Åtgärdsprogram för Örsundaåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Örsundaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(38)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(38)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt och omfattar ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Innehållet baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Örsundaåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt 5 kap. 6 miljöbalken (om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning ) ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar. 3(38)

4 Sammanfattning Örsundaån rinner upp i Heby kommun och sjön i Vansjön. Den slingrar sig sedan genom ett jordbrukslandskap ned mot Mälaren och Lårstaviken. Den ekologiska statusen i Örsundaån klassas genomgående som måttlig eller sämre. Den måttliga statusen orsakas framför allt av övergödning och av begränsade vandringsmöjligheter för vattenlevande organismer samt biotopförstöring. Markanvändning, punktutsläpp och vandringshinder gör att vattendraget riskerar att inte uppnå god status. Jordbruk, enskilda avlopp och enskilda verksamhetsutövare bidrar till att Örsundaån är övergödd. Det grumliga vattnet i ån transporterar varje år stora mängder fosfor till Lårstaviken och Mälaren via Ekoln. Förutom åtgärder för att nå god status i Örsundaån krävs ytterligare åtgärder för att också Ekoln ska nå god ekologisk status. Under många år har också Alsta Sjös bottensediment laddats med fosfor, som regelbundet läcker ut i Örsundaån när syrgashalterna är låga. Sådana episoder inträffar till exempel under vintern, när det är is på sjön eller under sommaren, då sjöns algproduktion är hög och syrgastäringen i sjön ökar. Syrgasbrist kan också vara ett problem i Örsundaån sommartid. Om vattenflödet blir lågt, temperaturen är hög och mängden syretärande ämnen i vattnet stor, förbrukas syret snabbt i det stillastående, näringsrika vattnet. I Hårsbäcksdalen, där stensimpa ska uppnå gynnsam bevarandestatus, kan syrgashalterna vara ett problem både för simpan och för andra vattenlevande organismer. I Örsundaån finns flera vandringshinder som hindrar vattenlevande organismer från att passera fritt i vattendraget. För att minska övergödningen i vattenförekomsterna i Örsundaåns åtgärdsområde behövs mycket omfattande åtgärder. Huvuddelen av åtgärderna behöver genomföras i jordbruket men de enskilda avloppen måste också åtgärdas till hög skyddsnivå. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, anläggning av våtmarker och fosfordammar samt anpassade skyddszoner. De enskilda avloppen behöver uppnå högsta möjliga rening i hela avrinningsområdet. För att nå god ekologisk status avseende konnektivitet behöver de 15 dammar som utgör vandringshinder åtgärdas. Dessutom behöver ekologiskt funktionella kantzoner att anläggas längs vissa sträckor av ån. Utmed begränsade avsnitt av Örsundaån och i några biflöden behöver svämplanet återskapas. Det finns inget åtgärdsbehov i detta åtgärdsområde när det gäller miljögifter i ytvatten. Underlag för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter är dock otillräckligt. Det finns därför ett behov av ytterligare provtagning av miljögifter. Enköpingsåsen är den viktigaste grundvattenformationen inom Örsundaåns åtgärdsområde. Alla grundvattenförekomster har god kemisk och kvantitativ status. En förekomst riskerar dock att inte uppnå god status med avseende på klorid. För att nå miljökvalitetsnormerna i Örsundaåns avrinningsområde krävs framför allt att: - Jordbruksverket tar fram de styrmedel som behövs för att tillräckligt med åtgärder inom jordbruket genomförs. - Havs och Vattenmyndigheten tar fram de styrmedel som behövs för att tillräckligt med åtgärder för enskilda avlopp genomförs samt för att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs i skogs- och jordbruksmark. 4(38)

5 - Uppsala, Tierps och Enköpings kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning, särskilt för att minska utsläppen av fosfor från enskilda avlopp och jordbruk. - Uppsala, Tierps och Enköpings kommuner beaktar miljökvalitetsnormerna i arbetet med fysisk planering. 5(38)

6 Åtgärdsprogram för Örsundaåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (38)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Örsundaåns åtgärdsområde sträcker sig över kommunerna Enköping, Uppsala och Heby. Åtgärdsområdet är 734 km 2 och de övre delarna domineras av skogsmark medan de södra delarna främst består av jordbruksmark. Totalt består 52 procent av ytan av skogsmark och 42 procent av åker och ängsmark (Figur 1). Det bor personer i området, vilket utgör ungefär 4 procent av länets invånare. Örsundaåns källflöde finns i trakterna kring Heby, där de stora sammanhängande sjöarna Vansjön och Nordsjön utgör en viktig vattenreservoar för systemet. Örsundaån är en å med stora kultur- och naturvärden och har på många sätt bevarat sin naturliga karaktär trots ett det intensiva jordbruket runt ån. Ån slingrar sig bitvis i ett naturligt, meandrande lopp och långa sträckor är kantat av vegetation, vilket ger förutsättningar för Mälarvandrande fisk att leka. En del av ån har även skydd i form av naturreservat och är Natura 2000-område. I Örsundaåns åtgärdsområde finns 14 ytvattenförekomster (Figur 2), varav tre sjöar. Den viktigaste grundvattenformationen i Örsundaåns åtgärdsområde är Enköpingsåsen, en av de stora isälvsavlagringarna i Mellansverige. Rullstenåsen sträcker sig från Trosa i söder till trakterna söder om Bollnäs i norr, en sträcka på ungefär 300 km. Det finns tre grundvattenförekomster inom Örsundaåns åtgärdsområde (Figur 4) varav två är sand- och grusavlagringar i Enköpingsåsen och den tredje en mycket liten sand- och grusförekomst mitt i åtgärdsområdet. 7(38)

8 Figur 1. Översikt av Örsundaåns åtgärdsområde: Dess plats i Norra Östersjöns vattendistrikt, kommuner, tätorter och markanvändning 8(38)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(38)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Övergödning och fysisk påverkan är två miljöproblem som i hög grad orsakar Örsundaåns försämrade ekologiska status (Figur 3). Jordbruk, dagvatten, enskilda avlopp och enskilda verksamhetsutövare bidrar till att Örsundaån är övergödd. Det grumliga vattnet i ån transporterar varje år stora mängder fosfor till Lårstaviken och Mälaren. Under många år har också Alsta Sjös bottensediment laddats med fosfor, som regelbundet läcker ut i Örsundaån när syrgashalterna är låga. Sådana episoder inträffar till exempel under vintern, när det är is på sjön eller under sommaren, då sjöns algproduktion är hög och syrgastäringen i sjön ökar. Syrgasbrist kan också vara ett problem i Örsundaån sommartid. Om vattenflödet blir lågt, temperaturen är hög och mängden syretärande ämnen i vattnet stor, förbrukas syret snabbt i det stillastående, näringsrika vattnet. I Hårsbäcksdalen, där stensimpa ska uppnå gynnsam bevarandestatus, kan syrgashalterna vara ett problem både för simpan och för andra vattenlevande organismer. I Örsundaån finns flera vandringshinder som hindrar vattenlevande organismer från att röra sig i vattendraget. Majoriteten av vattenförekomsterna i Örsundaåns avrinningsområde har miljöproblemet morfologiska förändringar. Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i vattendragens omgivningar. 10(38)

11 Figur 3. Ytvattenförekomsternas avrinningsområden och deras ekologiska status. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver. Detta är en expertbedömning baserad på en nationell utförd analys. Kemis status bestäms av om en uppmätt halt av ett prioriterat ämne överskrider sitt gränsvärde. I avsaknad av mätdata sätts ett ämnes status till god. Detta medför att väldigt många 11(38)

12 vattenförekomster får god status utan några haltmätningar som styrker detta. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Figur 4. Grundvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde som riskerar att inte uppnå god status (38)

13 Kemisk status Enköpingsåsen går igenom åtgärdsområdet och fortsätter norrut och söderut in i Tämnaråns åtgärdsområde och i Enköpingsåns åtgärdsområde. En av tre grundvattenförekomster (Heby- Härnevi) riskerar att inte uppnå god status 2021 (Figur 4). Riskbedömningen baseras på SGU:s påverkananalys (SGU, 2013), mätvärden och en osäker avgränsning. Norra delen av förekomsten har miljöproblem med avseende på klorid. Kvantitativ status Alla grundvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Tillgång till kända undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m 3 per dygn eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. I Örsundaåns avrinningsområde finns ett skyddat område enligt artikel 7. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (det så kallade avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt avloppsdirektivets artikel 2.4 framgår att en tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i 6 lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som ska skydda och bevara den biologiska mångfalden. Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. Ett område kan antingen vara utpekat enligt habitatdirektivet eller enlig fågeldirektivet. I Örsundaåns avrinningsområde är Hårsbäcksdalens naturreservat också Natura 2000-område. Natura 2000-området Hårsbäcksdalen utgörs av ett avsnitt av Örsundaån som eroderat sig ner igenom Enköpingsåsen. Det skyddade området sträcker sig mellan Brotorp och Åstorpet och har i stort sett samma sträckning som Hårsbäcksdalens naturreservat. I åsens västra sluttning skär sig Örsundaån ner och bildar en ravin, som bitvis är både trång och djup. Den naturtyp som ska bevaras definieras som vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor. Bevarandet av naturtypen förutsätter bland annat en någorlunda naturlig flödesregim. Stensimpa är en ingående art enligt art-och habitatdirektivet som förekommer i Hårsbäcksdalen. Bevarandemålet för arten är att den ska ha ett livskraftigt bestånd med fungerande reproduktion i området. 13(38)

14 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormer för vatten formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt andra direktiv, till exempel art- och habitatdirektivet (Natura 2000) och nitratdirektivet ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten I de flesta fall är miljökvalitetsnormen satt till god ekologisk status 2021, med tidsfrist för miljöproblemet övergödning, se tabell 1. Samtliga vattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går. 14(38)

15 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Långtorabäck SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Örsundaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Örsundaån Lårstaviken- Alsta sjö SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader) Örsundaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Alsta Sjö SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Örsundaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Lillån SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Gällbäcken SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Lillån SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Skattmansöån SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Strandsjön SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Örsundaån SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Vansjön SE God ekologisk status 2021 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Örsundaån SE God ekologisk status 2021 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Alla fyra grundvattenförekomsterna i Örsundaåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status (38)

16 16(38)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I hela Örsundaåns åtgärdsområde är övergödning ett miljöproblem. Det visar sig i form av höga fosforhalter, grumligt vatten, mer växtlighet i vattnet samt ansträngda syrgasförhållanden. Alsta Sjö, som under årtionden fått ta emot stora mängder fosfor, har höga halter i sedimenten som läcker ut i ån då syrgashalterna blir låga. Detta kan inträffa både sommartid vid höga temperaturer och vintertid när isen lagt sig kan syrgasförhållandena bli låga. Syretäringen beror på att alger och växtdelar bryts ned av bakterier, en process som kräver syre. Processen går snabbare vid högre temperatur och mer syre går därför åt på sommaren. På vintern då isen ligger har vattnet ingen kontakt med luften och inget syre tillförs då via sjöytan. Låga syrgashalter kan lokalt uppträda också i vattendraget Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver tillförseln av fosfor till vatten minska med cirka kg. I de övre delarna av åtgärdsområdet är åtgärdsbehovet något lägre än i de jordbruksdominerade nedre delarna (Figur 5). Ekoln tar emot vatten från Örsundaån via Lårstaviken. För att också Ekoln ska kunna uppnå god status är det nödvändigt att anpassa åtgärdsbehovet även efter Ekolns totala förbättringsbehov. Förbättringsbehovet i Örsundaån uppströms Alsta Sjö är 4400 kg. Nedströms Alsta Sjö tillkommer en stor mängd fosfor, sannolikt huvudsakligen via internbelastning från Alsta Sjös sediment, vilket gör att förbättringsbehovet nedströms sjön är kg. 17(38)

18 Figur 5. Vattenförekomsternas status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen och behov av fosforreduktion per delavrinningsområde för att nå god status med avseende på näringsämnen. 18(38)

19 2.1.3 Källor till påverkan Fosfortillförsel från jordbruket den dominerande källan i Örsundaåns avrinningsområde (Figur 6). En annan betydande påverkanskälla är enskilda avlopp. För enskilda vattenförekomster, är påverkansbilden osäker. I till exempel Alsta sjö är det sannolikt internbelastningen under vissa delar av året, det vill säga fosfor i sedimenten frigörs när det råder syrefria förhållanden. Den har uppskattats till minst två ton. Figur 6. Källfördelning av fosfor för Örsundaåns avrinningsområde Åtgärder Föreslagna åtgärder I tabell 3 redovisas de åtgärder som krävs för att nå god status i Örsundaåns åtgärdsområde. Åtgärderna bidrar också till att förbättra statusen i Lårstaviken och Ekoln. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Eftersom de också är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. Strukturkalkning är en både effektiv och billig åtgärd på leriga jordar. Den förbättrar åkermarkens struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Därmed ökar effektiviteten per arealenhet för skyddszonen. Våtmarker och fosfordammar kan anläggas där hydrologin och topografin är lämplig. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. Enskilda avlopp ska enligt svensk miljölagstiftning vara godkända upp till minst normal skyddsnivå. Kommunen kan kräva högre skyddsnivå i utsatta områden. Ökad rening av fosfor i de kommunala avloppsreningsverken kan komma att kräva ny teknik. För att stoppa fosforläckaget från Alsta Sjös näringsrika sediment kan fosforfällning av sedimenten vara nödvändig. Vidare utredning behövs innan åtgärden genomförs. 19(38)

20 De föreslagna åtgärderna i tabell 3 innebär att god ekologisk status kan nås i vattenförekomsterna uppströms Alsta Sjö. Nedströms Alsta Sjö uppnås däremot inte god status med föreslagna åtgärder och utredning om ytterligare åtgärder behövs. Tabell 3. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärds -storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark Antal Våtmark - fosfordamm 12 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Skyddszoner, 0-2 meter 9,9 Hektar 6, Kalkfilterdiken 660 Hektar Våtmark för näringsretention 680 Hektar Öka P-rening i avloppsreningsverk (ospecificerat) 0 Antal Skyddszoner, 2-6 meter 20 Hektar 6, Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Skyddszoner, 6-10 meter 20 Hektar 3, Skyddszoner, meter 11 Hektar 1, Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå Antal Antal Skyddszoner, meter 19 Hektar 2, Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten 0 Antal SUMMA Försurning Berggrunden består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning i länets vatten. Försurning är därför inte något miljöproblem i Örsundaåns åtgärdsområde. 20(38)

21 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas så är statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Inom åtgärdsområdet har även benso (g, h,i ) perylen, nonylfenol och oktylfenol påträffats i vatten, dock under respektive Inom åtgärdsområdet har arsenik, nickel, zink, koppar och krom uppmätts men inte legat till grund för klassificering av kemisk respektive ekologisk status beroende på att provtagningsfrekvensen är otillräcklig och att endast gränsen för årsmedelvärdet överskrids. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. I finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräftan är vanligt förekommande. Den har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Ingen främmande art har dock bedömts påverka ekosystemen till den grad att den ekologiska statusen sänkts. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser men graden av påverkan är mer osäker. Ett exempel på detta är att vi oftast vet var vattendragen är grävda men inte för hur läge sedan eller hur ofta grävningarna återkommer. Inom Örsundaåns åtgärdsområde har sju av 14 vattenförekomster konnektivitetsförändringar och 13 av 14 morfologiska förändringar (Figur 6). I vattendragen är nio vattenförekomster påverkade av markavvattningsföretag men Gällbäcken är i stort sett opåverkad av markavvattningsföretag, vilket gör bäcken närmast unik i. För sjöarna är kartläggningen av fysisk påverkan delvis missvisande då brister i underlaget gjort att bedömning av påverkan från sjösänkningar inte kunnat genomföras. Troligen är samtliga sjöar påverkade av sänkningar men graden av påverkan är okänd. 21(38)

22 Figur 7. Vattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde där Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem Tillstånd Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer, eller landlevande organismer med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda vattenområden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån 22(38)

23 vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten i förhållande till vilka arter som kan förväntas leva där. I Örsundaåns åtgärdsområde finns totalt 14 artificiella vandringshinder i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av dammar, vid åtminstone en av dammarna finns ett kraftverk. Statusklassificeringen i Örsundaåns åtgärdsområde visar att fem vattendragsförekomster och en sjö har sämre än god status med avseende på konnektivitet (Figur 8). Vid bedömning av konnektiviteten i Örsundaåns åtgärdsområde har man utgått ifrån fiskarterna abborre, asp, gös, mört, id, gädda och benlöja. När konnektiviteten på ett betydande sätt är påverkad betyder det att en del populationer blir påverkad av fragmenterade och/eller minskade habitat. Detta i sin tur kan leda till genetiskt selektionstryck, inavel, minskade eller förlorade uppväxt eller födoområde. I sämsta fall leder det till att populationen inte kan fullborda sin livscykel. Resultatet av försämrad konnektivitet kan innefatta en förlust av ekosystemfunktioner i en sådan omfattning att den ekologiska statusen blir sämre än god. 23(38)

24 Figur 8. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 2. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 2 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 24(38)

25 Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna volymsavvikelse, flödets och vattenståndets förändringstakt samt specifik flödesenergi. Statusklassificeringen i Örsundaåns åtgärdsområde visar att många vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Detta beror på att markavvattningar får genomslag på parametern specifik flödesenergi i många förekomster. Denna påverkan och åtgärder hanteras under rubriken morfologiskt tillstånd nedan. Övriga parametrar är opåverkade. Resultatet från statusklassificeringen av hydrologisk regim har därför inte ensam fått påverka den ekologiska statusen. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat uttryckt en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd. Referenstillståndet är ett tillstånd med liten eller ingen mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. Till omgivningen räknas närmiljön och svämplanet. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand-/vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. För vattenförekomsterna i detta åtgärdsområde har de hydromorfologiskaparametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, vattendragsfårans form, och vattendragsfårans kanter bedömts där underlag har funnits tillgängligt. Dessa parametrar har sedan sammansvägts till morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Analyserna visar att 13 av 14 förekomster i åtgärdsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd (Figur 9). I samtliga av dessa förekomster gjordes bedömningen att den morfologiska påverkan ensamt, eller tillsammans med annan påverkan, sänkte den ekologiska statusen. 25(38)

26 Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehovet är angivet som antal kilometer vattendrag i vattenförekomsten som är stängd för fiskvandring tillföljd av vandringshinder i vattenförekomsten eller i nedströmsliggande vattenförekomster. Bedömningen är gjord utifrån vilka vandringsbenägna fiskarter som förekommer eller som förväntas förekomma i vattenförekomsten om fiskvandringsmöjligheter återskapas. Förbättringsbehovet är 73 kilometer. 26(38)

27 Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för 13 förekomster i Örsundaåns åtgärdsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras till följd av rensningar m.m. Totalt är 78 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 564 hektar ekologisk funktionell kantzon behöver anläggas på båda sidor om vattendrag Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Inom åtgärdsområdet har sju vattenförekomster konnektivitetsförändringar av något slag (Figur 9). Det finns 15 dammar, varav tre med kraftverk som utgör vandringshinder för vattenlevande organismer i vattenförekomster. Kraftverken har i nuläget (25 augusti 2014) oklara tillstånd. Tre av åtgärdsområdets mindre vattenförekomster är oklassade med avseende på konnektivitet på grund av brister i kunskapsunderlaget. Morfologiska förändringar Inom åtgärdsområdet har tio vattendragsförekomster och tre sjöförekomster problem med morfologiska förändringar (Figur 10). Närmiljön Markanvändningen i närområdet är intensiv, vilket påverkar vattenförekomsterna negativt. Både aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområdet leder till påverkan på både den naturliga flödesregimen och den naturliga sedimentregimen. Träd och buskar skapar varierande habitat i vattendraget. Kantzonen minskar även näringstransporten till vattendraget och bidrar med att skugga vattendraget. Nedfallna träd tillför struktur och kol, i form av löv och grenar, till vattendraget. I Örsundaåns åtgärdsområde har samtliga vattendragsförekomster sämre än god status för parametern Vattendragets närområde. Den intensiva markanvändningen och bristen på funktionella kantzoner närmast vattendraget påverkar vattendragen negativt. Markavvattning Nio av elva vattendragsförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde är påverkade av markavvattningar. Aktiviteten i markavvattningsföretagen varierar, många har inte genomfört några åtgärder sedan bildningen och andra genomför regelbundet återkommande rensningar. Även om företagen inte har varit aktiva på länge kan de fortfarande ha stor negativ effekt genom ökad erosion och genom den habitatdegradering som företagen medfört. Troligen är alla sjöar i åtgärdsområdet påverkade av sjösänkningar. Brister i underlagen och tidsbrist har medfört att påverkan från sjösänkningar inte bedömts. 27(38)

28 Figur 10. Antalet vattenförekomster som har miljöproblem med anledning av fysisk påverkan. I Örsundaån finns inga kända hydrologiska förändringar som orsakar miljöproblem Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder En damm är åtgärdad vid Vånsjöbro längst ned i Örsundaån. Åtgärden har gjort det möjligt för fisken asp att nå upp till nya lekområden vid Härnevi. Föreslagna åtgärder De viktigaste åtgärderna inom avrinningsområdet är att åtgärda vandringshinder och anlägga ekologiskt funktionella kantzoner längs ån (Tabell 5). Längs korta delar av Örsundaån och i flera biflöden kan svämplanet behöva återskapas. Tabell 5. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärds storlek Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Enhet Kostnad (SEK/år) Meter Ekologiskt funktionella kantzoner Hektar Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 9 79 Hektar SUMMA (38)

29 Konnektivitetsförändringar De 14 dammarna behöver åtgärdas antingen genom att dammen rivs ut eller genom att en fiskväg anläggs. Ytterligare utredningar krävs för att avgöra bästa lösning vid respektive damm. I många fall är strömsträckor överdämda varför en utrivning inte bara eliminerar ett vandringshinder utan även skapar nya strömsträckor. I det flacka är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom överdämning och markavvattningar. Mellan Mälaren och Vansjön är cirka 21 av 50 fallhöjdsmeter är upptagna i dammar. En utrivning är ofta den bästa lösningen då den inte bara tar bort vandringshindret utan även frilägger överdämda strömsträckor. Flera dammar utgör dock lämningar efter gamla tiders bondesamhälle och kan vara viktiga att bevara för framtiden. I fall med stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning av dammarna. Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella kantzoner Totalt behöver 560 hektar kantzoner anläggas längs vattenförekomsternas stränder. Med kantzoner avses strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan m. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av den närmaste omgivningen. Kantzonen kan bidra med skuggande träd, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturligare mark innefattande strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 m bred och i stora vattendrag minst 20 m bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 m) används för samtliga vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är därför överskattad för många mindre vattenförekomster. Det viktiga vid anläggande av kantzonen är att man får till rätt form av kantzon på rätt plats. Ibland kan kantzonen vara öppen med betesmark och ibland passar det bättre med tät skog. En varierad kantzon skapar förutsättningar för att nå god ekologisk status. Restaurering Markavvattningarna inom åtgärdsområdet har påverkat vattendragen negativt. Kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god men storleken på restaureringsbehovet är inte känd i sin helhet. Vissa förekomster är rätade och grävda i hela sin längd och är därigenom mycket starkt påverkade. Andra förekomster har flottledsrensats och eller bara rensats försiktigt. Behovet av åtgärder sträcker sig därför från enbart anläggande av funktionella kantzoner till genomgripande åtgärder som återmenadring. Åtgärdsbehovet är stort, men vilken typ av åtgärd som behövs var behöver utredas ytterligare. Alla sjöar i Örsundaåns åtgärdsområd är troligen sänkta. Statusklassningarna reflekterar inte påverkan från sjösänkningar på grund av brister i underlaget till bedömningarna. Vansjön är den mest undersökta sjön. Den är påverkad av sänkningar och skulle troligen må bra av en höjning av låg- och medelvattenståndet. Förslag på åtgärder finns men det är osäkert om de är tillräckliga för att nå god ekologisk status. 29(38)

30 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Inga grundvattenförekomsten i Örsundaåns åtgärdsområde har kända problem med näringsämnen. 3.2 Miljögifter Inga grundvattenförekomsten i Örsundaåns åtgärdsområde har kända problem med miljögifter. 3.3 Klorid Tillstånd En av grundvattenförekomsterna i Örsundaåns åtgärdsområde, Heby-Härnevi, riskerar att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid. Förekomstens kloridhalter är lägre än riktvärdet och överskrider inte heller gränsvärdet för att vända trend under enligt föreskriften (SGU, 2013:2). Bedömningen är osäker. Förekomsten är mycket lång och skillnader i de uppmätta kloridhalterna är stora. Medelvärdet för klorid är 34 mg/l och maxvärdet 88 mg/l baserat på 109 provtagningar Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov har beräknats i Örsundaåns åtgärdsområde Källor till påverkan Norra delen av förekomsten i Heby-Härnevi har kvalitetsproblem med klorid där området tidigare legat under saltvatten. Grundvattenmagasinet norr om Heby är en djup och stor förekomst där man har uppmätt kloridhalter på 360 mg/l. Förekomsten har också förhöjda halter av klorid beroende på vägsaltning Åtgärder Åtgärderna som har föreslagits är fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Inga grundvattenförekomster i Örsundaåns åtgärdsområde har kända problem med förändrade grundvattennivåer. 30(38)

31 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 per dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Örsundaåns åtgärdsområde finns två allmänna vattentäkter (tabell 6). Dessa två vattentäkter omges av ett vattenskyddsområde. Hedåsens vattenskyddsområde i Heby tätort upprättades Söderut i Enköpingsåsen i Enköpings kommun återfinns Nygårds vattenskyddsområde. Detta skydd upprättades Tabell 6. Befintliga vattenskyddsområden i Örsundaåns åtgärdsområde. Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Heby Enköping Saknar skydd 4.2 Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta för de vattenskyddsområden som är fastställda enligt vattenlagen. En revidering av vattenskyddsområdena med skyddsföreskrifter enligt miljöbalken anges därför som en möjlig åtgärd för att säkerställa att berörda vattentäkter i Örsundaåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd. Heby kommun har ansökt om vattenskyddsområde för kommunens vattentäkt enligt miljöbalken. 31(38)

32 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Natura 2000-området Hårsbäcksdalen utgörs av ett avsnitt av Örsundaån som eroderat sig ner igenom Enköpingsåsen. Den naturtyp som ska bevaras definieras som vattendrag med flytbladsvegetation eller vattenlevande mossor (nummer 3260). Naturtypen karaktäriseras av en god vattenkvalitet med relativt näringsfattigt vatten i åtgärdsområdets övre delar och näringsrikare vatten i de nedre delarna. En låg grad av antropogen belastning avseende försurande ämnen, näringsämnen, miljögifter och partiklar (grumlande ämnen) är en grundförutsättning. Vidare är det viktigt med bibehållna eller förbättrade förhållanden vad gäller vattenflöde och flödesdynamik. En oreglerad vattenföring upprätthåller en stor variation hos bottensubstrat, vegetation och strandstrukturer och därmed förutsättningar för de arter som hör till naturtypen. För att uppnå detta får ingen eller endast obetydlig påverkan av fragmentering (dämmen och andra vandringshinder), kanalisering, invallning, flottledsrensning och återkommande maskinell rensning av sediment och vegetation förekomma. Dessutom måste eventuell negativ påverkan från tidigare ingrepp minimeras. Ett viktigt bevarandemål är fria vandringsvägar i vattensystemet. Naturtypens krav för gynnsam bevarandestatus överensstämmer helt med god ekologisk status. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Stensimpa är den art som ingår i habitatdirektivet och återfinns i Hårsbäcksdalen i Örsundaåns åtgärdsområde. Stensimpan kräver klart och syrgasrikt vatten. Artens miljökrav överensstämmer helt med god ekologisk status. 5.3 Nitratkänsliga områden Samtliga vattenförekomster inom åtgärdsområdet ligger inom nitratkänsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på sex månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan tre och tio djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än tio procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 32(38)

33 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala årliga åtgärdskostnaden för att nå god ekologisk status i Örsundaåns åtgärdsområde uppgår till 27 miljoner kronor. Som framgår av tabell 7 är det åtgärder mot övergödning som är mest omfattande. Nästan 90 procent av åtgärdskostnaderna är relaterade till övergödning medan fysisk påverkan står för drygt 10 procent. Tabell 7. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd 2 vattentäkter Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4procent. I tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket till exempelinför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (38)

34 Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Anpassade skyddszoner KOM 2 Tillsyn Heby, Enköpings och 2018 Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Heby, Enköpings och 2018 Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Heby, Enköpings och 2018 Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information 2016 LST 8d Plan 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 P-fällning av bräddat avloppsvatten KOM 2 Tillsyn Heby, Enköpings och 2018 Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 KOM 1a Tillsyn och prövning Heby, Enköpings och 2018 KOM 4 Tillsyn Uppsala kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Kalkfilterdiken SJV 3b Utvecklas av SJV Jordbruksverket (38)

35 Ökad P-rening i reningsverk SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Heby, Enköpings och 2018 Uppsala kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information 2018 LST 8d Plan 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 KOM 1a Tillsyn och prövning Heby, Enköpings och 2018 KOM 4 Tillsyn Uppsala kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Våtmarker SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information 2016 LST 8d Plan 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Heby, Enköpings och 2018 KOM 8 Plan Uppsala kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan 2016 HaV 1 Utvecklas av HaV Havs- och 2016 Vattenmyndigheten KOM 3 Tillsyn Heby, Enköpings och 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning Uppsala kommun 2018 LST 2 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 8 Plan 2016 KOM 8 Plan Heby, Enköpings och 2018 Uppsala kommun Skyddszoner SJV 3d Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder SJV 1 Information 2017 LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information 2016 LST 8d Plan 2016 SKS 6 Plan Skogsstyrelsen 2016 STEM 1 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och (38)

36 Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 LSt 9 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 LST 13 Utveckling Länsstyrelsen i 2016 RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten 2016 HaV 6 Administrativ Havs- och 2016 vattenmyndigheten Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i 2016 SJV 2 Vägledning Jordbruksverket 2016 NV 7 Vägledning Naturvårdsverket 2016 SKS 6 Vägledning Skogsstyrelsen 2016 Hav 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i LST 7 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i LST 13 Utveckling Länsstyrelsen i RAÄ/HaV Vägledning Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten (38)