NAMN. Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.

3 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(27)

4 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(27)

5 Sammanfattning Här beskrivs vattenstatus, miljöproblem och de åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska kunna följas i Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde. Endast en av de 15 kustvattenförekomsterna uppnår god ekologisk status (Kanholmsfjärden) och en vattenförekomst Sjön Norrviken på Värmdö, har hög ekologisk status. Samtliga vattenförekomster är övergödda. Av de landbaserade källorna inom områdets landareal är enskilda avlopp viktigast. Det gäller i synnerhet avsnörda havsvikar där utsläpp från enskilda avlopp kan ha en stor lokal påverkan. Eftersom påverkan från utsjön är stor behöver den största minskningen av näringsämnen åstadkommas genom att Sverige och andra länder uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att nå det målet behöver alla kostnadseffektiva åtgärder som är möjliga att genomföra i detta område genomföras, även om den lokala effekten är liten. De viktigaste åtgärderna är ökad rening av enskilda avlopp och minskade utsläpp från avloppsreningsverk. Precis som i resten av Sverige har ingen av ytvattenförekomsterna bedömts uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas i bedömningen av de prioriterade ämnena så är det fyra ytvattenförekomster, Gälnan, Skagsfjärden, Gräsköfjärden och Kanholmsfjärden, som inte uppnår god kemisk status på grund av höga halter av tributyltenn (TBT). För att uppnå god status när det gäller miljögifter i ytvatten är det nödvändigt att utreda statusfällande ämnens belastningskällor. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av anläggning av båtbottentvättar. Områdets enda grundvattenförekomst har god kemisk status men riskerar att inte nå god kemisk status på grund av klorid. För att följa miljökvalitetsnormerna i Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Norrtäljes, Värmdös och Österåkers kommuner tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar och Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje, Värmdö och Österåker i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk minskar, och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att minskning av utsläpp från avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen. För miljöproblemet miljögifter: Värmdös och Österåkers kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden, där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids med mål att minska belastningen av TBT-läckage från båtar, se till att undersökningar av sediment och mark vid båtklubbar och marinor utförs, och där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade områdena och deras hot spots. 4(27)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (27)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Stockholms norra mellersta skärgårds åtgärdsområde är 940 km 2 och domineras av skog (82 procent av landytan). Jordbruk utgör 8 procent och tätort 5 procent. Över 700 km 2 är öppet vatten. Området är glesbefolkat med endast cirka 2600 åretruntboende vilket är cirka 12 personer per km 2. Tre kommuner ligger delvis inom området, Norrtälje, Värmdö och Österåker (figur 1). I området finns 16 ytvattenförekomster varav en sjö och 15 kustvattenförekomster samt en grundvattenförekomst. I området finns också 16 sjöar och ett vattendrag som klassificeras som övrigt vatten (figur 2). Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och format berggrunden men endast en grundvattenförekomst är utpekad i isälvsavlagring. Då området ligger under högsta kustlinjen och direkt vid kusten är sannolikheten för att relikt havsvatten eller havssalt förekommer stor. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Berggrunden består av svårvittrat urberg och är in mot fastlandet beläget i Upplands kalkpåverkade område där jordarna är kalkhaltiga. Förekomst av leror och andra finkorniga jordar ökar motståndskraften mot försurning ytterligare. Sprickdalslandskapet fortsätter ut i skärgården och högre partier bildar öar, kobbar och skär. Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. 6(27)

8 Figur 1. Översikt av området, dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 7(27)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Samtliga kustvattenförekomster utom en, Kanholmsfjärden, uppnår inte god ekologisk status på grund av övergödning (figur 3). Bassängerna påverkas till största delen av 8(27)

10 inflöde från andra bassänger. Mindre än 1 procent kommer från landbaserade källor inom områdets landareal, undantaget Prästmaran som har en transport av näring från land på cirka 10 procent.. Figur 3. Ekologisk status för ytvatten. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna 9(27)

11 kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen är det två vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status orsakat av för höga halter av tributyltenn (TBT) (figur 4). För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen. Figur 4. Kemisk status i ytvatten, exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). 10(27)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Områdets enda grundvattenförekomst (SE Oxhalsö) har god kemisk status men riskerar att inte nå god status till 2021 på grund av klorid (figur 5). Kvantitativ status och risk Den kvantitativa statusen är överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Förekomsten riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status. 11(27)

13 Figur 5. Risk att god kemisk status inte uppnås Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). 12(27)

14 Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Stockholms norra mellersta skärgård finns en vattenförekomst som är klassad till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla vattenförekomster i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdet finns en badplats (Blidö, Rådmansholmen) i vattenförekomsten Svartlögafjärden (SE ) som är skyddad enligt badvattendirektivet. Badplatsen har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller 2027 (tabell 1). Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Miljökvalitetsnormer för ytvatten och tidsundantag framgår av tabell 1. De storskaliga övergödningsproblemen i Östersjön gör att mycket omfattande och tidsödande åtgärder krävs på både lokalt och internationellt. På grund av den långa återhämtningstiden kommer det ta tid innan åtgärder får full effekt på näringsstatusen. På grund av stor påverkan av närsalter från utsjön har vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status tidsundantag till 2027 med motiveringen naturliga förhållanden. 13(27)

15 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Möja söderfjärd SE God ekologisk status 2027 Sollenkrokafjärden SE God ekologisk status 2027 Sandöfjärden SE God ekologisk status 2027 Skagsfjärden SE God ekologisk status 2027 Möja västerfjärd SE God ekologisk status 2027 Träsköfjärden SE God ekologisk status 2027 Kallskärsfjärden SE God ekologisk status 2027 Gälnan SE God ekologisk status 2027 Skatfjärden SE God ekologisk status 2027 Svartlögafjärden SE God ekologisk status 2027 Blidösund SE God ekologisk status 2027 Gräsköfjärden SE God ekologisk status 2027 Granhamnsfjärden SE God ekologisk status 2027 Prästmaren SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) 14(27)

16 MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går. Vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på tributyltenn-föreningar (TBT) har fått ett tidsundantag till år 2027 för att uppnå god kemisk status med avseende på TBT (tabell 2). Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT-ämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker långsamt. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god kemisk status Skagsfjärde n Gräsköfjärd en ID Vattenförekomst Gälnan SE Kanholmsfjärden SE SE SE Miljökvalitets -norm God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Undantag Ämne År Motivering Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Hg PBDE TBT 2027 Hg PBDE TBT 2027 Hg PBDE TBT 2027 Hg PBDE TBT 2027 Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Grundvatten Vattenförekomsten har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Enligt badvattenförordningen (SFS 2008:218) och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om badvatten (HVMFS 2012:14) ska badvatten uppnå minst tillfredsställande badvattenkvalitet senast vid slutet av 2015 års badsäsong. Bedömningen av badvatten omfattar främst intestinala enterokocker samt Escherichia coli. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (27)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Övergödning orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. I kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd Hela området utom Kaholmsfjärden har problem med övergödning (figur 6). Höga halter av klorofyll är utslagsgivande för bedömningen. Problemen med övergödning är storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar. 16(27)

18 Figur 6. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Det sammanlagda förbättringsbehovet för fjärdarna i området är 27 kg fosfor per år vilket motsvarar cirka 8 procent av den totala belastningen från land. Dock utgör landbelastningen från områdets landareal i genomsnitt knappt 1 procent av den totala belastningen. Prästmaren, som är en avsnörd havsvik, har dock en högre andel landpåverkan; cirka 10 procent. 17(27)

19 2.1.3 Källor till påverkan Den dominerande påverkan är inflödet från andra havsbassänger. Av de landbaserade källorna inom områdets landareal är enskilda avlopp viktigast (figur 7). Det gäller i synnerhet i närområdet till avsnörda havsvikar där läckage från enskilda avlopp kan ha en stor lokal påverkan. 4% 4% 23% 0% 37% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt 32% Figur 7. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Föreslagna åtgärder Om de åtgärder som krävs för god ekologisk status i inlandsvattnen som avvattnar till området utförs kvarstår bara ett åtgärdsbehov på ett par kg fosfor per år vilket kan åtgärdas med åtgärder riktade mot enskilda avlopp till en kostnad av ca 0,03 miljoner kronor om året. Nedan listas ändå omfattningen av möjliga åtgärder i området. I Stockholms norra mellersta skärgård finns över 3000 enskilda avlopp. Om de som inte uppfyller kraven på normal skyddsnivå åtgärdas kan belastningen på Östersjön minskas med cirka 270 kg. Om kraven för hög skyddsnivå uppfylls minskar belastningen med ytterligare cirka 150 kg. Det finns knappt 30 mindre reningsverk i området. Om krav på rening ner till 0,3 mg fosfor per liter ställs kan belastningen minska med cirka 250 kg. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverks som ska åtgärdas måste hänsyn tas till eventuell retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. 18(27)

20 Den största delen av minskningen för att uppnå god ekologisk status i detta åtgärdsområde måste åstadkommas genom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att det ska vara möjligt att nå det målet bör de kostnadseffektiva åtgärder som är möjliga att genomföra i detta område genomföras, även om någon direkt effekt på ekologisk status inte kommer att kunna upptäckas. 2.2 Försurning Inga vattenförekomster har miljöproblemet försurning. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att de angivna gränsvärdena för dessa ämnen i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas i bedömningen så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsterna Gälnan, Skagsfjärden, Gräsköfjärden och Kanholmsfjärden, se Figur 4. Bedömningen baseras på haltmätningar i sediment av TBT för Kanholmsfjärden (2 mättillfällen år ) och Gälnan (1 mättillfälle år 2002). Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och fastslagit gränsvärde/klassgräns. (tabell 3). Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas. Tabell 3. Förbättringsbehovet för respektive parameter (exkl. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE)), vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde (tv = torrvikt). Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ klassgräns Matris Förbättringsbehov Gälnan SE Kanholmsfjärden SE TBT 0,135 mg/kg tv 0,0016 mg/kg tv TBT 0,147 mg/kg tv 0,0016 mg/kg tv Sediment Sediment 0,133 mg/kg tv 0,145 mg/kg tv Källor till påverkan Förhöjda halter av miljögifter i miljön, både organiska och oorganiska, är i huvudsak ett resultat av antropogen påverkan. Orsaken kan vara långväga diffus spridning eller en lokal spridning från punktkällor. Ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden, kan även leda till förhöjda halter. Det är internationella luftnedfall som är den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för 19(27)

21 höga. Inom åtgärdsområdet finns det punktkällor som till exempel hamnverksamhet, varv, båtuppläggningsplatser och marinor samt diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden. Nedanstående Tabell 4 innehåller betydande potentiell påverkanskälla och ytterligare potentiell påverkanskälla med EBH-objekt som erhåller riskklass 1 och som skulle kunna ha påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. (Mer information om arbetet med förorenade områden finns på Vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet. Tabell 4. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Gälnan SE Parameter/ kvalitetsfaktor Betydande potentiell påverkanskälla (RK=riskklass) Ytterligare potentiell Påverkanskälla (RK=riskklass) TBT Diffusa EBH-objekt 1 ; 1 st RK 2 (124333), 3 st oklassade Okänt antal C- och U-verksamheter (t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) Kanholmsfjärden SE TBT Diffusa EBH-objekt 1 ; 1 st oklassade Okänt antal C- och U-verksamheter (t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) 1) Uttag från Länsstyrelsens EBH-stöd Numren inom parantes är ID-nummer i databasen EBHstödet. Databasen innehåller information om hur EBH-objekt (EBH är en förkortning av efterbehandling). EBH-objektens status kan förändras med tid. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. Databasen innehåller främst uppgifter om nedlagda verksamheter Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Båtbottentvätt och/eller spolplatta har installerats vid vattenförekomsten Träsköfjärden. Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är anläggande av båtbottentvättar (Tabell 5). Utöver de fysiska åtgärderna finns ett behov av att vidta åtgärdsutredningar för att utreda hur betydande olika påverkanskällor kan vara. För TBT behöver belastningen från marinor, båtar, båtuppläggningsplatser och varv utredas. Detta kan göras genom ökad tillsyn och att få till undersökningar av TBT på båtar, i sediment och mark, där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade hamnarna och deras hot spots. Båtar som är sanerad på TBT-färg skulle kunna få ett intyg som certifierar detta. Generellt behöver även kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag utföras även om detta inte är konkreta åtgärder för att förbättra statusen med avseende på miljögifter. 20(27)

22 Tabell 5. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år)* Gälnan (SE ) TBT Anläggande av båtbottentvätt Kanholmsfjärden (SE ) TBT Anläggande av båtbottentvätt * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter De bedömningsgrunder som används är inte anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Inga bedömningar huruvida en främmande art påverkar den ekologiska statusen har därför genomförts. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. För vattenförekomster på kusten har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Inga bedömningar avseende miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan finns därför i nuläget för detta åtgärdsområde. 21(27)

23 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Den enda grundvattenförekomsten, SE Oxhalsö, inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs. 3.2 Miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomsten inom avrinningsområdet har god kemisk status. Det finns dock stora kunskapsluckor om tillståndet och mer verifierande och kartläggande undersökning behövs Källor till påverkan Möjliga källor till påverkan är de eventuellt förorenade områdena som finns i Länsstyrelsens databas EBH-stödet (EBH är en förkortning av efterbehandling). En del objekt är riskklassade och en riskklass används som ett prioriteringsverktyg där objekten med riskklass 1 och 2 prioriteras främst för fortsatta utredningar och undersökningar, detta innebär dock inte att området är konstaterat förorenat. Inom åtgärdsområdet återfinns ett stort antal objekt som kan påverka den kemiska vattenkvaliteten. I de tillrinningsområden av grundvattenförekomster där det finns en risk att inte uppnå god kemisk status finns ett eventuellt förorenat område som inte har riskklassats. Databasen uppdateras kontinuerligt och uppgifter från EBH-stödet ger därför endast en ögonblicksbild. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som till exempel. kommuner. De eventuellt förorenade områdena som finns i databasen gäller främst nedlagda verksamheter. 3.3 Klorid Tillstånd Klorid är över utgångspunkt för att vända trend med två värden vid förra cykelns statusklassificeringe och värden och uppgifter saknas om tillräckliga åtgärder har satts in för att bryta trenden för SE Oxhalsö. Verifierande undersökningar behövs Källor till påverkan Möjligen sker inträngning av saltvatten och/eller påverkan från förorenade områden. 22(27)

24 3.3.3 Åtgärder Föreslagna åtgärder Utreda behov av vattendom och skäl till höga kloridhalter. Mer verifierande provtagning behövs. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Tillstånd Förekomsten bedöms nå god kvantitativ status även 2021, men med direkt närhet till Östersjön, stor andel jordbruksmark som kan kräva bevattning och tidigare höga kloridvärden går det inte att utesluta kvantitativa problem. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I området finns fyra vattenskyddsområden (tabell 6). Tabell 6. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområd e Kommun Tillsynsansvari g Lagrum Blidö-Kyrkby Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 2000 Köpmanholm Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1994 Oxhalsö Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1983 Beslutsår Skaft Värmdö Länsstyrelsen Vattenlagen (27)

25 Norrtälje Värmdö Totalt 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd (tabell 7). Tabell 7. Behov av åtgärder. Kommun Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 24(27)

26 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för att nå god status i Stockholms norra och mellersta skärgård uppgår till cirka 2,6 miljoner kronor per år (tabell 8). Åtgärder kopplade till miljögifter står för den övervägande delen. Behov och kostnader för övergödning är beräknade under antagandet att det går att förvänta sig effekter av åtgärder som utförs uppströms för de åtgärdsbehov som finns där. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 8. Sammanfattning av effekter, uppskattade kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 9 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (27)

27 Tabell 9. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Ökad rening av P till 0,1 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 mg/l Länsstyrelsen i vid reningsverk LST 1 Prövning och tillsyn Stockholms län 2018 Norrtälje, Värmdö och Tillsyn och prövning KOM 1 Österåker 2018 KOM 3 a- Norrtälje, Värmdö och Tillsyn b Österåker 2018 LST 5c Plan Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 6 Information Stockholms län 2016 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Genomförs Vattenmyndigheten kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje, Värmdö och Österåker 2018 KOM 7 Plan Norrtälje, Värmdö och Österåker 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Stockholms län 2018 Havs- och 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Vattenmyndigheten KOM 4 a- Norrtälje, Värmdö och 2018 Tillsyn b Österåker KOM 1 Tillsyn och prövning 2017 Länsstyrelsen i 2016 LST 8 Tillsynsvägledning Stockholms län LST 5c Plan Länsstyrelsen i 2018 KOM 7 Plan Norrtälje, Värmdö och Österåker 2018 SJV 2 Tillsynsvägledning Skogsstyrelsen 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Stockholms län 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Värmdö och Österåker 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kammarkollegiet (27)

28 Dricksvattenskydd LMV 1 Utvecklas av LMV 2019 SKS 2 Plan Genomförs kontinuerligt Vattenskyddsområde HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Stockholm 2018 KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Norrtälje och Värmdö 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm (27)

29 Egna anteckningar

30 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.