Åtgärdsprogram för Sagåns åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Sagåns åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Hemsida 1(45)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Hemsida 2(45)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Sagåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(45)

4 Sammanfattning Sagåns avrinningsområde är 857 km 2 stort. Det sträcker sig över två län och fyra kommuner. Källflödena finns norr om Sala och mynnar i Oxfjärden i Mälaren, strax söder om Målhammar. Det finns 23 ytvattenförekomster inom Sagåns avrinningsområde, varav 18 är vattendrag och fem är sjöar. Det finns dessutom sju grundvattenförekomster i avrinningsområdet. I Sagåns avrinningsområde uppnår tre vattenförekomster god ekologisk status. 17 vattenförekomster har måttlig ekologisk status och tre vattenförekomster har otillfredsställande status. Övergödning och vandringshinder är de största orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. De betydande påverkanskällorna till övergödning är jordbruk, reningsverk och enskilda avlopp. Till fysisk påverkan är det vandringshinder som är den största betydande påverkanskällan. Om kvicksilver undantas är det fem vattenförekomster i åtgärdsområdet som inte uppnår god kemisk status p.g.a. att gränsvärdet för det prioriterade ämnet bly överskrids. Vidare uppnår inte sju vattenförekomster god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av zink. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av förorenade områden. Samtliga grundvattenförekomster i Sagåns avrinningsområde bedöms ha god kemisk och kvantitativ status Övergödningsproblemen är omfattande i Sagåns avrinningsområde. 15 vattenförekomster har övergödningsproblem, 14 vattendrag och en sjö. Det motsvarar i stora delar av Sagåns avrinningsområde. Undantaget är de vattenförekomster som ligger i de nordvästra delarna av avrinningsområdet och som ansluter till huvudfåran via Skvalån: Lillån i Sala. För att nå god ekologisk status i Sagåns vattenförekomster behöver en stor del av fosforbelastningen reduceras. Efter optimering har Sagåns avrinningsområde ett beting på cirka kg fosfor. Betingen koncentreras framför allt till biflödena, där de ligger runt procent. I närheten av Sala är betingen höga även i huvudfåran. Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten. Åtgärder behöver vidtas främst på jordbruksmark men även för enskilda avlopp och ökad rening vid avloppsreningsverket i Sala. De åtgärder som beräknats kunna leda till den största minskningen av fosfor är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Tillsammans svarar åtgärderna för cirka 60 procent av reduktionsbehovet av fosfor inom avrinningsområdet. Inom Sagåns avrinningsområde finns omfattande problem med förändrade habitat genom fysisk påverkan. 13 vattenförekomster är påverkade av konnektivitetsförändringar (vandringshinder) och 18 av morfologiska förändringar. I avrinningsområdet finns totalt 119 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 42 ligger i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs bland annat av dammar och vägtrummor. 18 vattenförekomster bedöms inte uppnå god status med avseende på morfologiskt tillstånd, varav fyra har dålig status. För att uppnå god ekologisk status behöver fria vandringsvägar för fisk skapas genom till exempel utrivning av vandringshinder eller anlägga fiskväg. Dessutom behöver ekologiskt funktionella kantzoner anläggas längs med vattenförekomsterna. Tre av vattenförekomsterna i avrinningsområdet har miljöproblemet försurning. Vattenförekomsterna ingår sedan 1983 i ett kalkningsprogram. Kalkningsinsatserna optimeras kontinuerligt för att säkerställa att åtgärderna anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Sagåns avrinningsområde är bland annat flodkräfta och fritidsfiske. 4(45)

5 För att nå miljökvalitetsnormerna i Sagåns avrinningsområde behöver senast 2018 ett antal åtgärder sättas in. Åtgärderna rangordnas nedan utifrån miljöproblem. För miljöproblemet övergödning behöver: hektar åkermark strukturkalkas och 24 hektar våtmarker anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver tillsynsvägleda länsstyrelser och kommuner för att dessa i ett senare skede ska kunna utföra relevanta tillsynsinsatser. Sala, Heby, Västerås och Enköpings kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelsen i Västmanlands och Uppsala län behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Sala, Heby, Västerås och Enköpings kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Sala kommun i samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från dessa källor. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Västmalands län och Sala kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av metaller. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Västmanlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 21vandringshinder. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Havs- och Vattenmyndigheten behöver ta fram styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas invid 18 vattenförekomster och på en yta av hektar. 5(45)

6 Åtgärdsprogram för Sagåns åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (45)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Sagåns avrinningsområde är 857 km 2 stort och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Det sträcker sig genom Heby och Enköping kommun i Uppsala län på gränsen till Västmanlands län samt Sala och Västerås kommun i Västmanlands län. Sagåns avrinningsområde har sina källflöden norr om Sala och mynnar i Oxfjärden i Mälaren, strax söder om Målhammar. Befolkningen i avrinningsområdet uppgår till personer, varav i tätort (figur 1). Av områdets totala area utgör skogsmark 51 procent och jordbruksmark 37 procent. De övre delarna av Sagåns avrinningsområde, uppströms Sala, är sjörika och skogsdominerade. De allra översta delarna av avrinningsområdet runt sjöarna Storljusen och Stensjön uppvisar låga ph-värden och har en låg buffertkapacitet mot försurning. Delarna nedströms Sala saknar nästan helt sjöar och domineras av jordbruksmark. Sagån är en typisk slättlandså och är kraftigt påverkad av närsalter och svarar för en betydande del av närsaltstransporterna till Mälaren. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp framför allt från jordbruk. I avrinningsområdet finns också många enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs framför allt av större lantbruk och avloppsreningsverket i Sala. Inom Sagåns avrinningsområde finns det totalt 23 ytvattenförekomster, varav 18 är vattendrag och fem är sjöar (figur 1b). Det finns dessutom sju grundvattenförekomster som ligger i Sagåns avrinningsområde. Samtliga grundvattenförekomster är sand- och grusförekomster. 7(45)

8 Figur 1. Översikt av Sagåns avrinningsområde: dess plats i distriktet, kommuner, tätorter och markanvändning. 8(45)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(45)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Sagåns avrinningsområde uppnår tre vattenförekomster god ekologisk status, samtliga är sjöar (figur 2). 17 vattenförekomster har måttlig ekologisk status och tre vattenförekomster har otillfredsställande status. Övergödning och vandringshinder är de största orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. De betydande påverkanskällorna till övergödning är reningsverk, jordbruk och enskilda avlopp. Till fysisk påverkan är det vandringshinder som är den största betydande påverkans källa. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. God ekologisk status med avseende på SFÄ uppnås inte i sju vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av zink. 10(45)

11 Figur 2. Ytvattenförekomster i Sagåns avrinningsområde och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga 23 vattenförekomster i Sagåns avrinningsområde bedöms inte uppnå god kemisk status (figur 3). I Sverige idag anses att kvicksilverhalten i biota överstiger gränsvärdet i alla vattenförekomster. Om kvicksilver undantas uppnår 18 vattenförekomster god kemisk status. Resterande fem förekomster uppnår inte god kemisk status på grund av förhöjda blyhalter. 11(45)

12 Figur 3. Ytvattenförekomster och deras kemiska status (exklusive kvicksilver) Grundvatten Kemisk status och risk Samtliga grundvattenförekomster i Sagåns avrinningsområde bedöms uppnå god kemisk status. Inom åtgärdsområdet återfinns delar av Badelundaåsen-Eskilstuna-Västerås, som riskerar att inte uppnå god kemisk status Denna grundvattenförekomst beskrivs i bilagan för Svartån till Mälaren. 12(45)

13 Kvantitativ status och risk Samtliga grundvattenförekomster i Sagåns avrinningsområde bedöms ha god kvantitativ status. Ingen risk föreligger att de inte har god status även Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten/förekomsterna inom ett sådant område är särskilt skyddsvärda ur ett EUperspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7. Miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 3 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 4 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom Sagåns avrinningsområde finns inget EU-bad utpekat. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 5 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom Sagåns åtgärdsområde finns tre dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter 67. Inom Sagåns avrinningsområde finns totalt sju skyddade områden. Områdena har skyddats genom att naturreservat och/eller Natura 2000-områden upprättats. Av de skyddade områdena det ingen som direkt berör någon vattenförekomst. Nitratdirektivet (91/676/EEG) 8 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. All jordbruksmark inom hela Sagåns avrinningsområde omfattas av nitratdirektivet. I Sagåns avrinningsområde finns hektar åkermark som omfattas av nitratdirektivet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i 3 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 4 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 5 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 6 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 7 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 8 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 13(45)

14 dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den xxx 20XX. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Tre sjöar har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 och två sjöar har tidsundantag till Skälen till tidsundantagen är orimliga kostnader och tekniskt omöjligt. 17 vattendrag har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status Skälen till tidsundantagen är orimliga kostnader och tekniskt omöjligt. Ett vattendrag (Sagån: mellan Oxfjärden/Mälaren och "Ekensberg") har tidsundantag till 2027 beroende på att övergödning av vattenmiljön har fler effekter och det kommer att krävas flera åtgärdsinsatser under en längre tid innan vattenförekomsten uppnår god ekologisk status. Det är därför tekniskt omöjligt att åtgärdernas effekt uppnås till Övergödningsproblemen kan förstärkas av de fysiska förändringarna av vattenmiljön. För att de biologiska kvalitetsparametrar som påverkas av övergödning ska uppnå god status behövs stegvis kombinerade åtgärder. Arbetet med planering, genomförande av åtgärder och att åtgärdens effekt uppnås kommer att ta tid, och därför har vattenförekomsten fått tidsfrist vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Fem vattenförekomster, alla vattendrag, har tidsundantag till 2027 på grund av bly. Skälet är tekniskt omöjligt då lämpliga åtgärdsmetoder saknas idag. De saneringsmetoder som finns innebär en större risk för påverkan på vattenförekomsten genom att behandla sedimenten än att inte genomföra några åtgärder. 14(45)

15 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Sagån: mellan Oxfjärden/Mälaren och "Ekensberg" Sagån: mellan "Ekensberg" och "Bostället" Lillån: Lillån, Kvarnbrobäcken, Hovgårdsbäcken, Åbylundsbäcken, Tomtabäcken Sagån: mellan "Bostället" och "Pettersborg" Sagån: Hävaströmmen, Sagån Hjulbäcken Lillån: Lillån, Särbobäcken, Ringvallabäcken, Myrbäcken Sagån: mellan mynningen till Tingvastbobäcken och "Herrängarna" Tingvastbobäcken "Namnlös": Västerängsbäcken Sagån: mellan "Herrängarna" och "Sala flygplats" Sagån: mellan "Sala flygplats" och SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2027 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga 15(45)

16 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak mynningen till Lillån Isätrabäcken Skvalån: Lillån Skvalån: mellan Långforsen och Olof- Jons damm Silvköparen Sagån: Sagån, Hillingbäcken Skvalån: Skvalån, Storljusbäcken "Namnlös": mellan Olofs-Jons damm och Stensjön Storljusen SE SE SE SE SE SE SE SE God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 God ekologisk status 2021 kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Försurning (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader), Försurning (Tekniskt omöjligt) Grundvatten Samtliga grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Inga av vattenförekomsterna har kompletterande krav för de skyddade områden inom Sagåns avrinningsområde. 16(45)

17 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Övergödningsproblemen är omfattande i Sagåns avrinningsområde. I mynningen är totalfosforhalten uppmätt till 140 µg/l. För att uppnå god status med avseende på näringsämnen behöver fosforhalten sänkas till 88 µg/l. För att sänka halten behöver ca kg fosfor reduceras. Det motsvarar 48 procent av den totala fosforbelastningen i avrinningsområdet. 15 vattenförekomster bedöms ha övergödningsproblem (14 vattendrag och en sjö). Det motsvarar i princip hela Sagåns avrinningsområde utom den nordvästra delen som ansluter till huvudfåran via Skvalån: Lillån i Sala (figur 4). I vattendragen baserar sig bedömningen av övergödningsproblemen på undersökningar av kiselalger och provtagningar av fosfor. Kiselalger har undersökts i samtliga vattendrag vid minst ett tillfälle under Resultaten visar på näringspåverkan i alla undersökta vattendrag utom två. Båda dessa ligger i den nordvästra delen av Sagån. Fosfor har provtagits i alla övergödda vattendrag utom Tingvastbobäcken. Antalet prover som tagits varierar mellan vattendragen. Därmed är bedömningarna olika säkra i olika vattendrag. Provtagningen ger dock en samstämmig bild av att övergödningsproblemen är stora i Sagåns avrinningsområde. Tätare provtagning skulle också innebära större sannolikhet att provtagning sker vid höga flöden då fosforläckaget är som störst. Därför är klassificeringarna av fosfor troligen underskattningar snarare än överskattningar. I Tingvastbobäcken baseras bedömningen istället på extrapolering från Hjulbäcken och Isätrabäcken. Dessa två områden ligger nära Tingvastbobäcken och har liknande karaktär. Sjön som bedöms ha övergödningsproblem är Silvköparen. Den ligger inom den nordvästra delen av Sagån som i övrigt inte har problem med övergödning. Silvköparen bedöms ha måttlig ekologisk status på gränsen till god. Bedömningen baserar sig framför allt på undersökningar av makrofyter, som visar på näringspåverkan. Övergödningsproblemen är troligen lindriga. 17(45)

18 Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 18(45)

19 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 9 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 10. I Silvköparen saknas mätningar av fosfor att beräkna förbättringsbehov utifrån. Den har istället fått ett förbättringsbehov på 10 procent av belastningen. Förbättringsbehovet har fördelats om mellan vattenförekomsterna genom en modell som minimerar det totala åtgärdsbehovet 11 (figur 5). Hela Sagåns avrinningsområde har ett åtgärdsbehov på drygt kg fosfor. Betingen koncentreras framför allt till biflödena, där minskningen behöver vara uppåt procent. I närheten av Sala är betingen höga även i huvudfåran, medan den södra delen av huvudfåran endast har mindre beting. För att klara betingen i huvudfåran strax nedströms Sala får den nordvästra delen av Sagån också ett beting. 9 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Gyllström, M. m.fl, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland. Ej publicerad. 19(45)

20 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 20(45)

21 2.1.3 Källor till påverkan Källfördelningen av fosfor för Svartåns avrinningsområde framgår av figur Den största delen av fosfortillförseln kommer från jordbruket. Andra betydande källor är enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten. Även skogen står för en del av fosfortillförseln. Den fosfortillförseln består nästan uteslutande bakgrundsläckage och därför föreslås inga åtgärder i skogen. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för Sagåns avrinningsområde. I hela den övergödda delen av Sagåns avrinningsområde är påverkan från jordbruk betydande. Stora delar av området har även betydande påverkan från enskilda avlopp. Det är bara Sagån: mellan Ekensberg och Bostället, Hjulbäcken och Tingvastbobäcken som inte har det. I området i närheten av tätorten Sala finns dessutom betydande påverkan från dagvatten Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom Sagåns avrinningsområde har åtgärder genomförts för att minska belastningen av näringsämnen. En del av åtgärderna har finansierats med hjälp av LOkala VAttenvårdsprojekt (LOVA) 13. Två LOVA-projekt genomförts under Båda med syftet att strukturkalka åkermark. Ett av projekten tog ett helhetsgrepp kring vattenförekomst Isätrabäcken. Inom bäckens avrinningsområde strukturkalkades nära 80 procent av all åkermark inom avrinningsområdet. Inom de båda projekten har ca hektar strukturkalkats vilket beräknas ha minskat läckaget av fosfor med cirka 250 kg fosfor/år. 12 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr LOkala VAttenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 21(45)

22 Flera lantbrukare inom Sagåns avrinningsområde är anslutna till Greppa näringen 14 och av hektar är det ca hektar (21 procent) jordbruksmark ansluten. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma men forskningen på området indikerar att rådgivning har haft viss effekt när det gäller minskat läckage av näringsämnen till vatten 15. Föreslagna åtgärder De åtgärderna som föreslås för att nå god ekologisk status omfattar enskilda avlopp, ökad rening vid avloppsreningsverket i Sala samt ett antal åtgärder på jordbruksmark (tabell 2). De åtgärder som beräknats kunna leda till de största fosforminskningarna inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. De kan svara för cirka 60 procent av hela reduktionsbehovet av fosfor inom avrinningsområdet. Eftersom de dessutom är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i stor omfattning om de totala kostnaderna ska minimeras. För att nå god ekologisk status bedöms att de enskilda avloppen behöver uppnå högsta möjliga rening i hela avrinningsområdet. Det är möjligt att samtliga vatten kan uppnå god status med avseende på övergödning. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark Antal Våtmark - fosfordamm 24 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Våtmark för näringsretention Hektar Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid avloppsreningsverk 0 Ton Kalkfilterdiken Hektar Skyddszoner, 0-2 meter 150 Hektar Skyddszoner, 2-6 meter 310 Hektar Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå Åtgärdande av EA från normal skyddsnivå till hög skyddsnivå Antal Antal SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 14 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 15 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 22(45)

23 2.2 Försurning Tillstånd Inom Sagåns avrinningsområde omfattas 45 km 2 av kalkningsverksamhet, vilket motsvarar cirka 5 procent av avrinningsområdets yta. Av 23 vattenförekomster i avrinningsområdet bedöms tre vattenförekomster ha miljöproblemet försurning (figur 7). I vattenförekomsterna med försurningsproblem har kalkningsåtgärder genomförts sedan Kunskapen om vilka vatten som har försurningsproblem är god. Inom kalkningsverksamheten optimeras kalkningsinsatserna kontinuerligt för att säkerställa att kalkningen anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Sagåns avrinningsområde är flodkräfta, mört och fritidsfiske. 23(45)

24 Figur 7. Vattenförekomster som har miljöproblemet försurning. Kartan visar också vilka kalkområden som ingår i dagens kalkningsverksamhet. 24(45)

25 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC 16. För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (figur 8). Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 2,3 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms underskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 2,5 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen (45)

26 skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är cirka 73 hektar skog avverkad mellan Det motsvarar 2 procent av skogsarealen Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom avrinningsområdet sker kalkning i två vattenförekomster och två mindre sjöar (så kallade övriga vatten). I en vattenförekomst är kalkningen vilande sedan några år tillbaka. Planerade åtgärder genomförs enligt ett regionalt kalkningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samarbete med huvudmannen för kalkningens genomförande. Berörd huvudman i avrinningsområdet är Sala kommun. För att uppnå fastställda ph-mål enligt kalkningsprogrammet spreds ca 8 ton kalk per år i vattenförekomsterna under perioden Den årliga kalkkostnaden för perioden beräknas uppgå till ca kronor (tabell 3). Detaljerad information om planerad och utförd kalkning finns i den Nationella Kalkdatabasen 17. Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogramför perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Kalkning med Länsstyrelsen flyg Västmanland Summa: Huvudman Sala kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga vattenförekomster i Sagåns åtgärdsområde har bedömts ej uppnå god kemisk status, p.g.a. att gränsvärdet för kvicksilver överskrids. Om kvicksilver i biota undantas bedömningen har fem vattenförekomster bedömts ej uppnå god kemisk status, p.g.a. förhöjda blyhalter. De förhöjda blyhalterna i Sagån berör de delar av Sagån som ligger närmast i anslutning till Sala tätort, och orsaken till blyföroreningen är sannolikt den historiska gruv- och hyttverksamheten i Sala. De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Inom Sagåns avrinningsområde finns sju vattendrag där zink bidrar till en sänkt ekologisk status (se tabell 4). Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i Sagåns avrinningsområde finns publicerade i VISS 18. Åtgärden efterbehandling av miljögifter är motiverat i de förekomster som är påverkad av bly och zink (45)

27 2.3.2 Förbättringsbehov Inom Sagåns avrinningsområde har den kemiska statusen klassificerats ner med avseende på bly. Den ekologiska statusen är bland annat nedklassad på grund av förhöjda halter av zink (se tabell 4). Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde. Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Sagån mellan Bostället och Pettersborg SE Parameter/ Uppmätt halt Gränsvärde/Q Matris Förbättrings kvalitetsfaktor S-sediment behov Zink 16,2 µg/l 8 µg/l Vatten 8,2 µg/l Sagån mellan Herrängarna och Sala flygplats SE Zink Bly 25 µg/l 5,19 µg/l 8 µg/l 1,2 µg/l Vatten Vatten 17 µg/l 5,19 µg/l Skvalån: Lillån SE Zink Bly 10,8 µg/l 3,8 µg/l 8 µg/l 1,2 µg/l Vatten Vatten 2,8 µg/l 2,6 µg/l Sagån mellan Sala flygplats och mynningen till Lillån SE Zink Bly 25,35 µg/l 5,19 µg/l 8 µg/l 1,2 µg/l Vatten Vatten 17 µg/l 4 µg/l Sagån: Sagån, Hillingbäcken SE Bly 1800 mg/kg 131 mg/kg TS Sediment 1669 mg/kg TV Sagån mellan Ekensberg och Bostället SE Zink 16,2 µg/l 8 µg/l Vatten 8,2 µg/l Sagån: Hävströmmen, Sagån SE Zink 16,2 µg/l 8 µg/l Vatten 8,2 µg/l Sagån mellan mynningen till Tingvastbobäcken och Herrängarna SE Zink Bly 18,2 µg/l 4,99 µg/l 8 µg/l 1,2 µg/l Vatten Vatten 10 µg/l 3,8 µg/l Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. För Sagåns del är sannolikt den tidigare gruvverksamheten vid Sala Silvergruva den viktigaste orsaken till att halterna av tungmetaller är höga i både mark och vatten i Sala och i Sagån (se tabell 5). Spridningen av restprodukter från gruvan och luftdeposition av metaller som frigjorts vid rostning av malm har bidragit till de höga metallhalterna i mark. Markgeomkemiska karteringar tyder också på ett högt naturligt tungmetallinnehåll i mark i Salas omgivningar, vilket också förklarar förhöjda tungmetallhalter i vatten. 27(45)

28 Tabell 5. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Sagån mellan Bostället och Pettersborg SE Sagån mellan Herrängarna och Sala flygplats SE Skvalån: Lillån SE Sagån mellan Sala flygplats och mynningen till Lillån SE Sagån: Sagån, Hillingbäcken SE Sagån mellan Ekensberg och Bostället SE Sagån: Hävströmmen, Sagån SE Sagån mellan mynningen till Tingvastbobäcken och Herrängarna SE Parameter/ kvalitetsfaktor Zink Zink Bly Zink Bly Zink Bly Bly Zink Zink Zink Bly Påverkanskälla Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Diffusa förorenad mark/gammal industrimark Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Två åtgärdsprojekt inom Sagåns avrinningsområde är planerade. Det är åtgärder för efterbehandling av miljögifter vid Sala Silvergruva och Pråmån samt schaktning av förorenade massor vid Sands Såg och Kvarn. Huvudstudier pågår i bägge dessa fall. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god status, inom Sagåns avrinningsområde, kan ses i tabell 6. Åtgärderna omfattar ett övergripande behov då påverkanskällorna är diffusa. Med övergripande behov menas att fler undersökningar krävs för att kunna ange en mer specifik åtgärd. Åtgärderna riktar sig mot området kring Sala Silvergruva och bedöms ha en effekt på vattenförekomsterna nedströms. 28(45)

29 Tabell 6 Förbättringsbehovet, påverkan och åtgärder per parameter Vattenförekomst Sagån mellan Bostället och Pettersborg SE Sagån mellan Herrängarna och Sala flygplats SE Skvalån: Lillån SE Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* Zink 8,2 µg/l Efterbehandling av miljögifter (Gamla Hyttan i Sala, Sala bly AB, Sala Silvergruva inkl. Bronäsgruvan samt Pråmån, Sala bly-valsverket) Zink 17 µg/l Efterbehandling av Bly 5,19 µg/l miljögifter (Gamla Hyttan i Sala, Sala bly AB, Sala Silvergruva inkl. Bronäsgruvan samt Pråmån, Sala bly-valsverket) Åtgärdsutredning Zink Bly 2,8 µg/l 2,6 µg/l Efterbehandling av miljögifter (Sala Bly AB- Pressgjuteri) Sagån mellan Sala flygplats och mynningen till Lillån SE Zink Bly 17 µg/l 4 µg/l Efterbehandling av miljögifter (Gamla Hyttan i Sala, Sala bly AB, Sala Silvergruva inkl. Bronäsgruvan samt Pråmån, Sala bly-valsverket) Sagån: Sagån, Hillingbäcken SE Sagån mellan Ekensberg och Bostället SE Sagån: Hävströmmen, Sagån SE Sagån mellan mynningen till Tingvastbobäcken och Herrängarna SE Bly 1669 mg/kg TV Efterbehandling av miljögifter (Gamla Hyttan i Sala) Åtgärdsutredning Zink 8,2 µg/l Efterbehandling av miljögifter (Gamla Hyttan i Sala, Sala bly AB, Sala Silvergruva inkl. Bronäsgruvan samt Pråmån, Sala bly-valsverket) Zink 8,2 µg/l Efterbehandling av miljögifter (Gamla Hyttan i Sala, Sala bly AB, Sala Silvergruva inkl. Bronäsgruvan samt Pråmån, Sala bly-valsverket) Zink Bly 10 µg/l 3,8 µg/l Efterbehandling av miljögifter (Gamla Hyttan i Sala, Sala bly AB, Sala Silvergruva inkl. Bronäsgruvan samt Pråmån, Sala bly-valsverket) Åtgärdsutredning *Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. 29(45)

30 2.4 Främmande arter I Sagåns avrinningsområde finns främmande arter i vissa vattenförekomster. Främmande arter har inte varit statussättande inom avrinningsområdet eftersom det inte går att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet i jämförelse med flödesförändringar och morfologiska förändringar. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Vid klassificeringen har de modellerade parametrarna fått ett begränsat inflytande vid bedömningen av ekologisk status och inte ensamma påverkat utfallet. Detta medför att miljöproblemen kopplade till förändringar i flöde och morfologi är underskattade, liksom behovet av åtgärder. Avseende morfologi har endast närområde och svämplan klassificerats, vilket avspeglas i att den åtgärd som föreslås för morfologiska förändringar i nuläget är anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. De markavvattningar eller rätningar och rensningar som finns i avrinningsområdet syns inte i kartläggningen. Därmed finns heller inga konkreta åtgärder som anknyter till denna typ av morfologisk påverkan. Inom Sagåns avrinningsområde har 20 vattenförekomster en fysisk påverkan (figur 9), varav 13 är påverkade av konnektivitetsförändringar och 18 av morfologiska förändringar. Ingen förekomst är påverkad av flödesförändringar. 30(45)

31 Figur 9. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem i Sagåns avrinningsområde Tillstånd De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 31(45)

32 Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. Statusklassificeringen i Sagåns avrinningsområde visar att 13 vattendrag har sämre än god status, med avseende på parametern konnektivitet (figur 10). När statusen är sämre än god innebär att mer än 25 procent av fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. Vid dålig status är det mer än 75 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten som saknas. I Sagåns avrinningsområde finns totalt 119 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 42 ligger i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av dammar och vägtrummor. Naturliga hinder är inte medräknade. 32(45)

33 Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 19. Dammar från SMHI:s dammregister reovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 19 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 33(45)

34 Hydrologisk regim I Sagåns avrinningsområde finns det ingen vattenförekomst som har sämre status än god med avseende på hydrologisk regim. Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulations- eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Även former och strukturer av skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar ingår i beskrivningen. För vattenförekomsterna i Sagåns avrinningsområde har parametrarna vattendragets närområde och svämplanets styrkturer och funktion i vattendrag klassificerats. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand-/vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. En sammanvägning av dessa parametrar ger kvalitetsfaktorn morfologsikt tillstånd. 18 vattenförekomster bedöms inte uppnå god status med avseende på morfologiskt tillstånd, varav fyra har dålig status (figur 11). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För måttlig är 15 procent men högst 35 procent av närområdet/svämplanet påverkat av aktivt brukad mark eller anlagda ytor och vid otillfredsställande status är 35 procent men höst 75 procent påverkat. För dålig status är mer än 75 procent av närområdet och svämplanet påverkat. Klassificeringen är gjord efter en GIS-analys som behöver styrkas innan den kan få större genomslag på den ekologiska statusen. Nästan all morfologisk påverkan leder till förlust eller förändring av habitat som i sin tur leder till mer homogena samhällen eller/och utarmning av biodiversiteten. 34(45)

35 Figur 11. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag i Sagåns avrinningsområde Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar För konnektivitet är förbättringsbehovet angett som antalet vandringshinder. Totalt är förbättringsbehovet 21 vandringshinder som behöver åtgärdas för att god ekologisk status ska uppnås i Sagåns avrinningsområde. 35(45)

36 Flödesförändringar Det finns ingen betydande påverkan av flödesförändringar i Sagåns avrinningsområde. Morfologiska förändringar I Sagåns avrinningsområde är det totala förbättringsbehovet med avseende på morfologiska förändringar hektar hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas för att god ekologisk status ska uppnås Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är ett stort problem i Sagåns avrinningsområde med avseende på förändringar av fysiska habitat. Det finns 13 vattenförekomster som är fysiskt påverkade av vandringshinder (figur 12). Med vandringshinder avses dammar både med och utan aktiv reglering samt vägtrummor. Flödesförändringar Ingen förekomst i Sagåns avrinningsområde har någon betydande påverkan av flödesförändringar. Morfologiska förändringar Aktivt brukad mark och anlagda ytor i närområde och svämplan är ett stort miljöproblem med avseende på morfologiska förändringar. Dessa antropogena ingrepp påverkat vattnets omgivning och omformning av landskapet. Detta i sin tur påverkar livsmiljöer för organismer i vattendraget. I Sagåns avrinningsområde är det 18 vattenförekomster som är påverkade av morfologiska förändringar (figur 12). Figur 12. Antalet vattenförekomster som har fysiska förändringar i Sagåns åtgärdsområde Åtgärder Föreslagna åtgärder För att nå god ekologisk status bedöms de åtgärder som föreslagits kunna leda till de största minskningar av miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan i åtgärdsområdet (tabell 7). 36(45)