Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(40)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(40)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Olandsåns avrinningsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken (5 kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning ) ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar. 3(40)

4 Sammanfattning Av de 22 ytvattenförekomsterna i Olandsåns åtgärdsområde har 16 vattendrag och två sjöar måttlig status. De mest omfattande miljöproblemen som leder till lägre än god ekologisk status är övergödning och förändrade habitat på grund av fysisk påverkan. Jordbruket och enskilda avlopp de största påverkanskällorna som leder till övergödning och för att nå god ekologisk status i områdets sjöar och vattendrag behöver fosfortillförseln minska med ca 3 ton. Ytterligare åtgärder kan komma att krävas när materialet kompletteras med behovet för att uppnå förbättringsbehovet i kustvattnen. Omfattande markavvattning och intensiv markanvändning nära stränderna har påverkat vattnen i avrinningsområdet kraftigt. Samtliga sjöar är sänkta och flera tidigare sjöar har helt försvunnit. Alla vattendragsförekomsterna har sämre än god status för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner av naturligare mark. Dessutom föreslås att flera dammar inom avrinningsområdet antingen rivs ut eller att fiskvandringsvägar skapas för upp- och nedströmspassage. Underlag för att bedöma statusen och åtgärdsbehovet med avseende på miljögifter i ytvatten är otillräckligt. Det finns därför ett behov av ytterligare provtagning av miljögifter. I åtgärdsområdet finns nio grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar. Samtliga har god kemisk status men tre av dem, Hosjön, Fresta och Gimo tätort, riskerar att inte uppnå god status Riskklassningen baseras på en påverkansanalys samt mätdata som visar förhöjda halter av klorid, nitrat, sulfat och bekämpningsdmedlet BAM. Fördjupad kartläggning och åtgärdsanalys krävs för att ta fram lämpliga åtgärder. I Olandsåns åtgärdsområde finns nio allmänna vattentäkter varav två helt saknar vattenskydd och ingen av vattentäkterna har skydd enligt miljöbalken. För att säkerställa att vattentäkterna i Olandsåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd behöver därför vattenskyddsområden inrättas och skydd upprättade enligt gammal lagstiftning revideras. För att följa miljökvalitetsnormerna i Olandsåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 7000 hektar åkermark strukturkalkas, 12 hektar anpassade skyddszoner anläggas, sex hektar fosfordammar anläggas, 200 hektar våtmark anläggas och åtgärder genomföras för att minska fosforläckage vid stallgödselhantering. Östhammars och Uppsala kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Uppsala län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Östhammars och Uppsala kommun bedriva tillsyn så att 2400 enskilda avlopp åtgärdas så att de uppfyller kraven för normal skyddsnivå, Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Östhammars och Uppsala kommun tillsammans med länsstyrelsen i Uppsala län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. 4(40)

5 Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. Ytterligare åtgärder kommer behövas för att klara behoven av minskning av fosfortillförseln till kustvattenförekomster. För miljöproblemet förändrade habitat på grund av fysisk påverkan: Åtgärder genomföras i 16 vattenförekomster, 180 hektar biotopvård i rensade och rätade vattendrag och anläggande av 540 hektar ekologiskt funktionella kantzoner. För att förbättra konnektiviteten föreslås anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att funktionella kantzoner ska anläggs i tillräcklig omfattning. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelsen i Uppsala län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid sju vandringshinder. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Otillräckligt dricksvattenskydd: Östhammars och Uppsala kommun revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning och Östhammars kommun upprätta nya vattenskyddsområden så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. 5(40)

6 Åtgärdsprogram för Olandsåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (40)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Olandsån berör huvudsakligen Östhammars kommun, men i söder även Uppsala kommun (Figur 1a). Knappt innevånare är bosatta i åtgärdsområdet, varav knappt hälften bor i tätort. De största tätorterna är Knutby, Alunda och Gimo. Avrinningsområdets yta är 886 km² och markanvändningen utgörs till ca 67 procent av skogsmark, 4 procent av våtmark, 27 procent utgör åker och ängsmark samt 2 procent sjöar. Höjdskillnaden inom avrinningsområdet är 70 m. Olandsån är uppdelad i 22 ytvattenförekomster, varav sjutton är vattendragssträckor och fem är sjöar (Figur 1b). Större delen av Olandsåns avrinningsområde är starkt dikningspåverkat. Samtliga sjöar är sänkta och flera tidigare sjöar har helt försvunnit. Söder-Giningen, som kan sägas utgöra hjärtat i systemet, är den största och minst sänkningsskadade sjön. Den är troligen mycket viktig för fiskbeståndens överlevnad i de övriga sjöarna, eftersom fiskarna kan vandra fritt i ån och därmed undvika dåliga syrgasförhållanden. Till det ursprungliga avrinningsområdet hörde även sjön Rasten jämte Hammardammen och Sågmyran i väster, vilka emellertid avlänkats till Fyrisån genom ett dämme öster om Hammardammen. I Olandsåns åtgärdsområde är de relativt fåtaliga större grundvattenmagasinen lokaliserade till några mindre åsar. Områdets nio grundvattenförekomster finns samtliga i sand- och grusavlagringar. 7(40)

8 Figur 1a. Översikt av Olandsåns åtgärdsområde: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(40)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem 16 av Olandsåns vattendragsförekomster har måttlig ekologisk status medan endast en uppnår god status (Figur 2). Två av sjöarna har måttlig ekologisk status medan de övriga tre har god ekologisk status. Orsaken till Olandsåns försämrade status är problem med övergödning och fysisk påverkan. 9(40)

10 Jordbruk, dagvatten, enskilda avlopp och enskilda verksamhetsutövare bidrar till att Olandsån är övergödd. Det grumliga vattnet i ån transporterar varje år stora mängder fosfor till Kallrigafjärden. Olandsåns övre delar, den gren som passerar Alunda, är lokalt mycket näringspåverkad. Avvattning, dikning och sänkning av sjöar i Olandsåns avrinningsområde har försämrat åns funktion som habitat för livet i ån. Livsmiljön i Olandsån är förhållandevis ensartad. Å andra sidan finns inte så många vandringshinder i ån vilket gör att fisk och andra vattenlevande organismer kan röra sig i vattendraget. Figur 2. Olandsåns åtgärdsområde med dess ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(40)

11 Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster inom åtgärdsområdet har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver. Detta är en expertbedömning baserad på en nationell utförd analys. Kemis status bestäms av om en uppmätt halt av ett prioriterat ämne överskrider sitt gränsvärde. I avsaknad av mätdata sätts ett ämnes status till god. Detta medför att väldigt många vattenförekomster får god status utan några haltmätningar som styrker detta. Exklusive kvicksilver uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Kemisk status I Olandsåns åtgärdsområde bedöms samtliga grundvattenförekomster uppnå god kemisk status. Tre av de nio grundvattenförekomsterna, Hosjön, Fresta och Gimo tätort, riskerar dock enligt påverkansanalysen att inte uppnå god kemisk status till år 2021 (Figur 3). Fyra grundvattenförekomster finns i gränsområden och beskrivs endast i Fyrisåns, Skeboåns och Östhammarfjärdens åtgärdsprogram. Grundvattenförekomsten Hosjön norr om Knutby ligger delvis under slättsjön Hosjön i ett jordbruksdominerat område. Förekomsten har förhöjda nitrat- och sulfathalter och gränsvärdena för att vända trend har överskridits för båda ämnena enligt den aktuella föreskiften (FS-SGU, 2013:2). I förekomsten Gimo tätort har dekterat av BAM (2,6-Diklorbensamid) och klorid i vattentäkten. Halterna har överskridit gränsvärden för att vända trend med avseende på bekämpningsmedel och klorid. Det finns mycket kraftigt belastning från tidigare miljöfarliga verksamheter. Flera saneringar av förorenad mark har utförts i området. Utbredningen av föroreningarna (bland annat arsenik) i vattenförekomsten är dock osäker. Mitt i Olandsåns åtgärdsområde återfinns Fresta förekomst, en liten ås innehållande fyra vattentäkter. Miljöproblemen här är förhöljda sulfat- och kloridhalter. 11(40)

12 Figur 3. Grundvattenförekomster i Olandsåns åtgärdsområde som riskerar att inte uppnå god kemisk status Fyra grundvattenförekomster finns i gränsområden och beskrivs endast i Fyrisåns, Skeboåns och Östhammarfjärdens åtgärdsområden. Kvantitativ status Samtliga grundvattenförekomster uppnår god kvantitativ status. Alla grundvattenförekomster i Olands åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Tillgång till kända undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 12(40)

13 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Dricksvatten Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag, eller reserverats för framtida uttag, av mer än 10 m 3 per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten skyddas för att garantera tillgången på vatten av god kvalitet. I Olandsåns åtgärdsområde finns fem skyddade områden enligt artikel 7. Avloppskänsligt vatten fosfor EU:s medlemsstater ska enligt rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (det så kallade avloppsdirektivet) ange områden som är känsliga för utsläpp av avloppsvatten. I Sverige bedöms hela landet vara avloppskänsligt vad gäller fosfor och alla tätbebyggelser behöver rena sitt avloppsvatten från fosfor. Enligt direktivets artikel 2.4 framgår att tätort är ett område där befolkningen är så koncentrerad att spillvatten från tätbebyggelse kan insamlas och ledas till ett avloppsreningsverk eller ett slutligt avloppsställe. Begreppet motsvaras av uttrycket större sammanhang i paragraf 6 i lagen om allmänna vattentjänster. Nitratkänsligt område Den södra delen av Olandsåns åtgärdsområde är utpekad som nitratkänsligt område. Generellt är det fosformängden, 22 kg totalfosfor per hektar och år, som reglerar gödselmängden som får spridas. Inom de nitratkänsliga områdena får inte mer kväve spridas än vad grödan behöver för att utnyttja växtplatsen. Vidare begränsas både tiden och sättet för spridning av gödsel inom de utpekade områdena. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. Miljökvalitetsnormen formuleras på olika sätt beroende på vilken typ av vattenförekomst de berör. För ytvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och ekologisk status, medan det för grundvatten finns miljökvalitetsnormer för kemisk och kvantitativ status. Begreppet miljökvalitetsnorm anger den högsta tillåtna halt av ett ämne eller högsta nivå av en störning, som får förekomma. I vattenförvaltningen används uttrycket på detta sätt för kemisk status och de prioriterade ämnen som ligger till grund för den kemiska statusen. När det gäller ekologisk status används begreppet också för den miljökvalitet (god eller hög status) som ska uppnås i vattenförekomsterna. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten I de vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status är miljökvalitetsnormen satt till god ekologisk status 2021 (Tabell 1). I de flesta fall avser tidsundantaget med både övergödning och fysisk påverkan, men i ett par fall är det endast det ena av dessa båda miljöproblem som avses. Skälet till undantag är att det är förenat med orimliga åtgärdskostnader att nå målet till år De orimliga kostnaderna syftar dels på bristande lagstiftning, dels på behov av så omfattande 13(40)

14 utredning/omprövning att den administrativa kapaciteten inte räcker till samt att den offentliga finansieringen är otillräcklig för att genomföra alla åtgärder som behövs. Samtliga vattenförekomster i Olandsåns åtgärdsområde har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med undantag för kvicksilver och kvicksilverföreningar. Typen av undantag är mindre strängt krav utan specificering av gränsvärde med skälet att det bedöms vara tekniskt omöjligt att åtgärda det övergripande problemet med för höga kvicksilverhalter. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver som bidrar till sänkt kemisk status ska dock åtgärdas så fort det går. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Olandsån SE God ekologisk status 2021 Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Olandsån SE God ekologisk status 2021 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Hosjöån SE God ekologisk status 2021 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Testen SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Oraån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Söder-Giningen SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Olandsån SE God ekologisk status 2021 Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Olandsån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Olandsån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Olandsån SE God ekologisk status 2015 Olandsån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Olandsån SE God ekologisk status 2021 Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) 14(40)

15 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak SE Olandsån Eckarån Stängseldiket Olandsån Olandsån SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2015 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2015 God ekologisk status 2015 God ekologisk status 2015 Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten För samtliga nio grundvattenförekomster i Olandsåns åtgärdsområde är miljökvalitetsnormerna god kemisk status 2021 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Olandsåns åtgärdsområde. 15(40)

16 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Övergödning är ett miljöproblem i sju av vattendragen och två av sjöarna i Olandsåns åtgärdsområde (Figur 4). Det visar sig i form av höga fosforhalter, grumligt vatten samt mer klorofyll a och växtlighet i vattnet. Sjöarna i Olandsåns övre del har periodvis ansträngda syrgasförhållanden. Syrgasbrist uppstår dels under is vintertid, men kan också inträffa sommartid då produktionen är hög i sjön och temperaturen är hög. Syretäringen beror på att alger och växtdelar bryts ned av bakterier, en process som konsumerar syre. Processen går snabbare vid högre temperatur. Under is har ytvattnet ingen kontakt med luften och kan därmed inte ta upp syre via sjöytan. Låga syrgashalter kan lokalt uppträda också i vattendraget. I Olandsån översta del renas från fosfor av de uppströms liggande sjöarna, som fångar en del fosfor men som också kan läcka fosfor när syretäringen är hög. Längre nedströms ökar fosforhalterna successivt mot mynningen. 16(40)

17 Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov Förbättringsbehovet på totalt ca kg fosfor i Olandsån uppdelat på fyra områden (figur 5). För Olandsåns övre del som omfattar Olandsån och dess västra gren är förbättringsbehovet 900 kilo fosfor per år, där ungefär hälften behövs åtgärdas i den västra grenen. I den sydöstra sjörika delen är förbättringsbehovet 235 kilo. Olandsåns mellersta del, från mynningen av västra grenen och ned till Gimo, har ett förbättringsbehov på 850 kilo. Olandsåns nedersta del, nedströms Gimo, har ett förbättringsbehov på 1300 kilo. Kallrigafjärden, som tar emot vatten från Olandsån, har också ett förbättringsbehov som måste uppfyllas för att fjärden ska nå god status. Belastningen på Kallrigafjärden bör minska med cirka sex ton för att även kustvattnet ska nå god ekologisk status. 17(40)

18 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Totalt tillförs ca 16 ton fosfor till Olandsån varje år. Jordbruk, dagvatten och enskilda avlopp bidrar till att Olandsån är övergödd. Ungefär 70 procent av fosforn kommer från jordbruket, 25 procent har sitt ursprung i skogsmark och resten kommer huvudsakligen från enskilda avlopp (Figur 6). Den västra grenen av Olandsån, som rinner upp i trakten av Alunda och Skoby, bidrar med fosfor till huvudfåran både från jordbruk, från enskilda avlopp och från dagvatten och avloppsreningsverk. Jordbrukets bidrag är dock ojämförligt störst med cirka 70 procent av den totala belastningen. Enskilda avlopp bidrar med knappt tio procent av belastningen av fosfor till denna gren av Olandsån. 18(40)

19 Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för Olandsåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Genomförda och planerade åtgärder har inte kunnat sammanställas till samrådsversionen av detta dokument. Föreslagna åtgärder I Tabell 2 redovisas de åtgärder som krävs för att nå god status i Olandsån, som sammantaget innebär en årlig effekt på 3,8 ton fosfor. Det är nödvändigt att genomföra alla föreslagna åtgärder för att uppnå god ekologisk status med avseende på näringsämnen både i Olandsån och i Kallrigafjärden. De största möjligheterna att genomföra åtgärder finns i Olandsåns övre del och i den västra grenen. 19(40)

20 Tabell 2. Åtgärder för att nå God ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärds storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 12 Hektar Våtmark - fosfordamm 5,9 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk Installera kemisk P-fällning för bräddat avloppsvatten Ton Antal Skyddszoner, 0-2 meter 18 Hektar 4, Våtmark för näringsretention 210 Hektar Skyddszoner, 2-6 meter 18 Hektar 2, Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Antal SUMMA Försurning Berggrunden i området består till största delen av urgraniter och den vanligaste jordarten är kalkhaltig morän. I slättområdena är den vanligaste jordarten lera och lerskikten kan vara mycket mäktiga. Sammantaget ger den kalkhaltiga moränen och leran sjöar, vattendrag och grundvatten ett effektivt och långsiktigt skydd mot försurning. Försurning är därför inte något miljöproblem i Olandsåns åtgärdsområde. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota utifrån en nationell analys anses överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver undantas så är statusen god i åtgärdsområdets samtliga vattenförekomster. Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som introducerats i våra vatten med människans hjälp. De kan utgöra ett stort hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och kallas då invasiva. De kan också sprida sjukdomar som drabbar inhemska arter. 20(40)

21 Främmande arter som karp och signalkräfta finns i åtgärdsområdet. Signalkräftan har i stort sett konkurrerat ut den svenska flodkräftan genom spridning av den för flodkräftan dödliga kräftpesten. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför har främmande arter inte påverkat bedömningen av den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. För vissa vattenförekomster kan dock ytterligare utredningar krävas för att bedöma påverkan. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. Problem med konnektivitet (vandringshinder) har prioriterats och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för hydrologisk regim och morfologiska förändringar. Åtgärder för hydrologisk regim och morfologiska förändringar är oftast baserade på modellerade data eller fjärranalyser. Omfattningen av påverkan stämmer ofta väl med verkligheten men graden av påverkan är mer osäker. Ett exempel på detta är att man oftast vet var vattendragen är grävda men inte för hur länge sedan eller hur ofta grävningarna återkommer. Merparten av vattendragen i Olandsåns åtgärdsområde är påverkade av markavvattning och intensiv markanvändning i närmiljön (Figur 7). Samtliga 17 vattendragsförekomster har sämre än god status för kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. Tre av dem har sämre än god status för kvalitetsfaktorn konnektivitet i vattendrag. Två av fem sjöar är påverkade av intensiv markanvändning på svämplanet. Samtliga fem sjöar inom avrinningsområdet är sänkta, men graden av påverkan har inte kunnat kvantifieras på grund av brister i underlaget. De ekologiska effekterna av sjösänkningarna är därför underskattade i statusklassningen. 21(40)

22 Figur 7. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 22(40)

23 Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda vattenområden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som kan förväntas. Inom Olandsåns åtgärdsområde har man utgått ifrån fiskarterna id, löja, mört, abborre, gös, gädda, lake, flodnejonöga, vimma med flera vid bedömningen av konnektiviteten. Vissa fiskarter bedöms inte vandra så långt. I de övre delarna av systemet har havsvandrande arter inte beaktats vid bedömning av konnektivitet. I Olandsåns avrinningsområde finns totalt sju artificiella vandringshinder i form av dammar enligt de karteringar som gjorts. Majoriteten av dammarna är inte till nytta för någon verksamhet. Statusklassningen i Olandsåns åtgärdsområde visar att endast tre vattenförekomster har sämre än god status med avseende på konnektivitet (Figur 8). När konnektiviteten på ett betydande sätt är påverkad betyder det att en del populationer blir påverkad av fragmenterade eller minskade habitat. Detta i sin tur kan leda till genetiskt selektionstryck, inavel och minskade eller förlorade uppväxt- eller födoområden. I sämsta fall leder det till att populationen inte kan fullborda sin livscykel. Försämrad konnektivitet kan leda till utdöende av mindre starka populationer, ändrade populationsstrukturer och förlust av ekosystemfunktioner i en sådan omfattning att den ekologiska statusen blir sämre än god. 23(40)

24 Figur 8. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 2. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 2 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 24(40)

25 Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Statusklassningen i Olandsåns åtgärdsområde visar att många vattenförekomster har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Detta beror på att markavvattningar får genomslag på parametern specifik flödesenergi i många förekomster. Påverkan och åtgärder kopplade till markavvattning hanteras under rubriken morfologiskt tillstånd nedan. Övriga parametrar är opåverkade. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst på grund av mänsklig påverkan. Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning inkluderat närområdet och svämplanet. Närområdet omfattar marken 30 meter från vattenförekomstens strandlinje och svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. För vattendragen i Olandsåns åtgärdsområde har de hydromorfologiska parametrarna Vattendragets närområde och Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag, Vattendragsfårans form och Vattendragsfårans kanter bedömts där tillgängligt underlag har funnits. Dessa parametrar har sedan sammansvägts till Morfologiskt tillstånd enligt HVMFS 2013:19. Analyserna visar att samtliga 17 vattendragsförekomster i åtgärdsområdet har sämre än god status med avseende på morfologiskt tillstånd (Figur 9). I 16 av dessa förekomster gjordes bedömningen att den morfologiska påverkan ensamt, eller tillsammans med annan påverkan, sänkte den ekologiska statusen. Sjöarna Testen och Söderginingen har måttlig status för kvalitetsfaktorn Morfologiskt tillstånd till följd av intensiv markanvändning på svämplanet (Figur 9). För sjöförekomsterna har den morfologiska påverkan underskattats på grund av brister i underlagen. Samtliga fem sjöar i avrinningsområet är sänkta men påverkan på den ekologiska statusen okänd. 25(40)

26 Figur 9. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag Förbättringsbehov Konnektivitet Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 3 vattendragsförekomster i avrinningsområdet. Förbättringsbehov för vattendrag anges som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Förbättringsbehovet för sjöar anges som den ytareal i sjön eller den längd mynnande vattendrag som är som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet för vattendrag 13 km. 26(40)

27 Hydrologisk regim Inget förbättringsbehov har angetts för flödesförändringar i Olandsåns avrinningsområde. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för 16 vattenförekomster i Olandsåns avrinningsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras till följd av rensningar m.m. Totalt är 185 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 538 hekar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas längs vattendragen Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitet Tre vattendragsförekomster har miljöproblemet konnektivitet (Figur 10). Vandringshindren ligger högt upp i avrinningsområdet och de flesta utgörs av dammar som inte är kopplade till någon specifik verksamhet. Undantaget är de tre grunddammar som finns längs ån för att skydda mot erosion. Ingen av dammarna har något vattenkraftverk. Hydrologisk regim Flödesförändringar är inte ett miljöproblem i avrinningsområdet. Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar utgör det största miljöproblemet i Olandsåns avrinningsområde (Figur 10). Påverkan utgörs framförallt av markavvattningar och intensiv markanvändning i närområdet på grund av att marken odlats upp hela vägen fram till vattendragen och i många fall även ner på svämplanet. Sjöarna är framförallt påverkade av sjösänkningar och markanvändning på svämplanet. Påverkan från markavvattningar är dock inte lika stor överallt. Vissa vattendragssträckor har grävts återkommande med några års mellanrum under ett sekel medan andra bara grävts en gång under samma tidsperiod. Sådana skillnader har inte tagits med i påverkansanalysen. De ekologiska effekterna beror också på grävningens omfattning, exempelvis om man flyttat vattendraget eller bara breddat det längs några sträckor. 27(40)

28 Figur 10. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar i Olandsåns åtgärdsområde. Åtgärder Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga åtgärder är genomförda eller planerade inom åtgärdsområdet. Föreslagna åtgärder För att miljökvalitetsnormerna ska följas behöver åtgärder riktade mot miljöproblemet Förändrade habitat genom fysiska påverkan genomföras i 16 vattenförekomster (Tabell 3). För att förbättra vattendragens morfologiska tillstånd föreslås 180 hektar biotopvård i rensade och rätade vattendrag och anläggande av 540 hektar ekologiskt funktionella kantzoner. För att förbättra konnektiviteten föreslås anläggande av fiskvägar eller utrivning av dammar som utgör vandringshinder för fisk. Totalt föreslås att sju dammar inom avrinningsområdet antingen rivs ut eller att fiskvandringsvägar skapas för upp- och nedströmspassage. 28(40)

29 Tabell 3. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag 7 18 Meter Hektar Hektar SUMMA Konnektivitet De sju dammarna behöver åtgärdas antingen genom att dammen rivs ut eller genom att en fiskväg anläggs. I Upplands flacka landskap är strömsträckor en ovanlig biotop som gjorts ännu ovanligare genom överdämning uppströms dammar och markavvattningar. Ytterligare utredningar krävs för att avgöra bästa lösning vid respektive damm. Generellt gäller dock att utrivning är den bästa och ofta billigaste lösningen. Några dammar utgör dock lämningar efter gamla tiders bondesamhälle eller bruksmiljöer och kan av kulturhistoriska skäl vara viktiga att bevara. Där det finns stora kulturmiljövärden kan därför anläggande av fiskvägar vara ett lämpligare alternativ än utrivning. Vid kommande analys av i vilken ordning åtgärderna bör genomföras kommer troligen åtgärder riktade mot skyddade arter/områden och åtgärder av dammar långt ner i avrinningsområdet att prioriteras. Morfologiska förändringar Åtgärderna riktas mot att minska påverkan från framförallt markavvattningar och intensiv markanvändning i närmiljön. I vissa förekomster är åtgärdsbehovet stort och kommer att kräva både biotopvård och anläggande av skyddande kantzoner av naturligare mark. För att avgöra omfattningen av åtgärderna behöver mer specifika utredningar genomföras för varje vattenförekomst. Ekologiskt funktionella kantzoner Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av den närmaste omgivningen. Generellt gäller att en varierad strandzon ger förutsättningar för ett rikt djur- och växtliv genom skuggande träd, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter och vatten. I Olandsåns åtgärdsområde behöver 540 hektar funktionella kantzoner anläggas. Åtgärden innebär att man skapar en zon med naturligare förhållanden närmast vattendraget. Med kantzoner avses strandzonen samt det fastmarkområde som direkt påverkar vattendraget, normalt m från stranden. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 m och i stora vattendrag åtminstone 20 m bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 m) används för samtliga vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är därför överskattad för många mindre vattenförekomster. Det viktiga vid anläggande av kantzonen är att man skapar rätt typ av kantzon på rätt plats. Ibland kan kantzonen vara öppen mark med betesmark och ibland passar det bättre med tät skog. Restaurering Markavvattningarna inom Olandsåns avrinningsområde har påverkat vattendragen negativt. Kunskapen om var markavvattningarna har genomförts är god men storleken på restaureringsbehovet är inte känt i sin helhet. Vissa förekomster är rätade och grävda i hela sin längd och är därigenom mycket starkt påverkade. Andra förekomster har flottledsrensats och eller bara 29(40)

30 rensats måttligt. Behovet av åtgärder sträcker sig därför från enbart anläggande av funktionella kantzoner till genomgripande åtgärder som återmeandring. Åtgärdsbehovet är stort, men vilken typ av åtgärd som behövs var behöver utredas ytterligare. En försiktig analys pekar mot att ca 185 hektar vattendrag är i behov av biotopvård. Samtliga fem sjöar i avrinningsområet är sänkta vilket dock inte har påverkat statusklassningarna på grund av brister i underlaget till bedömningarna. Åtgärdsförslagen för sjöarna är således underskattade. 2.6 Övriga miljöproblem Inga övriga miljöproblem är bedömda i Olandsåns åtgärdsområde. 30(40)

31 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Tillstånd Hosjön är den enda grundvattenförekomsten i Olandsåns åtgärdsområde som har förhöjda nitrathalter och därför riskerar att inte uppnå god status. Inget årsmedelvärde överskrider SGU:s riktvärde 50 mg/l men 109 av 114 analyser överstiger utgångspunkt för att vända trend (20 mg/l) för perioden (FS-SGU, 2013:2). Medelvärde för perioden är 23,50 mg/l med högsta årsmedelvärde 24,88 mg/l under 2011 och maxvärde är 28 mg/l) Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov har beräknats Källor till påverkan Hosjön påverkas sannolikt av kvävetillförsel från lantbruk och enskilda avlopp i området Åtgärder För vattenförekomsten Hosjön förslås en fördjupad kartläggning som en nödvändig åtgärd. 3.2 Miljögifter Grundvattenmagasinen i Olandsåns åtgärdsområde är belägna så att läckage av miljögifter från förorenade områden kan förekomma. Förhöjda sulfathalter i grundvatten kan ha naturliga orsaker såsom sur nederbörd, relikt havsvatten som innehåller relativt höga sulfathalter eller sedimentär berggrund. Antropogena källor kan vara tillförsel via handelsgödsel från åkermark, läckage från deponier och avlopp eller från tätorter Tillstånd Inom förekomsten Gimo tätort nära en ordinarie vattentäkt ligger en nedlagd träimpregneringsindustri med föroreningar av framförallt arsenik, krom och koppar. Delar av området har tidigare undersökts och delvis sanerats men arsenikhalterna ligger högt över riktvärdet och akuttoxicitet kvarstår i området. Bedömningen av påverkan på grundvattenförekomsten är osäker. I Gimo tätort har även bekämpningsmedlet BAM (2,6-Diklorbensamid) uppmätts i vattentäkten. Bedömningen är dock osäker då enbart ett av fem uppmätta värden i vattentäkten (år 2005) överskrider SGU:s riktvärde (FS-SGU, 2013:2) Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov har beräknats Källor till påverkan De troliga påverkanskällorna på Gimo tätort är plantskolor, jordbruksområden och nedlagda industriverksamheter. 31(40)

32 3.2.4 Åtgärder För vattenförekomsten Gimo tätort förslås en fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.3 Klorid Tillstånd Förekomsten i Gimo bedöms ha god kemiskt status med avseende på klorid. Medelvärdet för mätningar från perioden var 98,7 mg/l och därmed under SGU:s riktvärde (100 mg/l). Fem av 20 analysvärden översteg dock gränsvärdet för att vända trend (50 mg/l) enligt föreskriften (FS- SGU, 2013:2). Förekomsten i Fresta bedöms ha god kemisk status med avseende på klorid eftersom riktvärdet inte överskrids enligt föreskriften (FS-SGU, 2013:2). För åren var medelvärdet för klorid 85,6 mg/l och maxvärdet 260 mg/l. 14 av 95 analysvärden översteg dock gränsvärdet för att vända trend Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov har beräknats Källor till påverkan De förhöjda halterna av klorid i förekomsterna Gimo tätort och Fresta kan bero på vägsaltning eller relikt saltvatten Åtgärder I grundvattenförekomsten Gimo tätort föreslås en fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning som nödvändiga åtgärder och i förekomsten Fresta föreslås enbart fördjupad kartläggning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Inga grundvattenförekomsten i Olandsåns åtgärdsområde har kända problem med förändrade grundvattennivåer. 3.5 Övriga miljöproblem Tillstånd Grundvattenförekomsten Fresta bedöms ha god kemisk status med avseende på sulfat, men 11 av 22 analysvärden från perioden översteg gränsvärdet för att vända trend (SGU-FS 2013:2). Medelvärdet för för perioden var 45,71 mg/l och maxvärdet 83 mg/l. Även grundvattenförekomsten Hosjön bedöms ha god kemisk status med avseende på sulfat men samtliga analysvärden från perioden översteg gränsvärdet för att vända trend (SGU-FS 2013:2). Medelvärdet för perioden var 71,1 mg/l med högsta årsmedelvärde 79 mg/l under Förbättringsbehov Inga förbättringsbehov har beräknats Källor till påverkan Förekomsterna Fresta och Hosjöns påverkanskällor kan vara tillförsel av gödsel och läckage av avlopp och deponier. 32(40)

33 3.5.4 Åtgärder För grundvattenförekomsterna Fresta och Hosjön föreslås en fördjupad kartläggning som nödvändig åtgärd. 33(40)

34 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 per dag eller som försörjer fler än 50 personer, eller som är avsedda för sådan framtida användning, är dricksvattenförekomster och skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Olandsåns åtgärdsområde finns nio allmänna vattentäkter varav två helt saknar vattenskydd (Tabell 4). Ingen av vattentäkterna har skydd enligt miljöbalken. Tabell 4. Befintliga vattenskyddsområden i Olandsåns avrinningsområde. De vattenskyddsområden som inrättades före Miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över Kommun Antal allmänna vattentäkter Skydd enligt Miljöbalken Skydd enligt vattenlagen Skydd med lokala föreskrifter Östhammar Uppsala Saknar skydd 4.2 Åtgärder Samtliga vattenskyddsområden i Olandsåns åtgärdsområde är fastställda före Miljöbalkens ikraftträdande. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås en revidering av vattenskyddsområden med nya skyddsföreskrifter enligt Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att vattentäkterna i Olandsåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd. 34(40)

35 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Nitratkänsliga områden Den södra delen av Olandsåns åtgärdsområde ligger inom nitratkänsligt område. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, 35(40)

36 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Det miljöproblem som omfattar flest vattenförekomster i Olandsån är fysisk påverkan men kostnaderna för att uppnå god ekologisk status är betydligt större för miljöproblemet övergödning (tabell 5). De totala kostnaderna för att nå god status i Olandsån uppgår till 24 miljonr kronor. Av dessa är över 19 miljoner kronor kopplade till minskad övergödning och 4,5 miljoner kroner handlar om fysisk påverkan. Resterande åtgärdskostnader är knutna till otillräckligt dricksvattenskydd. Tabell 5. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4%. I tabell 6 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. Om Jordbruksverket t.ex. inför en föreskrift för genomförandet av strukturkalkning, åtgärd SJV 3a, så behöver kommunerna genomföra tillsyn, åtgärd KOM 2, för att se till att lagstiftningen följs. Dessutom behöver Jordbruksverket utveckla sin tillsynsvägledning till länsstyrelserna, åtgärd SJV 6 och länsstyrelserna behöver ge kommunerna tillsynsvägledning, åtgärd LST 1.7. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (40)

37 Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogramet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 3a Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Uppsala och 2018 Östhammars kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Uppsala län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Anpassade SJV 3c Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 skyddszoner KOM 2 Tillsyn Uppsala och 2018 Östhammars kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Uppsala län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Fosfordammar SJV 3j Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 KOM 2 Tillsyn Uppsala och 2018 Östhammars kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5a Information Uppsala län 2016 LST 8d Plan 2016 Anpassad stallgödsling SJV 3f-i Utvecklas av SJV Jordbruksverket 2016 KOM 2 Tillsyn Uppsala och 2018 Östhammars kommun LST 4 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 7 Tillsyn Uppsala län 2018 SJV 4 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 SJV 5a Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2017 Ökad rening av P till NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket ,1 mg/l LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i 2018 vid reningsverk Uppsala län KOM 1a Tillsyn och prövning Uppsala och 2018 KOM 4 Tillsyn Östhammars kommun 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i 2016 Uppsala län P-fällning av bräddat NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 avloppsvatten NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala län (40)