Svartån till Mälarens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Svartån till Mälarens åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(36)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Svartån till Mälarens åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 Vatteninformationssystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(36)

4 Sammanfattning Svartåns avrinningsområde är 776 km 2 och sträcker sig över fem kommuner i två län. Källflödena ligger i bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och ån mynnar i Mälaren i Västerås. Avrinningsområdet domineras av skogsmark även om andelen jordbruksmark ökar närmare mynningen till Mälaren. Inom Svartåns avrinningsområde finns 22 ytvattenförekomster, varav 16 är vattendrag och sex är sjöar. Ingen av vattenförekomsterna uppnår god ekologisk status. Övergödning, vandringshinder och miljögifter är de främsta orsakerna. Samtliga ytvattenförekomster uppnår god kemisk status om man undantar kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Tre av dem bedöms uppnå god kemisk status. Badelundaåsen: Eskilstuna-Västerås bedöms dock ha otillfredsställande status. Alla fyra grundvattenförekomster i Svartåns avrinningsområde bedöms ha god kvantitativ status. För att uppnå god status med avseende på näringsämnen behöver tillförseln av fosfor till vatten minska med cirka kilogram. Det motsvarar 28 procent av den totala fosforbelastningen. Åtgärder behöver vidtas främst på jordbruksmark men även för enskilda avlopp. De åtgärder som beräknats kunna leda till den största minskningen av fosfor är strukturkalkning, fosfordammar, våtmarker, anpassade skyddszoner och minskad belastning vid spridning av stallgödsel. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan är omfattande inom Svartåns avrinningsområde. Nio ytvattenförekomster är påverkade av konnektivitetsförändringar och tio av morfologiska förändringar. För att uppnå god ekologisk status behövs åtgärderna fiskväg eller utrivning av vandringshinder. Miljöproblemet försurning finns inte i någon av vattenförekomsterna inom. Däremot genomförs kalkningsåtgärder regelbundet i fyra mindre sjöar. Kalkningsinsatserna optimeras kontinuerligt för att säkerställa att åtgärderna anpassas utifrån rådande försurningssituation. För att följa miljökvalitetsnormerna i Svartåns avrinningsområde behöver senast 2018 ett antal åtgärder sättas in. Åtgärderna listas nedan utifrån miljöproblem. Flera myndigheter och kommuner kommer att bli involverade i åtgärdsarbetets genomförande. För miljöproblemet övergödning: Jordbruksverket behöver tillsynsvägleda länsstyrelser och kommuner för att dessa i ett senare skede ska kunna utföra relevanta tillsynsinsatser. Sala, och Västerås kommuner behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Havs- och vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. Norbergs, Sala och Västerås kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk. Västerås kommun behöver i samråd med Länsstyrelsen i Västmanlands län se över möjligheter att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk, dagvatten och avloppsledningsnät. 4(36)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan behöver följande ske: Hav-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Västmanlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid. Länsstyrelsen i Västmanlands län bedriva tillsyn och prövning så att minimitappning och miljöanpassade flöden vid dammar, fiskvägar och torrfåror vid nio vattenkraftverk/dammar genomförs. För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Västmanlands län och Avestas och Eskilstunas kommuner behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av metaller. 5(36)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Skyddade områden inom Svartåns avrinningsområde Kompletterande krav för skyddade områden Kompletterande åtgärder för skyddade områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (36)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Svartåns åtgärdsområde är detsamma som dess avrinningsområde. Avrinningsområdet är 776 km 2 och tillhör Norrströms huvudavrinningsområde (figur 1). Svartåns avrinningsområde har sina källflöden i bergslagslandskapet runt Målsjön i Norbergs kommun och mynnar i Mälaren i Västerås. Området sträcker sig över fem kommuner; Avesta i Dalarnas län samt Norberg, Surahammar, Sala och Västerås Stad i Västmanlands län. I hela avrinningsområdet bor personer, varav bor i tätort och bor på landsbygden. Avrinningsområdet domineras av skogsmark (63 procent). Några små källflöden i de västra delarna har försurningsproblem. Huvuddelen av vattensystemet har en mycket god förmåga att motstå försurning och mätningar från recipientkontrollen visar på neutrala ph-värden. I stora delar av Svartåns avrinningsområde är påverkan från jordbruk betydande. Andelen jordbruksmark (totalt 22 procent) ökar ju längre ned i systemet man kommer. Inom Svartåns avrinningsområde finns det totalt 22 ytvattenförekomster (figur 2), varav 16 är vattendrag och sex är sjöar. Dessutom finns sex grundvattenförekomster. Fyra av dessa tas upp denna bilaga. De två resterande (SE och SE ) beskrivs i bilagan för Sagån eftersom dessa i större utsträckning ligger i Sagåns avrinningsområde. Foto: Länsstyrelsen i Västmanlands län Sommaren 2014 startade en omfattande brand i östra delarna av avrinningsområdet, nordost om Seglingsberg. Branden spred sig över ett stort område och ödelade en stor del av skogen här. Detta har påverkat såväl vattenföringen i området som vattenkvaliteten. SGU och SLU inledde under hösten 2014 projekt för att undersöka grund- och ytvatten i det branddrabbade området. Syftet är att undersöka vilka effekter branden har på vattenföring och vattenkvaliteten i området. Projektet pågår under tre år och väntas vara klart , (36)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(36)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(36)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status I Svartåns avrinningsområde uppnår ingen av vattenförekomsterna god ekologisk status (figur 3). Enligt statusbedömningarna har 16 vattenförekomster måttlig ekologisk status, fyra vattenförekomster otillfredsställande ekologisk status och två vattenförekomster dålig ekologisk status. Figur 3. Ytvattenförekomsternas ekologiska status. 10(36)

11 Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår samtliga vattenförekomster god kemisk status Miljöproblem Miljöproblemet övergödning är betydande i Svartåns avrinningsområde. Totalt är nio vattenförekomster påverkade. Både fosfor- och kvävetillförseln till vattensystemet sker huvudsakligen genom diffusa utsläpp, som jordbruk och enskilda avlopp. Punktutsläppen utgörs av framför allt jordbruk och avloppsreningsverk. Både totalfosforhalten och kvävehalterna ökar nedströms i Svartån. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan är betydande i Svartåns avrinningsområde. Framförallt är vandringshinder ett stort problem. Miljöproblemet försurning är relativt litet. Det förekommer huvudsakligen i systemets källflöden. Miljöproblemet miljögifter finns i en av vattenförekomsterna. Ovanstående miljöproblem beskrivs i detalj i kapitel 2. Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Grundvatten Kemisk status och risk Tre av de fyra grundvattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde bedöms uppnå god kemisk status. Kvantitativ status och risk Alla fyra grundvattenförekomster i Svartåns avrinningsområde bedöms ha god kvantitativ status. Ingen av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kvantitativ status Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Endast de vattenförekomster som är klassade till god ekologisk status har MKN god ekologisk status Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 11(36)

12 1.2.1 Ytvatten MKN för ekologisk status De specifika tidsundantagen för vattenförekomsterna orsaker och motiveringarna till dessa finns beskrivna i tabell 1. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnått god ekologisk status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna" Tegabäcken Svartån: mellan "Skultuna" och Hällsjön Hällsjön Gnällbäcken Svartån: mellan Hällsjön och Fläcksjön Fläcksjön Gussjön SE SE SE SE SE SE SE SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet kostnader), Morfologiska förändringar kostnader) Konnektivitet kostnader), Morfologiska förändringar kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet kostnader), Morfologiska förändringar kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Konnektivitet kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) Övergödning (Tekniskt omöjligt) 12(36)

13 Gussjöbäck SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Gorgen SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Svartån: mellan Fläcksjön och mynningen av Prästhytteån SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Svartån: mellan mynningen av Prästhytteån och Hörendesjön SE Konnektivitet kostnader) Hörendesjön SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Prästhytteån: mellan "Lämma" och Lasjön SE Övergödning kostnader), Konnektivitet kostnader), Morfologiska förändringar kostnader) Svartån: mellan Hörendesjön och Långsjön SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Långsjön SE Övergödning (Tekniskt omöjligt) Prästhytteån: Bjurforsån SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) 13(36)

14 Murån SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet kostnader), Morfologiska förändringar kostnader) Svartån: mellan Långsjön och Dammsjön SE Konnektivitet kostnader), SFÄ (Tekniskt omöjligt) Häggebäcken SE Övergödning kostnader), Morfologiska förändringar kostnader) Prästhytteån: Bjurforsån, Mellanån, Dalhagsbäcken, Björktjärnsbäcken SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet kostnader) MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har MKN god kemisk status Grundvatten Samtliga fyra grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kvantitativ status. Tre har miljökvalitetsnormen god kemisk status och den fjärde har god ekologisk status SE , SE , SE och SE heter de fyra förekomsterna. 14(36)

15 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Elva vattendrag och fem sjöar har miljöproblemet övergödning. Det motsvarar så gott som hela Svartåns avrinningsområde, undantaget är två biflöden och ett källflöde (figur 4). Ytterligare tre vattenförekomster riskerar att ha problem med övergödning, men det saknas data för att kunna göra en säker bedömning 5. För att uppnå god status med avseende på näringsämnen behöver tillförseln av fosfor till vatten minska med cirka kg, vilket motsvarar 28 procent av den totala fosforbelastningen i avrinningsområdet. Bedömningen av övergödningsproblemet i vattendragen baserar sig på undersökningar av kiselalger och vattenprovtagning av fosfor. Kiselalger har undersökts i de flesta vattendragen vid minst ett tillfälle under Bedömningen av övergödningsproblemet i sjöarna baserar sig på undersökningar av växtplankton, fisk, vattenväxter och vattenprovtagning av fosfor. Växtplankton har undersökts i de flesta sjöarna vid minst ett tillfälle under I alla de fem övergödda sjöarna finns både undersökningar av biologiska kvalitetsfaktorer och mätningar av fosfor. Underlaget bedöms därför som tillförlitligt. Fosfor har provtagits i alla övergödda vattendrag utom två (Svartån: mellan Skultuna och Hällsjön samt Svartån: mellan Hällsjön och Fläcksjön). Frekvensen av vattenprovtagningen varierar mellan de olika lokalerna och vattendragen, vilket gör att det råder en viss osäkerhet. Resultaten från provtagningarna visar dock på en samstämmig bild att övergödningsproblemet är utbrett i Svartåns avrinningsområde. En tätare provtagning skulle sannolikt leda till att fler prover tas under höga flöden när halterna av fosfor är som högst. Därför är bedömningen av fosfor troligen en underskattning jämfört med det verkliga tillståndet. De två vattendrag som saknar mätningar av fosfor under har expertbedömts utifrån äldre data. Gussjön är en av de tio mest övergödda sjövattenförekomsterna i hela landet. Provtagning av sjön pågick månatligen mellan Med fokus på sjön och dess avrinningsområde har även ett examensarbete analyserat denna påverkan 6. Belastningen av näringsämnen på sjön är stor. Under vintertid går delar av den fosforn som fallit till botten av sjön i lösning (s.k internbelastning) i samband med att halterna av syrgas är låga eller obefintliga. Delar av året utgör alltså Gussjön en källa till övergödning. Sjön är utpekad som ett Natura 2000-område. 5 Gorgen och Gorgenbäck saknar underlag. Svartån: mellan mynningen av Prästhytteån och Hörendesjön har tidigare bedömts ha övergödningsproblem. Mätningar av fosfor visar nu på god status, men förekomsterna uppströms och nedströms har problem så klassificeringen är osäker. 6 Andersson, P. Quantification and impact assessment of external and internal nutrient load (N and P) to Lake Gussjön, Västmanland, Sweden. Mälardalen University Sweden. Västerås (36)

16 Figur 4. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 16(36)

17 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. Med hjälp av modellerad belastning 7 per vattenförekomst kan man uttrycka förbättringsbehovet i kg fosfor. Förbättringsbehovet anges per vattenförekomst och återfinns i VISS 8. Förbättringsbehovet har fördelats om mellan vattenförekomsterna genom en optimeringsmodell som minimerar det totala åtgärdsbehovet 9 (figur 5). Sammantaget är behovet att minska fosfortillförseln till vatten cirka kg för Svartåns avrinningsområde. 7 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Gyllström, M. m.fl, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland. 2016:19. 17(36)

18 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Siffran 905 kg i området norr om Fläcksjön är felaktig. Betinget ska vara 290 kg fosfor. 18(36)

19 2.1.3 Källor till påverkan Den största källan av fosfor tillförs från jordbruket (figur 6) 11. Andra betydande källor är enskilda avlopp och dagvatten. Även skogen står för en del av fosfortillförseln men det är mest bakgrundsläckage och därför föreslås inga åtgärder för att minska läckaget från skogen. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 6. Källfördelning av fosfor för Svartåns avrinningsområde. I stora delar av Svartåns avrinningsområde är påverkan från jordbruk betydande. För Hällsjön, Gnällbäcken, delar av Gorgens delavrinningsområde samt den norra delen av Svartån: mellan Långsjön och Dammsjön är påverkan från jordbruk dock mindre. Betydande påverkan från enskilda avlopp förekommer framför allt i de nordöstra delarna av avrinningsområdet. Murån, Svartån: mellan Fläcksjön och mynningen till Prästhytteån samt Gussjön berörs. Även Svartån: mellan Hällsjön och Fläcksjön samt Svartån: mellan Skultuna och Hällsjön har betydande påverkan från enskilda avlopp. I den södra delen av avrinningsområdet finns dessutom betydande påverkan från dagvatten kopplat till tätorterna Skultuna och Västerås. 11 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (36)

20 2.1.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Åtgärder har genomförts för att minska belastningen av näringsämnen. En del har delfinansierats med hjälp av LOVA-bidrag 12. Inom Svartåns avrinningsområde har två LOVA-projekt blivit genomförda. Ett av projekten ledde Västerås stad och gick bland annat ut på att anlägga en fosfordamm i anslutning till vattenförekomst Svartån: mellan Västeråsfjärden/Mälaren och "Skultuna". Det andra projektet har strukturkalkat cirka 300 hektar åkermark inom vattenförekomst Gussjöns delavrinningsområde. Projekten beräknas totalt till att ha minskat läckaget av fosfor med cirka 100 kg fosfor per år. Flera lantbrukare inom Svartåns avrinningsområde är idag anslutna till Greppa näringen 13. Av totalt cirka hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet är idag cirka hektar, eller 23 procent, jordbruksmark ansluten. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Däremot antyder forskningen på området rådgivning har haft effekt när det gäller att minska läckage av näringsämnen till vatten 14. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslagits för att uppnå god ekologisk status i Svartån framgår av tabell 2. Det framgår även hur mycket av de olika åtgärderna som behövs samt kostnad och kostnadseffektivitet. Åtgärderna omfattar enskilda avlopp samt ett antal åtgärder på jordbruksmark. De mest kostnadseffektiva åtgärderna är strukturkalkning, fosfordammar, anpassade skyddszoner och minskad belastning vid spridning av stallgödsel. Eftersom de är de mest kostnadseffektiva åtgärderna bör de genomföras i så stor omfattning som möjlig för att minimera de totala åtgärdskostnaderna. Åtgärderna i tabell 2 summerar till 3400 kg fosfor. Det saknas alltså åtgärder motsvarande ungefär 500 kg för att god ekologisk status ska kunna nås överallt. Förbättringsbehovet med föreslagna åtgärder nås inte i vattenförekomsterna Svartån: mellan Långsjön och Dammsjön samt Prästhytteån: Bjurforsån, Mellanån, Dalhagsbäcken, Björktjärnsbäcken. Dessa vattenförekomster ligger uppströms i systemet och belastningen av fosfor är liten i dessa områden. Länsstyrelsen i Västmanlands län behöver genomföra en fördjupad utredning av påverkanskällorna i området och föreslå vilka åtgärder som behöver genomföras för att nå god ekologisk status till Lokala vattenvårdsprojekt är ett bidrag till genomförande av fysiska åtgärder som syftar till att minska belastningen av näringsämnen på sjöar, vattendrag och hav. Länsstyrelsen i Västmanlands information om LOVA. 13 Rådgivning till lantbrukare för att minska miljöpåverkan. Länsstyrelsen i Västmanlands information om Greppa Näringen. 14 Institutionen för vatten och miljö, SLU. Kväve- och fosfortrender i jordbruksvattendrag. Har åtgärderna gett effekt? Fölster J, Kyllmar K, Wallin M, Hellgren S. Rapport 2012:1. 20(36)

21 Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Anpassade 23 Hektar 760 1, skyddszoner* Fosfordamm 6,6 Hektar 660 5, Fosfordamm* 6,6 Hektar 660 5, Strukturkalkning* Hektar 800 7, Minskat fosforläckage 130 0, vid spridning av stallgödsel* Skyddszon 2 m* 18 Hektar 13 0, Våtmark* 92 Hektar Kalkfilterdiken* 950 Hektar 140 6, Tvåstegsdiken* Meter 38 3, Skyddszon +4 m 36 Hektar 11 0, (utöver 2 m)* Rening av P till 0,1 1 Ton mg/l vid avloppsreningsverk Enskilda avlopp från 63 Antal 4 0, normal till hög skyddsnivå Enskilda avlopp till 800 Antal normal skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Om föreslagna fysiska åtgärder blir genomförda leder det till effekter i de ytvattenförekomster som ligger i direkt anslutning. Men dessa åtgärder kommer också att påverka vattenkvaliteten Mälarens vatten som rinner ut i Östersjön. Därför har åtgärdernas effekt på kustvattnet beräknats i tabell 3. Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten 21(36)

22 2.2 Försurning Inom Svartåns avrinningsområde omfattas cirka 15 km 2 av kalkningsverksamhet, vilket motsvarar cirka 2 procent av avrinningsområdets yta. Ingen vattenförekomst i avrinningsområdet bedöms ha miljöproblemet försurning. Fem övriga vatten kalkas och har ingått i kalkningsverksamheten sedan Kunskapen om vilka vatten som har försurningsproblem är god. Inom kalkningsverksamheten optimeras kalkningsinsatserna kontinuerligt för att säkerställa att kalkningen anpassas utifrån rådande försurningssituation. Viktiga motiv för kalkning i Svartåns avrinningsområde är flodkräfta, mört och fritidsfiske Tillstånd Ingen vattenförekomst i avrinningsområdet bedöms ha miljöproblemet försurning. Däremot finns det fem övriga vatten som fortfarande behöver regelbunden kalkning för att inte återförsuras Förbättringsbehov Förbättringsbehov och aktuell försurningsstatus saknas för övrigt vatten Källor till påverkan Nedfallet av svavel är cirka 2,4 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms underskrida den mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 2,5 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom avrinningsområdet sker kalkning i fyra mindre sjöar (så kallade övriga vatten). Planerade åtgärder genomförs enligt ett regionalt kalkningsprogram som tas fram av länsstyrelsen i samarbete med huvudmän för kalkningens genomförande. Berörda huvudmän i avrinningsområdet är Norbergs och Sala kommun. För att uppnå fastställda ph-mål enligt kalkningsprogrammet spreds cirka 14 ton kalk inom avrinningsområdet under perioden Den årliga kalkkostnaden för perioden beräknas uppgå till cirka kronor (tabell 4). Detaljerad information om planerad och utförd kalkning finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Kalkning med flyg Antal övriga vatten Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Länsstyrelsen Västmanland Summa: Huvudman Norbergs kommun, Sala kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 22(36)

23 2.3 Miljögifter Tillstånd De fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna som berör miljögifter och därmed den ekologiska statusen på vattenförekomsten går under benämningen särskilda förorenande ämnen (SFÄ). Inom Svartåns avrinningsområde finns en vattenförekomst, Svartån mellan Långsjön och Dammsjön, där förhöjda kopparhalter i sediment bidrar till en sänkt ekologisk status Kopparhalten i vattenfasen ligger dock under de föreslagna gränsvärdena. Inget gränsvärde för sediment har föreslagits för koppar, men då halten anses hög enligt Naturvårdsverkets äldre bedömningsgrunder 15 och skador på bottenfauna visar på tydlig föroreningspåverkan har status bedömts som måttlig med avseende på koppar. Detaljerade beskrivningar av statusklassificering och miljöövervakning i Svartåns avrinningsområde finns publicerade i VISS 16. Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt kemisk status med avseende på parametrarna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Dessa ämnen betraktas därmed som överallt överskridande ämnen. Om kvicksilver och PBDE undantas bedömningen uppnår samtliga vattenförekomster god kemisk status. Inga andra av de prioriterade ämnena har uppmätts i förhöjda halter i området. Åtgärden efterbehandling av miljögifter är motiverat i den förekomst som är påverkad av koppar. En inventering av området pågår Förbättringsbehov Förbättringsbehovet anger skillnaden mellan uppmätt halt och det föreslagna gränsvärdet i vatten eller sediment som behöver åtgärdas eller saneras (tabell 5). I vattenförekomsten Svartån mellan Långsjön och Dammsjön är det förhöjda halter av koppar i sediment som sänker den ekologiska statusen. Inget gränsvärde för koppar i sediment har föreslagits. Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Svartån mellan Långsjön och Dammsjön: SE Parameter/ kvalitetsfaktor Koppar Uppmätt halt 316,5 mg/kg TS Gränsvärd e/qs sediment Matris Sedime nt Förbättringsbehov Inte beräknat Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Tabell 6 visar kartlagda och 15 Naturvårdsverket Rapport (36)

24 potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan på nedklassad vattenförekomst. Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet, vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Svartån mellan Långsjön och Dammsjön: SE Åtgärder Parameter/ kvalitetsfaktor Koppar Påverkanskälla Punktkälla IPCC-industri Föreslagna åtgärder Den åtgärd som föreslagits för att uppnå god ekologisk status med avseende på särskilda förorenade ämnen (SFÄ), inom Svartåns avrinningsområde, är efterbehandling av miljögifter (se tabell 7). Åtgärden omfattar ett övergripande behov då inventering pågår vid punktkällan. Mer information krävs innan mer specifik åtgärd kan tas fram. Tabell 7. Förbättringsbehovet, påverkan och åtgärder per parameter. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Kostnad (kr/år)* Svartån mellan Långsjön och Dammsjön: SE Koppar Inte beräknat Efterbehandling av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 2.4 Främmande arter I Svartåns avrinningsområde finns främmande arter i en del vattenförekomster. Främmande arter har inte i något fall varit avgörande för bedömning av ekologisk status för vattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Det går inte att avgöra i vilken utsträckning som den ekologiska statusen kan påverkas. 24(36)

25 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (fortsättningsvis miljöproblemet) beskriver i vilken utsträckning antropogena, fysiska förändringar av en vattenförekomst påverkar dess ekologiska status. Bedömningen av miljöproblemet grundar sig på vattenförekomsternas ekologiska status. En vattenförekomst har miljöproblemet om dess ekologiska status är lägre än god, eller om den befinner sig i risk för försämring av status från hög eller god, och om detta kan härledas till förändringar av vattenförekomstens hydromorfologi. Dessa hydromorfologiska förändringar kan indelas i tre underkategorier; konnektivitetsförändringar, flödesförändringar och morfologiska förändringar. Inom Svartåns avrinningsområde har 14 vattenförekomster miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan (tabell 8 och figur76). Ingen vattenförekomst har problem med flödesförändringar Konnektivitetsförändringar Konnektivitetsförändringar innebär att vattenlevande organismers naturliga rörelser påverkas så mycket av konstgjorda barriärer att god ekologisk status inte uppnås eller att statusen riskerar att försämras. Tillstånd I Svartåns avrinningsområde har nio vattenförekomster problem relaterade till konnektivitetsförändringar. Dessa problem orsakas av vandringshinder. Förbättringsbehov I Svartåns avrinningsområde behöver vandringshinder som motsvarar 76 fallmeter åtgärdas för att god ekologisk status med avseende på konnektivitet ska kunna uppnås. Källor till påverkan Vandringshindren utgörs bland annat av dammar och felaktigt placerade vägtrummor. Med vandringshinder avses inte naturliga vandringshinder som till exempel bäverdammar. En mindre del av dämningarna används för vattenkraftsutvinning, dessa är ofta kopplade till höga kulturmiljövärden. Energiproduktionen i kraftverken i Svartån motsvarar cirka 0,01 procent av den sammanlagda nationella vattenkraftsproduktionen. Flertalet av dämningarna är kulturmiljöer där vattenkraft historiskt funnits, men där vattenkraftsutvinning inte längre är aktiv. Åtgärder För uppfylla förbättringsbehovet föreslås 39 åtgärder (tabell 8). Åtgärden kan vara antingen att dammen rivs ut eller att en fiskväg anläggs. Andra åtgärder kan exempelvis föreslås med avsikten att uppnå att tillräckligt högt flöde i fiskvägar för att de ska fungera eller att åtgärda en trumma som behöver läggas om eller bytas. 25(36)

26 Figur 7. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem i Svartåns avrinningsområde Flödesförändringar Tillstånd Inga vattenförekomster i åtgärdsområdet bedöms ha problem relaterade till flöde Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar ger en bild av i vilken utsträckning vattenförekomstens form, inklusive dess svämplan och närområde, är fysiskt förändrad. I stort sätt all morfologisk påverkan leder till förändringar eller förluster av habitat som i sin tur leder till utarmning av biodiversiteten. 26(36)

27 Tillstånd I Svartåns avrinningsområde har tio vattenförekomster problem relaterade till morfologiska förändringar. Förbättringsbehov För de vattenförekomster där brukad mark och anlagda ytor överskrider 15 procent av svämplanets och närområdets yta är förbättringsbehovet att minska den arealen så att 15 procent inte överskrids. Det beräknade förbättringsbehovet är baserat på en grov modell där resultatet måste verifieras med ytterligare utredningsåtgärder för att fastställa ett mer realistiskt förändringsbehov. Källor till påverkan De berörda vattenförekomsternas svämplan och närområde består i för stor utsträckning av aktivt brukad mark eller anlagda ytor. Aktivt brukad mark avser i detta fall jord- och skogsbruk. Med anlagda ytor menas ytor som hårdgjorts i sambandmed exploatering. Åtgärder För att komma till rätta med de morfologiska förändringarna bedöms ekologiskt funktionella kantzoner behöva anläggas. Efter regeringens beslut om överprövning av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram ( ) bestämdes det att vattenförekomster med åtgärder för ekologiskt funktionella kantzoner i jordbruksmark ska ändras till undantag från 2021 till 2027 för morfologisk påverkan. Inga åtgärder föreslås därmed för denna del i åtgärdsprogrammet för perioden Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (miljoner kr) Minimitappning/ vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Konnektivitetsförändringar Kostnad (kr/år) 3 10 Meter 3, Fiskväg 3 10 Meter 5, Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Meter Omläggning/byte av vägtrumma 3 3 Antal 0, Teknisk fiskväg för nedströmspassage 3 3 Antal 3, Utrivning av vandringshinder 1 1 Antal SUMMA 48, (36)

28 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Miljögifter Tillstånd Badelundaåsen: Eskilstuna-Västerås bedöms ha otillfredsställande status på grund av spår av bekämpningsmedlet (BAM 2,6-diklorbensamid). I stora delar av vattenförekomsten har BAM påträffats, men riktvärdet har endast överskridits vid en station. Vattenförekomstens kemiska status har övervakats inom regional miljöövervakning på fyra platser i Södermanlands län och tre platser i Västmanlands län. Spår av andra bekämpningsmedel har även uppmätts på flera platser i vattenförekomsten. Vid Dybacken i Södermanlands län, uppmättes 2013 Bentazon till en halt av 0,11 µg/l (över riktvärde). I Södermanlands län har även sulfathalter som överstiger riktvärdet uppmätts under 2011 och Vid Dybacken uppmättes även höga halter av sulfat 2013 (98 och 100 mg/l). Sammantaget görs bedömningen att bekämpningsmedel och särskilt BAM anses utgöra ett problem i vattenförekomsten. BAM har påträffats i halter över riktvärdet i en station, men har påträffats i stora delar av förekomsten. Även förhöjda sulfathalter anses utgöra ett problem. Inga andra problem har påvisats vid provtagningarna och inga andra ämnen har överskridit riktvärdena för god kemisk status Förbättringsbehov För att uppnå god status behöver halterna av BAM, Bentazon och sulfat minska i Badelundaåsen: Eskilstuna Västerås. Förbättringsbehovet anges som differensen mellan utgångspunkt att vända trend (0 µg/l) och den uppmätta halten. Förbättringsbehovet för BAM är 0,135 µg/l och för Bentazon 0,11 µg/l. För spår av bekämpningsmedel anges den nivå där åtgärder behöver vidtas till detektionsnivån enligt SGU:s föreskrifter om statusklassificering av grundvattenförekomster (SGU FS 2013:2) Källor till påverkan BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil, som ingick i preparatet Totex Strö som idag är förbjudet. Preparatet har använts som totalbekämpningsmedel på bland annat grusgångar, banvallar och i ledningsgravar. Problem med BAM har oftast visats långvariga. Bentazon är ett växtskyddsmedel som används inom jordbruket Åtgärder Pump and treat är en åtgärd som har föreslagits för att minska BAM. Pumpning med efterföljande behandling är den vanligaste metoden för att sanera förorenat grundvatten, där bland annat biologiska eller kemiska nedbrytningsprocesser, koncentrationsmetoder och olika typer av reaktiva barriärer eller filter kan användas. Men på grund av diffusa påverkanskällor behöver undersökande övervakningar göras innan en åtgärd kan genomföras. Minskad användning av bekämpningsmedel i jordbruket kan eventuellt minska spridningen av bentazon till grundvattnet. 28(36)

29 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i VFF ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning Inom området finns sju allmänna vattentäkter, varav fem omfattas av vattenskyddsområden (tabell 9). Samtliga grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har allmänna vattentäkter. Vattentäkterna Hedåker, Nötmarken och Viggbo i Sala kommun är belägna inom vattenförekomsten Badelundaåsen: Brobacke (SE ). Av dessa omfattas de närbelägna vattentäkterna Viggbo och Nötmarken av ett vattenskyddsområde som är inrättat med stöd av äldre vattenlagen. Vattentäkterna Knipkällan och Tvärhandsbäcken (belägna i vattenförekomsten Badelundaåsen_Sätrabrunn SE ) omfattas också av ett vattenskyddsområde inrättat med stöd av äldre vattenlagen. Vattentäkten i Karbenning (vattenförekomsten Karbenning SE )) omfattas av skyddsområde och skyddsföreskrifter beslutade med stöd av miljöbalken. Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Karbennings grundvattentäkt Tvärhandsbäcken Knipkällan Norberg Sala Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Viggbo Nötmarken Sala Länsstyrelsen i Västmanlands län Miljöbalken 2003 Vattenlagen 1967 Miljöbalken Åtgärder Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (tabell 10). Vattentäkterna i Hedåker och Sätrabrunn i Sala kommun saknar helt vattenskyddsområden. Vattenskyddsområdena för Tvärhandsbäcken-Knipkällan och Viggbo- Nötmarken är inrättade med stöd av äldre vattenlagen och bör ses över. 29(36)

30 Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Sala Inrätta vattenskyddsområde 2 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde 2 5 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningsförordningen ska skyddade områden pekas ut. Ett sådant område kan innehålla en eller flera vattenförekomster. Anledningen till utpekandet är att vattenförekomsten/förekomsterna inom ett sådant område är särskilt skyddsvärda ur ett EUperspektiv. Dessa områden ska inte förväxlas med områdesskyddet i kap 7. miljöbalken (naturreservat, nationalparker m m). 5.1 Skyddade områden inom Svartåns avrinningsområde Avloppsdirektiv (91/271/EEG) 17 syftar till att skydda miljön från skadliga utsläpp av avloppsvatten genom att samla upp och rena avloppsvatten från tätbebyggelse. Direktivet har pekat ut vatten som är känsliga för fosforutsläpp. För Sverige gäller detta samtliga vatten, vilket även inkluderar kustvattnen. Dricksvattendirektivet (98/83/EEG) 18 handlar om att säkerställa ett dricksvatten av god kvalitet för att skydda människors hälsa. Inom Svartåns avrinningsområde finns tre dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Natura 2000 syftar till att bevara biologisk mångfald. Detta genomförs via art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG) som ska bevara livsmiljöer och djur- och växtarter Inom Svartåns avrinningsområden finns totalt ett femtontal skyddade områden. Områdena har skyddats genom att naturreservat och/eller Natura områden upprättats. Av de skyddade områdena är det totalt åtta områden som direkt berör vattenförekomster. Sex av dessa områden utgör en stor del av en eller flera vattenförekomster. Fläckebo (SE ) är skyddat både som naturreservat och Natura 2000-område. Området består av en större sammanhängande och naturligt uppkommen björksumpskog. Skogen översvämmas regelbundet. Syftet med skyddet är att bevara området i ett orört och ostört skick. Hoten mot området är bland annat hydrologiska förändringar. Gorgen (SE ) är ett Natura 2000-område. Norra del av området utgörs av en meandrande sträcka av Svartån som omges av till stora delar hävdade fuktängar. Den södra delen består bl.a. av en liten, träskartad och näringsrik sjö, kallad Gorgen. 17 RÅDETS DIREKTIV av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (91/271/EEG). 18 RÅDETS DIREKTIV 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten 19 Livsmiljöer och arter. Art och habitatdirektivet (92/43/EEG). RÅDETS DIREKTIV 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. 20 Fågeldirektivet (79/409/EEG). RÅDETS DIREKTIV av den 2 april 1979 om bevarande av vilda fåglar 30(36)

31 Sjön omges av gamla sidvallsängar (högstarrkärr) som idag till största delen ligger ohävdade. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Naturligt eutrof sjö, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Totalfosforhalten bör vara mellan µg/l. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Fläcksjön (SE ) är skyddad som Natura 2000-område. Området omfattar Fläcksjön med omgivande/anslutande strandängar och strandskog. Sjön är en grund och näringsrik sjö som omges av låglänta ler- och torvjordar. Sjön utgör en del av Svartåns huvudfåra med inlopp i norr och utlopp i söder och utgör vid sidan om Nötmyran länets största översvämningsområde. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Naturligt eutrof sjö, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Totalfosforhalten bör vara mellan µg/l. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Vrenninge (SE ) Området består huvudsakligen av låglänta årligen översvämmade slåtterängar belägna längs med Svartån, strax söder om Fläcksjöns utlopp. Slåtterängarna har en lång hävdkonnektivitet i form av slåtter och hyser många natur- och kulturvärden som är knutna till slåtterhävd. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Fuktängar med blåtåtel eller starr, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Gussjön (SE ) är utpekad som Natura 2000-område. Sjön en utpräglad grund lerslättsjö. Vattendjupet är endast cirka 1-1,5 meter under sommarhalvåret. Vid högvattenflöden kan nivån ligga cirka 1 meter högre. Sjöns avrinningsområde sträcker sig cirka 3 km österut till Lövåsen och cirka: 4 km norrut till skogarna norr om Stävresjön. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Naturligt eutrof sjö, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Totalfosforhalten bör vara mellan µg/l. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Nötmyran (SE ) är utpekad som Natura 2000-område. Området utgörs av ett av landets största sammanhängande och hävdade våtängar tillhörande byarna Islingby, Ösby och Hedbo. Här har det sedan en lång tid tillbaka bedrivits ett omfattande sidvallsängsbruk. Konnektiviteten av hävden har i princip varit obruten på större delen av området, med undantag för en kortare period vid mitten av 1980-talet. Centralt i det stora våtmarksområdet rinner Svartåns huvudfåra. Syftet med området är att bevara utpekade naturtyper, däribland Fuktängar med blåtåtel eller starr, och fågelarter som är kopplade till naturtypen. Hoten mot området är bland annat övergödning, minskad vattenståndsvariation och igenväxning. Ramsarkonventionen 21 (SÖ 1975:76) avser skydd av orörda våtmarksmiljöer. Svartådalens våtmarkskomplex är en sådan miljö. Samtliga ovanstående Natura områden ingår i detta våtmarkskomplex. Tillsammans utgör dessa en stor del av Svartåns avrinningsområde, vilket bland annat innebär att dikning är förbjuden i området. Nitratdirektivet (91/676/EEG) 22 syftar till att skydda vattenmiljöer inom EU från skadliga effekter från läckaget av nitrater som kommer från jordbruket. I stort sett hela Svartåns avrinningsområde ligger inom nitratkänsligt område. Det är endast den norra delen av avrinningsområdet som ligger utanför områdesgränsen. Samtliga vattenförekomster är därför 21 SÖ 1975:76 22 RÅDETS DIREKTIV av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 31(36)

32 berörda av nitratdirektivet. All jordbruksmark ( hektar) inom Svartåns avrinningsområde omfattas idag av nitratdirektivet. 5.2 Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. För de utpekade Natura 2000-områdena är det viktigt att vattentillförseln och vattenkvaliteten inte försämras utan förbättras. Kraven bedöms inte stå i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vattenförekomster som berörs av dessa områden. Tvärtom pekar bevarandeplanerna på samma behov som dessa underlag, till exempel att belastningen av näringsämnen behöver minska. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom tolv timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. 32(36)