Avsaknaden av dataunderlag gör att miljöproblemet morfologiska förändringar troligen är underskattat. Åtgärder En åtgärdsutredning föreslås för vidare arbete med miljöproblemet och kostnader för potentiella åtgärder. Möjliga åtgärder för att få bukt med närområde och svämplan som är påverkade av mänsklig verksamhet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturlig mark närmast vattendraget. 3. Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Inga kända höga halter av näringsämnen har uppmätts i grundvattenförekomsterna, men det kan inte uteslutas att det lokalt kan finnas förhöjda halter av kväve på grund av till exempel gödselhantering, enskilda avlopp och deponier. Något förhöjda halter av nitrat uppmättes i Rogstafältet Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdena. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.2 Miljögifter Tillstånd Bekämpningsmedel och diklormetan är uppmätta i Rogstafältet. Det finns dock stora kunskapsluckor. Flera EBH-objekt kan påverka de riskklassade grundvattenförekomsterna. Risk för olyckor vid E4 (prioriterad väg farligt gods) och vid andra närbelägna vägar. 36(43)

37 3.2.2 Förbättringsbehov För Rogstafältet är förbättringsbehovet0,331 µg/l bekämpningsmedel och 1,5 µg/l diklormetan Källor till påverkan Det finns flera EBH-objekt i området och gamla banvallar som kan vara orsaken till föroreningarna i grundvattnet Åtgärder Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdena. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig på aktiviteter såsom fördjupad kartläggning, inventering och åtgärdsutredning för att sanera de riskklassade EBH-objekten. I övrigt se över behovet av vägåtgärder och vidta åtgärda som reducerar föroreningar vid potentiella olyckor. 3.3 Klorid Tillstånd Lötstugan, SE , har signifikant uppåtgående trend av klorid och sulfat. Tunsätter SE har uppåtgående trend av klorid Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för Lötstugan är 10 mg/l sulfat och 25 mg/l klorid, vid Tunsätter är förbättringsbehovet 40 mg/l sulfat Källor till påverkan Möjliga källor till uppmätta halter av sulfid och klorid kan de riskklassade EBH-objekten, inträngning av relikt havsvatten och/eller recent havsvatten samt påverkan från E Åtgärder Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många förekomster inom åtgärdsområdena. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig på aktiviteter såsom fördjupad kartläggning, inventering och åtgärder av EBH-objekt. Se över behov av vägåtgärder, det vill säga minskad användning av vägsalt. 3.4 Förändrade grundvattennivåer I åtgärdsområdena finns inga kända problem med förändrade grundvattennivåer. Det kan dock inte uteslutas att EBH-objekt kan ge större påverkan ifall det sker nivåförändringar vid stora uttag eller till exempel infrastrukturprojekt. På sikt behöver frekvensen och antal provtagningslokaler utökas för att följa utvecklingen av grundvattennivåerna kopplat till väntade storskaliga klimatförändringar. 37(43)

38 4. Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Det finns fyra vattenskyddsområden från 1970-talet inom åtgärdsområdena (tabell 9). EBH-objekt finns intill alla vattenskyddsområden förutom vid ett område. E4 gränsar till ett vattenskyddsområde. En vattenförekomst som utgör råvatten till dricksvattenproduktion har otillfredsställande kemisk status avseende bekämpningsmedel. Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Lästringe Nyköping Nyköpings kommun Vattenlagen 1973 Tofsö Trosa Trosa kommun Vattenlagen 1974 Trosa stads vattentäkt Trosa Trosa kommun Vattenlagen 1979 Tystberga Nyköping Nyköpings kommun Vattenlagen Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdena har tillräckligt skydd (tabell 10). I de fall det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa påverkan från verksamheter som kan skada vattentäkten. 38(43)

39 Tabell 10. Behov av åtgärder Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Nyköping Trosa Totalt Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdena finns fyra dricksvattentäkter som omfattas av direktivet inlagt i VISS. (SEA7SE , SEA7SE , SEA7SE , SEA7SE ) Det kan finnas fler eller färre dricksvattentäkter i praktiken. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla kustnära områden omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I området har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Strandstuviken, Koholmen, Nynäs, Rågö, Skärgårdsreservaten, Stendörren, Askö, Bokö Oxnö, Kråmö, Utö och Huvudskär. 5.1 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. 39(43)

40 5.2 Åtgärder och bevarandemål för skyddade områden Natura 2000-områden och skyddade arter enligt art- och habitatdirektivet Vilka naturtyper och arter som berörs finns beskrivet i bevarandeplanerna för områdena. Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 6. Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Det absolut största miljöproblemet för Södermanlands kust och kustnära områden och yttre kustvattens åtgärdsområde är miljögifter. De totala åtgärdskostnaderna för att nå god status uppgår till över 32 miljoner kronor per år (tabell 11). Av dessa handlar cirka 85 procent om åtgärder riktade mot minskning av miljögifter i åtgärdsområdena. Tabell 11. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och 40(43)

41 kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de flesta fall ska åtgärderna leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 och då ska åtgärderna vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen Tabell 12. Åtgärder per miljöproblem samt styrmedel, ansvariga myndigheter och kommuner samt när åtgärderna ska vara genomförda. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Fosfordammar SJV 4f Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk Ökad P-rening i reningsverk Enskilda avlopp till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Nyköping och Trosa kommun Tillsyn b 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST6 Information Södermanlands län 2016 LST 5c Plan 2018 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Nyköping och Trosa kommun 2018 KOM 3 a- b Tillsyn 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Nyköping och Trosa kommun 2018 KOM 3 a- Nyköping och Trosa kommun Tillsyn b 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Genomförs Vattenmyndigheten kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Oxelösund, Nyköping, Trosa, 2018 KOM 7 Plan Nynäshamn och Haninge kommuner 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Södermanlands- och Stockholms län (43)

42 Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Omläggning/byte av vägtrumma Ekologiskt funktionella kantzoner Dricksvattenskydd HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och 2018 Vattenmyndigheten KOM 4 a- Oxelösund, Nyköping, Trosa, 2018 Tillsyn b Nynäshamn och Haninge KOM 1 Tillsyn och prövning kommuner 2017 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2016 LST 5c Plan Södermanlands- och 2018 Stockholms län Oxelösund, Nyköping, Trosa, 2018 KOM 7 Plan Nynäshamn och Haninge kommuner SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län 2018 KOM 1 Tillsyn Nyköpings, Trosa och Oxelösunds kommuner 2017 HaV 5 Vägledning och Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 2 Tillsyn och prövning Södermanlands län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län TRV 1 Administrativ Trafikverket 2018 TRV 2 Vägledning Trafikverket 2016 KOM 11 Administrativ Nyköpings och Oxelösunds kommuner 2018 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen SKS 4 42(43)

43 Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 Länsstyrelsen i LST 9 a-c Tillsyn Södermanlands län KOM 7 Initiativ Oxelösund, Nyköping, Trosa, Nynäshamn, Haninge HaV 6 a-b Havs- och Tillsynsvägledning vattenmyndigheten LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i 2018 Södermanlands län KOM 5 a- Nyköping, Trosa 2018 e Tillsyn, initiativ Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2016 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Södermanlands län Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i Södermanlands län KOM 1 Tillsyn, egenkontroll Oxelösund, Nyköping, Trosa (43)

44 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.