Tämnaråns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Tämnaråns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(36)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Tämnaråns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som vattenmyndigheten konsekvensanalyserat och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(36)

4 Sammanfattning Tämnarån rinner upp i Heby kommuns skogs- och jordbrukslandskap. Vretaån, eller Harboån som den heter i sin övre del, mynnar i Sörsjön och därefter i Tämnaren. Från Tämnaren passerar ån via ett antal dammar genom Tierpsslätten ned till Karlholmsfjärden där den mynnar i havet. I Tämnarån har 20 av 25 vattendragssträckor måttlig eller sämre ekologisk status. Tämnarån påverkas både av övergödning och av fysiska ingrepp som till exempel dammar, uträtningar, rensningar och dikningar. Vattenkemiska mätserier, kiselalgsprovtagningar och fiskundersökningar pekar alla på samma sak, nämligen att ån är övergödd och i behov av åtgärder för att långsiktigt bevara sin ekologiska funktion. I Tämnaråns avrinningsområde finns också flera sjöar. Den största är Tämnaren, som står i förbindelse med Sörsjön. De har båda måttlig status, orsakad av sjösänkningar och övergödning. Övergödningen märks tydligt på förhöjda fosforhalter, begränsat siktdjup och på höga halter av klorofyll, som är ett mått på mängden alger som finns i sjön. För dem som bor i Tämnaråns avrinningsområde upplevs Tämnarens reglering och den hastiga avvattningen av ån som ett problem. De som bor uppströms sjön Tämnaren får sina marker översvämmade, de som bor längre ned längs Tämnarån kan sommartid uppleva en vattenbrist i ån. För att minska övergödningen i Tämnaråns åtgärdsområde behöver först och främst alla enskilda avlopp åtgärdas till minst normal skyddsnivå. Strukturkalkning, anpassade skyddszoner, fosfordammar och ansvarsfull spridning av stallgödsel är åtgärder inom jordbruket som effektivt minskar utsläppen av fosfor och kväve. Området runt sjön Tämnaren är i stort behov av åtgärder, men även andra delar i ån behöver åtgärder för att minska belastningen av näringsämnen. För att Karlholmsfjärden ska nå god ekologisk status är det viktigt med åtgärder även i Tämnaråns nedre del. För att nå god ekologisk status för fisk behöver framförallt vandringshinder åtgärdas. Dessutom behöver ekologiskt funktionella kantzoner anläggas längs vissa sträckor av ån. Underlaget för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter är otillräckligt och därför föreslås inga åtgärder inom det området annat än ytterligare provtagning av miljögifter. Enköpingsåsen och Uppsalaåsen är de viktigaste grundvattenformationerna inom Tämnaråns åtgärdsområde. Fyra grundvattenförekomster riskerar att inte uppnå god status, två av dessa har otillfredsställande status. Den ena med avseende på klorid och den andra avseende bekämpningsmedel 2,6-diklorbensamid, BAM. För att följa miljökvalitetsnormerna i Tämnaråns åtgärdsområde och för att bidra till att god status nås i Karlholmsfjärden behöver framför allt följande: För miljöproblemet övergödning: Hebys, Tierps, och Uppsalas kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Uppsala behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att jordbruksåtgärderna som beskrivs i kapitel genomförs i tillräcklig omfattning. 4(36)

5 Hebys, Tierps, och Uppsalas kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp som inte har tillfredsställande rening uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Hebys, Tierps, och Uppsalas kommuner behöver, i samråd med Länsstyrelsen i Uppsala, se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosfor- och kvävebelastningen. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag, Länsstyrelsen i Uppsala bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att rensade och rätade vattendrag restaureras, Naturvårdsverket behöver utveckla en vägledning för markavvattningsverksamheter, och Länsstyrelsen i Uppsala bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att skapa fria vandringsvägar vid nio vandringshinder. Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillräcklig dricksvattenskydd: Heby, Älvkarleby och Tierps kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning, och Länsstyrelsen i Uppsala utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (36)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (36)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet I Tämnaråns åtgärdsområde finns trettio ytvattenförekomster, varav fem sjöar, tretton grundvattenförekomster och 12 vattendrag (figur 1 och 2). Åtgärdsområdet har en yta på km 2 varav drygt hälften är skogsbevuxen och en fjärdedel är jordbruksmark. Knappt personer är bosatta i området varav drygt hälften av dem är bosatta i tätorterna Karlholmsbruk, Tierp och Månkarbo. Tämnarån sträcker sig över kommunerna Älvkarleby, Tierp, Uppsala och Heby. Ån, som är 95 km lång och i sin mynning har en medelvattenföring på cirka 10 m 3 /s, rinner till stora delar genom ett flackt jordbrukslandskap innan den mynnar i Lövstabukten vid Karlholmsbruk. Ån är jordbrukspåverkad och vandringsmöjligheten för fisk i ån är kraftigt begränsad på grund av dammar. Grundvattenförekomsterna i Tämnaråns åtgärdsområde ligger främst i Uppsalaåsens och Enköpingåsens mäktiga isälvsavlagringar av sand och grus. Enköpingsåsen delas av åtgärdsområdets gräns i väster. Denna rullstenås sträcker sig från Trosa i söder till trakterna söder om Bollnäs, en sträcka på totalt 300 km. Längre österut korsas åtgärdsområdet av Uppsalaåsen som grenar sig i två olika sträckningar i norr. Åsarnas vattenförekomster är viktiga ur vattenförsörjningssynpunkt, men har ofta ett högt påverkantryck från till exempel vägar, järnvägar och tätorter. 7(36)

8 Figur 1. Översiktskarta av Tämnaråns avrinningsområde. 8(36)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(36)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(36)

11 20 av 25 vattendragssträckor har måttlig eller sämre status (figur 3). Tämnarån påverkas både av övergödning och av fysiska påverkan. I Tämnaråns åtgärdsområde finns också flera sjöar. Den största är sjön Tämnaren, som står i förbindelse med Sörsjön. Båda har måttlig status orsakad av sänkningsskador och övergödning. Övriga tre sjöar, belägna i skogsmark högt upp i Tämnaråns avrinningsområde, har god status. I Tämnaråns övre delar (Harboån och Vretaån) har uträtningar, dikningar och sjösänkningar haft stor effekt. Nedströms Tämnaren är jordbrukspåverkan och bidraget från enskilda avlopp tydligt och märks både på vattenkemin och på biologiska indikatorer för övergödning. Ett flertal definitiva eller partiella vandringshinder i ån försvårar för fiskar och andra vattenlevande djur att vandra upp i ån för att hitta lämpliga områden för lek och uppväxt. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Kemisk status De båda urbergsförekomsterna Haga och Huddunge har otillfredsställande status. Haga har otillfredsställande status med avseende på klorid (figur 4). I Huddunge överskrids riktvärdet för bekämpningsmedlet BAM(2,6-Diklorbensamid). De fyra grundvattenförekomsterna Haga, Huddunge, Månkarbo och Stymne riskerar att inte uppnå god status 2021, (figur 5). Grundvattenförekomsten i Månkarbo har kloridhalter som är lägre än riktvärdet, men överskrider gränsvärdet för att vända trend. Förekomsten Stymne har en kraftig påverkansbelastning från väg, tätort och åkermark enligt SGU:s påverkananalys (SGU, 2013). 11(36)

12 Figur 4. Kemisk status för grundvattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde. 12(36)

13 Figur 5. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status Kvantitativ status Alla grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men de höga kloridhalterna i Huddunge kan tyda på överuttag. I övrigt finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 13(36)

14 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Inom Tämnaråns avrinningsområde finns sju vattenförekomster som omfattas av dricksvattendirektivet 3 vilket handlar om att säkerställa dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Sex av dessa är i grundvatten och en är i ytvatten i Tämnarån. En av grundvattenförekomsterna delas med ett annat åtgärdsområde. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt avloppsdirektivet 4 ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. Hela Sverige bedöms vara avloppskänsligt med avseende på fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att en tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i paragraf 6 i lagen om allmänna vattentjänster. Nitratkänsligt område Tämnaråns åtgärdsområde är utpekad som nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kg totalfosfor per hektar och år, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de utpekade områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. Natura 2000 I Tämnaråns åtgärdsområde är Tämnaren och Sörsjön utpekade Natura 2000-områden. Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet 5 eller enlig fågeldirektivet 6. Tämnaren och Sörsjön är tillsammans en av landets finaste fågelsjöar. Den är naturligt näringsrik, men för att behålla sin bevarandestatus bör den inte övergödas ytterligare. Genom sänkningarna som sjön utsatts för har igenväxningen av sjön ökat vilket på sikt kan hota bevarandestatusen. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade 3 Rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten 4 Rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse 5 Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 6 Rådets direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar 14(36)

15 enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Vattenförekomsterna i Tämnaråns åtgärdsområde som inte har god ekologisk status har tidsundantag till (tabell 1). Tidsundantag tillämpas när åtgärder bedöms vara orimligt dyra eller tekniskt omöjliga att genomföra så att god ekologisk status uppnås till MKN för kemisk status Alla vattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkta kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och polybromerade difenyletrar på grund av atmosfärisk deposition. Undantagen är mindre stränga krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda de övergripande problemen med för höga halter kvicksilver och polybromerade bifenyletrar. Identifierade punktutsläpp som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går Grundvatten Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomster som uppnår god kvantitativ och kemisk status är satt till god kvantitativ och kemisk grundvattenstatus För grundvattenförekomster med otillfredsställande kemisk status är normen satt till god kemisk grundvattenstatus 2015, med undantag för den parameter som orsakar statusförsämringen. Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet utom två har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Förekomsterna Haga och Huddunge har klassats till otillfredsställande status. Haga med avseende på klorid och Huddunge med avseende på bekämpningsmedel. Miljökvalitetsnorm för dessa båda är god kemisk status med tidsundantag för de ämnen som sänker den kemiska statusen Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Tämnaråns åtgärdsområde. Bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus sammanfaller med god ekologisk status. 15(36)

16 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte har uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Tämnarån SE God ekologisk status Råksjöbäcken SE God ekologisk status Tämnarån - Vretaån SE God ekologisk status Tämnarån - Harboån SE God ekologisk status Tämnarån - Vretaån SE God ekologisk status Sörsjön SE God ekologisk status Tämnarån SE God ekologisk status Stalbobäcken SE God ekologisk status Bjurvallabäcken SE God ekologisk status Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Konnektivitet, Konnektivitet, Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Övergödning, Konnektivitet Övergödning (Tekniskt omöjligt), 16(36)

17 Åbyån SE God ekologisk status Tämnaren SE God ekologisk status Kyrkån SE God ekologisk status Åbyån SE God ekologisk status Tämnarån Svartån - Tämnaren SE God ekologisk status Svartån SE God ekologisk status 2021 Tämnarån Enstabäcken - Svartån SE God ekologisk status Enstabäcken SE God ekologisk status Tämnarån Rocknöbäcken - Enstabäcken SE God ekologisk status Övergödning, Övergödning, Konnektivitet, Övergödning, Övergödning, Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet Övergödning, Konnektivitet, Övergödning (Naturliga förhållanden), Konnektivitet, 17(36)

18 Gallbäcken SE God ekologisk status Tämnarån Sandbyån - Roknöbäcken SE God ekologisk status Sandbyån SE God ekologisk status Tämnarån mynningen - Sandbyån SE God ekologisk status Övergödning (Tekniskt omöjligt), Övergödning, Konnektivitet, Övergödning (Tekniskt omöjligt), 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I stora delar av Tämnarån är övergödning ett miljöproblem (figur 6). Vattenkemiska mätserier, kiselalgsprovtagningar och fiskundersökningar pekar alla på att ån är övergödd. Det visar sig i form av höga fosforhalter, grumligt vatten, mer växtlighet i vattnet och ansträngda syrgasförhållanden. Både sommartid vid höga temperaturer och vintertid när isen lagt sig kan syrgasförhållandena bli mycket låga framförallt i sjön Tämnaren. Syretäringen beror på att alger och växtdelar bryts ned av bakterier, en process som kräver syre. Processen går snabbare vid högre temperatur och mer syre går därför åt på sommaren. På vintern då isen ligger har vattnet ingen kontakt med luften och inget syre tillförs då via sjöytan. Låga syrgashalter kan lokalt uppträda också i Tämnarån. Övergödningspåverkan syns tydligt på fosforhalten i sjöarna, på siktdjupet och på halten av klorofyll, som är ett mått på mängden alger som finns i sjön. De delar av Tämnarån som inte har problem med övergödning är främst de delar som omges av skog och som ligger högt upp i vattensystemet. 18(36)

19 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Förbättringsbehovet för Tämnarån har beräknats på uppmätta värden. Genom att använda modellerade värden på vattenföring 7 har mängden transporterad fosfor beräknats (figur 7). För att nå god status med avseende på näringsämnen behöver fosfortransporten till Tämnaren via Vretaån minska med minst 400 kg per år. Minskningsbehovet i Ubblixbo strax nedströms Tämnaren är hela 2500 kg fosfor per år, vilket delvis beror på läckage från Tämnarens sediment, delvis på en stor fosforbelastning på Tämnaren från omgivande jordbruksmark och utsläpp från enskilda avlopp med dålig fosforavskiljning. Förbättringsbehovet i Tämnaråns åtgärdsområde är särskilt stort i Tämnarens närområde. För att nå god status med avseende på näringsämnen i Tämnaråns avrinningsområde behöver fosfortillförseln till vatten minska med kg. För att nå god ekologisk status i Karlholmsfjärden behöver tillförseln från Tämnaråns avrinningsområde minska ytterligare. 7 vattenweb.smhi.se 19(36)

20 Figur 6. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 20(36)

21 Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Som framgår av figur 8 så är fosfortillförseln från jordbruket den dominerande källan. Andra betydande påverkanskällor är skog, enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk. För enskilda vattenförekomster är påverkansbilden osäker. Internbelastningen från Tämnaren är till exempel en stor fosforkälla när det råder syrgasfattiga förhållanden i sjön. 21(36)

22 Figur 8. Källfördelning av fosfor för Tämnaråns åtgärdsområde Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 2 redovisas förslag på åtgärder för att nå god status i Tämnarån. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är fosfordammar, anpassade skyddszoner och strukturkalkning. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning för att minimera de totala kostnaderna. Strukturkalkning kan vara en effektiv och förhållandevis billig åtgärd på lerhaltiga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan förutom minskade fosforförluster också leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosfor och kvävesänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. 22(36)

23 Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade skyddszoner* 16 Hektar 370 0, Fosfordamm* 6 Hektar 480 5, Strukturkalkning 810 Hektar 240 1, Strukturkalkning* Hektar 260 2, Minskat fosforläckage vid 120 0, spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken 390 Meter 6 0, Kalkfilterdiken* 790 Hektar 130 5, Tvåstegsdiken* Meter 110 9, Skyddszon 2 m* 24 Hektar 6 0, Våtmark* 110 Hektar Skyddszon +4 m (utöver 2 m)* 46 Hektar 7 0, Enskilda avlopp (EA) till Antal normal skyddsnivå EA till normal skyddsnivå* 310 Antal EA från normal till hög 470 Antal 22 8, skyddsnivå* SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast De föreslagna åtgärderna i Tämnaråns avrinningsområde uppskattas leda till en minskning med kg fosfor vilket är i samma storleksordning som åtgärdsbehovet. För att nå god status med avseende på fosfor och kväve i Karlholmsfjärden behöver dock ytterligare åtgärder genomföras i området (tabell 3). 23(36)

24 Tabell 3. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt P (kgp/år) Effekt N (kgp/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet P Anpassade 27 Hektar , skyddszoner* Fosfordamm* 15 Hektar Strukturkalkning* Hektar Minskat fosforläckage , vid spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken* Meter , Kalkfilterdiken* 770 Hektar , EA till normal skyddsnivå Summa kust Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder 2021 *Alla effekter är inklusive retention till kusten 250 Antal Försurning Uppsala län sträcker sig över ett flackt landskap, med tydliga spår av inlandsisen. Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera och lerskikten kan vara mycket mäktiga. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran länets sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. Försurning är därför inte något miljöproblem i Tämnaråns åtgärdsområde. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde har sänktkemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Detta beror på att det angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota samt gränsvärdet för PBDE utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas så är statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Inom åtgärdsområdet har även benso(g,h,i)perylen, nonylfenol och oktylfenol påträffats i vatten, dock under respektive gränsvärde. I Tämnaråns mynning sandbyån har arsenik och zink uppmäts i vattnet. För arsenik var uppmätt halt under gränsvärdet och för zink var provtagningsfrekvensen 24(36)

25 otillräcklig då det krävs upprepade och kontinuerliga provtagningar för att bedömningen av status ska kunna göras. Den kemiska statusen för Tämnarån har inte påverkats med avseende på ovan nämnda ämnen. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I Uppsala län finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. I Tämnaråns åtgärdsområde finns signalkräfta och i Tämnaren finns både vattenpest och jättegröe, som räknas som främmande arter. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning dessa arter påverkar den ekologiska statusen. Ingen främmande art har bedömts utgöra ett så allvarligt miljöproblem att den ekologiska statusen sänkts. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska som människan orsakat så som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring med mera Miljöproblemet är indelat i tre underkategorier; konnektivitet (vandringshinder), flöde och morfologi, beroende på vilken typ av påverkan de fysiska na medför. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan om dess ekologiska status är lägre än god, och detta kan härledas till en eller flera av underkategorierna. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende flöde och morfologi bygger på modellerade data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Utbredningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser, men graden av påverkan är mer osäker. Sammanlagt bedöms 22 av 30 ytvattenförekomster inom åtgärdsområde ha miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverka (figur 9). Den största delen av påverkan utgörs av morfologiska, men även konnektivitets har identifierats i flera vattenförekomster. 25(36)

26 Figur 9. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 26(36)

27 2.5.1 Konnektivitet Konnektivitet (förekomst av vandringshinder) beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material i vattenförekomster. Konnektiviteten bedöms längs med vattenförekomsten (i uppströms och nedströms riktning), samt från vattenförekomsten till omgivande landområden. Vandringshinder utgörs av tillexempel dammar (undantaget naturliga så som bäverdammar), vattenkraftverk, felaktigt placerade vägtrummor med mera. Tillstånd Sammanlagt har 10 vattendragsförekomster och två sjöar inom åtgärdsområdet problem med konnektivitets. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehovet för sjöar anges som den ytareal i sjön eller den längd mynnande vattendrag som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet är inom åtgärdsområdet totalt 78 km. Källor till påverkan Samtliga vandringshinder i Tämnaråns åtgärdsområde utgörs av dammar. Det finns nio stycken som är placerade relativt jämnt längs Tämnaråns huvudfåra. Mellan mynningen i havet och sjön Tämnaren är cirka en tredjedel av fallhöjden uppdämd. Strömsträckorna är koncentrerade till de nedre delarna, framförallt nedströms nedersta vandringshindret, samt mellan andra och tredje vandringshindret. Kraftproduktion sker vid Husby, Ullfors, Strömsberg och Västland, de två senare saknar eller har otydliga tillstånd. Åtgärdsområdets mindre vattenförekomster är inte tillräckligt undersökta varför flera är oklassade med avseende på konnektivitet. Åtgärder De nio dammarna i Tämnaråns huvudfåra är prioriterade att åtgärda antingen genom att dammar rivs ut eller genom anläggande av fiskvägar (tabell 4). Ordningen på åtgärderna sker lämpligen från havet och uppströms samt i Tämnarens tillflöden. Prioriterat är att åtgärda vandringshindret vid Västland som idag är det nederst belägna definitiva vandringshindret i ån. 27(36)

28 2.5.2 Flödes Flödes innebär att det finns onaturlig påverkan på det hydrologiska tillståndet i en vattenförekomst när det gäller flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. För att bedöma hur den hydrologiska regimen i en vattenförekomst påverkats av mänsklig verksamhet jämförs reglerade och oreglerade förhållanden. Datamodelleringen av hydrologisk regim i sjöar och vattendrag har huvudsakligen utförts på nationell nivå av SMHI. Tillstånd Flödes bedöms inte vara ett miljöproblem i avrinningsområdet. Påverkan av markavvattningsföretag hanteras under morfologiska nedan. Åtgärder som finns angivna för flödes rör i första hand minimitappning i fiskvägar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett i vattenförekomsternas djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Tillstånd Sammanlagt har 20 vattendragsförekomster och en sjö inom åtgärdsområdet miljöproblemet morfologiska. I Tämnaråns övre delar (Harboån och Vretaån) har uträtningar, dikningar och sjösänkningar bidragit till att vattnet rinner undan snabbare och partikeltransporten ökar. Då vattnets uppehållstid kortas, minskar retentionen och sedimentationen som är naturens eget sätt att minska närsalthalterna. Partiklar i Vretaån och Harboån transporteras ända ned till Sörsjön. I Sörsjön har en fåra muddrats genom sjön och partiklarna passerar snabbt genom sjön och avsätts sedan i sundet mellan Sörsjön och Tämnaren. Detta dämmer Sörsjön och kan skapa en nivåskillnad mellan Sörsjön och Tämnaren. Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för morfologiska anges i antal hektar som behöver åtgärdas. Restaurering i form av biotopförbättrande åtgärder behöver utföras på 160 hektar vattendrag och 4,6 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas på båda sidor om vattendragen. Källor till påverkan Tämnaråns huvudfåra är biotopkarterad mellan mynningen och sjön Tämnaren. Det finns god kunskap om morfologin i denna del av åtgärdsområdet. Då landskapet är huvudsakligen flackt finns få strömsträckor och cirka en tredjedel av fallhöjden är överdämd av dammar. Totalt finns 1,2 km strömsträckor där huvuddelen ligger norr om Tierp mellan första vandringshindret i Västland och det andra i Strömsberg. Jordbrukets påverkan på morfologin inom åtgärdsområdet är omfattande. Detta både genom markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. Närmiljön utgörs dessutom till stora delar av andra artificiella markslag så som hyggen, åker, betesmark och tätort/tomtmark Även bristen på naturliga kantzoner med buskar och träd längs ån är ett stort problem. Markavvattningsföretagen har gjort att våtmarkernas funktion som sänkor för näringsämnen i stort sett har försvunnit. Större delen av vattenförekomsterna i Tämnaråns avrinningsområde omfattas av markavvattningsföretag. Länsstyrelsen har under de senaste åren arbetat med att kartlägga företagens omfattning. Vilka företag som är aktiva idag är ofta okänt. Cirka 30 procent av sträckan upp till Tämnaren är kraftigt grävd eller rensad. Aktiviteten i företagen varierar, många har inte genomfört några åtgärder sedan markavvattningsföretaget bildades och andra genomför regelbundet återkommande rensningar. Även om företagen inte har varit aktiva på länge kan de fortfarande ha stor negativ effekt genom ökad erosion och genom den habitatförstöring som de medfört. 28(36)

29 Uträtning och kanalisering av vattenförekomsterna har skapat ett mer enformigt habitat i ån. Strömsträckorna har rensats på sten eller dämts över av dammar. De få strömsträckor som finns kvar har därför stort värde för många organismer. För sjöarna inom åtgärdsområdet finns stora brister i underlagen för morfologin. Troligen är alla sjöar i viss mån sänkta. Åtgärder En viktig åtgärd inom avrinningsområdet är att anlägga ekologiskt funktionella kantzoner längs ån samt restaurera rensade och rätade vattendrag (tabell 4). I de övre delarna av ån behöver flodplanet återskapas. I de nedre delarna av avrinningsområdet behöver stora arealer lek och uppväxtområden för öring återställas. I hela åtgärdsområdet behöver 4,6 hektar ekologiskt funktionella kantzoner anläggas. Med kantzoner avses strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan meter. En varierad strandzon ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv. Biotopvårdsåtgärder behöver utföras på 160 hektar. Åtgärdsbehovet är stort men vilken typ av åtgärd som behövs på vilken plats behöver utredas ytterligare. För några sträckor i de nedre delarna av ån finns detaljerade åtgärdsförslag framtagna. Dessa består av biotopvård av rensade strömsträckor. Tabell 4. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Flödes Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 2 9 Meter 6, Konnektivitets Fiskväg 2 9 Meter 4, Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 6 14 Meter 7, Antal 2, ,6 Hektar 0, Hektar SUMMA 37, Övriga miljöproblem Det finns områden uppströms Tämnaren där de sänkta sjöarna översvämmas på ett sätt som gynnar översvämningsmyggan, Aetis sticticus. Inga övriga miljöproblem är bedömda i åtgärdsområdet. 29(36)

30 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Inga grundvattenförekomster i Tämnaråns åtgärdsområde har kända problem med näringsämnen. 3.2 Miljögifter Bedömningen av kemisk status för grundvatten är genomförd enligt SGU:s föreskrift (SGU 2013:2). Det kan dock förekomma höga halter av andra ämnen som saknar fastställda gränsvärden. De provtagningar som genomförts indikerar att det finns risk att grundvattenmagasinen inom Tämnaråns åtgärdsområde är påverkade av miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomsten Huddunge har otillfredsställande status med avseende på BAM (2,6- diklorbensamid). Vid tre provtagningar under två år har BAM uppmätts i höga halter, samtliga överskrider riktvärdet på 0,1 µg/l (medelvärde 0,16 µg/l, maxvärde 0,2 µg/l). BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil (2,6-diklorbensonitril) som ingår i totalbekämpningsmedlet Totex strö, vilket är förbjudet sedan Totex användes tidigare på grusplaner, banvallar, grusgångar, skolgårdar och liknande områden där växtlighet var oönskad, men även till fruktodlingar, då vedartade växter inte påverkas av bekämpningsmedlet Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på miljögifter i grundvatten har gjorts för Tämnaråns åtgärdsområde Källor till påverkan Grundvattenförekomsten Huddunge ligger i ett område med hög andel åkermark och kan även vara utsatt för påverkan från nedlagda verksamheter Åtgärder För förekomsten Huddunge föreslås operativ övervakning och åtgärdsutredning. 3.3 Klorid Förhöjda kloridhalter i grundvattnet kan bero på relikt saltvatten i områden som tidigare legat under havsytan Tillstånd De fyra grundvattenförekomsterna Haga, Månkarbo och Stymne riskerar att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid. Förekomsten Stymne har en kraftig påverkansbelastning enligt SGU:s påverkananalys (SGU, 2013), men mätvärden från förekomsten bedöms osäkra. I grundvattenförekomsten Haga överskreds SGU:s riktvärden för klorid vid fyra av sju provtagningar baserat på vattentäktsdata från SGU mellan åren (medelvärde 100 mg/l, maxvärdet 110 mg/l). Kloridhalterna i förekomsten Månkarbo är lägre än riktvärdet, men överskrider halten som utgör utgångspunkt för att vända trend (medelvärde 52 mg/l, maxvärde 100 mg/l under ). 30(36)

31 I Huddunge har ett lokalt riktvärde (300 mg/l) används eftersom kloridhalterna bedöms vara naturligt höga. Medelvärde för förekomsten är 115 mg/l, maxvärde 140 mg/l under ) Förbättringsbehov Inga beräkningar av förbättringsbehov med avseende på klorid i grundvatten har gjorts för Tämnaråns åtgärdsområde Källor till påverkan Förekomsternas påverkanskällor är troligtvis vägsaltning och naturligt relikt saltvatten Åtgärder Åtgärd mot vägsaltning till exempel täta diken bör utredas i förekomsten Haga. Innan fysiska åtgärder vidtas i grundvattenförekomsterna Huddunge och Haga behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. I förekomsterna Stymne och Månkarbo föreslås enbart fördjupad kartläggning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Inga grundvattenförekomsten i Tämnaråns åtgärdsområde har kända miljöproblem med avseende på förändrande grundvattennivåer. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Tämnaråns åtgärdsområde finns 15 allmänna vattentäkter och tio vattenskyddsområden (tabell 5). Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden i Tämnaråns åtgärdsområde. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Arvidsbo Tierp Länsstyrelsen i Uppsala län Frebro Tierp Länsstyrelsen i Uppsala län Norråsbo Tärnsjö Heby Länsstyrelsen i Uppsala län Vattenlagen 1988 Vattenlagen 2000 Vattenlagen (36)

32 Uppsalaåsen i Kronsågen Älvkarleby Länsstyrelsen i Uppsala län Uppsalaåsen i Marma Älvkarleby Länsstyrelsen i Uppsala län Uppsalaåsen i Mehedeby Uppsalaåsen i Månkarbo Tierp, Älvkarleby Tierp Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län Västland Tierp Länsstyrelsen i Uppsala län Västland (och Finnerånger) Tierp Länsstyrelsen i Uppsala län Östervåla Heby Länsstyrelsen i Uppsala län Vattenlagen 1996 Vattenlagen 1996 Miljöbalken 1989/2003 Vattenlagen 1989 Vattenlagen 2000 Vattenlagen 1974 Vattenlagen 1972 Älvkarleby kommun Inom Tämnaråns åtgärdsområde i Älvkarleby kommun finns två vattenskyddsområden belägna i den nordligaste delen av Uppsalaåsen. Vattenskyddsområdet Marma är en reservvattentäkt som fastställdes 1996 enligt vattenlagen. Kronsågens vattenskyddsområde fastställdes samma år. Alldeles utanför åtgärdsområdet ligger ytterligare en reservvattentäkt, Östanån-Sand, vilken upprättandes Tierps kommun Längst norrut i Uppsalaåsen i Tierps kommun återfinns två vattentäkter som omfattas av ett och samma vattenskyddsområde, Mehedeby, som upprättades Söderut längs åsen finns vattenskyddsområdet Arvidsbo. Här ligger även en reservvattentäkt, som upprättades 1988 enligt gamla vattenlagen. I den nordöstra delen av Uppsalaåsen finns ett vattenskyddsområde Västland, vilket innehåller tre vattentäkter och två grundvattenförekomster. Vattenskyddet upprättades 2000 enligt vattenlagen. Längre söderut ligger vattenskyddsområdet Frebro som upprättandes 2000 enligt vattenlagen. I Uppsalaåsen ligger även Månkarbo vattenskyddsområde som upprättades 1989 enligt den äldre vattenlagstiftningen. Heby kommun Vattentäkterna Runhällen, Haga och Huddunge har inte något nuvarande vattenskydd i Tämnarens åtgärdsområde. Berggrunden i alla tre vattentäkter utgörs av kristallint urberg. Revidering har utförts och kommunen har ansökt om upprättande av vattenskydd enligt miljöbalken för alla tre vattentäkterna. Tärnsjö vattenskyddsområde upprättandes 1988 enligt vattenlagen och även detta vattenskydd har reviderats och kommunen ansökte om upprättande av nya föreskrifter under Åtgärder Samtliga vattenskyddsområden som återfinns i Tämnaråns åtgärdsområde är fastställt enligt gamla vattenlagen eller lokala kommunala föreskrifter. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta för de vattenskyddsområden som är fastställda enligt vattenlagen. En revidering av vattenskyddsområdena med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken anges därför som en möjlig åtgärd för att säkerställa att berörda vattentäkter i Tämnaråns åtgärdsområde har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 6). Heby kommun har ansökt om vattenskyddsområde för Heby vattentäkt enligt 32(36)

33 miljöbalken. Älvkarleby kommun har delvis äldre vattenskyddsområde och skydd enligt kommunala föreskrifter. Tabell 6. Behov av åtgärder. Kommun Heby Älvkarleby Tierp Totalt Inrätta vattenskyddsområde 3 3 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Bevarandemålet för Tämnaren och Sörsjön är att behålla deras naturligt näringsrika karaktär. Målet är helt och hållet jämförbart med god status, som är den miljökvalitetsnorm som vattenförvaltningen anger. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Inga arter knutna till vattenmiljöerna finns utpekade enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Samtliga vattenförekomster ligger inom nitratkänsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 8 Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter 33(36)

34 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Som framgår av tabell 7 är det åtgärder mot övergödning som är mest omfattande. Den totala åtgärdskostnaden uppgår till drygt cirka 13 miljoner kronor per år. Av dessa utgörs 10,3 miljoner av kostnader för att minska övergödning och 2,1 miljoner är kopplade till åtgärder för att minska fysisk påverkan. Dricksvattenskyddet är otillräckligt i 12 vattentäkter och kostnaderna för dessa åtgärder uppgår till kronor. Tabell 7. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter - - Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (36)

35 Tabell 8. Åtgärder per miljöproblem samt styrmedel och ansvariga myndigheter och kommuner. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- Uppsala, Heby, Tierps Tillsyn b kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 6 Information län 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 Tvåstegsdiken SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2018 LST 5a Information län 2018 LST 5c Plan 2018 LST 6 Information 2016 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Uppsala, Heby och Tierps kommun Genomförs kontinuerligt 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Uppsala 2017 LST 5c Plan län 2018 SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 LST 2 Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län (36)

36 Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala 2018 län LST 5 a-d Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala 2018 län SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 SJV 3 Tillsyn och prövning Vägledning Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Uppsala län NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2018 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 LST 2 Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala län 2018 SKS 1 Administrativ Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt SKS 2 Utveckling/Rådgivning Skogsstyrelsen 2019 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2019 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 Länsstyrelsen i Uppsala LST 9 a-c Tillsyn län KOM 7 Initiativ Heby, Älvkarleby, Tierps kommun HaV 6 a-b Havs- och Tillsynsvägledning vattenmyndigheten LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län KOM 5 a- Heby, Älvkarleby, Tierps e Tillsyn, initiativ kommun Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Uppsala län (36)

37 Egna anteckningar

38 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.