Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(26)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(26)

4 Sammanfattning De grunda havsområdena i Karlholmsfjärden och Lövstabukten har höga naturvärden, men är påverkade av övergödning och industriutsläpp. Vattendragen i området är dessutom påverkade av fysiska ingrepp. Åtgärdsområdet omfattar Väla kanals och Strömaråns avrinningsområden samt kustnära områden utan utpekade vattenförekomster. Merparten av tillrinningen från land sker från Tämnarån (se sammanställning för Tämnaråns åtgärdsområde). Dessa tre vattendrag mynnar i den inre delen av Karlholmsfjärden som har otillfredsställande ekologisk status, medan Lövstabukten har måttlig ekologisk status tack vare mindre belastning direkt från land och snabbare vattenomsättning. Väla kanal, Strömarån och sjön Strömaren har alla måttlig ekologisk status på grund av övergödning och fysisk påverkan genom markavvattning och rätning. I Strömarån finns även dammar som utgör vandringshinder för vattenlevande organismer. Området domineras av skogsmark, men jordbruk, enskilda avlopp och avloppsreningsverken i Karlholmsbruk, Skärplinge och Gårdskär ger betydande bidrag till näringsbelastningen i åtgärdsområdet och orsakar övergödning i alla ytvatten. För att minska näringsbelastningen behövs omfattande åtgärder i hela avrinningsområdet. Åtgärderna behöver främst vidtas inom jordbruket och för de enskilda avloppen. De åtgärder som bedöms ge störst effekt är fosfordammar, anpassade skyddszoner och våtmarker samt förbättrad rening i enskilda avloppsanläggningar så att de uppnår minst normal skyddsnivå. För att nå god ekologisk status för fisk och andra vattenlevande organismer måste vandringshindren i Strömarån åtgärdas. Dessutom behövs biotopvård i rensade vattendrag. I Karlholmsfjärden och Lövstabukten har halter av miljögifter uppmätts i sediment och påträffats i ytvatten. Dessa påverkar den kemiska eller statusen till sämre än god i åtgärdsområdet och för TBT har tidsundantag till 2027 satts. Det finns därför ett behov av ytterligare provtagning och övervakning av miljögifter. Grundvattenförekomsten Stymne vid Västland är till viss del belägen inom åtgärdsområdet. Status, påverkan och åtgärder för förekomsten beskrivs i Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde. 4(26)

5 Åtgärdsprogram för Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde... 1 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (26)

6 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Åtgärdsområdet omfattar Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens avrinningområde (figur 1). Tillrinningsområdet areal är 386 km 2 och domineras av skogsmark (ca 75 procent av ytan) och cirka 14 procent utgörs av jordbruksmark. Det största tillrinnande vattendraget, Tämnarån, utgör dock ett eget åtgärdsområde som beskrivs i dokumentet Tämnaråns åtgärdsområde. Huvuddelen av åtgärdsområdet ligger i Tierps kommun medan den nordvästra delen utgör en mindre del av Älvkarleby kommun söder om Gårdskär. Tätorterna Karlholmsbruk, Skärplinge och Gårdskär har tillsammans cirka 2300 invånare medan resten av området är glesare befolkat. Kustvattenförekomsterna Karlholmsfjärden och Lövstabukten, vattendragen Strömarån och Väla kanal samt sjön Strömaren ingår i åtgärdsområdet (figur 2). De tre vattendragen Tämnarån, Strömarån och Väla kanal mynnar alla inne i Karlholmsfjärden och bidrar med drygt 90 procent av flödet till hela havsområdet, varav Tämnarån står för huvudparten. Den enda grundvattenförekomsten, Stymne, delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs endast i bilagan för Tämnaråns åtgärdsområde. Strömaråns huvudfåra, liksom sjön Strömaren, har stora potentiella limniska värden, trots påverkan av både närsalter och hydromorfologiska ingrepp. Lövstabukten gränsar i norr till vattenförekomsterna Öregrundsgrepen och Gävlebuktens utsjövatten i Bottenhavets vattendistrikt, och påverkas i de yttre delarna av Dalälvens stora sötvattenutflöde. I de södra delarna av havsområdet (Karlholmsfjärden, Lötfjärden, Nöttbohavet, Fagerviken) samt längs Gårdskärskusten i nordväst finns grunda skärgårdsområden med skyddade vikar och fjärdar med viktiga lek- och uppväxtområden för fisk, lokaler med gölgroda och strandängar med höga naturvärden. Karlholmsfjärdens västra del är kraftigast påverkad, främst på grund av utsläpp via Tämnarån samt bebyggelse och verksamheter i Karlholmsbruk. Hög näringsbelastning orsakar övergödningsproblem och utanför en tidigare trävaruindustri finns fiberbankar och sediment förorenade med stora mängder av bland annat kvicksilver och dioxiner. 6(26)

7 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning 7(26)

8 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 8(26)

9 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Ingen av områdets fem ytvattenförekomster uppnår god ekologisk status (figur 3). I Karlholmsfjärden är statusen otillfredsställande och i Lövstabuktens måttlig på grund av övergödning. Det finns en tydlig påverkansgradient i havsområdet från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, som återspeglas i bl.a. minskande halter av växtnäringsämnen och växtplankton. Strömarån med sjön Strömaren och Väla kanal har alla måttlig ekologisk status på grund av övergödning och fysisk påverkan i form av vandringshinder, markavvattning och sjösänkning. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster i området god kemisk status Grundvatten Den enda grundvattenförekomsten, Stymne, delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs endast i bilagan för Tämnaråns åtgärdsområde Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten. Inom Karlholmsfjärdens- och Lövstabuktens åtgärdsområde omfattas en grundvattenförekomst av dricksvattendirektivet 3, vilket handlar om att säkerställa dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kg totalfosfor per år och hektar, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. De västra och södra delarna av Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde är utpekade som nitratkänsligt område, dvs att Väla kanal, Strömaren och delar av Karlholmsfjärden och Lövstabukten berörs. Avloppskänsligt område. Enligt avloppsdirektivet 4 ska EU:s medlemsstater ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i 6 i lagen om allmänna vattentjänster (2006:214). Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet 5 eller enligt fågeldirektivet 6. 3 Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten 4 Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 5 Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 6 Rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar 9(26)

10 I Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde finns fyra Natura 2000-områden som berör vattenförekomsterna Gårdskärskusten, Ledskär, Kapplasse och Björns skärgård. Kapplasse omfattar dock inga naturtyper med undervattensmiljö. Figur 3. Karta över området med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(26)

11 Gårdskärskusten är ett fint exempel på flack landhöjningskust med omvandling av grunda havsvikar till flador, glosjöar och så småningom kalkrika våtmarker. Det omfattar naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön och 3140 Kransalgsjöar. Ingående art är större vattensalamander. Ledskär innerst i Karlholmsfjärden är ett av Sveriges värdefullaste områden för rastande fåglar. Det omfattar naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund samt flera olika strandängstyper och ett stort antal fågelarter med vattenanknytning. Björns skärgård består av öar, skär och grunda undervattenshabitat med naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön. Större vattensalamander och åtta fågelarter omfattas och området är viktigt för flyttande sjöfågel. Natura 2000-området sträcker sig även in i tre andra åtgärdsområden. Alla tre områdena bedöms uppnå gynnsam bevarandestatus med avseende på vattenmiljöerna, dock med en viss osäkerhet i bedömningarna. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Kustvattenförekomsterna har miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2027 och skälet till tidsundantaget är naturliga förhållanden (tabell 1). Det syftar på de storskaliga övergödningsproblemen i Östersjön vilket gör att mycket omfattande och tidsödande åtgärder krävs på både lokalt och internationellt och dessutom saknas tillräcklig offentlig finansiering och administrativ kapacitet. På grund av fördröjning i biogeokemiska system kommer inte heller åtgärder att få omedelbar, full effekt på näringsstatusen. Vattendragen och sjön om har problem med övergödning och fysisk påverkan har av olika skäl miljökvalitetsnormen god ekologisk status med tidsundantag till 2027 (tabell 1). 11(26)

12 MKN för kemisk status Samtliga vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grund av atmosfärisk deposition. Skälet till sänkta kvalitetskrav är att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga halter av dessa ämnen. Identifierade punktutsläpp som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går. I Karlholmsfjärden och Lövstabukten har halter av miljögifter uppmätts i sediment och påträffats i ytvatten. Dessa påverkar den kemiska eller statusen till sämre än god i åtgärdsområdet och för TBT har tidsundantag till 2027 satts Grundvatten Den enda grundvattenförekomsten, Stymne, delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs i dokumentet Åtgärdsprogram för Tämnaråns åtgärdsområde. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Karlholmsfjärden SE God ekologisk status 2027 Lövstabukten SE God ekologisk status 2027 Strömaren SE God ekologisk status 2027 Strömarån SE God ekologisk status 2027 Väta Kanal SE God ekologisk status 2027 Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Naturliga förhållanden) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 12(26)

13 1.2.3 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. I bevarandeplanerna för Natura 2000-områdena Ledskär, Gårdskärskusten och Björns skärgård föreslås nedanstående bevarandemål med koppling till vattenkvalitet. Listan omfattar mål för de akvatiska naturtyperna och arterna i samtliga tre områden. Bevarandemålen gäller vattenförekomsterna Karlholmsfjärden och Lövstabukten och står inte i konflikt med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. Arealen 1140 Ler och sandbottnar som blottas vid lågvatten bibehålls eller ökar. Arealen 1150 Laguner bibehålls eller ökar. Arealen 1160 Stora vikar och sund bibehålls eller ökar, alternativt övergår till laguner. Arealen 1620 Skär och små öar i Östersjön bibehålls eller ökar. En naturlig succession från juvenila flador till glon ska upprätthållas. All muddring och fördjupning av trösklar hindras. Ingen ökning av näringstillförseln av något slag får ske. Den genomsnittliga täckningsgraden av bottenvegetation på bottnar grundare än 1,5 m ska vara minst 25 procent. De arter som är typiska för flada-gloserien ska finnas kvar i livskraftiga populationer. Exempel på sådana arter är: kransalger, havsnajas, slingor, natar, möjor. Särskilt kransalgerna reagerar negativt på ökad näringstillförsel och muddringsföretag. Flytande trådalger ökar inte i täckningsgrad och täckningsgraden överstiger inte 30 procent. Vass ska vara sparsamt förekommande eller inte förekomma i sådan mängd att den påverkar indikatorarter negativt. Gölgrodan ska föryngra sig i området. 13(26)

14 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Övergödning är ett miljöproblem i alla fem vattenförekomsterna i området. I kustvattnen finns en tydlig påverkansgradient från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, som återspeglas i minskande halter av växtnäringsämnen och växtplankton. Karlholmsfjärden är kraftigt påverkad av näringstillförsel via vattendragen medan Lövstabukten har ett större utbyte med havet utanför med lägre näringsnivåer som resultat. Dessvärre är problemen med övergödning storskaliga och i stort sett alla kustvatten från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar. Ett stort vattenutbyte med utsjön räcker därför inte för att nå god status med avseende på övergödningsindikatorer i detta kustområde Förbättringsbehov I Strömaråns avrinningsområde är förbättringsbehovet för fosfor beräknat till 1000 kg per år och i Väla kanal är det 100 kg (figur 4). För att nå god status med avseende på näringsämnen i Karlholmsfjärden behöver den årliga tillförseln av fosfor minska med cirka 9 ton (från 16 till 7 ton) och av kväve med 240 ton från (390 till 150 ton). 14(26)

15 Figur 4. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 15(26)

16 2.1.3 Källor till påverkan Belastningen från de landområdena i åtgärdsområdet är 2,5 ton fosfor och 128 ton kväve per år. Som framgår av figur 5 är jordbruk den största påverkanskällan för fosfor. Ett par mindre reningsverk har utsläpp direkt till havet och är tillsammans med enskilda avlopp en betydande lokal källa. Påverkansbilden för kväve är liknande (figur 6), men med skillnaden att avloppsreningsverk står för en större andel och enskilda avlopp för en mindre. Belastningen från enskilda avlopp ökar sommartid med den kraftiga befolkningsökningen i kustområdet. Näringsbelastningen på hela avrinningsområdet inklusive Tämnarån är 19 ton fosfor och 725 ton kväve 7. Huvudparten når Karlholmsfjärden via Tämnarån, där cirka 80 procent av fosforn kommer från jordbruket. Källfördelningen i Tämnarån beskrivs närmare i dokumentet för Tämnaråns åtgärdsområde. Till Lövstabukten tillförs mest växtnäring genom inflöde från Karlholmsfjärden och omgivande kustvatten, medan den direkta landpåverkan är förhållandevis liten. Utöver landtillförseln kommer cirka 67 ton kväve och 1 ton fosfor via atmosfärisk deposition på havsytan 8. 4% 10% 12% 3% Enskilda avlopp Dagvatten 21% Jordbruk Skog Avloppsreningsverk 50% Övrigt Figur 5. Källfördelning för de 2,5 ton fosfor som kommer från landområdena inom Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde. 7 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr vattenwebb.smhi.se 16(26)

17 9% 0% 3% 1% 4% 31% 52% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning för de 128 ton kväve som kommer från landområdena inom Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder En trävarufabrik i Karlholmsbruk lade ner verksamheten 2012 och dess utsläpp av cirka 900 kg totalfosfor och 6 ton totalkväve per år upphörde därmed. Föreslagna åtgärder Åtgärdsförslaget omfattar dels de mest kostnadseffektiva åtgärderna och dels sådana åtgärder som enligt gällande lagstiftning ska genomföras. De föreslagna åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor i sötvattenförekomsterna kan minska belastningen med 460 kg per år (tabell 2), vilket är cirka 40 procent av förbättringsbehovet. Fosfordammar, anpassade skyddszoner, våtmarker och förbättrad rening i enskilda avloppsanläggningar är de åtgärder som bedöms ge störst effekt. Tillsammans med ytterligare åtgärder kan tillförseln från landområdena till kustvattnet minska med drygt 700 kg fosfor och knappt 7 ton kväve per år (tabell 3). De åtgärder som föreslås för Tämnaråns åtgärdsområde 9 beräknas minska tillförseln av fosfor med cirka 5 ton och av kväve med cirka 13 ton per år. Förbättringsbehovet för Karlholmsfjärden klaras därmed inte utan ytterligare åtgärder för att minska fosfortillförseln behöver utredas, exempelvis mot påverkan från hästhållning och mot eventuell internbelastning. För att uppnå hela behovet för kvävereduktion till kustvattnet krävs minskad tillförsel både från både land och luft samt en förbättring av näringsstatusen i Östersjön. För att minska nedfallet av luftburet kväve på havsytan behövs också internationella åtgärder. 9 Se separat underlag för Tämnarån 17(26)

18 Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kg/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kg&år) Anpassade skyddszoner* 5,3 Hektar 78 0, Fosfordamm* 2,64 Hektar 100 2, Minskat fosforläckage vid 14 0, spridning av stallgödsel* Strukturkalkning* 730 Hektar 35 1, Dagvattendamm 0,6 Hektar 19 1, Våtmark* 56 Hektar Skyddszon 2 m* 11 Hektar 2 0, Tvåstegsdiken* Meter 19 5, Enskilda avlopp (EA) till normal 185 Antal skyddsnivå Kalkfilterdiken* 270 Hektar 9 1, Enskilda avlopp (EA) till normal 60 Antal 23 6, skyddsnivå* Skyddszon +4 m (utöver 2 m)* 23 Hektar 2 0, EA från normal till hög 200 Antal 9 3, skyddsnivå* SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt P (kgp/år) Effekt N (kgn/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet P Anpassade 2,5 Hektar , skyddszoner* Fosfordamm* 1,2 Hektar Strukturkalkning* 440 Hektar , Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel* Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder SUMMA inland + kust , , *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast (26)

19 2.2 Försurning I Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde finns inga vattenförekomster med försurningsproblem. Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran länets sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Detta beror på att angivna gränsvärden för ämnena i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas så är den kemiska statusen god i åtgärdsområdets samtliga ytvattenförekomster. Ett fåtal prioriterade ämnen har uppmätts inom åtgärdsområdet. I Karlholmsfjärden och Lövstabukten har halter av miljögifter uppmätts i sediment och påträffats i ytvatten. Vissa av dessa påverkar den kemiska eller statusen till sämre än god i åtgärdsområdet och för just Tributyltenn (TBT) har tidsundantag till 2027 satts. Vidare har halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt dioxiner och dioxinlika föreningar uppmätts fisk och i sediment. och benso(g,h,i)perylen har påträffats i ytvatten i Karlholmsfjärden. Att statusen inte sänkts med avseende på dessa ämnen beror antingen på att provtagningsfrekvensen är otillräcklig, att det saknas gränsvärde för halter i sediment eller att data behöver utvärderas vidare. Även bly, krom, koppar och zink har påträffats i förhöjda halter i vatten eller sediment vid tidigare undersökningar i området. Halterna var dock under gällande gränsvärden och kompletterande undersökningar krävs för att kunna bedöma statusen för dessa ämnen Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan nuvarande status och miljökvalitetsnormen och uttrycks som halter vatten eller sediment. Det anges för de parametrar som sänker den kemiska statusen. För kvicksilver och polybromerade difenyletrar saknas tillräckligt underlag för att definiera förbättringsbehovet i termer av halter i miljön mellan tillståndet idag och god status per vattenförekomst. Förbättringsbehovet för TBT återfinns i VISS Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning till följd av mänsklig aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Inom åtgärdsområdet återfinns sammanlagt tio förorenade områden i riskklass 1 och 2 (enligt EBH-metodiken), varav tre i riskklass 1. Det finns inga tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. Även atmosfärisk deposition och dagvatten är relevanta påverkanskällor för miljögifter inom åtgärdsområdet. Källor till påverkan ska vara kopplade till Statusklassificeringen och endast anges utifrån de parametrar som sänkt den kemiska statusen. Påverkanskällan för kvicksilver har övergripande bedömts till atmosfärisk deposition i de fall det inte finns mer utförligt dataunderlag att tillgå. Andra källor till spridning kan vara läckage från skogsmark och förorenade sediment från tidigare industriella utsläpp. Inga punktkällor för kvicksilver har identifierats inom åtgärdsområdet. 19(26)

20 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Åtgärder ska kopplas till påverkan och status, men eftersom samtliga vattenförekomster endast har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver och polybromerade difenyletrar från förhöjda bakgrundshalter respektive atmosfärisk deposition kan åtgärder inte bedömas på regional nivå. Föreslagna åtgärder Åtgärder anges endast för vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status, där ett SFÄ påverkar bedömningen av den ekologiska statusen eller där provtagningar ger indikation på att statusen kan vara sämre än vad som gått att avgöra med rådande kunskapsunderlag. Omfattningen av föreslagna åtgärder blir därför ytterst begränsad. Att ta fram förslag på åtgärder för att uppnå god kemisk status med avseende på kvicksilver och polybromerade difenyletrar ligger på nationell nivå och Länsstyrelsen ger därför inga förslag på specifika åtgärder för dessa ämnen inom Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde. För de vattenförekomster där prioriterade ämnen påträffats i halter som överstiger bedömningsgrund (TBT) redovisasa åtgärderna i VISS. För de ämnen som påträffats, men inte legat till grund för Statusklassificeringen, föreslås operativ övervakning och insamling av dataunderlag. Åtgärden har ingen direkt miljöförbättrande effekt utan måste efterföljas av fysiska åtgärder. Denna typ av åtgärder anges dock inte i åtgärdsprogrammet som bindande utan ska ses som en behovsanalys till grund för framtida utredningar. Generellt krävs övervakning, provtagning och insamling av data för att öka kunskapen och möjliggöra en mer korrekt bedömning av kemisk status för samtliga vattenförekomster. Först därefter kan det eventuella behovet av åtgärder för att nå god status och uppfylla miljökvalitetsnormen fastställas. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande i sötvatten. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Ingen känd förekomst av signalkräfta finns dock i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde. Flera andra främmande invasiva arter är däremot etablerade i kustvattnet, bland annat nyzeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum) och havsborstmasken Marenzelleria. Dessa arter kan konkurrera med inhemska arter och kan därigenom påverka den naturliga artsammansättningen. Ingen av de förekommande främmande arterna har bedömts påverka ekosystemen till den grad att den ekologiska statusen sänkts i åtgärdsområdet. Kunskaperna om de främmande arternas effekter är dock bristfälliga och bedömningen är därför osäker. Inga åtgärder föreslås därför inom området. 20(26)

21 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som människan orsakat så som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring med mera. Miljöproblemet är indelat i tre underkategorier; konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av påverkan de fysiska förändringarna medför. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan om dess ekologiska status är lägre än god, och detta kan härledas till en eller flera av underkategorierna. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Utbredningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser, men graden av påverkan är mer osäker. Områdets limniska ytvattenförekomster (två vattendrag och en sjö) har samtliga miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan. Problemen utgörs av både konnektivitetsförändringar och morfologiska förändringar. För kustvattenförekomsterna har ingen kartläggning av fysisk påverkan gjorts på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Det finns fysisk påverkan från muddringar av trösklar till havsvikar och vandringshinder i kustmynnande vattendrag. I vilken omfattning dessa fysiska förändringar påverkar den ekologiska statusen har dock inte bedömts. Sjön Strömaren är påverkad av sänkningar av vattenståndet, men det finns brister i underlaget och graden av påverkan behöver kvantifieras Konnektivitet Konnektivitet (förekomst av vandringshinder) beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i vattenförekomster. Konnektiviteten bedöms längs med vattenförekomsten (i uppströms och nedströms riktning), samt från vattenförekomsten till omgivande landområden. Vandringshinder utgörs till exempel av dammar (undantaget naturliga så som bäverdammar), vattenkraftverk, felaktigt placerade vägtrummor med mera. Tillstånd Ett av vattendragen, Strömarån, samt sjön Strömaren bedöms ha problem med konnektivitetsförändringar. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehovet för sjöar anges som den ytareal i sjön eller den längd mynnande vattendrag som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet i åtgärdsområdet 19 km. Källor till påverkan I Strömarån finns fem artificiella vandringshinder i form av dammar enligt de karteringar som gjorts. Ingen av dammarna är till nytta för någon verksamhet. I det flacka Uppsala län är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom överdämning uppströms dammar och markavvattningar. Flera dammar utgör dock lämningar efter gamla tiders bondesamhälle och kan av kulturhistoriska skäl vara viktiga att bevara. I fall med 21(26)

22 stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning. Åtgärder För att förbättra konnektiviteten föreslås att fem dammar inom avrinningsområdet antingen rivs ut eller att fiskvandringsvägar skapas för upp- och nedströmspassage (tabell 4). Ytterligare utredningar krävs för att avgöra bästa lösning vid respektive damm. Generellt gäller dock att utrivning är den bästa och ofta billigaste lösningen. Vid kommande analys av i vilken ordning åtgärderna bör genomföras kommer troligen åtgärder riktade mot skyddade arter/områden och åtgärder av dammar långt ner i avrinningsområdet att prioriteras. Dammen närmast havet, Skärplingedammen, har högst prioritet Flödesförändringar Flödesförändringar beskriver om det finns onaturlig påverkan på det hydrologiska tillståndet i en vattenförekomst när det gäller flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. För att bedöma hur den hydrologiska regimen i en vattenförekomst påverkats av mänsklig verksamhet jämförs reglerade och oreglerade förhållanden. Datamodelleringen av hydrologisk regim i sjöar och vattendrag har huvudsakligen utförts på nationell nivå av SMHI. Tillstånd Flödesförändringar bedöms inte vara ett miljöproblem i avrinningsområdet. Påverkan av markavvattningsföretag hanteras under morfologiska förändringar nedan Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett i vattenförekomsternas djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Tillstånd Morfologiska förändringar utgör ett stort miljöproblem i Karlholmsfjärdens och Lövstabuktens åtgärdsområde. I samtliga tre limniska ytvattenförekomster har miljöproblemet morfologiska förändringar identifierats. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för morfologiska förändringar anges i antal hektar som behöver åtgärdas. Totalt är 28 hektar vattendrag i behov av biotopförbättrande åtgärder. Källor till påverkan Påverkan utgörs framförallt av omfattande markavvattningar och intensiv markanvändning i närområdet. Marken odlas ofta upp hela vägen fram till vattendragen och i många fall även ner på svämplanet. Påverkan från markavvattningar är dock inte lika stor överallt. Vissa vattendragssträckor har grävts återkommande med några års mellanrum under ett sekel medan andra bara grävts en gång under samma tidsperiod. De ekologiska effekterna beror också på grävningens omfattning, exempelvis om man flyttat vattendraget eller bara breddat det längs några sträckor. Åtgärder Åtgärderna är inriktade mot att minska påverkan från framför allt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Biotopvårdande åtgärder behövs för 28 hektar rensade vattendrag (tabell4). Åtgärdsbehovet är stort och kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god, dock behöver omfattningen och vilken typ av åtgärd som krävs utredas ytterligare. 22(26)

23 I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och för att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattendragsförekomst. Biotopvård har genomförts i begränsad omfattning i Strömarån. Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitetsförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 5 11 Meter 5, Morfologiska förändringar Restaurering av rensade eller 2 28 Hektar rätade vattendrag SUMMA Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Den enda grundvattenförekomsten i området (Stymne) delas med Tämnaråns åtgärdsområde och beskrivs i sin helhet i Tämnaråns åtgärdsprogram. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd I detta åtgärdsområde finns inga vattentäkter. 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Natura 2000-områdena Ledskär, Gårdskärskusten och Björns skärgård omfattar de akvatiska naturtyperna 1140 Blottade ler- och sandbottnar, 1150 Laguner, 1160 Stora grunda vikar och sund, 1620 Skär och små öar i Östersjön och 3140 Kransalgsjöar. Större vattensalamander samt ett antal häckande eller rastande sjöfågelarter ingår. 23(26)

24 För att uppnå de uppsatta bevarandemål som listas i kapitel 1.2.3, krävs enligt bevarandeplanerna nedanstående åtgärder med effekt på vattenmiljön. Listan sammanfattar i förkortad form alla åtgärder för de akvatiska naturtyperna och arterna i samtliga tre områden. Genomförandet av dessa åtgärder bidrar till att nå vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer för ekologisk status i de berörda vattenförekomsterna Karlholmsfjärden och Lövstabukten. All muddring inom området behöver förbjudas Påverkade laguner kan behöva restaureras. Båttrafiken kan behöva regleras för att minimera störning. Det behövs en plan för båttrafiken, så att muddringsverksamheten minimeras och kontrolleras. Dikning bör inte tillåtas inom området. Småvatten med större vattensalamander och gölgroda behöver en öppen sydsida varför en viss röjning av uppväxande träd och buskar krävs regelbundet för att solen ska kunna nå vattenspegeln. Se också åtgärdsprogram för arterna. 5.2 Nitratkänsliga områden De västra och södra delarna av Karlholmsfjärden och Lövstabuktens åtgärdsområde utgör nitratkänsligt område, dvs att Väla kanal, Strömaren och delar av Karlholmsfjärden och Lövstabukten berörs. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Övergödning är det största miljöproblemet sett till den uppskattade kostnaden för att nå god ekologisk status (tabell 5). Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status uppgår till 2 miljoner kronor per år. Av dessa kostnader utgörs 75 procent om att minska övergödningen. 24(26)

25 Tabell 5. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Dagvattendamm KOM 1a Tillsyn och prövning Tierps kommun 2018 Enskilda avlopp till godkänd standard Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter KOM 7 Plan 2018 LST 7 Tillsyn Länsstyrelsen 2018 LST 5c Plan 2018 HAV 1 a- Havs- och 2016 Utvecklas av HaV b Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Tierps och Älvkarleby 2018 KOM 7 Plan kommuner 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 5c Plan län 2016 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket (26)

26 Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala 2018 LST 2 Tillsyn och prövning län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2018 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 LST 2 Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 SKS 1 Administrativ Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt SKS 2 Utveckling/Rådgivning Skogsstyrelsen 2019 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen (26)

27 Egna anteckningar

28 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.