NAMN. Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden - underlag till åtgärdsprogram NAMN Sammanfattande underlag till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(43)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för fem av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(43)

4 Sammanfattning Av områdets 50 vattenförekomster (13 sjöar, 13 vattendrag, 15 kustvattenförekomster och 9 grundvattenförekomster) uppnår endast nio ytvatten god ekologisk status och åtta grundvatten god kemisk status. De flesta ytvattenförekomster i området har problem med övergödning och flera är kraftigt påverkade av fysiska förändringar. Samtliga vattendrag är påverkade av rätning, kanalisering och dikning. I flera av vattendragen finns även vandringshinder som påverkar deras ekologiska status negativt. Den största övergödningspåverkan kommer från jordbruk och utsläpp från industri, men enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten kan ha stor betydelse lokalt. För kustvattenförekomsterna kommer den största påverkan från omgivande havsbassänger, men för avsnörda eller trånga havsvikar som till exempel Edeboviken utgör dock landpåverkan en betydande andel av belastningen. I Östhammarsfjärden är internbelastning den dominerande påverkanskällan. För att minska närsaltbelastningen på övergödda ytvattenförekomster behöver en rad åtgärder genomföras inom jordbruket, på Hallstaviks pappersbruk, för enskilda avlopp och dagvatten. För att minska påverkan från omgivande havsbassänger krävs dessutom att Sverige uppfyller sina åtaganden i Baltic Sea Action Plan. Att genomföra de här föreslagna åtgärderna är en viktig del i att nå det målet. Samtliga ytvattenförekomster har, precis som i resten an Sverige, klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas i bedömningen så är det Edeboviken, Östhammarsfjärden, Hargsviken och Järsjöviken som inte uppnår god kemisk status på grund av för höga halter av tributyltenn (TBT) och antracen. Skeboån uppnår inte god status på grund av höga halter av ammoniak. De åtgärder som föreslås för att nå god kemisk status är efterbehandling av förorenade områden (i riskklass 1 och 2 samt båtuppläggningsplatser, marinor och varv), ställa ytterligare krav på dagvattenrening, anlägga båtbottentvättar och verka för utsläppsminskning från miljögifter från miljöfarlig verksamhet (exempelvis avloppsreningsverk) genom att bedriva tillsyn eller omprövning av tillstånd. En grundvattenförekomst uppnår inte god kemisk status på grund av bekämpningsmedel och för att kunna föreslå åtgärder krävs mer utredning. Fyra grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 på grund av miljögifter, klorid och potentiellt påverkanstryck. I en av dessa har maxvärdet för kadmium överstigit riktvärdet. För att uppnå och behålla god kemisk status när det gäller grundvatten är det viktigt att kommuner utövar tillsyn av miljöfarlig verksamhet och potentiellt förorenade områden och att trafikverket genomför vägåtgärder för att minska tillförsel av vägsalt och minska olycksrisker. För att följa miljökvalitetsnormerna i Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden behöver senast framför allt: För miljöproblemet övergödning: Länsstyrelsen i Stockholms län bedriva nödvändig tillsyn och prövning av Hallstaviks pappersbruk så att utsläppen av närsalter reduceras, Åkermark strukturkalkas samt anpassade skyddszoner och tvåstegsdiken anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruksmark, 4(43)

5 Jordbruksverket tillsynsvägleda länsstyrelser och kommuner. Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommuner tillse att belastningen av näringsämnen från enskilda avlopp minskar, Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, Norrtälje, Uppsala och Östhammar kommuner i samråd med länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län i samråd med Länsstyrelsen i Stockholms län tillse att fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät minskar och Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet miljögifter: Norrtälje och Östhammar kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs. Östhammar och Norrtälje kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids med mål att minska belastningen av TBT-läckage från båtar, se till att undersökningar av sediment och mark vid båtklubbar och marinor utförs, och där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade områdena och deras hot spots. Norrtälje och Östhammar kommun behöver inom sin tillsyn av föroreningsskadade områden särskilt prioritera och ställa krav på åtgärder så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Stockholm behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid nio vandringshinder. Hav- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Vidare behöver Riksantikvarieämbetet och Hav- och vattenmyndigheten utveckla riktlinjer och vägledning kring hur värdering och prioritering av bevarandevärda kulturmiljöer som påverkar vattenförekomster ska göras. Länsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att ett vattendrag som rensats eller rätats restaureras. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Norrtälje och Östhammar behöver se över sina vattenskyddsområden som är upprättade innan miljöbalken trädde i kraft då de kan vara i behov av revidering. 5(43)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (43)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet I åtgärdsområdena Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån, Edeboviken och Östhammarsfjärden (figur 1) finns 41 ytvattenförekomster fördelade på 13 sjöar, 13 vattendrag, 15 kustvattenförekomster och 9 grundvattenförekomster (figur 2). I området finns även 61 sjöar och 75 vattendrag som klassificeras som övrigt vatten. Markanvändningen i det över km 2 stora området domineras av skog (75 procent av landytan) följt av jordbruk (12 procent) och öppen mark (6 procent). Öppet vatten utgör drygt 200 km 2. Området är glesbefolkat, med invånare vilket är ungefär 16 personer per kvadratmeter landyta. De kommuner som representeras i området är Norrtälje, Uppsala och Östhammar. Inlandsisen har haft stor inverkan på landskapet och lämnat kvar isälvsavlagringar som utgör grundvattenförekomster inåt landet. Det finns även grundvattenförekomst i urberg längs kusten. Då området ligger under högsta kustlinjen kan relikt havsvatten eller havssalt förekomma. Berggrunden består av svårvittrat urberg men jordarna är kalkhaltiga Förekomst av leror och andra finkorniga jordar ökar motståndskraften mot försurning ytterligare. Sprickdalslandskapet fortsätter ut i skärgården och högre partier bildar öar, kobbar och skär. Under vattenytan finns stora höjdskillnader, vilket kan ge upphov till trösklade vikar känsliga för föroreningar och näringsämnen. Skärgårdens vattenområden är biologiskt mycket produktiva. Den grunda zonen, på 0 6 meters djup, har störst betydelse genom den rikliga tillgången på solljus, näring och syrgas. 7(43)

8 Figur 1. Översiktskarta för Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån, Edeboviken och Östhammarsfjärden. 8(43)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem På grund av övergödning så når ingen av de 15 kustvattenförekomsterna god ekologisk status (figur 3). Sex har måttlig status, sju har otillfredsställande status och två har dålig status (Östhammarsfjärden och Edeboviken). Det finns en tydlig påverkansgradient i havsområdet från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, som återspeglas i bland annat minskande halter av växtnäringsämnen och växtplankton. Nio av de 13 vattendragen har måttlig ekologisk status och en (Skeboån) har otillfredsställande. Fyra har problem med övergödning och sex med konnektivitet eller morfologiska förändringar. 9(43)

10 Sju av de 13 sjöarna har sämre än god ekologisk status. Samtliga har problem med övergödning. För höga halter av ammoniak i en förekomst gör att inte heller god ekologisk status med avseende på särskilda förorenande ämnen (SFÄ) uppnås där. Figur 3. Ekologisk status i ytvatten. Kemisk status och miljöproblem Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen är det fyra vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status orsakat av för höga halter av antracen och tributyltenn (TBT) (figur 4). 10(43)

11 För att kunna bedöma flera ämnens status behöver fler miljögiftsundersökningar komma till stånd i de vattenförekomster där mätdata idag saknas för dessa ämnen. Figur 4. Kemisk status i ytvatten, exklusive kvicksilver och polybromerade difenyletrar(pbde). 11(43)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Av nio grundvattenförekomster har en förekomst otillfredsställande status, SE Östhammar, på grund av bekämpningsmedel (figur 5). Ytterligare fyra stycken riskerar att inte nå god kemisk status till 2021 utifrån klorid, konduktivitet och kadmium, sulfat och potentiellt påverkanstryck från misstänkt förorenade områden och saltade vägar (figur 6). Figur 5. Grundvattenförekomsternas kemiska status. 12(43)

13 Figur 6. Grundvattenförekomster i risk för att inte uppnå god kemisk status Längst norrut i åtgärdsområdet finns Östhammarsfjärden avrinningsområde återfinns tre grundvattenförekomster varav en bedöms ha otillfredsställande status med avseende på bekämpningsmedel, Atrazin (SE Östhammar). I Hargsviken, längre ner i åtgärdsområdet, återfinns en förekomst, SE Marka-Ruddun, som löper risk att inte uppnå god status 2021 med avseende på klorid, bedömningen är dock osäker. 13(43)

14 Kvantitativ status och risk Den kvantitativa statusen är överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Inga förekomster riskerar preliminärt att inte nå god kvantitativ status inom åtgärdsområdet. Den direkta närheten till Östersjön och förhöjda salthalter kan vara en indikation på att det finns problem med saltvatteninträngning. Mer verifierande och kartläggande provtagning och analys behövs Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdena Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån och Edeboviken och Östhammarsfjärden finns 9 vattenförekomster som är klassade till dricksvattentäkter och som omfattas av dricksvattendirektivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. De områdena i denna bilaga som tillhör Stockholms län omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp och alla kustvatten från Skåne och upp till Stockholms län, har pekats ut som känsliga för kväveutsläpp. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I åtgärdsområdena Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån och Edeboviken och Östhammarsfjärden finns 2 badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. Samtliga har bra kvalitet eller bättre, och inga åtgärder krävs för att följa miljökvalitetsnormen. Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) avser kvaliteten på sådant sötvatten som behöver skyddas eller förbättras för att upprätthålla fiskbestånden. Inga vattenförekomster i åtgärdsområdena Hargsviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Skeboån och Edeboviken och Östhammarsfjärden ingår i fiskvattendirektivet. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Värdefulla naturtyper och arter ska upprätthållas i så kallad gynnsam bevarandestatus. I urvalet av Natura 2000-områden (tabell 1) är endast inkluderat de områden som avsatts till skydd av akvatiska organismer som lever i ytvatten och habitat som består av ytvatten enligt kriterier i Handboken för kartläggning och analys av ytvatten (Naturvårdsverket, handbok 2007:3). 14(43)

15 Tabell 1. Natura 2000-områden i åtgärdsområdena Skeboån och Edeboviken, Ortalaviken, Singöfjärdarna, Hargsviken och Östhammarsfjärden. Vatten som ingår i Natura 2000 (EUID) SE SE / SE Ingen Vfk. (Uppsala kommun) SE Ingen Vfk. (Uppsala kommun) SE / SE / SE SE SE / SE / SE / SE / SE Vatten som ingår i Natura 2000 (Namn) Natura området (EUID) Natura 2000 området (NAMN) Akvatiska naturtyp och arter, samt fåglar enligt fågeldirektivet Galtfjärden SE Själgrynnorna Inga utpekade naturtyper. Utpekade arter: Vitkindad gås, fisktärna, silvertärna Skeboån/ Vällen SE Pansarudden Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) SE Kroppsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Norrsjön SE Hästhagen- Kilholmen Aspdalssjön/ Skeboån/ Storklinten Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260) SE Dammen-Edsjön Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor (3260), Dystrofa sjöar och småvatten (3160) SE Aspdalssjön Inga vattenrelaterade naturtyper. Utpekade arter: Utter, bivråk, järpe, slaguggla, spillkråka Singöfjärden SE Katthavet Laguner (1150) Edsbro-Kyrksjö/ Edsbro-Kyrksjö/ Söderängsån/ Vagnboströmmen/ Skeboån- Vagnboströmmenuppstr Närdingen SE Edsbro Kyrksjö Inga utpekade naturtyper. Utpekade arter: Utter, citronfläckad kärrtrollslända Ingen Vfk. (Norrtälje kommun) SE Ingen Vfk. (Östhammar kommun) SE Kvicksalshagen- Igelsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Bornan SE Balet Oligo- mesotrofa sjöar med strandpryl, braxengräs eller annuell vegetation på exponerade stränder (3130) SE Grundsjön Inga vattenrelaterade naturtyper är utpekade för denna våtmark/sjö 15(43)

16 SE SE Ingen Vfk. (Norrtälje kommun) SE / SE SE / SE / SE / SE / SE SE Långsjön SE Långsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160) Långsjön SE Karlsdalsmossen Dystrofa sjöar och småvatten (3160) SE Grundsjön Dystrofa sjöar och småvatten (3160); Utpekade arter: Citronfläckad kärrtrollslända, järpe, tjäder, trana, sparvuggla, slaguggla, pärluggla, spillkråka, tretåig hackspett, orre Ängsfjärden sek SE Idön Stora grunda vikar och namn/ Öregrunds sund (1160); Skär och små kustvatten öar i Östersjön (1620) Dragsfjärden/ Sandikafjärden/ Norra Hargsviken/ Hargsviken/ Mjölkfjärden Ängsfjärden sek namn SE Fagerön Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten (1140); Stora grunda vikar och sund (1160) SE Hovön-Alnön Laguner (1150); Skär och små öar i Östersjön (1620) 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god ekologisk status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller. För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs det även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Sänkt kvalitetskrav har tillämpats för de vattenförekomster med hamnar som tidigare varit kategoriserade som kraftigt modifierade vatten. De är nu omdefinierade till naturliga vatten och har erhållit miljökvalitetsnormen måttlig ekologisk status, vilket avser kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. För övriga kvalitetsfaktorer finns en beskrivning vilken status som ska uppnås eller bibehållas. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 16(43)

17 1.2.1 Ytvatten Miljökvalitetsnormer för ytvatten och tidsundantag framgår av tabell 2. I Hargsviken är kvalitetskravet sänkt till måttlig ekologisk status på grund av hamnverksamheten som påverkar de hydromorfologiska förhållandena i vattenförekomsten. Kustvattnen har tidsundantag till med motiveringen naturliga förhållanden. De storskaliga övergödningsproblemen i Östersjön gör att mycket omfattande och tidsödande åtgärder krävs på både lokalt och internationellt. På grund av den långa återhämtningstiden kommer det ta tid innan åtgärder får full effekt på näringsstatusen. Tabell 2. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Ortalaviken SE God ekologisk status Edeboviken SE God ekologisk status Järsjöviken SE God ekologisk status Galtfjärden SE God ekologisk status Singöfjärden SE God ekologisk status Hargsviken SE Måttlig ekologisk status Norra Hargsviken SE God ekologisk status Mjölkfjärden SE God ekologisk status Dragsfjärden SE God ekologisk status Östhammarfjärden sek namn SE God ekologisk status (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) 17(43)

18 Norrfjärden SE God ekologisk status Raggaröfjärden SE God ekologisk status Sandikafjärden SE God ekologisk status Kasfjärden sek namn SE God ekologisk status Ängsfjärden sek namn Skeboån- Söderängsån SE SE God ekologisk status God ekologisk status Sottern SE God ekologisk status Skeboån- Vagnboströmmen- Edsbro SE God ekologisk status Edsbro-Kyrksjö SE God ekologisk status 2021 Edsbro-Kyrksjö SE God ekologisk status 2021 Skeboån- Vagnboströmmenuppstr Närdingen SE God ekologisk status Närdingen SE God ekologisk status Skeboån- Harbroholmsån SE God ekologisk status 2021 Hålldammsån SE God ekologisk status 2021 Skeboån SE God ekologisk status (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) (Naturliga förhållanden) Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) (Orimliga kostnader) (Orimliga kostnader) (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Orimliga kostnader) (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet 18(43)

19 Skeboån- Kolarmoraån SE God ekologisk status Vällen SE God ekologisk status Skeboån SE God ekologisk status Gisslaren SE God ekologisk status Tulkaströmmen SE God ekologisk status Bergbofjärden SE God ekologisk status 2021 Gullströmsån SE God ekologisk status (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) (Tekniskt omöjligt) (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Tekniskt omöjligt) (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Tekniskt omöjligt) Alla ytvattenförekomster har fått miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Det sänkta kvalitetskravet motiveras av att långväga atmosfärisk deposition av dessa ämnen har resulterat i förhöjda bakgrundshalter i hela landet. Identifierade punktutsläpp av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska dock åtgärdas så fort det går. Vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på tributyltenn-föreningar (TBT) har fått ett tidsundantag till år 2021 alternativt år för att uppnå god kemisk status med avseende på TBT (tabell 3). Detta motiveras av att TBT är ett persistent, bioackumulerande och toxiskt ämne (PBT-ämne) vilket medför att dess nedbrytning i miljön sker väldigt långsamt. Ett tidsundantag till år 2021 alternativt år får även alla de ämnen som inte uppnår god kemisk status utifrån uppmätt halt i sediment och där ursprunget till belastning av ämnena är svåra att identifiera. Detta motiveras av att haltförändringar i sediment sker mycket långsamt även om belastningen skulle upphöra helt och hållet tillsammans med att det kan vara svårt att identifiera varifrån belastningen kommer. 19(43)

20 Tabell 3. Miljökvalitetsnormer för kemisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status Östhammar fjärden sek namn Järsjöviken Hargsviken ID Vattenförekomst Edeboviken SE SE SE SE Miljökvalitets -norm God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 God kemisk status 2015 Undantag Ämne År Motivering Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Tidsundantag Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Sänkt krav Sänkt krav Tidsundantag Tidsundantag Hg PBDE TBT Antracen Hg PBDE TBT 2021 Hg PBDE TBT 2021 Hg PBDE TBT Antracen Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Halt i sediment Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Förhöjd bakgrundshalt Förhöjd bakgrundshalt PBT-ämne Halt i sediment Grundvatten Alla grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 och god kvantitativ status Enbart en förekomst (Östhammar) kommer troligtvis få undantag med avseende på bekämpningsmedel, atrazin, till 2021 eller Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Idön och Alnön-Hovön berör kustvattenförekomsten Ängsfjärden. Två av bevarandemålen för området berör direkt de akvatiska värdena: Inga muddringar får företas inom dessa områden. Minst tre av dessa typiska arter ska förekomma i var och en av de båda vikarna: ålnate, särv, tång (Fucus sp.) och kransalger (Chara sp.). Aspdalssjön berör vattenförekomsterna Aspdalssjön, Storklinten och Skeboån-Harbroholmsån. Bevarandemålen för utter berör vattenmiljön: Utter ska ha goda förutsättningar att finnas kvar i sjösystemet och populationsutvecklingen ska vara stabil eller ökande. Befintliga zoner av skyddande strandvegetation ska inte minska i areal. Dessa bevarandemål står inte i konflikt med vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer. Kompletterande krav enligt nitratdirektivet redovisas i kapitel (43)

21 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 orsakas av för stora mängder av växtnäringsämnena fosfor och kväve i vattnen. I sjöar och vattendrag är det vanligen för mycket fosfor som är den största orsaken till miljöproblemet övergödning. Detta beror på att fosfor oftast är det ämne det råder störst brist på och som därför styr tillväxten av växtplankton och påväxtalger. bedöms därför i första hand av halten totalfosfor i vattnet. Halten av kväve har dock visat sig vara av betydelse för primärproduktionen i många sjöar under framförallt högsommaren. För rotade vattenväxter är dessutom tillgången på kväve av större betydelse än fosfor. Även om kvävehalten inte är begränsande för algerna så kan den ha betydelse för artsammansättningen, eftersom till exempel cyanobakterier gynnas av låga kvävehalter. Förutom halterna av fosfor och kväve kan vissa biologiska kvalitetsfaktorer användas för att bedöma om ett vatten har övergödningsproblem. Växter visar en direkt respons på ökad mängd fosfor och kväve i vattnet. I sjöar görs därför en bedömning av makrofyter och växtplankton och i vattendrag bedöms kiselalger. Förändringar i växtsammansättningen kan i sin tur påverka djursamhället. sproblem kan därför även bedömas genom att undersöka bottenfauna och fisksamhället. Effekterna av övergödning är på många sätt likartad i sjö och hav men i kustvattnet påverkar både halterna av fosfor och kväve övergödningssituationen. Detta eftersom både kväve och fosfor begränsar tillväxten av växtplankton, dock vid olika tidpunkter på året. Generellt är vårblomningen av växtplankton begränsad av kväve och blomningarna sommartid begränsade av fosfor. Till skillnad från i sjöar och vattendrag är bedömningen av miljöproblemet övergödning i kustvatten därför baserad på halter av såväl kväve som fosfor. Förutom halter av näringsämnen används även ett antal biologiska kvalitetsfaktorer som visar på övergödning Tillstånd är ett omfattande miljöproblem i området, vilket har medfört sänkt ekologisk status i samtliga 15 kustvatten, i åtta av de 13 sjöarna samt i fyra av 13 vattendrag (figur 7). I havsområdet finns en tydlig påverkansgradient från de innersta fjärdarna ut mot öppet hav, vilket återspeglas i bland annat minskande halter av växtnäringsämnen och växtplankton. Östhammarsfjärden och Edeboviken är mest påverkade och har dålig ekologisk status. Problemen med övergödning storskaliga och i stort sett hela kustvattnet från södra Bottenhavet och söderut har måttlig ekologisk status eller ännu sämre tillstånd i många inre fjärdar. Ett stort vattenutbyte med yttre kustvatten och utsjön räcker därför inte för att nå god status med avseende på övergödningsindikatorer i detta kustområde. Sjöarna Vällen, Gisslaren och Norrsjön har klassats till måttlig status trots att påverkan bedöms som liten på dessa vatten. Sjöarna är både humösa och relativt alkalina och det kan därför inte uteslutas att dessa sjöar är naturligt näringsrika. Det faktiska referenstillståndet behöver därför utredas för denna typ av vatten (alkalin, humös). Den ekologiska statusen behöver även verifieras med mer biologiska data, till exempel växtplankton. Sjöarna Närdingen, Edsbro-Kyrksjön och Sottern är tydligt eutrofierade och antropogent påverkade genom stor tillförsel av näringsämnen och genom sjösänkning. De vattendrag som har bedömts ha miljöproblemet övergödning ligger i Skeboåns huvudfåra (Skeboån, Vagnboströmmen) förutom Tulkaströmmen som mynnar direkt i Edeboviken. 21(43)

22 Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning Förbättringsbehov För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela områdets inlandsvatten behöver fosfortillförseln till vatten minska med cirka 800 kg (figur 8). Det motsvarar knappt 10 procent av den totala belastningen på området. Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt 22(43)

23 koncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. Fördelningen av förbättringsbehovet är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Det är framförallt utmed Skeboåns huvudfåra (Skeboån och Vagnboströmmen) som åtgärder behöver genomföras för att sjöar och vattendrag ska uppnå god status. Även i Kolarmoraåns övre delar finns behov men här föreligger en osäkerhet kring klassificeringen med avseende på näringsämnen (se kapitel 2.1.1). Det kan inte uteslutas att förbättringsbehovet är betydligt mindre i detta område. Kustvattnet har ett stort förbättringsbehov med avseende på både fosfor och kväve för att nå god status och behovet är särskilt omfattande i de inre fjärdarna. Behovet för hela havsområdet är inte beräknat, utan endast för några av vattenförekomsterna. För Hargsviken, Edeboviken och Ortalaviken behöver landtillförseln av fosfor minska med cirka 50 procent och av kväve med cirka 25 procent. För Singöfjärden finns behov av att minska kvävetillförseln med cirka 9 procent. Sammanlagt ger detta ett reduktionsbeting för fosfor på cirka 3,5 ton per år och för kväve på cirka 55 ton. I Östhammarsfjärden är näringshalterna exceptionellt höga och förbättringsbehovet är omfattande. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (43)

24 Figur 8. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till inlandsvatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Fosforbelastningen från avrinningsområdet är cirka 10 ton. Som framgår av figur 9 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande fosforkällan i området. Även enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk ger betydande bidrag till belastningen från land. Pappersbruket i 24(43)

25 Hallstavik och några avloppsreningsverk är de största punktkällorna. Belastningen från enskilda avlopp ökar sommartid med den kraftiga befolkningsökningen i kustområdet. I Östhammarsfjärden är läckage från bottensediment den helt dominerande fosforkällan och bidrar uppskattningsvis med cirka 5 ton fosfor årligen 4. Sedimenten i huvudbassängen (Östhammarsfjärden) innehåller cirka 13 ton fosfor som kan läcka ut i vattnet. 5 Den lokala näringsbelastningen från land är förhållandevis liten, men bidrar både till ökade halter i vattnet och till förrådet av fosfor i sedimenten på grund av den långsamma vattenomsättningen i fjärden. Avloppsreningsverket, enskilda avlopp och dagvatten bidrar med ungefär 0,1 ton fosfor vardera. För kväve är avloppsreningsverket den största källan med 25 ton per år, medan 2 och 3 ton beräknas komma från enskilda avlopp respektive dagvatten. Från jordbruket är bidraget 13 ton kväve och 6 ton fosfor. Det största vattendraget är Skeboån som mynnar i Edeboviken, som även är recipient för ett pappersbruk. Edeboviken tar därför emot merparten av den fosfor och kväve som når kustvattnet från landbaserade källor i åtgärdsområdet. Även för kväve är jordbruket den största källan på land. Utöver landtillförseln så kommer enligt SMHI:s Vattenwebb 100 ton kväve per år via atmosfärisk deposition på havsytan, vilket inte kan åtgärdas lokalt. Kustvattenförekomsterna i den yttre delen av området tillförs mest näring genom import från omgivande kustvatten, medan den direkta landpåverkan är relativt liten. 9% 5% 4% 4% 18% 15% 45% Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 9. Källfördelning av fosfor. 4 Karlsson m fl 2011, Karlsson Rydin och Wänstrand, (43)

26 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder I Östhammarsfjärden har en våtmark för efterpolering av spillvatten från reningsverket tagits i drift under 2015 och en latrintömningsstation är nyligen installerad i båthamnen i Östhammar. Föreslagna åtgärder Åtgärdsprogrammet bedöms medföra effekter motsvarande 800 kg fosfor per år och 600 kväve per år. Det finns över 4500 enskilda avlopp i området. Om de som inte uppfyller kraven på normal skyddsnivå åtgärdas kan fosforbelastningen minska med cirka 90 kg till inlandsvatten och ytterligare 120 kg till kusten. De flesta av dessa enskilda avlopp finns i Skeboåns och Singöfjärdarnas åtgärdsområden. Vid dessa beräkningar har ingen hänsyn till anläggningens avstånd till vatten eller retention i mark tagits. Vid prioritering av vilka avlopp och reningsverks som ska åtgärdas behöver hänsyn tas till retentionen i mark och hur stor lokal påverkan anläggningen har. Åtgärder inom jordbruket skulle varje år kunna reducera fosforbelastningen med sammanlagt cirka 400 kg till inlandsvatten och 1300 kg till kustvatten. De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket, och som också är de mest kostnadseffektiva, är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner (tabell 4). Strukturkalkning förbättrar lerhaltiga jordars struktur och kan leda till högre och jämnare skördar samt minskad bränsleåtgång vid jordbearbetning. Anpassade skyddszoner på åkermark anläggs där risken för erosion och läckage är som störst. Fosfordammar kan anläggas nära källan där belastningen är så hög som möjligt. Rätt anlagda är de effektiva fosforsänkor. I Östhammarsfjärden behöver dessutom belastningen från dagvatten minska med hjälp av till exempel dagvattendammar eller minskning av andelen hårdgjord yta. För Östhammarsfjärden räcker det inte att minska den externa belastningen på grund av en mycket stor internbelastning. För att minska denna föreslås kemisk fällning av fosfor, vilket beräknas kunna minska internbelastningen med 3,5 ton per år. Ett stort antal hästar finns i området. I den del som ligger i Stockholms län finns uppskattningsvis över 350 hästar, ganska jämnt fördelade över landsbygden i området. Under vissa omständigheter kan hästhållning generera ett stort läckage av närsalter och kraftig erosion. Tillsyn av hästgårdar kan därför vara en effektiv åtgärd för att minska erosion och närsalttransport till sjöar och vattendrag. Om föreslagna åtgärder genomförs beräknas de flesta inlandsvatten nå god ekologisk status. Ett undantag är sjön Närdingen som inte når upp till betinget även om de åtgärder som föreslås skulle genomföras. Därför behöver ytterligare åtgärder genomföras. En möjlighet som behöver utredas är att restaurera sjön genom att kemiskt binda fosfor i sedimenten eller att fiska ut vitfisk. Innan en sjörestaurering kan bli aktuell måste dock belastningen från tillrinnande vattendrag och omgivande land minska till en nivå som inte leder till att näringshalterna ökar igen efter en restaurering. Även sjön Vällen kan få svårt att uppnå betinget, men stor osäkerhet råder beträffande detta på grund av osäkerheter i klassificeringen. Åtgärdernas effekt på kustvatten redovisas i tabell 5. 26(43)

27 Tabell 4. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (endast fosfor) rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Fosfordamm 0,16 Hektar 28 0, Anpassade skyddszoner* 2,9 Hektar 66 0, Fosfordamm* 1,24 Hektar 120 1, Strukturkalkning 78 Hektar 14 0, Strukturkalkning* 260 Hektar 41 0, Minskat fosforläckage vid 18 0, spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken 0,2 Hektar 7 0, Tvåstegsdiken* 1,5 Hektar 34 3, Kalkfilterdiken* 110 Hektar 14 0, Dagvattendammar 5 Hektar Våtmark* 28 Hektar 37 7, Enskilda avlopp från normal 160 Antal 6 1, till hög skyddsnivå Enskilda avlopp till normal 380 Antal skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast Tabell 5. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten. Alla effekter är inklusive retention till kusten. Åtgärdskategori Enhet storlek P Effekt till kusten (kgp/år) N Effekt till kusten (kgn/år) Kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade 9,8 Hektar , skyddszoner* Fosfordamm* 4,6 Hektar Strukturkalkning* Hektar , Minskat , fosforläckage vid spridning av stallgödsel* Fosforåtgärd 2 Antal bräddat avloppsvatten vid verk Skyddszon 2 m* 6,8 Hektar , Kalkfilterdiken* 22 Hektar 4 0 0, (43)

28 Tvåstegsdiken* 2 Hektar , Enskilda avlopp till normal skyddsnivå Summa kust Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder Antal Försurning Tillstånd Försurade sjöar och vattendrag förekommer inte i området. Buffertförmågan mätt som är ANC och alkalinitet är genomgående mycket hög. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster har sänkt status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar. Detta beror på att de angivna gränsvärdena för dessa ämnen i biota har bedömts överstigas i samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar undantas så uppnås inte god kemisk status i vattenförekomsterna Edeboviken, Östhammarsfjärden, Järsjöviken och Hargsviken. Denna bedömning baseras på haltmätningar av TBT i sediment för Edeboviken av TBT (1 mättillfälle år 2011), Östhammarsfjärden (1 mättillfälle år 2011), Hargsviken (4 mättillfällen mellan år 2010 till 2011) och Järsjöviken (1 mättillfälle år 2008) samt haltmätningar av antracen i sediment för Edeboviken (2 mättillfällen år 2012) och Hargsviken (6 tillfällen år 2010). I Östhammarsfjärden och Hargsviken har även benso(g,h,i)perylen uppmätts i sediment i halter över ett av HaV föreslaget gränsvärde. Då HaV bedömer gränsvärdet som osäkert har statusen inte sänkts med avseende på PAH:er. God status med avseende på SFÄ uppnås inte i vattenförekomsten Skeboån. Denna bedömning baseras på framräknade halter av ammoniak (från uppmätt halt ammoniumkväve) i vatten från år 2007 till 2012 för Skeboån (65 mättillfällen) överskridande halt för akut exponering. Detaljerade beskrivningar av statusklassificeringen och miljöövervakning i åtgärdsområdet finns publicerade i VISS ( I dagsläget finns det oklarheter i vilka åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god kemisk status i området. Vilka källor som kan kopplas till påvisade föroreningar och vilka åtgärder som är rimliga att utföra behöver utredas. 28(43)

29 2.3.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnaden i uppmätt halt och gränsvärde/klassgräns för god status (tabell 6). Kan lokal påverkan från punktkällor identifieras för kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) ska denna påverkan åtgärdas. Tabell 6. Förbättringsbehovet (exkl. kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE)) för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde (tv torrvikt). Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ klassgräns Matris Förbättringsbehov Edeboviken SE Östhammarsfjär den SE Järsjöviken SE Hargsviken SE Skeboån SE Antracen TBT 0,0324 mg/kg tv 0,289 mg/kg tv TBT 0,059 mg/kg tv TBT 0,062 mg/kg tv TBT Antracen 0,0295 mg/kg tv 0,037 mg/kg tv 0,024 mg/kg tv 0,0016mg/kg tv Sediment Sediment 0,0084 mg/kg tv 0,29 mg/kg tv 0,0016mg/kg tv Sediment 0,057 mg/kg tv 0,0016mg/kg tv Sediment 0,060 mg/kg tv 0,0016mg/kg tv 0,024 mg/kg Sediment Sediment 0,028 mg/kg tv 0,013 mg/kg Ammoniak 9,5 µg/l 6,8 µg/l1 Vatten Beräknas inte 1) Gränsvärde/klassgräns för maximalt tillåten uppmätt halt i vatten. 2) Beräknas inte p.g.a. sänkt status är ett resultat av att gränsvärde för maximalt tillåten halt överskridits Källor till påverkan Förhöjda halter av miljögifter i miljön, både organiska och oorganiska, är i huvudsak ett resultat av antropogen påverkan. Orsaken kan vara långväga diffus spridning eller en lokal spridning från punktkällor. Ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden, kan även leda till förhöjda halter. Det är internationella luftnedfall som är den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga. Inom åtgärdsområdet finns det diffusa källor som dagvattenutsläpp, förorenade sediment och förorenade områden, men även punktkällor som industrier, reningsverk, hamnverksamhet, varv, båtuppläggningsplatser och marinor. Tillståndspliktiga miljöfarliga A- och B-verksamheter och EBH-objekt med riskklass 1 är troliga påverkanskällor (tabell 7). Inom arbetet med förorenade områden är objekt med riskklass 1 och 2 prioriterade för fortsatta utredningar och undersökningar för att utreda om ett område är konstaterat förorenat eller inte. (mer information om arbetet med förorenade områden finns på Vidare påverkansanalyser med avseende på miljögiftsbelastning från dagvatten, miljöfarliga verksamheter och förorenad mark/sediment bör utföras för att mer precist kvantifiera eventuella påverkan på vattenförekomsternas vattenkvalitet. 29(43)

30 Tabell 7. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Edeboviken SE Östhammarsfjärden SE Järsjöviken SE Hargsviken SE Skeboån SE Parameter/ kvalitetsfaktor Antracen TBT TBT TBT Antracen TBT Ammoniak Betydande potentiell påverkanskälla (RK=riskklass) Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark EBH-objekt 1, RK 1: 1 st Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: IPPC: 2st Diffusa Förorenad mark/ gammal industrimark EBH-objekt, RK 1: 4 st, Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: 2 st Diffusa Förorenad mark/ gammal industrimark Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: 1 st Diffusa Förorenad mark/ gammal industrimark Punktkällor Miljöfarlig A- och B- verksamhet: 2 st Punktkällor Reningsverk: 1st Diffusa Jordbruksmark Enskilda avlopp Ytterligare potentiell Påverkanskälla (RK=riskklass) EBH-objekt 1 ; 22 st oklassade Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) EBH-objekt 1 ; 5 st RK2 Okänt antal RK3-, RK4- och oklassade EBHobjekt Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) EBH-objekt 1 ; 1 st RK2 Okänt antal RK3-, RK4- och oklassade EBHobjekt Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) EBH-objekt 1 ; 3 st RK2 Okänt antal RK3-, RK4- och oklassade EBHobjekt Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. båtuppläggningsplatser, marinor, varv) Okänt antal C- och U- verksamheter (t.ex. avloppsreningsverk) 1) Uttag från Länsstyrelsens EBH-stöd Databasen innehåller information om hur EBH-objekt (EBH är en förkortning av efterbehandling). EBH-objektens status kan förändras med tid. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som t.ex. kommuner och generalläkaren. Databasen innehåller främst uppgifter om nedlagda verksamheter Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga noterade. Föreslagna åtgärder Föreslagna fysiska åtgärder är att arbeta förebyggande vid utsläppskällan med utsläppsreduktion av miljögifter, rening av dagvatten och anläggande av båtbottentvättar (tabell 8). För att minska belastningen av närsalter föreslås dagvattendammar motsvarande 5 hektar i området (se kap 2.1.4). Dagvattenåtgärder är även viktiga för att minska belastningen av miljögifter. De bör därför planeras för kostnadseffektiv reducering av både övergödande ämnen och miljögifter. 30(43)

31 Utöver de fysiska åtgärder finns ett behov av vidta åtgärdsutredningar för att utreda hur betydande olika påverkanskällor kan vara. För TBT behöver belastningen från marinor, båtar, båtuppläggningsplatser och varv utredas. Detta kan göras genom ökad tillsyn och att få till undersökningar av TBT på båtar, i sediment och mark, där en handlingsplan för sanering sedan tas fram för de mest förorenade hamnarna och deras hot spots. Båtar som är sanerad på TBT-färg skulle kunna få ett intyg som certifierar detta. För ammoniak ska enskilda avloppsanläggningars, avloppsreningsverks och eventuella mindre avloppsreningsverks (c- och u-anläggningar) reningseffektivitet utredas och vid behov se till att reningseffektiviteten ökar. Generellt behöver även kunskapshöjande aktiviteter såsom övervakning och insamling av dataunderlag utföras även om detta inte är konkreta åtgärder för att förbättra statusen med avseende på miljögifter. Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år)* Edeboviken SE Antracen Efterbehandling miljögifter TBT Anläggande av båtbottentvätt Östhammarsfjärden SE TBT Anläggande av båtbottentvätt Järsjöviken SE TBT Anläggande av båtbottentvätt Hargsviken SE Antracen Efterbehandling miljögifter Skeboån SE TBT Ammoniak Anläggande av båtbottentvätt Utsläppsreduktion av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter Främmande arter är arter som avsiktligt eller oavsiktligt inplanterats i våra vatten. De kan utgöra ett hot mot våra inhemska arter om de är konkurrenskraftiga och sprider sig ohämmat. I Stockholms läns sjöar och vattendrag finns flera olika arter som räknas som främmande varav signalkräfta, vandrarmussla samt smalbladig och vanlig vattenpest är vanligt förekommande arter i länet och som ofta bildar täta bestånd där de förekommer. Signalkräftan är allmänt spridd i länet och flodkräfta återfinns numera endast i litet antal vatten. Vandrarmusslan förekommer framförallt i kalcium- och magnesiumrika vatten i Mälaren samt i Märstaån, Oxundaån och Broströmmens 31(43)

32 avrinningsområde. Vanlig vattenpest och smalbladig vattenpest förekommer i 57 respektive 30 av länets 60 sjöar som är större än 1 km 2. I våra kustvatten är havsborstmasken Marenzelleria och nyzeeländsk tusensnäcka allmänna. Fisken svartmunnad smörbult är påträffad vid Muskö och är sannolikt på frammarsch i Svealands kustvatten. Ett stort antal främmande arter har påträffats i Östersjön. Många arter har spridits genom utsläpp av barlastvatten från fartyg. Alla arter förekommer dock inte allmänt och endast ett mindre antal arter har troligtvis en betydande påverkan på ekosystemet. Främmande arter som bildar starka populationer påverkar de ekosystemen de förekommer i. Inhemska arter kan till exempel minska i antal och utbredning och i drastiska fall bli helt utkonkurrerade. Spridningen av signalkräfta har till exempel varit förödande för den svenska förekomsten av den inhemska flodkräftan. Gräskarp och karp kan om de planteras ut i stort antal fullständigt förändra ett sjöekosystem genom att vattenväxter helt försvinner och ersätts av växtplankton och cyanobakterier. Spridning av sjukdomar kan ha förödande konsekvenser. Det är dock inte alltid självklart att påverkan av främmande arter uppfattas som negativ. Till exempel bidrar sannolikt havsborstmasken Marenzelleria genom sitt grävande levnadssätt till att syresätta bottnar och vandrarmusslan medför genom sin stora filtreringskapacitet till att växtplanktonbiomassan minskar och siktdjupet ökar. De bedömningsgrunder som används inom vattenförvaltningen är inte eller mycket lite anpassade till att bedöma ekologiska effekter av främmande arter. Det är därför i nuläget inte möjligt att bedöma huruvida en främmande art sänker eller höjer den ekologiska statusen. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på fysisk påverkan. Miljöproblemet delas in i de tre underkategorierna konnektivitet, flöde och morfologi beroende på vilka av de fysiska processer som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna som störs. För vattenförekomster på kusten har inte klassats med avseende på fysisk påverkan på grund av brister i underlag och vägledning. Detta betyder inte att kusten är opåverkad. Kustzonen är ofta påverkad av hamnar, muddring, vandringshinder i kustmynnande vattendrag och erosionsskador till följd av färjetrafik osv. Klassificering av dessa vattenförekomster kommer att ske framöver. I åtgärdsområdet är miljöproblem avseende Förändrade habitat genom fysisk påverkan framförallt kopplade till vattendragsförekomsterna (figur 10). Alla vattendrag är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering och dikning. Därtill kommer att flera av vattendragen har vandringshinder i form av till exempel dammar som påverkar deras ekologiska status. 32(43)

33 Figur 10 Vattenförekomster med förändrade habitat genom fysisk påverkan 33(43)

34 2.5.1 Konnektivitetsförändringar Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Tillstånd I området finns 20-tal artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav cirka 8 st i bedömts påverka ekologisk status. Statusklassificeringen i området visar att sex vattenförekomster har sämre än god status, med avseende på konnektivitet. Förbättringsbehov Totalt bedöms 8 stycken vandringshinder behöva åtgärdas. Källor till påverkan Dammar finns nära mynningen i såväl Gullströmsån, Skeboån som Hålldamsån och skapar stora konnektivitetsproblem inom behandlat område. Stora delar av delavrinningsområdena är isolerade från kusten på grund av vandringshinder vilket innebär att den ekologiska effekten av problematiken sprider sig långt ut i kustzonen. Åtgärder Primärt bör vandringshinder i Gullströmsåns, Skeboåns och Hålldamsåns huvudfåra åtgärdas eftersom de hindrar fisk från kusten att vandra upp i dessa avrinningsområden. I övrigt finns endast enstaka hinder högt upp i vattensystemet som sannolikt har begränsad effekt på fiskvandring i avrinningsområdet men som lokalt kan ha påverkan Flödesförändringar Tillstånd Statusklassificeringarna från SMHI visar att inga sjöar i åtgärdsområdet har sämre än god status avseende hydrologisk regim. God status avseende innebär att flöde och volym avviker mindre än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet inte förändras snabbare än 0,15 m per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. För vattendrag har Länsstyrelsen gjort en mer djupgående analys där effekten av markavvattningsföretag vägts in varför dessa i större utsträckning än sjöarna fått sämre än god status. Samtliga vattendrag har sämre än god status med avseende på hydrologisk regim. Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov är kvantifierat. Källor till påverkan Samtliga vattendrag har sämre än god status avseende hydrologisk regim till följd av markavvattningsföretag samt dammar. Åtgärder Inga åtgärder förslås Morfologiska förändringar Förändrad morfologi innebär att ingrepp skett vattenförekomsternas i djup, bredd eller läge. Morfologin innefattar även markanvändningen i vattenförekomstens omgivning. De flesta vattendragslevande organismer är anpassade till de ständiga förändringar i strand- och bottenmiljön 34(43)

35 som sker i naturliga vattendrag. Den variation som uppstår genom ständig förändring skapar förutsättningar för biologisk mångfald bland såväl insekter som fiskarter. Rensning, rätning och kanalisering av vattendrag leder till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. När ett slingrande vattendrag rätas ut effektiviseras vattentransporten så vatten leds bort snabbare. Detta leder dels till en mer ensartad botten med liten variation och försämrade förutsättningar för insektsliv och biologisk mångfald och till ökad partikeltransport och ökad transport av näringsämnen. Tillstånd Statusklassificeringen visar att många av vattendrag i området är mer eller mindre påverkade av rätning, kanalisering, dikning och dylikt varför områdets morfologiska tillstånd i stor utsträckning är sämre än god. Förbättringsbehov Anläggning av 6 stycken ekologiskt funktionella kantzoner samt 1 restaurering av ett rensat och/eller rätat vattendrag föreslås. Källor till påverkan Markavvattningsföretag samt sänkta och/eller reglerade sjöar. Åtgärder Åtgärder behövs för att reparera skador på vattenmiljön som framförallt rensning/rätning skapat (tabell 9). Flera av de kraftigast påverkade vattendragen berörs av markavvattningsföretag vilket försvårar vid framtagande av åtgärdsförslag. Åtgärder behöver genomföras med stor försiktighet för att inte bryta mot tillstånd avseende markavvattning. Tabell 9. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Konnektivitets-förändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) 8 9 Meter 4, Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella 6 68,6 Hektar 3, kantzoner Restaurering av rensade eller 1 6,6 Hektar 0, rätade vattendrag SUMMA 9, (43)

36 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Tillstånd Samtliga grundvattenförekomster inom avrinningsområdet har god kemisk status med avseende på näringsämnen. 3.2 Miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomstens, Östhammar (SE ) kemiska status bedöms vara otillfredsställande med avseende på bekämpningsmedel atrazin. Fyra av sexton provtagningar överstiger riktvärde 0,1 µg/l mellan Maxvärde 0,13 µg/l och det totala antalet provtagningar är 16. I urbergsförekomsten (SE ) har maxvärdet för kadmium överstigit riktvärdet och medelvärdet är över utgångspunkten för att vända trend. Förekomsten har även höga sulfat-, konduktivitet- och kloridvärden. Alla förekomster som riskerar att inte nå god kemisk status är potentiellt påverkade av vägar och misstänkt förorenade områden Förbättringsbehov 7,6 ug/l kadmium för SE ,13 µg/l atrazin för SE Källor till påverkan Möjliga källor till påverkan är de eventuellt förorenade områdena som finns i Länsstyrelsens databas EBH-stödet (EBH är en förkortning av efterbehandling). En del objekt är riskklassade och en riskklass används som ett prioriteringsverktyg där objekten med riskklass 1 och 2 prioriteras främst för fortsatta utredningar och undersökningar, detta innebär dock inte att området är konstaterat förorenat. Inom åtgärdsområdet återfinns ett stort antal objekt som kan påverka den kemiska vattenkvaliteten. I de tillrinningsområden av grundvattenförekomster där det finns en risk att inte uppnå god kemisk status finns totalt 7 eventuellt förorenade områden varav två objekt med riskklass 1. Databasen uppdateras kontinuerligt och uppgifter från EBH-stödet ger därför endast en ögonblicksbild. Databasen är inte heltäckande och mer information kan finnas hos andra tillsynsmyndigheter som till exempel kommuner. De eventuellt förorenade områdena som finns i databasen gäller främst nedlagda verksamheter. Förekomsten SE är troligen påverkad av gruvschakt. Förekomsten Östhammar (SE ) är troligen påverkat av ett förorenat område plantskola Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder De två objekten med riskklass 1 håller på att utredas. Uppgifter om utredda områden är bristfälliga och antalet kan vara högre. 36(43)

37 Föreslagna åtgärder Åtgärda alla misstänkt förorenade områden som kan befaras påverka grundvattenförekomsterna. Vägåtgärder för att minska olycksrisk. Åtgärder i förekomsten Östhammar har föreslagits vara fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.3 Klorid Tillstånd Alla förekomster som riskerar att inte nå god kemisk status är utsatta för ett potentiellt påverkanstryck från saltade vägar eller infrastruktur. I tre av dessa förekomster har förhöjda eller höga salthalter uppmätts (SE Marka Ruddun, SE Herräng, SE Edsbroåsen-Edsbro ). Det finns stora kunskapsluckor och mer kartläggande och verifierande provtagning och analys behövs. Förekomsten Marka Ruddun (SE ). Medelvärdet var 52 mg/l i perioden Halten för utgångspunkt för att vända trend överskrids därmed Förbättringsbehov 90 mg/l klorid i förekomsten SE Herräng Källor till påverkan Inträngning av saltvatten behöver utredas. Ett flertal saltade vägar ligger inom direkta tillrinningsområden, eller tillrinning via ytvatten, för grundvattenförekomster. Följande saltade vägar har identifierats kopplat till grundvattenförekomster: SE Edsbroåsen-Edsbro Väg 282, 280. SE Väg 282. SE Skebobruk Väg 76. SE Grisslehamn Väg 283. SE Herräng Väg SE Väg 292. SE Väg Åtgärder Föreslagna åtgärder Minskad användning av vägsalt. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Tillstånd Den kvantitativa statusen är i överlag god i regionen som helhet men det råder stor kunskapsbrist, till exempel om påverkan på grundvattenberoende ekosystem och förekomst av relikt havsvatten vid stora uttag. Risken för salt grundvatten är större vid kusten. 37(43)

38 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns sex vattenskyddsområden (tabell 10). Tabell 10. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Edsbro Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1982 Grisslehamn Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1969 Herräng Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 2002 Skebobruk Norrtälje Länsstyrelsen Vattenlagen 1994 Börstil Östhammar Länsstyrelsen Vattenlagen 1975 Vicklinge Östhammar Länsstyrelsen Vattenlagen Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 11). Tabell 11. Behov av åtgärder. Kommun Norrtälje Östhammar Totalt Inrätta vattenskyddsområde 2 2 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde (43)

39 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Natura 2000-områdena Idön, Hovön-Alnön, Aspdalssjön och Själgrynnorna omfattar bevarandemål för naturtyperna 1160 Stora grunda vikar och sund och 1620 Skär och små öar i Östersjön samt arterna utter, fisktärna, silvertärna och vitkindad gås. Inga bevarandeåtgärder med direkt effekt på vattenmiljön föreslås i områdenas bevarandeplaner och det finns ingen konflikt med vattenförvaltningens mål och åtgärder. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Se kapitel Nitratkänsliga områden Hela Stockholms län ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 39(43)

40 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig De totala åtgärdskostnaderna för att nå god status i Hargsvikens, Ortalavikens, Singöfjärdarnas, Skeboån och Edebovikens samt Östhammarsfjärdens åtgärdsområden uppgår till cirka 12 miljoner kronor per år (tabell 12). Kostnader relaterat till att åtgärda miljögifter uppgår till 7,6 miljoner kronor. 3,6 miljoner kronor handlar om att minska övergödning i avrinningsområdet. Åtgärdskostnader för fysisk påverkan och otillräckligt dricksvattenskydd finns också, men i mindre omfattning. Angivna kostnader är baserade på schabloner. Mer detaljerade åtgärdsanalyser för respektive åtgärdsområde behövs för att ta fram faktiska kostnader för dessa åtgärder. Tabell 12. Åtgärdernas uppskattade kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 5 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I tabell 13 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december. Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (43)

41 Tabell 13. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk KOM 2 a- Norrtälje, Östhammar Tillsyn b och Uppsala kommun LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i 2017 LST 6 Information Stockholms län och Uppsala län LST 3 Tillsyn Jordbruksverket SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelserna i Stockholms län och Uppsala län KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje och KOM 3 a- Östhammars kommun Tillsyn b LST 5c Plan Länsstyrelserna i Stockholms län och Uppsala län Östhammars kommun KOM 7 Plan LST 7 Tillsyn Länsstyrelserna i Stockholms län och Uppsala län LST 5c Plan Dagvattendamm KOM 1 Tillsyn och prövning Norrtälje och Tvåstegsdiken SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelserna i Stockholms län och LST 5a Information Uppsala län LST 5c Plan LST 6 Information 2016 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten Sala kommun, Heby KOM 1 Tillsyn och prövning kommun, Västerås kommun, Enköpings kommun KOM 7 Plan 2017 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län (43)

42 Enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag LST 5c Plan Havs- och HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Vattenmyndigheten Sala kommun, Heby KOM 4 a- kommun, Västerås Tillsyn b kommun, Enköpings kommun KOM 1 Tillsyn och prövning 2017 Länsstyrelsen i 2016 LST 8 Tillsynsvägledning Västmanlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län LST 5c Plan SJV 2 Tillsynsvägledning Generalläkaren 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Skogsstyrelsen NV 5 Tillsynsvägledning Trafikverket KEM 1 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Stockholms län LMV 1 Utvecklas av LMV Norrtälje, Östhammar 2019 SKS 2 Plan Genomförs kontinuerligt GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Stockholms län KOM 1 Tillsyn Norrtälje, Östhammar 2017 HaV 5 Vägledning avs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholm och Uppsala LST 2 Tillsyn och prövning län LST 3 Tillsyn och prövning LST 5 a-d Tillsyn SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Havs- och Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Stockholm och Uppsala län SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 42(43)

43 Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2016 Länsstyrelsen i LST 1 Tillsyn och prövning Stockholm och Uppsala län Länsstyrelsen i LST 3 Tillsyn och prövning Stockholm och Uppsala län Länsstyrelsen i 2016 LST 2 Tillsyn Stockholm och Uppsala län SKS 1 Administrativ Skogsstyrelsen 2016 SKS 2 Utveckling/Rådgivning Skogsstyrelsen 2016 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2016 BV 1 a-c Vägledning Boverket TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i Uppsala och i Stockholm KOM 7 Initiativ Kommuner HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Uppsala och i Stockholm KOM 5 a- Norrtälje och e Tillsyn, initiativ Östhammar Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Uppsala och i Stockholm Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket LST 9 a-c KOM 1 Tillsyn Tillsyn, egenkontroll Länsstyrelsen i Uppsala och i Stockholm Norrtälje, Östhammar, Uppsala 43(43)

44 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.