NAMN. Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(25)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i åtgärdsområdet för Stockholms skärgårds yttre kustvatten. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(25)

4 Sammanfattning Denna bilaga behandlar Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde. I bilagan beskrivs vattenstatus, miljöproblem och de åtgärder som behövs för att miljökvalitetsnormerna för ekologisk och kemisk status ska kunna följas. I Stockholms yttre skärgård finns två sjöar som är vattenförekomster, Storträsket och Stormaren. Båda har hög ekologisk status. Ingen av områdets 23 kustvattenförekomster uppnår god ekologisk status. Samtliga har miljöproblemet övergödning. Bassängerna påverkas till största delen av inflöde från omkringliggande bassänger. Av källorna från land är enskilda avlopp och utsläpp från reningsverk de största källorna. Dessa kan ha en stor lokal påverkan, särskilt i närområdet till avsnörda havsvikar. Den största delen av minskningen för att uppnå god ekologisk status i detta åtgärdsområde måste åstadkommas genom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att det ska vara möjligt bör de kostnadseffektiva åtgärderna i detta område genomföras. Av föreslagna åtgärder bör de enskilda avloppen och reningsverken som har stor lokal påverkan prioriteras för insatser. Precis som i resten av Sverige uppnår ingen av vattenförekomsterna god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas i bedömningen så är det endast en vattenförekomst, Stockholms skärgårds n n, som inte uppnår god kemisk status. För att följa miljökvalitetsnormerna i Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Haninge, Norrtälje och Värmdö kommun tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Haninge, Norrtälje och Värmdö kommun i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk minskar. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. Otillräcklig dricksvattenskydd: Värmdö kommun behöver se över vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering. 4(25)

5 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (25)

6 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Denna bilaga behandlar Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde (figur 1). I området finns 25 ytvattenförekomster fördelade på två sjöar och 23 kustvattenförekomster, samt en grundvattenförekomst (figur 2). I området finns också 5 sjöar och två vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Området är drygt km 2 stort och domineras helt av havet som utgör 95 procent av ytan. Det land som finns är till största delen skog (83 procent). En mindre del är öppen mark (12 procent) eller jordbruk (5 procent). Området är glesbefolkat med endast 250 folkbokförda invånare, vilket är två personer per km 2 landyta. Tre kommuner ligger delvis inom området nämligen Haninge, Norrtälje och Värmdö. Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och format berggrunden, men endast en grundvattenförekomst är utpekad i isälvsavlagring. Då området ligger under högsta kustlinjen och direkt vid kusten är sannolikenheten stor för att nå relikt havsvatten eller havssalt en bit ner berggrunden. Det är vanligt förekommande med moränjordar och berggrund med relativt få sprickor, vilket ger en begränsad mängd med grundvatten. Berggrunden består av svårvittrat urberg. Sprickdalslandskapet utmärker skärgården och högre partier bildar öar, kobbar och skär. Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. I åtgärdsområdet finns ett internationellt utpekat Marine Protected Area (MPA) av Helsingforskonventionen för sin storslagna miljö och höga naturvärden. Det utpekade området inkluderar fem skärgårdar (Stora Nassa, Lilla Nassa, Gillöga, Ormskär och Svenska Högarna). 6(25)

7 Figur 1. Geografisk placering i vattendistriktet, kommuner, tätorter och markanvändning. 7(25)

8 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 8(25)

9 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Ingen kustvattenförekomst uppnår god ekologisk status (figur 3). Orsaken är övergödning. Bassängerna påverkas till största delen av inflöde från omkringliggande bassänger. Endast 0,01 procent kommer från landbaserade källor inom områdets (oansenliga) landareal. De två sjöarna i området, Storträsket och Stormaren, har hög ekologisk status. Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 9(25)

10 Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen Grundvatten Kemisk status och risk Områdets enda grundvattenförekomst, SE Sandhamn, har god status och ingen risk föreligger preliminärt att inte nå god status 2021, mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet. Kvantitativ status och risk Områdets enda grundvattenförekomst har god status och ingen risk föreligger preliminärt att inte nå god status 2021, mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet Stockholms skärgårds yttre kustvatten finns en vattenförekomst som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Alla åtgärdsområdena i denna bilaga omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura2000-områden är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). Elva Natura 2000-områden finns inom åtgärdsområdet Stockholms skärgårds yttre kustvatten (tabell 1). Syftet med Natura 2000-området är att populationen av arterna ska kunna fortleva i området och på lång sikt vara livskraftiga. 10(25)

11 Tabell 1. Natura 2000 områden i åtgärdsområdet Stockholms skärgårds yttre kustvatten. Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID) SE / SE SE / SE SE SE / SE SE / SE / SE SE SE / SE / SE / SE SE / SE SE / SE / SE SE Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn) Norstensfjärden/ Stockholms skärgårds m kustvatten Norstensfjärden/ Stockholms skärgårds m kustvatten Natura 2000 området (EUID) Natura 2000 området (NAMN) Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt fågeldirektivet SE Fjärdlång Sublittorala sandbankar (1110), Laguner (1150), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) SE Huvudskär Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Gråsäl, Större vattensalamander Stormaren SE Stormaren- Lillträsket, Gisslingö Stockholms skärgårds m kustvatten/ Högfjärden Nö Kobbfjärden sek namn/ Nåtfjärden/ Vidingefjärden SE Svenska Högarna Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Sublittorala sandbankar (1110), Laguner (1150), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Gråsäl, Silvertärna, Större vattensalamander SE Norrpada Skär och små öar i Östersjön (1620) Havssvalget SE Lidö Laguner (1150) Stockholms skärgårds m kustvatten/ Stenfjärden/ Uddjupet/ Stockholms skärgårds s n Brandfjärden/ Storträsket Björkskärsfjärden/ Gillögafjärden/ Ormskärsfjärden sek namn SE Svenska Björn Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Gråsäl SE Norra Nämdö Dystrofa sjöar och småvatten (3160) SE Stora Nassa Sublittorala sandbankar (1110), Laguner (1150), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Gråsäl, Silvertärna, Större vattensalamander Biskopsfjärden SE Villinge Boskapsö Sublittorala sandbankar (1110), Laguner (1150), Stora grunda vikar och 11(25)

12 SE / SE / SE / SE / SE / SE Norstensfjärden/ Biskopsfjärden/ Norrfjärden/ Bulleröfjärden/ Brandfjärden/ Stockholms skärgårds m kustvatten sund (1160), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) SE Bullerö-Bytta Sublittorala sandbankar (1110), Laguner (1150), Rev (1170), Skär och små öar i Östersjön (1620) Utpekade arter: Gråsäl 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status De storskaliga övergödningsproblemen i Östersjön gör att mycket omfattande och tidsödande åtgärder krävs på både lokalt och internationellt. På grund av den långa återhämtningstiden kommer det ta tid innan åtgärder får full effekt på näringsstatusen. Samtliga kustvattenförekomster i området har därför tidsundantag till med motiveringen naturliga förhållanden (tabell 2). MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går. Inom åtgärdsområdet återfinns en vattenförekomst med tidsundantag till och map tributyltenn (TBT). 12(25)

13 Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Norstensfjärden SE God ekologisk status Biskopsfjärden SE God ekologisk status Bulleröfjärden SE God ekologisk status Brandfjärden SE God ekologisk status Getholmsfjärden sek namn SE God ekologisk status Eknösundet SE God ekologisk status Rödkobbsfjärden SE God ekologisk status Björkskärsfjärden SE God ekologisk status Stockholms skärgårds m kustvatten SE God ekologisk status Gillögafjärden SE God ekologisk status Ormskärsfjärden sek namn SE God ekologisk status Högfjärden SE God ekologisk status Kobbfjärden SE God ekologisk status Lökharfjärden SE God ekologisk status 13(25)

14 Nö Kobbfjärden sek namn SE God ekologisk status Stenfjärden SE God ekologisk status Uddjupet SE God ekologisk status Nåtfjärden SE God ekologisk status Vidingefjärden SE God ekologisk status Stockholms skärgårds s n SE God ekologisk status Söderarms skärgård SE God ekologisk status Havssvalget SE God ekologisk status Stockholms skärgårds n n SE God ekologisk status Grundvatten Vattenförekomsten har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Nitton vattenförekomster har kompletterande krav för skyddande områden enligt gynnsam bevarandestatus via Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och, för några vattenförekomster, även Fågeldirektivet (79/409/EEG). Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (25)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. Allt vatten kan drabbas, såväl vattendrag, sjöar, kustvatten och Östersjön som helhet. Näringsämnena kan ha sitt ursprung från utsläpp till vatten, från till exempel industrier, lantbruk, avloppsreningsverk och enskilda avlopp. De kan också spridas via luften i form av kväveoxider och ammoniak från till exempel trafik, värmekraftverk och lantbruk. De näringsämnen som inte tas upp av växter och mikroorganismer på land sköljs så småningom ut och göder växtlivet i vattendrag, sjöar och slutligen havet. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom till exempel cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. sproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav, men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd Hela området har problem med övergödning. Höga halter av klorofyll och näringsämnen är utslagsgivande för bedömningen. Problemen med övergödning är storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar Förbättringsbehov Det sammanlagda förbättringsbehovet för fjärdarna i området är en minskning av transporten från land med 39 kg fosfor per år vilket motsvarar cirka 10 procent av den totala belastningen från land (figur 4). Dock utgör landbelastningen från områdets landareal (vilken endast utgör ca 5 procent av området) i genomsnitt endast 0,01 procent av den totala belastningen. Resten är påverkan från omgivande havsbassänger. 15(25)

16 Figur 4. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Den dominerande påverkan är inflödet från andra havsbassänger. Av de landbaserade källorna från områdets lilla landareal är läckage från skogsmark viktigast (figur 5). Av de antropogena källorna är enskilda avlopp och utsläpp från reningsverk de största källorna. Det gäller särskilt i närområdet till avsnörda havsvikar där läckage från enskilda avlopp kan ha en stor lokal påverkan. 16(25)

17 14% 8% 13% 4% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt 61% Figur 5. Källfördelning av fosfor i åtgärdsområdet Åtgärder Föreslagna åtgärder Den största delen av minskningen för att uppnå god ekologisk status i detta åtgärdsområde måste åstadkommas genom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. För att det ska vara möjligt att nå det målet bör de kostnadseffektiva åtgärder som är möjliga att genomföra i detta område genomföras, även om någon direkt effekt på ekologisk status inte kommer att kunna upptäckas. I Stockholms skärgårds yttre kustvatten finns drygt 200 enskilda avlopp. Om de som inte uppfyller kraven för normal skyddsnivå åtgärdas kan belastningen på Östersjön minskas med cirka 13 kg. Om kraven för hög skyddsnivå uppfylls minskar belastningen med ytterligare cirka 18 kg. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Det finns också två mindre reningsverk i området och ett större (Sandhamn). Om krav på rening ner till 0,3 mg fosfor per liter ställs på de mindre kan belastningen minska med cirka 9 kg. Sandhamn kan med effektivare rening minska sitt fosforutsläpp med 50 kg/år. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverk som ska åtgärdas måste hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. 17(25)

18 2.2 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att de angivna gränsvärdena för dessa ämnen i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Endast en vattenförekomst, Stockholms skärgårds n n, som inte uppnår god kemisk status och då map. TBT. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad mellan uppmätt halt och fastslaget gränsvärde/klassgräns. I avsaknad av ämnen, exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), som inte uppnår god status så finns inget förbättringsbehov i åtgärdsområdet. Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas. Förbättringsbehovet för vattenförekomsten Stockholms skärgårds n n (SE ) redovisas i VISS Källor till påverkan Potentiella påverkanskällor för vattenförekomsten Stockholms skärgårds n n (SE ) redovisas i VISS Åtgärder Potentiella åtgärder för vattenförekomsten Stockholms skärgårds n n (SE ) redovisas i VISS. 2.3 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan till exempel minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har till exempel varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. Till exempel bidrar sannolikt havsborstmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. 18(25)

19 De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.4 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. För vattenförekomster på kusten har hydromorfologiska kvalitetsfaktorer inte klassats på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. De biologiska kvalitetsfaktorerna i kustzonen är ofta påverkade av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Statusklassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. Inga bedömningar avseende miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan finns därför i nuläget för detta åtgärdsområde. 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Områdets enda grundvattenförekomst, SE Sandhamn, har god status och ingen risk föreligger preliminärt att inte nå god status 2021, mer kartläggande undersökningar behövs dock då det finns kunskapsbrister om tillståndet. 19(25)

20 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. Vattenskyddsområdet Västerby är beläget på gränsen mellan två åtgärdsområden och beskrivs närmare i åtgärdsprogrammet för Nackas och Värmdös fjärdar. Åtgärder Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 3). Uppgifterna avser Sandhamn. Tabell 3. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Värmdö 1 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Inget Natura 2000-område berörs. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Inte aktuellt i området. 5.3 Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, 20(25)

21 gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 21(25)

22 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för Stockholms skärgårds yttre kustvattens åtgärdsområde uppgår till cirka 2 miljoner kronor per år och är till huvudsak (99 procent) kopplade till övergödning. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 4. Sammanfattning av effekter, uppskattade kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Fysisk påverkan - - Miljögifter 0 0 Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning - - Miljöproblem i grundvatten 0 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 5 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (25)

23 Tabell 5. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 Stockholms län KOM 1a Tillsyn och prövning Haninge, Norrtälje och 2018 KOM 4 Tillsyn Värmdö kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Stockholms län Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Fysisk påverkan Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Stockholms län 2016 LST 8d Plan 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Haninge, Norrtälje och 2018 KOM 8 Plan Värmdö kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Stockholms län 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Haninge, Norrtälje och 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Värmdö kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan Stockholms län 2016 KOM 8 Plan Haninge, Norrtälje och Värmdö kommun 2018 Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 Vattenskyddsområde LMV 1 Utvecklas av LMV Livsmedelsverket 2016 HAV 7 Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten LST 12 Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Stockholm (25)

24 KOM 6ac Tillsyn, initiativ Värmdö kommun 2018 Vattenförsörjningsplan BV 1c Vägledning Boverket 2016 LST 12 Initiativ Länsstyrelsen i Stockholm (25)

25 25(25)

26 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.