Kolbäcksåns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Kolbäcksåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(58)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Kolbäcksåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 Vatteninformationssystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(58)

4 Sammanfattning Kolbäcksåns avrinningsområde är 3117 km 2, vilket gör det till det tredje största avrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt. Det sträcker sig över tre län och fjorton kommuner. Vattensystemet har sina källflöden i Dalarnas län och mynnar i Västmanlands län i Freden, en vik i västra Mälaren. I Kolbäcksåns avrinningsområde finns det 120 ytvattenförekomster. Av dessa har 16 god ekologisk status, 92 måttlig, fem otillfredsställande, och tre dålig ekologisk status. Vandringshinder, reglering, försurning, övergödning och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) samt rensning av flottleder är del av orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. Fyra ytvattenförekomster har klassificerats som kraftigt modifierade vatten (KMV). Tre av dessa bedöms ha otillfredsställande ekologisk potential och en dålig ekologisk potential. I avrinningsområdet finns 27 grundvattenförekomster. Samtliga bedöms ha god kemisk status. Det finns två grundvattenförekomster där det finns en risk att god kemisk status inte kan uppnås. För att samtliga vattenförekomster i Kolbäcksåns avrinningsområde ska uppnå god ekologisk status krävs en rad åtgärder. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan är omfattande. Inom avrinningsområdet är 37 vattenförekomster påverkade av flödes, 91 av konnektivitets och 42 av morfologiska. För att uppnå god ekologisk status behöver åtgärderna miljöanpassade flöden, fiskvägar eller utrivning av vandringshinder, ekologiskt funktionella kantzoner och flottledsåterställning genomföras. Miljöproblemet miljögifter är omfattande och 21 vattenförekomster är utpekade. Orsaken är metaller och organiska miljögifter. Föreslagna åtgärder utgörs av efterbehandling av förorenade områden, dagvattenåtgärder och minskade utsläpp av miljögifter. Försurning påverkar 33 vattenförekomster inom avrinningsområdet. I 31 av dessa har kalkningsåtgärder genomförts sedan Kalkningsinsatserna optimeras kontinuerligt för att säkerställa att åtgärderna anpassas utifrån rådande försurningssituation. Övergödning är ett relativt litet problem. Den är störst i de nedre delarna av avrinningsområdet från mynningen till Mälaren och uppströms till Östersjön. För att uppnå god ekologisk status behöver tillförseln av fosfor minska. De åtgärder som beräknats kunna leda till den största minskningen av fosfor är strukturkalkning, anpassade skyddszoner, anläggning av fosfordammar. Om föreslagna åtgärder genomförs är det möjligt att nå god ekologisk status med avseende på övergödning. För att följa miljökvalitetsnormerna i Kolbäcksåns avrinningsområde behöver senast 2018 ett antal åtgärder sättas in. Åtgärderna listas nedan utifrån miljöproblem. Flera myndigheter och kommuner kommer att bli involverade i åtgärdsarbetets genomförande. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan behöver: Havs- och vattenmyndigheten vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelserna i Västmanlands, Dalarnas och Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar. 4(58)

5 Länsstyrelserna i Västmanlands, Dalarnas och Örebro län bedriva tillsyn och prövning så att minimitappning och miljöanpassade flöden vid dammar, fiskvägar och torrfåror genomförs. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska verka för att flottledsåterställningar genomförs. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. För Miljöproblemet miljögifter behöver: Länsstyrelserna i Västmanlands län och Dalarnas län behöver bedriva tillsynsvägledning till kommunerna så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Ludvika, Smedjebackens, Fagersta, Surahammars och Hallstahammars kommun bedriva nödvändig tillsyn så att utsläpp av miljöfarliga ämnen minskar och att miljökvalitetsnormer följs. Ludvika, Smedjebackens, Fagersta, Surahammars och Hallstahammars kommun se över dagvattnets belastning och eventuellt genomföra åtgärder för att minska denna. Ludvika, Smedjebackens, Fagersta, Surahammars och Hallstahammars kommun inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av miljögifter. För miljöproblemet övergödning behöver: Jordbruksverket tillsyns vägleda länsstyrelser och kommuner för att dessa i ett senare skede ska kunna utföra relevanta tillsynsinsatser. Smedjebacken, Ludvika, Fagersta, Norbergs, Surahammars och Hallstahammars kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelserna i Västmanlands och Dalarnas län behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Smedjebacken, Ludvika, Fagersta, Norbergs, Surahammars och Hallstahammars kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal och/eller hög skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att reningsverksåtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen. Hallstahammars kommun i samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk och avloppsledningsnät. För otillräckligt dricksvattenskydd: Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammars kommuner revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. För Miljöproblem i grundvattenförekomster Länsstyrelsen i Västmanland utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (58)

6 Åtgärdsprogram för Kolbäcksåns åtgärdsområde... 1 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Statusklassificeringen och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Miljögifter Klorid Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Skyddade områden inom Kolbäcksåns avrinningsområde Kompletterande krav för skyddade områden Kompletterande åtgärder för skyddade områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (58)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Kolbäcksåns åtgärdsområde är i det här fallet samma sak som avrinningsområdet. Kolbäcksåns avrinningsområde är 3117 km 2 och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Det är det tredje största avrinningsområdet i Norra Östersjöns vattendistrikt och sträcker sig över tre län (Dalarna, Västmanland och Örebro) och 14 kommuner. Vattensystemet har sina källor i Dalarnas län och mynnar i Freden, en vik i västra Mälaren, som ligger i Västmanlands län. I hela avrinningsområdet bor drygt personer, varav cirka i tätort och cirka på landsbygden. Avrinningsområdet utgörs till största del av skogsmark (78 procent). Utmed Kolbäcksåns huvudfåra finns tätorter och jordbruksmark. Inslaget av jordbruksmark är dock litet, bara 4% av avrinningsområdet och är till största delen koncentrerad till huvudfårans närområde i de nedre delarna av systemet. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns det 120 ytvattenförekomster, varav 44 är sjöar och 76 är vattendrag (figur 2). Dessutom finns det 27 grundvattenförekomster. Två av dem (Färnaåsen: Stjärnvik-Bastmora och SE ) beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Hedströmmens avrinningsområde eftersom de sträcker sig över både Kolbäcksåns och Hedströmmens avrinningsområden. Foto: Länsstyrelsen i Västmanlands län Sommaren 2014 startade en omfattande brand i östra delarna av avrinningsområdet, nordost om Seglingsberg. Branden spred sig över ett stort område och ödelade en stor del av skogen här. Detta har påverkat såväl vattenföringen i området som vattenkvaliteten. SGU och SLU inledde under hösten 2014 projekt för att undersöka grund- och ytvatten i det branddrabbade området. Syftet är att undersöka vilka effekter branden har på vattenföring och vattenkvaliteten i området. Projektet pågår under tre år och väntas vara klart (58)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(58)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(58)

10 1.1 Statusklassificeringen och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och potential I Kolbäcksåns avrinningsområde finns det 120 ytvattenförekomster. Av dessa vattenförekomster har 16 god ekologisk status, 92 måttlig ekologisk status, fem otillfredsställande ekologisk status, och tre dålig ekologisk status (figur 3). Vandringshinder, reglering, försurning och särskilda förorenande ämnen (SFÄ) samt rensning av flottleder är de huvudsakliga orsakerna till att god ekologisk status inte uppnås. Även övergödning påverkar vissa vattenförekomster negativt. Fyra ytvattenförekomster har klassificerats som kraftigt modifierade vatten (KMV). Tre av dessa bedöms ha otillfredsställande ekologisk potential och en måttlig ekologisk potential. Figur 3. Ytvattenförekomster i Kolbäcksåns avrinningsområde och deras ekologiska status. 10(58)

11 Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen är det åtta vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status. Dessa ligger inom Dalarnas län. Sjöarna Södra Barken, Norra Barken, Väsman, Övre Hillen, Nedre Hillen, Bysjön samt de två vattendragsträckorna Kolbäcksån (SE ) och Kolbäcksån (SE ) har bedömts inte uppnå god kemisk status (figur 4). Orsaken är framförallt förhöjda halter av PAH:er och tungmetaller i sedimenten. I de nämnda vattenförekomsterna med undantag för Bysjön, har dessutom förhöjda halter av polybromerade difenyletrar (PBDE) uppmätts i fisk. I Övre Hillen har även förhöjda halter av hexaklorcyklohexan och hexaklorbensen uppmätts i bottensedimenten. I Norra Barken har förhöjda halter av TBT uppmätts i sediment. Sedimentprovtagning har bara skett i Dalarnas län och inte i Västmanlands län. Detta kan vara orsaken till att flera ämnen, som PAH:er och tungmetaller, har hittats i ytvattenförekomster och därmed påverkat den kemiska statusen i Dalarnas län men inte i Västmanlands län (figur 4). Figur 4. Kemisk status ytvatten (exklusive kvicksilver och PBDE). 11(58)

12 Miljöproblem Miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan är betydande i Kolbäcksåns avrinningsområde. Totalt påverkas 101 vattenförekomster på något sätt av fysisk påverkan. Framförallt är vandringshinder ett stort problem. Miljöproblemet försurning finns i 33 ytvattenförekomster som huvudsakligen ligger i avrinningsområdets källflöden. Miljöproblemet miljögifter finns i 21 ytvattenförekomster. Detta beror bland annat på förorenad mark, tidigare gruvverksamhet och atmosfärisk deposition. Miljöproblemet övergödning är litet i Kolbäcksåns avrinningsområde. Totalt är åtta ytvattenförekomster påverkade. Problemet återfinns i de delar som ligger längst nedströms och närmast Mälaren. Ovanstående miljöproblem beskrivs i detalj i kapitel 2. Fel! Hittar inte referenskälla Grundvatten Kemisk status och risk Samtliga grundvattenförekomster i Kolbäcksåns åtgärdsområde bedöms ha god kemisk status. Det finns dock två grundvattenförekomster (Färnaåsen: Oti-Björsbo och SE ) som riskerar att inte uppnå god kemisk (figur 5). I Färnaåsen: Oti-Björsbo har spår av bekämpningsmedel (BAM; 2,6-diklorbensamid), förhöjda kloridhalter samt PAH:er påträffats. Halterna för dessa ämnen har inte överskridit riktvärdena för god kemisk status, men de har legat över utgångspunkten för att vända trend. I vattenförekomsten SE har spår av bekämpningsmedel påträffats. Även här har halterna inte överskridit riktvärdet för god kemisk status, men har legat över utgångspunkten för att vända trend. Detta innebär att åtgärder bör vidtas för att se till att halterna inte ökar i de två grundvattenförekomsterna. Kvantitativ status och risk Samtliga 27 grundvattenförekomster i Kolbäcksåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status. Ingen risk föreligger att de inte har god kvantitativ status även (58)

13 Figur 5. Grundvattenförekomster där det finns risk att kemisk status inte uppnås till Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. För vattenförekomster som är kategoriserade som kraftigt modifierade eller konstgjorda vatten tillämpas miljökvalitetsnormen ekologisk potential. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs 13(58)

14 även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status I tabell 1 redovisas MKN för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status I avrinningsområdet har 76 vattenförekomster tidsundantag till 2021 och 24 vattenförekomster har tidsundantag till I avrinningsområdet finns även fyra vattenförekomster (SE , SE , SE och SE ) som har god ekologisk potential 2027 som MKN. De specifika tidsundantagen för vattenförekomsterna och orsakerna till dessa finns beskrivna i tabell 1. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Kolbäcksån: mellan Freden/Mälaren och "Sörstafors" Svenbybäcken Kolbäcksån: mellan "Sörstafors" och Östersjön SE SE SE status 2027 status 2027 potential 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Flödes Övergödning (Tekniskt omöjligt), Övergödning (Tekniskt omöjligt), (Tekniskt omöjligt), Flödes (Tekniskt omöjligt) 14(58)

15 Östersjön SE status 2027 Övergödning Kolbäcksån: mellan Östersjön och Gnien SE status 2027 Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Kolbäcksån: mellan Gnien och Stora Nadden SE (Tekniskt omöjligt), Flödes Kolbäcksån: mellan Stora Nadden och Virsbosjön SE status 2027 Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Kolbäcksån: mellan Virsbosjön och Åmänningen SE status 2027 Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Åmänningen SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), (Tekniskt omöjligt) 15(58)

16 Ån SE Haggeån inflöde till Simmelsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Billsjön SE Snytsboån: mellan Åmänningen och Snyten SE status 2027 Stora Aspen SE status 2027 Övergödning SFÄ (Tekniskt omöjligt) Snyten SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Tunkarlsbobäcken SE Simmelsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Haggeån mellan Simmelsjön och St Avlången SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Kolbäcksån: mellan Stora Aspen och "Semla" SE status 2027 (Tekniskt omöjligt), (Tekniskt omöjligt), Flödes 16(58)

17 Tunkarlsbobäcken SE status 2027 Stora Avlången SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Hyttån SE Södra Barken SE status 2027 Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Snytsboån: Snytsboån, Norbergsån SE status 2027 Haggeån SE Flödes Saxån SE SE SE status 2021, kostnader) Hyttån SE status 2027, kostnader) 17(58)

18 Västra Sveten SE Hyttån SE Östra Sveten SE status 2027 Snösjön SE Saxån SE Dammsjön SE Noren SE status 2027 Haggeån SE Flödes Norra Barken SE Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Snytsboån: Svartbäcken SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Snytsboån: Botån, Flikån SE (58)

19 Gonäsån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Haggen SE Flödes Pillisoån SE Försurning (Tekniskt omöjligt) "Namnlös": Sågån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Haggeån SE status 2027 Flödes Larsboån SE Storsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Nedre Hillen SE status 2027 Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Kolbäcksån SE potential 2027 (Tekniskt omöjligt), Flödes (Tekniskt omöjligt), 19(58)

20 SFÄ (Tekniskt omöjligt) Gonäsån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), "Namnlös": mellan Gäsen och Dammsjön SE Jörken SE Kolbäcksån SE Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Storsjöån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Leran SE SFÄ (Tekniskt omöjligt) Larsboån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Pillisoån SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Kolbäcksån SE Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Väsman SE (58)

21 Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Övre Hillen SE status 2027 Flödes SFÄ (Tekniskt omöjligt) Kolbäcksån SE potential 2027 (Tekniskt omöjligt), Flödes (Tekniskt omöjligt), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Pillisoån SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Stimmerboån SE Storsjöån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Kolbäcksån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Larsboån SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Gäsen SE "Namnlös": Stensjöån, Dyllingsån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Stora Låsen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), 21(58)

22 Låsån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Larsboån SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Gräftån SE Kolbäcksån SE Kolbäcksån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Finnbobäcken SE Kolbäcksån SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Kolbäcksån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Kolbäcksån SE potential 2027 (Tekniskt omöjligt), Flödes (Tekniskt omöjligt) Övre Noren SE (58)

23 Ursån SE Stora Ursen SE Stimmerboån SE Finnbobäcken SE Norsån SE Flödes Gänsån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Norrboån SE Björken SE status 2027 Norsen SE Flödes Bysjön SE status 2027 Långalen SE Gänsen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), 23(58)

24 Saxen SE Stimmerboån SE Gläcken SE SFÄ (Tekniskt omöjligt) Norrboån SE Flödes Norsån SE Gänsån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödes Lilla Lövsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Saxhyttån SE Stora Lövsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), 24(58)

25 Norrboån SE Flödes Tyren SE Orsen SE Norrboån SE Flödes Saxhyttån SE MKN för kemisk status Tidsundantag till 2021 finns för fyra av avrinningsområdets vattenförekomster (Norra Barken, Väsman, Övre Hillen och Bysjön). För en vattenförekomst,södra Barken, återfinns tidsundantag till Övriga ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Övergödningen i Kolbäcksåns avrinningsområde är ett relativt litet problem. Av de 120 vattenförekomsterna bedöms åtta ha övergödningsproblem (tre sjöar och sex vattendrag). Det motsvarar sju procent av vattenförekomsterna (figur 6). Ytterligare en 25(58)

26 vattenförekomst (Snyten) riskerar att ha problem, men där saknas data för att kunna göra en säker bedömning. Övergödningen är främst lokaliserad till de nedre delarna av avrinningsområdet från mynningen till Mälaren och uppströms till Östersjön. Två av sjöarna (Åmänningen och Stora Aspen) uppströms Östersjön bedöms ha lindriga problem med övergödning. Två vattenförekomster (Gonäsån) i Dalarnas län har övergödningsproblem. Svenbybäcken är den vattenförekomst som skiljer sig från övriga vattenförekomster inom Kolbäcksåns avrinningsområde. Bäcken har fått bedömningen otillfredsställande status utifrån undersökningar av kiselalger. För sjöarna Stora Aspen, Åmänningen och Östersjön bedöms växtplankton till måttlig status. Mätningar av fosfor visar emellertid på låga fosforhalter och statusen för näringsämnen bedöms som god. För Östersjön ligger halterna på god status men nära gränsen till måttlig. Även halterna av kväve i ytvattnet är låga i dessa sjöar. I bottenvattnet i Stora Aspen förekommer periodvis mycket höga halter av både kväve och fosfor. 26(58)

27 Figur 6. Vattenförekomster med miljöproblemet övergödning i Kolbäcksåns avrinningsområde Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnet och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad 27(58)

28 belastning 5 per vattenförekomst uttrycks förbättringsbehovet i kilogram fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 6. De största förbättringsbehoven finns i de två vattenförekomsterna i Kolbäcksån som ligger längst ned i avrinningsområdet och närmast Mälaren. I Åmänningen och Östersjön är statusen med avseende på fosfor god. Eftersom biologiska undersökningar ändå indikerar näringspåverkan har förbättringsbehovet uppskattats till tre respektive tio procent av belastningen. Förbättringsbehovet har fördelats mellan vattenförekomsterna så att det totala åtgärdsbehovet minimerats 7 (figur 7). I mynningen är totalfosforhalten uppmätt till 32 µg/l och för att uppnå god ekologisk status behöver halten sänkas till 30 µg/l. För hela Kolbäcksåns avrinningsområde behöver därmed tillförseln av fosfor till vatten minska med cirka 1500 kilogram. Med undantag för Gonäsån, längre uppströms i Dalarnas län, är reduktionsbehovet och därmed åtgärderna lokaliserade till de delar av Kolbäcksåns avrinningsområde som ligger inom Västmanlands län. 5 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Gyllström, M. m.fl, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland 2016:19. 28(58)

29 Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 29(58)

30 2.1.3 Källor till påverkan Källfördelningen av fosfor i hela Kolbäcksåns avrinningsområde framgår av figur 8 8. Fosfortillförsel från skogen är den dominerande källan. Fosfortillförseln från skogen består nästan uteslutande av bakgrundsläckage och därför föreslås inga åtgärder i skogen. Näst efter skogen står jordbruket för en betydande del av fosfortillförseln. Avloppsreningsverk, enskilda avlopp och dagvatten är andra betydande källor. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 8. Källfördelning av fosfor för Kolbäcksåns avrinningsområde. I Kolbäcksåns avrinningsområde är påverkan från jordbruk betydande i den södra delen upp till Stora Nadden. Påverkan från enskilda avlopp är också koncentrerad till den södra delen av avrinningsområdet (upp till Östersjön) men även Stora Aspen är påverkad av fosforutsläpp från de enskilda avloppen. I området i närheten av tätorten Hallstahammar finns dessutom betydande påverkan från dagvatten. 8 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (58)

31 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Arbetet med att åtgärda läckage av näringsämnen från enskilda avlopp och avloppsreningsverk har pågått under många år. Sedan 2010 har det varit möjligt att finansiera åtgärder som minskar läckaget av näringsämnen till vatten med hjälp av Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) 9. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde har åtta LOVA-projekt genomförts. Ett projekt handlade om att Hallstahammars kommun skulle minska belastningen av ovidkommande vatten på avloppsledningsnätet. Ett annat gällde strukturkalkning av 110 hektar åkermark i anslutning till vattenförekomsterna Svenbybäcken och Kolbäcksåns huvudfåra (Kolbäcksån: mellan Sörstafors och Östersjön). Projekten beräknas att ha minskat tillförseln av fosfor till Kolbäcksån med cirka 30 kg fosfor per år. Övriga sex projekt som genomförts i Dalarnas län omfattar en gemensam avloppsanläggning i Larsbo, Vattenpark Vikersvik, inventering av dagvatten från industriområdena Gunnars och Söderbärke, Vattenplan för Smedjebackens kommun, inventering av tillskottsvatten i Vad och tank- och sanitetsanläggning i Väsman. Minskningen av tillförseln av fosfor har inte varit möjligt att uppskatta för alla projekt men minskningen omfattar minst 270 kg fosfor per år. Flera lantbrukare inom Kolbäcksåns avrinningsområde är idag anslutna till Greppa näringen 10. Totalt omfattas 3000 av hektar jordbruksmark. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Däremot antyder forskningen på området att rådgivning har haft önskad effekt när det gäller att minska läckage av näringsämnen till vatten 11. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att nå god ekologisk status i Kolbäcksåns avrinningsområde framgår av tabell 2. I första hand behöver ett antal åtgärder på jordbruksmark tillsammans med enskilda avlopp (till normal skyddsnivå) och avloppsreningsverk (rening av totalfosfor till 0,1 mg/l) genomföras. De åtgärder som kan leda till de största minskningarna av fosfortillförsel till vatten inom jordbruket är strukturkalkning, fosfordammar och anpassade skyddszoner. Tillsammans kan de stå för cirka hälften av hela reduktionsbehovet. Eftersom dessa åtgärder är de mest kostnadseffektiva bör de genomföras i stor omfattning som är möjlig för att de totala kostnaderna ska minimeras. För enskilda avlopp behöver kommunerna prioritera tillsynen inom de delavrinningsområden som har ett fosforbeting (Figur 7). Åtgärdsprogrammet till 2021 bedöms endast med gällande styrmedel kunna leda till åtgärder motsvarande cirka 300 av det dryga ton som behövs för att nå god ekologisk status. Det är främst de kostnadseffektiva åtgärderna på jordbruksmark som inte bedöms kunna genomföras i tillräcklig mängd. 9 Lokala vattenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 10 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 11 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 31(58)

32 Effekten av åtgärderna för kustvattenförekomsterna framgår av Tabell 3. Tabell 2. Föreslagna åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade 7,2 Hektar 260 0, skyddszoner* Fosfordamm* 2,0 Hektar 240 1, Strukturkalkning* Hektar 320 2, Minskat fosforläckage 3 0, vid spridning av stallgödsel* Kalkfilterdiken* 81 Hektar 15 0, Tvåstegsdiken* 0,2 Hektar 7 0, Enskilda avlopp till 550 Antal normal skyddsnivå Enskilda avlopp från 220 Antal 10 2, normal till hög skyddsnivå Våtmark* 11 Hektar 7 2, SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 32(58)

33 2.2 Försurning Tillstånd Inom Kolbäcksåns avrinningsområde omfattas 897 km 2 av kalkningsverksamhet. Det motsvarar cirka 28 procent av avrinningsområdets yta. Av 120 vattenförekomster i avrinningsområdet har 33 vattenförekomster miljöproblemet försurning (figur 9). Kalkningsåtgärder har genomförts i 31 vattenförekomster sedan I elva av dessa vattenförekomster har kalkningen lagts vilande under senare år med möjlighet att återuppta kalkningsinsatsen igen. Kunskapen om vilka vatten som har försurningsproblem är god. Inom kalkningsverksamheten optimeras kalkningsåtgärderna kontinuerligt för att säkerställa att kalkningen anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkningen i Kolbäcksåns avrinningsområde är att nuvarande bestånd av flodpärlmussla, flodkräfta, öring, elritsa och mört fortsatt ska vara livskraftiga samt att gynna fritidsfisket. Två vattenförekomster kalkas inte trots att de har försurningsproblem. Anledningen till att dessa vattenförekomster inte kalkas är att de fungerar som referensobjekt för kunskap om försurningssituationen i okalkade vatten. Figur 9. Vattenförekomster som har miljöproblemet försurning samt områden som ingår i dagens kalkningsverksamhet. 33(58)

34 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovets storlek baseras på delta-ph ( ph) som beskriver hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. Delta ph 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status. Delta-pH är skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år Delta-pH tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt delta-ph för ett kalkpåverkat vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från ett närliggande, okalkat vatten. Förbättringsbehovet har bedömts för 25 vattenförekomster med miljöproblemet försurning. I Kolbäcksåns avrinningsområde har elva vattenförekomster ett delta ph som är större än 0,4 vilket innebär att förbättringsbehovet för dessa vattenförekomster är stort (figur 10). Delta-pH innehåller dock osäkerheter och behöver rimlighetsbedömas innan det kan användas som förbättringsbehov för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner eller avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 10. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Nedfallet av svavel är cirka 2,54 kg/hektar och år, vilket bedöms överskrida den mängd som skogsmarken tål inom området (ca 2,5 kg/hektar och år). Nedfallet av kväveoxider är däremot under gränsen för vad skogsmarken tål. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en faktor som kan motverka möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de 34(58)

35 försurade områdena är cirka 1920 hektar skog avverkad mellan Det motsvarar 5 procent av skogsarealen Åtgärder Inom avrinningsområdet kalkas 20 vattenförekomster och 25 mindre sjöar (så kallade övriga vatten). Planerade åtgärder genomförs enligt ett regionalt kalkningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samarbete med huvudmän för kalkningens genomförande. Berörda huvudmän i avrinningsområdet är Norbergs, Ljusnarsbergs, Gagnefs, Ludvika och Smedjebackens kommuner. För att uppnå fastställda ph-mål enligt kalkningsprogrammet spreds under perioden cirka 860 ton kalk per år i vattenförekomsterna. Den årliga kalkkostnaden för perioden beräknas uppgå till cirka kronor (tabell 4). Detaljerad information om planerad och utförd kalkning finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt Kalkning med flyg Länsstyrelsen Västmanland, Länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsen Västmanland, Länsstyrelsen Dalarna Norbergs, Ludvika och Smedjebackens kommuner Norbergs och Smedjebackens kommuner Kalkning med Länsstyrelsen Dalarna Ludvika och Smedjebackens doserare kommuner Summa: Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att minska skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring och anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. Möjliga åtgärder för att minska utsläpp av kväveoxid och svavel är minskad deposition av försurande ämnen från svenska och internationella källor (till exempel sjöfart och koleldning). 35(58)

36 2.3 Miljögifter Tillstånd De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Inom Kolbäcksåns avrinningsområde återfinns 21 vattenförekomster där parametern zink bidrar till att den ekologiska statusen sänks. Samtliga ytvattenförekomster i Sverige har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om dessa ämnen undantas bedömningen är det åtta vattenförekomster i Kolbäcksåns avrinningsområde som inte uppnår god kemisk status. Södra Barken, Norra Barken, Väsman, Övre Hillen, Nedre Hillen, Bysjön samt de två vattendragsträckorna Kolbäcksån (SE ) och Kolbäcksån (SE ) har bedömts inte uppnå god kemisk status. Orsaken är framförallt förhöjda halter av PAH:er och tungmetaller i sedimenten. I de ovanstående har dessutom förhöjda halter av PBDE i fisk uppmätts i alla vattenförekomster utom i Bysjön. I Övre Hillen har även hexaklorcyklohexan och hexaklorbensen uppmätts i förhöjda halter i bottensedimenten, och i Norra Barken har förhöjda halter av TBT i sediment uppmätts. Vid klassificeringen har möjligheten till expertbedömning utnyttjats i enlighet med Havs- och vattenmyndighetens skrivelse 12. Utsläppskällor för miljögifter är dels direkta punktutsläpp från industrier, avloppsreningsverk eller andra miljöfarliga verksamheter, men många ämnen tillförs också diffust genom atmosfärisk deposition. Utsläpp kan också ske i form av läckage från förorenad mark. Tidigare luftdeponerade ämnen kan också frigöras genom diffusa läckage från skogsmark. För flera tungmetaller anses detta generellt vara den största källan sett över hela landet, men lokalt kan punktutsläppskällor dominera. Dagvatten från tätorter kan också ha ett högt föroreningsinnehåll. I alla tätorter i delområdet har industriell verksamhet pågått under mycket lång tid. Framförallt metallindustri har bidragit till att den historiska belastningen av tungmetaller till Kolbäcksån varit hög. I synnerhet området vid den tidigare gruvverksamheten vid Saxdalen har visats läcka stora mängder av framförallt zink, men även andra tungmetaller. Inom åtgärdsområdet återfinns även annan förorenad mark och spår av äldre industriell verksamhet. Detaljerade beskrivningar av statusklassificeringen och miljöpåverkan i de enskilda vattenförekomsterna finns publicerad i VISS 13. Åtgärder som efterbehandling av miljögifter är motiverat i de vattenförekomster som är påverkade av zink, koppar, bly, nickel, PAH:er och kadmium. För mer specifik åtgärd krävs fler undersökningar. För kvicksilver och polybromerade difenyletrar har inga åtgärder föreslagits. Åtgärdande av miljöproblem med dessa ämnen kräver nationella och internationella insatser snarare än lokala Förbättringsbehov Inom Kolbäcksåns avrinningsområde har status klassificerats ned med avseende på kvicksilver, zink, koppar, bly, kadmium, nickel, flouranten, TBT, PBDE, naftalen och benso(a)pyren. De alternativa gränsvärden för sediment som föreslagits för dessa ämnen har dock inte ansetts som tillräckligt tillförlitliga för att enbart dessa ämnen ska kunna 12 Skrivelse med rekommendationer angående klassgränser för Särskilda Förorenande Ämnen och expertbedömning vid kemisk statusklassificeringen. Havs- och Vattenmyndigheten (58)

37 klassa ner kemiska status för en vattenförekomst. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (QS) (se tabell 5). 37(58)

38 Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Förkortningen TS står för torrsubstans, vv för våtvikt. I de fall där gränsvärdet markerats med asterisk (*) anges att överskridandet i första hand markerar ett övervakningsbehov och att gränsvärdet inte är bör anses tillräckligt tillförlitligt för att det ska kunna fastställas att god kemisk status ej uppnås. I de fall en halt angetts som okänd baseras bedömningen på en extrapolering från angränsande vattenförekomster där det med stor säkerhet kan förmodas att halten överskrider gränsvärdet Vattenförekomst Kolbäcksån mellan Östersjön och Gnien SE Parameter/ kvalitetsfakto r Uppmätt halt Gränsvärde/Q S-sediment Matris Förbättringsbe hov 5,88 µg/l 3 µg/l Vatten 2,88 µg/l Kolbäcksån mellan Virsbosjön och Åmänningen SE ,9 µg/l 3 µg/l Vatten 7 µg/l Leran SE µg/l 3 µg/l Vatten 11 µg/l Södra Barken SE Kadmium Bly Nickel PBDE Naftalen Benso(a)pyren 16 µg/l 1390 mg/kg TS 3,9 mg/kg 158 mg/kg 19 mg/kg 0,32 µg/kg vv 2100 µg/kg TS 230 µg/kg TS* 3 µg/l 230 mg/kg TS 2,3 mg/kg 131 mg/kg 13 mg/kg 0,0085 µg/kg vv 138 µg/kg TS* 91,5 µg/kg TS* Vatten Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment 13 µg/l 1160 mg/kg TS 1,6 mg/kg TS 27 mg/kg TS 6 mg/kg TS 0,31 µg/kg vv 1962 µg/kg TS 138,5 µg/kg TS Norra Barken SE Kadmium Bly Bly Nickel PBDE TBT 14 µg/l 1050 mg/kg TS 3,1 mg/kg 1,4 µg/l 202 mg/kg TS 23 mg/kg 0,50 µg/kg vv 14,1 µg/kg TS 3 µg/l 230 mg/kg TS 2,3 mg/kg 1,2 µg/l 131 mg/kg 13 mg/kg 0,0085 µg/kg vv 10 µg/kg TS* Vatten Sediment Sediment Vatten Sediment Sediment Biota Sediment 11 µg/l 820 mg/kg TS 0,8 mg/kg TS 0,2 µg/l 71 mg/kg TS 10 mg/kg TS 0,49 µg/kg vv 4,1 µg/kg TS Nedre Hillen SE PBDE 15 µg/l okänd 3 µg/l 0,0085 µg/kg vv Vatten Biota 12 µg/l okänd Övre Hillen SE Kadmium Bly Koppar PBDE HCH HCB Benso(a)pyren 14 µg/l 5 µg/l 1730 mg/kg TS 4,2 mg/kg 210 mg/kg 77 mg/kg 0,85 µg/kg 73 µg/kg TS 41 µg/kg TS 150 µg/kg TS 3 µg/l 3 µg/l 230 mg/kg TS 2,3 mg/kg 131 mg/kg 64 mg/kg TS 0,0085 µg/kg vv 10,3 µg/kg TS* 16,9 µg/kg TS* 91,5 µg/kg TS* Vatten Vatten Sediment Sediment Sediment Sediment Biota Sediment Sediment Sediment 11 µg/l 2 µg/l 1500 mg/kg TS 1,9 mg/kg TS 79 mg/kg TS 13 mg/kg TS 0,84 µg/kg vv 62,7 µg/kg TS 24,1 µg/kg TS 58,5 µg/kg TS 38(58)

39 Väsman SE Koppar Kadmium Bly Nickel Flouranten PBDE 14 µg/l 854 mg/kg TS 173 mg/kg 2,9 mg/kg 136 mg/kg 26 mg/kg 19 mg/kg 0,26 µg/kg vv 3 µg/l 230 mg/kg TS 127 mg/kg TS 2,3 mg/kg 131 mg/kg 13 mg/kg 2 mg/kg 0,0085 µg/kg vv Vatten Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Sediment Biota 11 µg/l 624 mg/kg TS 46 mg/kg TS 0,6 mg/kg TS 5 mg/kg TS 13 mg/kg TS 17 mg/kg TS 0,25 µg/kg vv Bysjön SE Bly 2,5 µg/l 1,2 µg/l Vatten 1,3 µg/l Kolbäcksån SE µg/l 3 µg/l Vatten 11 µg/l Kolbäcksån SE µg/l 3 µg/l Vatten 13 µg/l Kolbäcksån SE PBDE 17 µg/l okänd 3 µg/l 0,0085 µg/kg vv Vatten Biota 14 µg/l okänd Kolbäcksån SE PBDE okänd okänd 0,0085 µg/kg vv 0,0085 µg/kg vv Vatten Biota okänd okänd Gläcken SE µg/l 3 µg/l Vatten 42 µg/l Kolbäcksån mellan Freden/Mälaren och Sörstafors SE µg/l 3 µg/l Vatten 4 µg/l Kolbäcksån mellan Stora Aspen och Semla SE µg/l 3 µg/l Vatten 11 µg/l Kolbäcksån mellan Sörstafors och Östersjön SE ,8 µg/l 3 µg/l Vatten 4,8 µg/l Kolbäcksån mellan Gnien och Stora Nadden SE ,6 µg/l 3 µg/l Vatten 0,6 µg/l Åmänningen SE µg/l 3 µg/l Vatten 9 µg/l Virsbosjön SE µg/l 3 µg/l Vatten 7 µg/l Stora Nadden SE µg/l 3 µg/l Vatten 3 µg/l 39(58)

40 Östersjön SE ,8 µg/l 3 µg/l Vatten 2,8 µg/l Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö både från punktkällor och via diffus spridning från många typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Tidigare luftdeponerade ämnen kan också frigöras genom diffusa läckage från skogsmark. För flera tungmetaller anses detta generellt vara den största källan sett över hela landet. Nedanstående tabell 6 visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter som angetts ha betydande påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. De största källorna till påverkan bedöms vara ett antal större förorenade markområden som bidrar till att vattensystemet belastas med relativt stora mängder tungmetaller. Utsläppen från industrier är idag betydligt mindre än tidigare och utgör förmodligen en relativt liten del av tungmetallutsläppen. I alla tätorter i delområdet har industriell verksamhet pågått under mycket lång tid. Framförallt metallindustrin har bidragit till att den historiska belastningen till Kolbäcksån varit hög. 40(58)

41 Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Kolbäcksån mellan Östersjön och Gnien SE Parameter/ kvalitetsfaktor Påverkanskälla Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Kolbäcksån mellan Virsbosjön och Åmänningen SE Leran SE Södra Barken SE Norra Barken SE Nedre Hillen SE Övre Hillen SE Kadmium Bly Nickel Koppar Kadmium Bly Nickel Kadmium Bly Koppar HCH HCB Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Punktkällor IPPC-industri Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Atmosfärisk deposition Punktkällor IPPC-industri Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Atmosfärisk deposition Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Punktkällor IPPC-industri Punktkällor Inte IPPC-industri Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Atmosfärisk deposition Väsman SE Bysjön SE Kolbäcksån SE SE SE Gläcken SE Kadmium Bly Nickel Flouranten Bly Punktkällor, reningsverk - generellt Punktkällor IPPC-industri Punktkällor Inte IPPC-industri Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark 41(58)

42 Kolbäcksån mellan Freden/Mälaren och Sörstafors SE Kolbäcksån mellan Stora Aspen och Semla SE Kolbäcksån mellan Sörstafors och Östersjön SE Kolbäcksån mellan Gnien och Stora Nadden SE Åmänningen SE Virsbosjön SE Stora Nadden SE Östersön SE Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom Kolbäcksåns avrinningsområde är det sju före detta bensinstationer (SPI Miljösaneringsfond AB -SPIMFAB) som är åtgärdade. Det finns åtta stycken åtgärder som ligger som planerade för efterbehandling av miljögifter, en dagvattenåtgärd och två åtgärder för utsläppsreduktion av miljögifter. Detta beror på att åtgärdsutredningar är igång men det krävs fler undersökningar eller att delåtgärder är genomförda. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god status, inom Kolbäcksåns avrinningsområde, kan ses i tabell 7. Åtgärderna omfattar ett övergripande behov då påverkanskällorna är diffusa. Med övergripande behov menas att fler undersökningar krävs för att kunna ange en mer specifik åtgärd och storlek på åtgärd. Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder för att nå god status för miljögifter Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Åtgärd Kostnad (kr/år)* Gläcken SE Efterbehandling av miljögifter (58)

43 Väsman SE Övre Hillen SE Koppar Kadmium Bly Nickel Flouranten Kadmium Bly Koppar Efterbehandling av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Dagvattenåtgärder Leran SE Efterbehandling av miljögifter Kolbäcksån SE Efterbehandling av miljögifter Norra Barken SE Södra Barken SE Koppar Kadmium Bly Nickel Bly Efterbehandling av miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Bysjön SE Efterbehandling av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. 2.4 Främmande arter Främmande arter finns i avrinningsområdet i vissa vattenförekomster. Det går dock inte att avgöra i vilken utsträckning den ekologiska statusen påverkas. Därför får främmande arter ingen påverkan på den ekologiska statusen för någon vattenförekomst. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan beskriver i vilken utsträckning antropogena, fysiska av en vattenförekomst påverkar dess ekologiska status. En vattenförekomst bedöms ha miljöproblemet om dess ekologiska status är lägre än god, eller om den befinner sig i risk för försämring av status från hög eller god, och om detta kan härledas till av vattenförekomstens hydromorfologi. Dessa hydromorfologiska kan indelas i tre underkategorier; konnektivitets, flödes och morfologiska. Kolbäcksån och flera av dess biflöden sträcker sig genom gamla brukssamhällen och är därför påverkade av rensning i anslutning till olika typer av hyttverksamheter och annan äldre kraftutvinning, som inte är aktiv idag. Kolbäcksån är även påverkad av torrlaggda strömsträckor samt vandringshinder som ofta är kopplat till en dålig hydrologisk situation. 43(58)

44 Inom Kolbäcksåns avrinningsområde har 101 av 120 ytvattenförekomster miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (figur 11). Figur 11. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem i Kolbäcksåns avrinningsområde s s innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. 44(58)

45 Tillstånd I Kolbäcksåns avrinningsområde har 91 vattenförekomster problem med konnektivitets. Förbättringsbehov I avrinningsområdet finns behov av att åtgärda 100 vandringshinder för att uppnå god ekologisk status med avseende på konnektivitet. För vattendraget Haggeån mellan Simmelsjön och Stora Avlången anges dock förbättringsbehovet som den totala vattendragslängd som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. För Simmelsjön och Stora Avlången anges förbättringsbehovet som den ytareal i sjön som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet för vattendraget cirka 0,5 kilometer och 46 hektar för de två sjöarna. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs av dämningar och felaktigt placerade vägtrummor. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. En mindre del av dämningarna används för vattenkraftsutvinning, dessa är ofta kopplade till höga kulturmiljövärden. Flertalet av dämningarna är kulturmiljöer där vattenkraft historiskt funnits, men där vattenkraftsutvinning inte längre är aktiv. Åtgärder För att nå förbättringsbehovet behöver 105 åtgärder utföras (tabell 8). Åtgärder kan bestå i att dammar rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Andra åtgärder kan exempelvis föreslås med avsikten att uppnå att tillräckligt högt flöde i fiskvägar för att de ska fungera eller att åtgärda en trumma som behöver läggas om eller bytas Flödes Ett naturligt vattenflöde och flödesenergi, som kan variera under året, skapar förutsättningar för de akvatiska habitatens utbredning, både i tid och i rum. Flödes leder därmed till försämrade förutsättningar för många av arterna i vattnet. Tillstånd I Kolbäcksåns avrinningsområde har 37 vattenförekomster problem med flödes. Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på flödes anges som m 3 /s (MLQmedellågvattenföring) och antalet dammar som behöver förändra tappningsregimen. Totalt är förbättringsbehovet 20 m 3 /s och 38 dammar (MLQ är inte medräknat för dessa dammar). För vattenförekomsten Haggeån mellan Simmelsjön och Stora Avlången finns ett förbättringsbehov för parametern volymavvikelse som ligger på 0,04 m 3. Källor till påverkan Aktiv reglering av dammar är det största problemet med avseende på flödes i avrinningsområdet. En del av dämningarna används för aktiv vattenkraftsutvinning, men flertalet av dämningarna utgörs av kulturmiljöer där vattenkraftsutvinning inte längre är aktiv. 45(58)

46 Åtgärder För att nå förbättringsbehovet föreslås sex åtgärder med miljöanpassade flöden (tabell 8) som möjliga. Åtgärden miljöanpassade flöden beskriver den nödvändiga nivån av flöden som krävs för att upprätthålla ursprungliga och livskraftiga populationer ger en bild av i vilken utsträckning vattenförekomsten är fysiskt förändrad. I stort sätt all morfologisk påverkan leder till eller förluster av habitat som i sin tur leder till utarmning av biodiversiteten. Tillstånd I Kolbäcksåns avrinningsområde har 42 vattenförekomster problem med morfologiska. Förbättringsbehov I Kolbäcksåns avrinningsområde har förbättringsbehovet angetts till antal kilometer vattendrag som är i behov av flottledsrestaurering samt antal hektar som behöver restaureras till följd av rensningar med mera. Totalt är cirka sex kilometer vattendrag i behov av flottsledsåterställning. För de vattenförekomster där brukad mark och anlagda ytor överskrider 15 procent av svämplanets och närområdets yta är förbättringsbehovet att minska den arealen så att 15 procent inte överskrids. Det beräknade förbättringsbehovet är baserat på en grov modell där resultatet måste verifieras med ytterligare utredningsåtgärder för att fastställa ett mer realistiskt förändringsbehov. Källor till påverkan Det finns två huvudsakliga orsaker till morfologiska i Kolbäcksåns avrinningsområde. En orsak är att vattendragen rensats för de verksamheter som förr fanns i anslutning till vattnen. En annan orsak är att de berörda vattenförekomsternas svämplan och närområde består i för stor utsträckning av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. Aktivt brukad mark avser i detta fall jord- och skogsbruk. Med anlagda ytor menas ytor som hårdgjorts i sambandmed exploatering Åtgärder För att nå förbättringsbehovet har i Kolbäcksåns avrinningsområde 23 åtgärder med funktionella kontzoner föreslagits som möjliga, samt sex åtgärder med flottledsåterställning. Detta förslag omfattar anläggning av 840 hektar kantzon samt flottledsåterställning på åtta hektar vattendrag (tabell 8). Osäkerheten i förbättringsbehovet återspeglas även bedömningen av dessa åtgärders omfattning. Åtgärden ekologiskt funktionell kantzon innebär förenklat att en zon skapas som innefattar strandzonen och det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Åtgärden kan exempelvis innefatta gallring av skog där en naturlig föryngring tillåts och plantering av gräs, träd och buskar. Åtgärden flottledsåterställning syftar till att restaurera flottleden till ett så ursprungligt skick som möjligt. 46(58)

47 Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Flödes Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Miljöanpassade flöden 6 8,9 Kubikmeter 5, Minimitappning/ vatten i fiskväg vid vattenkraftverk s 9 29 Meter Fiskväg Meter Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Meter Omläggning/byte av vägtrumma 1 1 Antal 0, Teknisk fiskväg för nedströmspassage 9 9 Antal Utrivning av vandringshinder Antal Ekologiskt funktionella kantzoner Hektar Flottledsåterställning 6 8,1 Hektar 0, SUMMA 271, (58)

48 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Samtliga 25 grundvattenförekomster i Kolbäcksåns avrinningsområde har bedömts uppnå god kemisk och kvantitativ status. Endast två av grundvattenförekomsterna bedöms riskera att inte uppnå god kemisk. I Färnasåsen: Oti Björsbo har bekämpningsmedelsrester och PAH uppmätts och den icke namngivna grundvattenförekomsten SE har bekämpningsmedelsrester uppmätts. Ingen av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kvantitativ. 3.1 Miljögifter Tillstånd Grundvattnet provtogs år 2010 på fyra platser vid samma tillfälle i grundvattenförekomsten Färnaåsen: Oti-Björsbo. På en av dessa platser påträffades BAM i en halt över utgångspunkten att vända trend. Halten av PAH uppmättes vid en av dessa fyra provplatserna (Viksviken). Halten låg över utgångspunkten att vända trend. Grundvattenförekomsten SE vid Sunnansjö har provtagits och analyserats med avseende på bekämpningsmedel vid 47 tillfällen. I dessa har bekämpningsmedel detekterats i 28 fall Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som skillnaden mellan den uppmätta halten och utgångspunkt för att vända trend. För Färnaåsen: Oti-Björsbo är förbättringsbehovet för BAM 0,03 µg/l och för PAH 20 ng/l. Förbättringsbehovet för SE vid Sunnansjö uppskattas till 0,06 µg/l för BAM Källor till påverkan BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil, som ingick i preparatet Totex Strö som idag är förbjudet. Preparatet har använts som totalbekämpningsmedel på bland annat grusgångar, banvallar och i ledningsgravar. Problem med BAM har oftast visats vara långvariga. För både Färnaåsen: Oti-Björsbo och SE bedöms BAM komma från diffusa påverkanskällor. PAH är en grupp av ämnen som finns i stenkol och petroleum. PAH förekommer i stadsmiljöer samt i förorenade jordmassor. Orsaken till något förhöjda halter av PAH i Färnaåsen är okänd och påverkanskällan/källorna bedöms därför som diffusa, men kan misstänkas bero på förorening av mark Åtgärder Skyddspumpning där grundvattnet pumpas upp och renas är en åtgärd som har föreslagits för att minska BAM i grundvattenförekomsterna. Det är den vanligaste metoden för att sanera förorenat grundvatten, där bland annat biologiska eller kemiska nedbrytningsprocesser, koncentrationsmetoder och olika typer av reaktiva barriärer eller 48(58)

49 filter kan användas. Men på grund av diffusa påverkanskällor behöves en fördjupad kartläggning och undersökande övervakningar genomföras innan specifika åtgärder kan bestämmas. 3.2 Klorid En av områdets grundvattenförekomster, Färnaåsen: Oti-Björsbo, har miljöproblemet klorid Tillstånd Kloridhalten i den aktuella grundvattenförekomsten har mätts på fyra platser vid ett tillfälle Medelhalten i de fyra proverna var över utgångspunkt för att vända trend Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anges som skillnaden mellan den uppmätta halten och utgångspunkten för att vända trend. Förbättringsbehovet i grundvattenförekomsten i är 36 mg/l Källor till påverkan Saltning av väg 66 är den troligaste orsaken till de förhöjda kloridhalterna i grundvattenförekomsten Åtgärder Trafikverket bör se över behovet och möjligheten till att åtgärda riskerna med saltning av väg 66 genom att till exempel minska saltanvändningen alternativt skapa ett tätskikt/barriär i vägdikena för att minska kloridhalten vid grundvattenförekomsten. 49(58)

50 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning De flesta av grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet har god vattenkvalitet och utnyttjas som vattentäkter för dricksvatten. Den absoluta merparten av vattentäkterna omfattas också av vattenskyddsområden. Det finns 17 stycken vattenskyddsområden inom Kolbäcksåns avrinningsområde (tabell 9). De flesta har skyddsföreskrifter fastställda enligt vattenlagen. En vattentäkt i Hallstahammar omfattas inte av något vattenskyddsområde. Vattentäkten hör till grundvattenförekomsten Strömsholmsåsen: Kvicksund-Surahammar. Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden i Kolbäcksåns åtgärdsområde. Vattenskyddsområd e Getbo Smedjebacken Nyhammar Grangärde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Smedjebacken Länsstyrelsen i Dalarnas län Vattenlagen 1959/199 1 Ludvika Ludvika kommun Vattenlagen 1967 Saxen Smedjebacken Länsstyrelsen i Dalarnas län Snöån Smedjebacken Smedjebacken Länsstyrelsen i Dalarnas län Vattenlagen 1989 Vattenlagen 1980 Sunnansjö Ludvika Ludvika kommun Vattenlagen 1967 Söderbärke Smedjebacken Länsstyrelsen i Dalarnas län Vad Smedjebacken Länsstyrelsen i Dalarnas län Viksviken Smedjebacken Länsstyrelsen i Dalarnas län Vattenlagen 1994 Vattenlagen 1995 Vattenlagen 1992 Östansbo Ludvika Ludvika kommun Vattenlagen (58)

51 Hallstahammar Hallstahammar Länsstyrelsen i Västmanlands län Hedkärra Fagersta Länsstyrelsen i Västmanlands län Jönsbacken Fagersta Länsstyrelsen i Västmanlands län Myrbacken Ängelsberg Fagersta Länsstyrelsen i Västmanlands län Rävnäs Surahammar Surahammars kommun Saxen Fagersta Länsstyrelsen i Västmanlands län Vallby Kolbäck Hallstahammar Länsstyrelsen i Västmanlands län Virsbo-Ramnäs Seglingsberg Surahammar Länsstyrelsen i Västmanlands län Vattenlagen 1997 Vattenlagen 1989 Vattenlagen 1992 Vattenlagen 1989 Miljöbalken 2011 Vattenlagen 1989 Vattenlagen 1997 Vattenlagen Åtgärder De vattenskyddsområden som har skydd enligt vattenlagen och alltså inrättades före miljöbalkens ikraftträdande kan vara i behov av revidering och bör därför ses över. Ett vattenskyddsområde bör inrättas för den vattentäkt i Hallstahammar där skydd idag saknas (tabell 10). Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Ludvika Fagersta Smedjebacken Hallstahammar Surahammar Totalt Inrätta vattenskyddsområde 1 1 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde (58)

52 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten/förekomsterna inom ett sådant område är särskilt skyddsvärda ur ett EU-perspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7. Miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). 5.1 Skyddade områden inom Kolbäcksåns avrinningsområde Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 14 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Badvattendirektiv (2006/7/EG) 15 handlar om att bevara, skydda och förbättra vattenkvaliteten på större badplatser inom EU. Kommunerna har ett särskilt ansvar att provta vatten och att informera allmänheten om kvaliteten på vattnet. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns två EU-bad utpekade, båda inom tätorten Ludvika. I sjön Väsman finns EU-badet Skuthamn och i sjön Haggen finns EU-badet Jägarnäs. Badvattenkvaliteten mäts regelbundet genom analys av vissa typer av bakterier (Koliforma bakterier, Fekal koliforma eller E coli bakterier och Intestinala enterokocker) Badvattenkvaliteten, utifrån förekomst av bakterier, har bedömts som god för båda badplatserna 16. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 17 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom Kolbäcksåns avrinningsområde finns 15 dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter Inom Kolbäcksåns avrinningsområden finns totalt 34 skyddade områden. Områdena har skyddats genom att naturreservat och/eller Natura 2000-områden upprättats. 13 av områdena är Natura 2000-områden. Av dessa är det fyra områden som direkt berör vattenförekomster. Söppenmyran Området utgör en del av Kolbäcksåns huvudfåra och berör vattenförekomst Kolbäcksån (SE ). Naturtypen som pekats ut är 14 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 15 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/7/EG av den 15 februari 2006 om förvaltning av badvattenkvaliteten och om upphävande av direktiv 76/160/EEG RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 18 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 19 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 52(58)

53 olika typer av våtmarker som lövsumpskog och fuktängar med blåtåtel eller starr. Höga fågelvärden i området. Hoten mot området är igenväxning, reglering och brist på blå bård. Gnien är ett naturreservat och Natura 2000-område (SE ). Området utgör en del av Kolbäcksåns huvudfåra och berör vattenförekomst Kolbäcksån: mellan Östersjön och Gnien. Området är utpekat på grund av sina fågelvärden. Hoten mot området är igenväxning, reglering och brist på blå bård. Kyrkbyåsen är både naturreservat och Natura 2000-område. Området utgör en del av vattenförekomst Kolbäcksån: mellan Freden/Mälaren och "Sörstafors". Naturtypen som pekats ut är mindre vattendrag (3260). Hoten mot området är vandringshinder, reglering, rätningar och rensningar av diken inom området, utsläpp av föroreningar från punktkällor, övergödning. Strömsholm är både naturreservat och Natura 2000-område. Området överlappar vattenförekomst Kolbäcksån: mellan Freden/Mälaren och "Sörstafors" och en del av Mälaren i mynningsområdet. Naturtypen som pekats ut är naturligt näringsrik sjö. Syftet med området är att skydda såväl terrestra som vattenmiljöer. Hoten mot området är övergödning, reglering av Mälaren, rätningar och rensningar av diken inom området, muddring och exploatering av strandområdet och främmande arter. Nitratdirektivet (91/676/EEG) 20 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. Cirka 30 procent av avrinningsområdet ligger inom nitratkänsligt område. De delar av avrinningsområdet som berörs är från Mälaren och uppströms till mynningen av Åmänningen. Dessutom berörs delar av sjön Snyten och en del av avrinningsområdet uppströms Snyten, som ligger inom socken Karbenning. Totalt ligger cirka 6500 hektar jordbruksmark inom nitratkänsligt område av totalt cirka hektar. 5.2 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. För de utpekade Natura 2000-områdena är det viktigt att vattentillförseln och vattenkvaliteten inte försämras utan förbättras. Kraven bedöms inte stå i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster som berörs av dessa områden. Tvärtom pekar bevarandeplanerna på samma behov som dessa underlag att belastningen av näringsämnen behöver minska. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter 20 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 53(58)

54 gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 5.3 Kompletterande åtgärder för skyddade områden I avrinningsområdet lever flera skyddsvärda arter. Fiskarten asp är upptagen på artdatabankens rödlista, Bernkonventionens lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv. Stensimpa är även det en art inom Natura Stensimpan är idag utbredd i många av våra vattenmiljöer och arten bedöms idag vara livskraftig. Flodpärlmusslan är idag bedömd som starkt hotad i den svenska rödlistan och i Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Musslan finns också med i bilaga 2 till EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG), vilket innebär att det ska finnas tillräckligt många områden med förekomster av musslan för dess långsiktiga överlevnad. Sedan år 1994 är arten fridlyst. I Kolbäcksån finns två vattendrag med förekomst av flodpärlmusslor. Båda vattendragen ligger i Dalarnas län. I Krabbsjöån och Norrviksån och i ett av Kolbäcksåns källflöden Pajsoån/Gänsån. För att gynna ovanstående arter behöver i första hand fria vandringsvägar skapas inom Kolbäcksåns avrinningsområde. Detta för att möjliggöra upp- och nedströms vandring för arterna i deras jakt på föda eller i samband med reproduktion. 54(58)

55 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Kolbäcksåns avrinningsområde uppskattas till cirka 33 miljoner kronor per år (tabell 11). Största delen av totalkostnaden utgörs av kostnader för att åtgärda fysisk påverkan och miljögifter. Den årliga kostnaden för att åtgärda fysisk påverkan uppskattas till 16 miljoner kronor, miljögifter 11 miljoner kronor och övergödning knappt 5 miljoner kronor. Kostnaden för att åtgärda försurning och otillräckligt dricksvattenskydd uppskattas till cirka 1 miljon kronor per år. Tabell 11. Uppskattad åtgärdskostnad per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Försurning Miljögifter Fysisk påverkan Miljöproblem i grundvatten 2 - Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. I tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (58)

56 Tabell 12. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Ludvika kommun, Fagersta kommun, Norbergs kommun, KOM 7 Plan Surahammars kommun, 2018 Hallstahammars kommun Genomförs kontinuerligt 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i 2017 LST 5c Plan Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och 2018 Vattenmyndigheten KOM 4 a- b KOM 1 Tillsyn Tillsyn och prövning Ludvika kommun, Fagersta kommun, Norbergs kommun, Surahammars kommun, Hallstahammars kommun LST 8 LST 5c Tillsynsvägledning Plan Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län Ludvika kommun, Fagersta kommun, KOM 7 Plan Norbergs kommun, Surahammars kommun, Hallstahammars kommun HAV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten NV 4 Vägledning Naturvårdsverket NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Dalarnas län Genomförs kontinuerligt (58)

57 Minskad försurning från skogsbruket Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk; Miljöanpassade flöden Ekologiskt funktionella kantzoner Flottledsåterställning SKS 2 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 SKS 2 Plan Skogsstyrelsen GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Dalarnas 2018 län, Länsstyrelsen i Västmanlands län KOM 1b Tillsyn Ludvika kommun, Smedjebackens kommun, Fagersta kommun, Surahammars kommun, Hallstahammars kommun 2017 HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelserna i 2018 Västmanlands län, LST 2 Tillsyn och prövning 2018 Dalarnas län, Örebro län LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 HaV 5 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelserna i 2018 Västmanlands län, LST 2 Tillsyn och prövning 2018 Dalarnas län, Örebro län LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 8 Tillsyn 2016 LSt 9 Tillsyn Genomförs kontinuerligt 2016 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Havs- och 2018 HaV 5 Administrativ vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet (58)

58 Dricksvattenskydd Vattenskyddsområde LST 1 LST 2 LST 5 b HaV 6 a-b LST 4 a-e KOM 5 a- e Tillsyn och prövning Tillsyn och prövning Samverkan Tillsynsvägledning Tillsyn, initiativ Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Dalarnas län Riksantikvarieämbetet; Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Västmanland och i Dalarna Vansbro, Ludvika, Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar kommuner Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket 2016 LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Västmanland (58)

59 Egna anteckningar

60 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.