Åtgärdsprogram för Hedströmmens åtgärdsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Hedströmmens åtgärdsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(51)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(51)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den utgör en sammanfattning av ett av distriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet med denna bilaga är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Hedströmmens avrinningsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 2 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(51)

4 Sammanfattning Hedströmmens avrinningsområde är 1050 km 2. Det sträcker sig över tre län och åtta kommuner. Vattensystemet har sina källflöden i Dalarnas sydvästra delar och mynnar i Mälarens västligaste bassäng, Galten. Avrinningsområdet domineras av skogsmark och inslaget av åkermark är ganska begränsat. Generellt sett är vattenkvaliteten i Hedströmmens avrinningsområde bra och det finns en hel del forsande vattendragssträckor. Detta ger goda möjligheter för öring och flodpärlmusslor. Flodpärlmussla finns dokumenterad på flera lokaler inom Hedströmmens avrinningsområde. Att flodpärlmusslan saknas på många ställen i Hedströmmen beror på vandringshinder som dämmer och hindrar fisk och övriga vattenlevande djur från att vandra inom vatten-systemet. I Hedströmmens avrinningsområde bedöms endast 13 av de 46 vattenförekomsterna uppnå god ekologisk status. Det är framför allt fysisk påverkan och försurning som påverkar vattenkvaliteten i Hedströmmens avrinningsområde. Vad gäller fysisk påverkan är framför allt vandringshinder ett stort problem. De försurningskänsliga områdena ligger huvudsakligen i systemets källflöden. Långt ner i vattensystemet finns en viss påverkan av näringsämnen i samband med att inslaget av åkermark ökar. Om kvicksilver undantas är det två vattenförekomster i avrinningsområdet som inte uppnår god kemisk status. I båda fallen beror det på att gränsvärdet för polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids. Vidare uppnår inte fyra vattenförekomster god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av zink och koppar. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av förorenade områden. Det finns åtta grundvattenförekomster i avrinningsområdet. Samtliga har god kemisk och kvantitativ status. Ingen av dem riskerar att inte uppnå god kemisk eller kvantitativ status till Sjutton vattenförekomster i avrinningsområdet bedöms ha miljöproblemet försurning. I tretton vattenförekomster har kalkningsåtgärder genomförts sedan 1983 och i dessa vattenförekomster planeras även fortsatt kalkning. I Hedströmmens avrinningsområde finns omfattande problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar. Elva vattenförekomster har problem med flödesförändringar, 18 med konnektivitetsförändringar och elva med morfologiska förändringar. För att uppnå god status behövs åtgärderna miljöanpassadeflöden, fiskväg eller utrivning av vandringshinder, ekologiskt funktionella kantzoner och flottledsåterställning genomföras. Övergödningsproblemen är generellt sett små i Hedströmmens avrinningsområde. Fem vattenförekomster har övergödningsproblem. Samtliga vattenförekomsterna ligger nära gränsen mellan god och måttlig status. Åtgärder som behöver komma till stånd för att motverka övergödningen finns inom jordbruket och för enskilda avlopp. De föreslagna åtgärderna motsvarar inte det bedömda reduktionsbehovet och vidare utredning av behov och åtgärder behövs. För att följa miljökvalitetsnormerna i Hedströmmens avrinningsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 370 hektar åkermark strukturkalkas och 0,75 hektar fosfordammar anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. 4(51)

5 Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver ge tillsynsvägledning till länsstyrelser och kommuner. Skinnskattebergs och Köpings kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Skinnskatteberg, Köpings och Kungsörs kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 440 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Ett antal enskilda avlopp behöver dessutom uppfylla kraven för hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver utreda vilka ytterligare åtgärder som behövs inom avrinningsområdet. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Västmanlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 50 vandringshinder. Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Västmanlands län bedriva tillsyn och prövning så att minimitappning och miljöanpassade flöden vid dammar, fiskvägar och torrfåror vid nio vattenkraftverk/dammar genomförs. Havs- och Vattenmyndigheten behöver ta fram styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner anläggs i skogs- och jordbruksmark invid sju vattenförekomster. Länsstyrelsen i Dalarnas län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att tre hektar flottledsåterställning genomförs. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Västmalands län, Skinnskattebergs, Köpings och Fagersta kommuner behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter. 5(51)

6 Åtgärdsprogram för Hedströmmens åtgärdsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (51)

7 1. Beskrivning av åtgärdsområdet Hedströmmens avrinningsområde är km 2 och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Avrinningsområdet sträcker sig över tre län och åtta kommuner (figur 1a). Vattensystemet har sina källflöden i Dalarnas sydvästra delar, i området kring Malingsbo-Kloten, och rinner genom Smedjebackens kommun i Dalarnas län. I Örebro län rinner det igenom Lindesbergs och Ljusnarsbergs kommuner. Den största delen av avrinningsområde ligger i Västmanlands län och sträcker sig igenom kommunerna Fagersta, Skinnskatteberg, Surahammar, Kungsör och Köping. Slutligen mynnar Hedströmmens avrinningsområde i Mälarens västligaste bassäng, Galten. I avrinningsområdet bor totalt personer, varav i tätort och på landsbygden. Avrinningsområdet domineras av skogsmark (77 procent) och inslaget av åkermark är ganska begränsat (8 procent). Åkermarken är koncentrerad till huvudfårans närområde i de nedre delarna av systemet. Hedströmmens huvudfåra har bra vattenkvalitet med en del forsande vattendragssträckor. Detta ger goda möjligheter till bestånd av öring och flodpärlmusslor. Det finns idag flodpärlmusslor inom flera områden i Hedströmmens avrinningsområde. Att det inte finns musslor på fler ställen beror på alla de vandringshinder som dämmer Hedströmmen och hindrar vandrande öring. I Hedströmmens avrinningsområde finns 46 ytvattenförekomster, varav 18 är sjöar och 28 är vattendrag (figur 1b). Det finns dessutom åtta grundvattenförekomster. 7(51)

8 Figur 1a. Översiktskarta för Hedströmmens avrinningsområde. 8(51)

9 Figur 1b. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(51)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Hedströmmens avrinningsområde uppnår 13 av de 46 vattenförekomsterna god ekologisk status (figur 2). Det är huvudsakligen fysisk påverkan och försurning som påverkar vattenkvaliteten i Hedströmmens avrinningsområde. Vad gäller fysisk påverkan är framför allt vandringshinder ett stort problem. De försurningskänsliga områdena ligger till stor del i systemets källflöden. Långt ner i vattensystemet finns en viss påverkan av näringsämnen i samband med att inslaget av åkermark ökar. 13 förekomster har måttlig ekologisk status, fyra har otillfredsställande ekologisk status och två har dålig ekologisk status. De betydande påverkanskällorna till fysisk påverkan är morfologiska och fysiska förändringar av sjöar och vattendrag. Försurningens påverkanskällor är atmosfärisk deposition och diffus påverkan från skogsbruk. I vattenförekomster med övergödningsproblem är diffusa utsläpp från jordbruk och enskilda avlopp de viktigaste påverkanskällorna. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. status med avseende på SFÄ uppnås inte i fyra vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av zink och koppar. 10(51)

11 Figur 2. Ekologisk status för ytvattenförekomsterna i Hedströmmens avrinningsområde. Kemisk status Ingen av de 46 ytvattenförekomsterna i Hedströmmens avrinningsområde bedöms uppnå god kemisk status. Anledningen är att kvicksilver överstiger gränsvärdet i samtliga vattenförekomster. Om kvicksilverhalten i fisk undantas bedömningen uppnår alla vattenförekomster utom två god kemisk status (figur 3), Dagarn och Övre Skärsjön i Västmanlands län. I Dagarn har halten av bromerade flamskyddsmedel (bromerade difenyletrar; 11(51)

12 PBDE) undersökts i fisk och överskridit EU:s gränsvärde. Halten av PBDE analyserades i abborrar från vattenförekomsten i en screeningundersökning från svenska referenssjöar Samma undersökning har skett i Övre Skärsjön och även där har halten av PBDE överskridits. Halterna kan inte antas ha förändrats på ett betydand sätt sedan Figur 3. Kemisk status exklusive kvicksilver i ytvattenförekomsterna i Hedströmmens avrinningsområde. 12(51)

13 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk Samtliga åtta grundvattenförekomsterna i Hedströmmens avrinningsområde bedöms ha god kemisk status. Ingen av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kemisk status till Kvantitativ status och risk Samtliga åtta grundvattenförekomsterna i Hedströmmens avrinningsområde bedöms ha god kvantitativ status. Ingen av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kvantitativ status till Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten/förekomsterna inom ett sådant område är särskilt skyddsvärda ur ett EUperspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7. Miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 3 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 4 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom Hedströmmens avrinningsområde finns inget EU-bad utpekat. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 5 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom Hedströmmens avrinningsområde finns två dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter 67. Inom Hedströmmens avrinningsområden finns totalt ett tjugotal skyddade områden. Områdena har skyddats genom att naturreservat och/eller Natura områden upprättats. Av de skyddade områdena är det totalt fem områden som berör vattenförekomster. Tre av områdena utgör en stor del av en eller flera vattenförekomster och två av dessa områden har pekats ut för sina värden i vatten (Håltjärnsbäcken och Hedströmmen). Naturreservaten och Natura 2000-området Hedströmmen (SE ) är en del av vattenförekomsten Hedströmmen: mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern. Området är utpekat på grund av att Hedströmmen här strömmar/forsar fram genom en ravin. I området finns arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och stensimpa (Cottus gobio) som båda finns upptagna i art- och habitatdirektivet. Flodpärlmusslan är fridlyst och har klassificerats till starkt hotad (EN). 3 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 4 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG 5 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 6 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 7 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 13(51)

14 Natura 2000-område Håltjärnsbäcken (SE ) är en del av vattenförekomst Håltjärnsbäcken. Naturtypen i området är oligo-mesotrofa sjöar samt mindre vattendrag (3260). I området finns också arterna flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) och stensimpa (Cottus gobio) som båda finns upptagna i art- och habitatdirektivet. Naturreservat Råmyran som också är Natura 2000-område (Råmyran - SE ) utgör en del av vattenförekomst Råmyrbäcken (SE ). Området är utpekat på grund av att det är ett större opåverkat myrkomplex. Vegetationsstrukturen i området är varierande och förutsättningarna för en ostörd fauna är god. Sunnanfors naturreservat utgör en del av vattenförekomst Hedströmmen: mellan Storsjön och mynningen till Djurlångsån (SE ). Reservatet har bildats för att motverka igenväxning av ett öppet välhävdat åkerlandskap. Reservatsgränsen sträcker sig till mitten av Hedströmmen där fastighetsgränsen går. Reservatet utgör därför endast en del av Hedströmmens fulla bredd. Hedströmmen karakteriseras här av att vara meandrande samt att den har en lövrik och väl beskuggande kantzon. Naturreservat Malingsbo-Kloten är ett kuperat och höglänt barrskogsområde i Bergslagen. Området är hela hektar stort, varav 2000 hektar består vatten. Reservatet har pekats ut för att skydda naturvärden i skyddsvärda delar av området samt för att underlätta för allmänheten att vistas i reservatet, det vill säga underlätta för friluftslivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) 8 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. Inom Hedströmmens avrinningsområde är det de södra delarna av avrinningsområdet som ligger inom nitratdirektivets gräns. Området ligger inom Köpings och Kungsörs kommuner. Totalt berörs tre stycken vattenförekomster. De delar av Hedströmmens avrinningsområde som omfattas av nitratdirektivet ligger i Köpings och Kungsörs kommuner. Bestämmelser om Nitratkänsliga områden tar sin början i Hedströmmen där Gisslarboån flödar samman med Hedströmmens huvudfåra. Från sammanflödet och nedströms till mynningen i Mälaren omfattas all jordbruksmark av direktivets krav. I Hedströmmens avrinningsområde omfattas idag ca hektar åkermark (61 procent), av totalt hektar i hela avrinningsområdet, av nitratdirektivet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i 8 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 14(51)

15 vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten 16 vattenförekomster (sex vattendrag och 10 sjöar) har idag miljökvalitetsnormen god ekologisk status vattenförekomster (20 vattendrag och sju sjöar) har tidsundantag till 2021, skälen är orimliga kostnader och tekniskt omöjligt (tabell 1). Tre vattenförekomster (Övre Skärsjön, Uggelforsån och Råmyrbäcken) har tidsundantag till 2027, skälen är naturliga förhållanden (försurning). Håltjärnsbäckens bedöms ha måttlig ekologisk status på grund av att beståndet av flodpärlmussla i vattendraget har problem med reproduktionen. För att förbättra tillståndet krävs åtgärder mot de vandringshinder som idag finns i vattendraget. Då flodpärlmusslan är en hotad art är det angeläget att åtgärderna vidtas snarast möjligt. Därför får vattenförekomsten ingen tidsfrist. 44 vattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Två sjöar har tidsundantag till 2027 på grund av pentabromerad difenyleter (PBDE). 15(51)

16 Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån Gisslarboån: Sågdammen, Gisslarboån Lillsvan Gisslarboån: Sundsån Långsvan Hedströmmen: mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern Flenaån: mellan Långbjörken och Öbjörken Gisslarboån: mellan Långsvan och Norrsjön Flenaån: Gillboån, Flenaån Uggelforsån Gisslarboån: Gunnilboån Lilla Kedjen Hedströmmen: mellan Nedre och Övre Vättern Övre Skärsjön "Namnlös": Lanforsån Gisslarboån: Erlandsbobäcken, Bockhammarsån, Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Observera att Flenaån: mellan Långbjörken och Öbjörken ska ha tidsfrist till 2021 på grund av konnektivitet (orimliga kostnader) och försurning (tekniskt omöjligt). Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE status 2015 status 2027 status 2027 Övergödning, Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Övergödning, Konnektivitet, Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Orimliga kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader) Försurning (Naturliga förhållanden), Konnektivitet () Konnektivitet, Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Försurning (Naturliga förhållanden) Konnektivitet (Orimliga kostnader) Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) 16(51)

17 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Dammängsån Ribäcken SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Råmyrbäcken SE status 2027 Försurning (Naturliga förhållanden) Darsbobäcken: mellan Storsjön och Dagarn SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Gisslarboån: mellan Nedre Gävjan och Trehörningen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Tekniskt omöjligt) Skälsjöbäcken SE status 2015 Hedströmmen: mellan Storsjön och mynningen till Djurlångsån SE Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Hedströmmen SE Konnektivitet (Orimliga kostnader) Djurlångsån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Håltjärnsbäcken SE status 2015 Stora Djurlången SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Vattendrag mellan St Korslången och Långvattnet SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Övra Malingsbosjön SE Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Stora Korslången SE Konnektivitet (Orimliga kostnader) Långvattnet SE Konnektivitet (Orimliga kostnader) Hedströmmen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet, Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Hedströmmen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) 17(51)

18 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Hedströmmen SE Konnektivitet (Orimliga kostnader) Grundvatten Samtliga grundvattenförekomster har miljökvalitetsnormerna god kvantitativ status 2015 och god kemisk grundvattenstatus Kompletterande krav för skyddade områden I Hedströmmens avrinningsområde finns fem Natura 2000-områden och naturreservat som berör vattenförekomster. Inga av dessa vattenförekomster har kompletterade krav för de berörda skyddade områden. 18(51)

19 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Endast fem vattenförekomster (11 procent) har miljöproblemet övergödning (figur 4). En av vattenförekomsterna är Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån. Där indikerar kiselalger och bottenfauna näringspåverkan, medan mätningar av fosfor visar på god status. De övriga fyra vattenförekomsterna ligger längst ner i Gisslarboån (Gisslarboån: Sågdammen, Lillsvan, Gisslarboån: Sundsån samt Långsvan). Även här är problemen lindriga. Vattenförekomsterna ligger nära gränsen mellan god och måttlig status avseende de parametrar som visar på övergödning. 19(51)

20 Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 20(51)

21 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras skillnaden mellan uppmätt koncentration av fosfor i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 9 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 10. I Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån är statusen med avseende på fosfor god, men biologin visar på näringspåverkan. Därför har förbättringsbehovet beräknats som 10 procent av den modellerade fosforbelastningen. I Gisslarboån: Sågdammen är förbättringsbehovet beräknat utifrån uppmätta halter av fosfor och den modellerade belastningen. Mätningar saknas i de tre uppströms liggande vattenförekomsterna med övergödningsproblem. I dessa har förbättringsbehovet beräknats som 10 procent av den modellerade fosforbelastningen. Förbättringsbehovet har fördelats om mellan vattenförekomsterna genom en optimeringsmodell som minimerar det totala åtgärdsbehovet 11. När betinget optimerats har Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån inget beting. De fem nedersta vattenförekomsterna i Gisslarboån (Gisslarboån: Sågdammen, Lillsvan, Gisslarboån: Sundsån, Långsvan samt Gisslarboån: mellan Långsvan och Norrsjön) har ett gemensamt beting på drygt 500 kg fosfor per år (figur 5). Betinget är beräknat utifrån mätningar av fosfor i Gisslarboån: Sågdammen. Eftersom bara fyra mätningar genomförts är betinget osäkert. 9 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Gyllström, M. m.fl, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland Ej publ. 21(51)

22 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 22(51)

23 2.1.3 Källor till påverkan Fosfortillförsel från jordbruket är den dominerande källan i Hedströmmens avrinningsområde (figur 6). En annan betydande källa är enskilda avlopp. I Gisslarboå-systemet står dessa två källor för merparten av den antropogena belastningen 12. Även skogen står för en betydande del av fosfortillförseln. Den består nästan uteslutande bakgrundsläckage och därför föreslås inga åtgärder i skogen. Figur 6. Källfördelning av fosfor för Hedströmmens avrinningsområde. I Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån är påverkan från jordbruk betydande. Påverkan blir intensivare närmare Mälaren. Så gott som hela vattenförekomsten har även betydande påverkan från enskilda avlopp. Hela det övergödda området i Gisslarboå-systemet har betydande påverkan från jordbruk. Den betydande påverkan från enskilda avlopp är koncentrerad runt Lillsvan Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom Hedströmmens avrinningsområde har åtgärder genomförts för att minska belastningen av näringsämnen. I första hand handlar det om strukturkalkning som finansierats med hjälp av LOkala VAttenvårdsprojekt (LOVA) 13. I Hedströmmens avrinningsområde har ett LOVAprojekt genomförts under I projektet strukturkalkade 170 hektar åkermark och det beräknas ha minskat läckaget av fosfor till vattenförekomst Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån med ca 30 kg per år. Kungsörs kommun har 2014 påbörjat ytterligare ett strukturkalkningsprojekt som ska vara färdigt hösten Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr LOkala VAttenvårdsprojekt ersätter genomförande av åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 23(51)

24 Flera lantbrukare inom Hedströmmens avrinningsområde är idag anslutna till Greppa näringen 14. Av totalt hektar jordbruksmark inom Hedströmmens avrinningsområdet är idag 894 hektar ansluten. Hur stor reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma men det finns forskning inom området som tyder på att rådgivningen har effekt på näringsläckaget om det genomförs i stor skala 15. Föreslagna åtgärder De åtgärder som behöver genomföras för att uppnå god ekologisk status framgår av tabell 2. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp till hög skyddsnivå 16 samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. Åtgärderna når uppskattningsvis knappt 80 procent av betinget. Eftersom det endast baseras på fyra provtagningar är det osäkert. Därför föreslås ytterligare utredning av åtgärdsbehovet i avrinningsområdet innan ytterligare åtgärdsförslag tas fram. Ansvarig för denna utredning är Länsstyrelsen i Västmanlands län. Tabell 2. Åtgärder för i Gisslarboå-systemet för att nå god ekologisk status med avseende på fosfor rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärds storlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) Strukturkalkning 370 Hektar Anpassade skyddszoner på åkermark 51 Antal Våtmark - fosfordamm 0,75 Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel Skyddszoner, 0-2 meter 3,4 Hektar 2, Skyddszoner, 2-6 meter 6,9 Hektar 2, Skyddszoner, 6-10 meter 4,7 Hektar 1, Kalkfilterdiken 140 Hektar Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 440 Antal Våtmark för näringsretention 39 Hektar SUMMA Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 15 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 16 I tabell 3 saknas åtgärden Åtgärdande av EA från normal till hög skyddsnivå. Detta kommer att korrigeras efter samrådet. 24(51)

25 2.2 Försurning Tillstånd Inom Hedströmmens avrinningsområde omfattas 203 km 2 av kalkningsverksamhet, vilket motsvarar cirka 19 procent av avrinningsområdets yta. Av 46 vattenförekomster i avrinningsområdet bedöms 17 vattenförekomster ha miljöproblemet försurning (figur 7). Kunskapen om vilka vatten som har försurningsproblem är god. I tretton vattenförekomster har kalkningsåtgärder genomförts sedan Inom kalkningsverksamheten optimeras kalkningsinsatserna kontinuerligt för att säkerställa att kalkningen anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Hedströmmens avrinningsområde är att nuvarande bestånd av flodpärlmussla, flodkräfta, öring, elritsa och mört fortsatt ska vara livskraftiga samt att gynna fritidsfisket. Fyra vattenförekomster ingår inte i kalkningsverksamheten trots att de har försurningsproblem. En anledning till att vattenförekomsterna inte kalkas är att de fungerar som referensobjekt inom nationell miljöövervakning och regional kalkeffektuppföljning. En annan orsak är att det i praktiken är svårt att åtgärda försurningen. Även om beprövade kalkningsmetoder skulle användas ger det troligtvis inte tillräcklig kalkeffekt för att nå god status. 25(51)

26 Figur 7. Vattenförekomster som bedöms ha miljöproblemet försurning i Hedströmmens avrinningsområde. Kartan visar också vilka kalkområden som ingår i dagens kalkningsverksamhet. 26(51)

27 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. Förbättringsbehov har bedömt för 12 av de 17 vattenförekomster som har miljöproblemet försurning. Åtta av vattenförekomsterna har ett mycket stort förbättringsbehov (>0,4, se figur 8). Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan användas som förbättringsbehov för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Nedfallet av svavel är ca 3 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 2,9 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. 27(51)

28 Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är cirka 559 hektar skog avverkad mellan Det motsvarar 3 procent av skogsarealen Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom avrinningsområdet sker regelbunden kalkning i 13 vattenförekomster och 25 mindre sjöar (så kallat övrigt vatten). Planerade åtgärder genomförs enligt ett regionalt kalkningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samarbete med huvudmän för kalkningens genomförande. Berörda huvudmän i avrinningsområdet är Fagersta, Köpings, Smedjebackens, Skinnskattebergs och Surahammars kommuner. För att uppnå fastställda ph-mål enligt kalkningsprogrammet spreds ca 180 ton kalk per år i vattenförekomsterna under perioden Den årliga kalkkostnaden för perioden beräknas uppgå till ca kronor (tabell 3). Detaljerad information om planerad och utförd kalkning finns i den Nationella Kalkdatabasen 17. Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt Länsstyrelsen Västmanland, Länsstyrelsen Dalarna Kalkning med flyg Länsstyrelsen Västmanland, Länsstyrelsen Dalarna Summa: Fagersta, Köpings, Smedjebackens, Skinnskattebergs, Surahammars kommun Fagersta, Köpings, Smedjebackens, Skinnskattebergs, Surahammars kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att minimera skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Inom Hedströmmens avrinningsområde har samtliga vattenförekomster sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver. Två vattenförekomster, Övre Skärsjön och Dagarn, har dessutom sänkt kemisk status med avseende på PBDE. PBDE ingår i gruppen bromerade flamskyddsmedel som bland annat finns i plast, gummi och textilier. Man vet ganska lite om hällsoeffekten av bromerade flamskyddsmedel, men de tros vara cancerogena. Halten av PBDE har undersökts i abborre i vattenförekomsterna (51)

29 Särskilt förorenade ämnen, SFÄ, ingår i den fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorn. SFÄ ligger inom den ekologiska statusen men berör miljögifter. Inom Hedströmmens avrinningsområde återfinns fyra vattenförekomster där parametrarna zink och koppar bidrar till att den ekologiska statusen sänks. Inom avrinningsområdet återfinns förorenad mark och gammal industrimark. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöpåverkan i de enskilda vattenförekomsterna finns publicerad i VISS 18. Åtgärder som efterbehandling av miljögifter är motiverat i de vattenförekomster som är påverkade av PBDE, koppar och zink. För mer specifika åtgärder krävs fler undersökningar Förbättringsbehov Inom Hedströmens avrinningsområde har den kemiska statusen klassificerats ner med avseende på PBDE. Den ekologiska statusen är bland annat nedklassad på grund av förhöjda halter av koppar och zink. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (QS) (tabell 4). Den uppmätta halten zink och koppar avser filtrerad halt samt korrigering av naturliga bakgrundshalter. Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter och vattenförekomst. Vattenförekomst Övre Skärsjön: SE Parameter/ kvalitetsfakto r PBDE Koppar Zink Uppmätt halt 0,58 µg/kg VV* 7,1 µg/l 6,1 µg/l Gränsvärde/ QS-sediment 0,0085 µg/kg VV* 4 µg/l 3 µg/l Matris Fisk Vatten Vatten Förbättringsbehov 0,00057 mg/kg VV* 7,1 µg/l 6,1 µg/l Dagarn: SE Uggelforsån SE Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån SE Hedströmmen: mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern SE *Våtvikt PBDE 0,48 µg/kg VV* 0,0085 µg/kg VV* Fisk 0,00047 mg/kg VV* Koppar 18,96 µg/l 4 µg/l Vatten 18,96 µg/l Zink 8 µg/l 3 µg/l Vatten 8 µg/l Zink 5,98 µg/l 3 µg/l Vatten 5,98 µg/l Zink 6,74 µg/l 3 µg/l Vatten 3 µg/l Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö både från punktkällor och via diffus spridning från många typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. De kartlagda och potentiella källorna i området är främst diffus spridning från förorenad mark (tabell 5) (51)

30 Tabell 5. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i Hedströmmens avrinningsområde och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Övre Skärsjön: SE Dagarn: SE Uggelforsån: SE Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån: SE Hedströmmen: mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern: SE Åtgärder Parameter/ kvalitetsfaktor PBDE Koppar Zink PBDE Koppar Zink Zink Zink Påverkanskälla Atmosfärisk deposition Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Atmosfärisk deposition Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Genomförda och planerade åtgärder Inom Hedströmmens avrinningsområde finns ett objekt, Kohlswa Gjuteri AB, där åtgärdsutredningar har gjorts och en delåtgärd är avslutad. Men det krävs fler utredningar och åtgärder inom objektsområdet. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god status, inom Hedströmmens avrinningsområde, är främst efterbehandling av förorenade områden (tabell 6). 30(51)

31 Tabell 6. Förbättringsbehovet, påverkan och åtgärder per parameter. * Våtvikt Vattenförekomst Övre Skärsjön: SE Parameter/ kvalitetsfaktor PBDE Koppar Zink Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* 0,00057 mg/kg VV* 7,1 µg/l 6,1 µg/l Efterbehandling av miljögifter Dagarn: SE Uggelforsån SE Hedströmmen: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Gisslarboån SE Hedströmmen: mellan mynningen till Gisslarboån och Nedre Vättern SE PBDE 0,00047 mg/kg VV* Efterbehandling av miljögifter Åtgärdsutredning Koppar 18,96 µg/l Efterbehandling av miljögifter Zink 8 µg/l Zink 5,98 µg/l Efterbehandling av miljögifter Zink 6,74 µg/l Efterbehandling av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. 2.4 Främmande arter I Hedströmmens avrinningsområde finns främmande arter i vissa vattenförekomster i Västmanlands län. Främmande arter har inte varit statussättande inom avrinningsområdet eftersom det inte går att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Ingen främmande art har hittats i Örebros eller i Dalarnas län som kan anses utgöra ett så allvarligt miljöproblem att den påverkar statusklassificeringen i avrinningsområdet. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. I kartläggningen av fysisk påverkan har konnektivitet (vandringshinder) prioriterats, eftersom det finns mer data tillgängligt. Dataunderlag och åtgärder är därför mer genomarbetade för konnektivitet än för flöde och morfologi. Kartläggningen avseende hydrologi och morfologi bygger på modellerad data respektive GIS-analyser och har därför en något lägre tillförlitlighet. Omfattningen av påverkan fångas ofta väl i dessa analyser men graden av påverkan är mer osäker. 31(51)

32 Avseende morfologi har endast närområde och svämplan klassificerats, vilket avspeglas i att den åtgärd som föreslås för morfologiska förändringar i nuläget är anläggande av ekologiskt funktionella kantzoner. De markavvattningar eller rätningar och rensningar som finns i avrinningsområdet syns inte i kartläggningen. Därför finns heller inga konkreta åtgärder som anknyter till denna typ av morfologisk påverkan. Inom Hedströmmens avrinningsområde har elva vattenförekomster problem med flödesförändringar, 29 med konnektivitetsförändringar och 10 med morfologiska förändringar (figur 9). En särskilt problematisk vattenförekomst är Uggelforsån där konnektivitetsförändringar konstaterats som en orsak till att god ekologisk status är i riskzonen att inte nås till För att avgöra vilka åtgärder som krävs för att skapa fysiska förutsättningar för att uppnå god ekologisk status krävs ytterligare utredning. Att föreslå utrivning eller fiskväg är inte självklart då ån rinner från Övre Skärsjön som är påverkad av miljögifter, såsom PBDE och metaller. 32(51)

33 Figur 9. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem i Hedströmmens avrinningsområde Tillstånd De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 33(51)

34 Bedömningen av morfologiskt tillstånd och hydrologisk regim är gjorda med hjälp av GISanalyser respektive modelleringar som bör verifieras innan de kan ge utslag i bedömningen av ekologisk status. Konnektivitet Konnektivitet är ett mått på möjligheten för vattenlevande organismer eller landlevande organismer, med del av sin livscykel i vatten, att förflytta sig upp- och nedströms i vattendrag eller längs grunda områden i sjöar. Följden av bristande konnektivitet är att fiskar och andra vattenlevande arter inte längre kan röra sig fritt i vattensystemet. Konnektiviteten bedöms om möjligt utifrån vilka fiskarter med vandringsbehov man hittat i vattenförekomsten, i förhållande till vilka arter som borde finnas. De flesta fiskarter har ett behov av att vandra och vandrar mellan flera ytvattenförekomster under del av sin livscykel. I praktiken har man inte alltid haft tillgång till data som visar tillgången på fisk. Man har istället gjort en indirekt bedömning utifrån befintliga vandringshinders passerbarhet, vattenförekomstens placering i vattensystemet samt fiskars beteende. Statusklassificeringen i Hedströmmens avrinningsområde visar att 29 vattendrag har sämre än god status, med avseende på parametern konnektivitet (figur 10). När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma i vattenförekomsten saknas. I Hedströmmens avrinningsområde finns totalt 245 artificiella vandringshinder enligt de karteringar som gjorts, varav 153 ligger i vattenförekomster. Vandringshindren utgörs av dammar och vägtrummor. Naturliga hinder är inte medräknade. 34(51)

35 Figur 10. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 19. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 19 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. 35(51)

36 Hydrologisk regim Hydrologisk regim i vattendrag beskrivs av det hydrologiska tillstånd en vattenförekomst har med avseende på flödesvolym, flödesdynamik och tillgänglig flödesenergi. Flödesvolymen bestämmer vilken utbredning akvatiska habitat kan ha och därmed var de vattenlevande organismerna kan leva. Flödesdynamiken beskriver hur vattnets flöde varierar över tiden mellan låg-, medel- och högvattenföring. Flödesenergi är ett mått på kraften i det flödande vattnet som påverkar morfologin i vattendraget och skapar olika vattenmiljöer att leva i. Hydrologisk regim beskrivs av de underliggande parametrarna volymavvikelse, flödets förändringstakt, vattnets förändringstakt och specifik flödesenergi. När hydrologisk regim är klassad som sämre än god innebär det att inte heller finns förutsättningar för god ekologisk status. Vid bedömning av hydrologisk regim är den sämsta parametern utslagsgivande, eftersom det räcker att en parameter är sämre än god för att det ska få omfattande negativa konsekvenser för biologin i vattnet. För att bedöma hur den hydrologiska regimen i en vattenförekomst påverkats av mänsklig verksamhet jämförs reglerade och oreglerade förhållanden. Klassificeringarna som har använts vid bedömning av hydrologisk regim har utförts av SMHI och baseras på beräkningar av dygnsvärden av vattenföring för vattendrag respektive vattenstånd för sjöar, för perioden Man har använt sig av den hydrologiska modellen S-HYPE för att få fram värden där inga mätningar finns. Modellberäkningarna ger en fingervisning om årsregleringen i landets större magasin. Korttidsregleringar för mindre vattendrag och sjöar, såsom vecko-, dygns- och timreglering, tas dock inte hänsyn till i klassificeringen. Statusklassificeringen i Hedströmmens avrinningsområde visar att elva vattendrag har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim. Detta innebär att flöde och volym avviker mer än 15 procent från naturliga förhållanden och att vattenståndet försämras snabbare än 0,15 meter per timme. För sjöar får avvikelsen mellan reglerat och naturligt vattenstånd inte vara större än 0,25 meter om statusen ska betraktas som god. Klassificeringen är gjord efter en modellering som behöver styrkas innan den kan få större genomslag på den ekologiska statusen. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 36(51)

37 Morfologiskt tillstånd Morfologiskt tillstånd är förenklat en beskrivning av de fysiska förhållanden som råder i en vattenförekomst och hur de avviker i förhållande till ett referenstillstånd med ingen eller mycket lite mänsklig påverkan. De morfologiska förhållandena beskrivs via djup, bredd, typ av bottensediment, vilka typer av ackumulations- eller erosionsformer som finns i vattnet såsom revlar, dyner och deltabildningar, samt förekomst av död ved. Även former och strukturer av skapade av människan såsom pirar, stenkistor, bryggor, utfyllnader och muddringar ingår i beskrivningen. Vid bedömning av kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd tas medelvärdet av de klassificerade parametrarna, som då visar en genonsnittlig status för de parametrar som ingår i bedömningen. För vattenförekomsterna i Hedströmmens avrinningsområde har endast parametrarna vattendragets närområde och svämplanets strukturer och funktion i vattendrag klassificerats. Svämplanet är den flacka ytan längs vattendraget/sjön som bildas genom återkommande översvämningar. Närområdet är markområdet närmast en vattenförekomst, 30 meter från strand-/vattenlinjen. För närområde anges den mänskliga påverkan som andel aktivt brukad mark och anlagda ytor. En sammanvägning av dessa parametrar ger kvalitetsfaktorn morfologiskt tillstånd. 13 förekomster bedöms inte uppnå god status med avseende på morfologiskt tillstånd, varav en har dålig status (figur 11). Vid en status som är lägre än god utgörs mer än 15 procent av närområdet/svämplanet av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. För dålig status är mer än 75 procent av närområdet påverkat. Klassificeringen är gjord efter en GIS-analys som behöver styrkas innan den kan få större genomslag på den ekologiska statusen. Nästan all morfologisk påverkan leder till förlust eller förändring av habitat som i sin tur leder till mer homogena samhällen eller/och utarmning av biodiversiteten. 37(51)