Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Nedre Arbogaåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(44)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(44)

4 Sammanfattning Nedre Arbogaåns åtgärdsområde avvattnar sydöstra delen av Arbogaåns vattensystem och mynnar i Mälaren vid Kungsör. Området utgörs till 54 procent av skogsbruksmark. I Nedre Arbogaåns åtgärdsområde uppnår endast två sjöar god ekologisk status. Att ytvattenförekomsterna i så stor utsträckning har sämre än god status beror främst på övergödning, men vattenförekomsterna har även påverkats av rensning, rätning och kanalisering. Tre av vattenförekomsterna i området bedöms vara försurningspåverkade. Fyra förekomster, en sjö och tre vattendrag, har problem med främmande arter. Flytbladsväxten sjögull förekommer i Väringen och i Arbogaån nedströms Väringen. Om kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE) undantas uppnår samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet god kemisk status. Vidare uppnår inte två vattenförekomster god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av zink. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av miljögifter. Alla 10 grundvattenförekomster uppnår god kemisk status. Kunskapen om eventuella föroreningar i grundvattenmagasinen är dock låg, då det i många fall helt saknas övervakningsdata. På grund av hög potentiell föroreningsbelastning bedöms tre förekomster vara i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status till Alla grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status och ingen bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god kvantitativ status För att förekomsterna inom Nedre Arbogaåns avrinningsområde ska uppnå god ekologisk status behöver åtgärder vidtas för att minska näringsbelastningen. Fysiska åtgärder med störst effekt på fosforbelastningen inom dessa områden är anläggning av fosfordammar, våtmarker och anpassade skyddszoner, strukturkalkning av lerjordar, åtgärdande av enskilda avlopp och minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel. Miljöproblem kopplade till fysisk påverkan medför att åtgärder behöver vidtas för att öppna upp vandringsvägar och återskapa den naturliga variationen i vattnets strömningsriktningar, djupförhållanden och bottensubstrat. På så sätt kan den biologiska produktionen av insekter och fisk förbättras. Miljöproblemen kopplade till försurning medför att åtgärder behöver fortsätta enligt kalkningsplanen. För att följa miljökvalitetsnormerna i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde behöver framför allt: För miljöproblemet övergödning: Lindesbergs, Köpings, Kungsörs och Arbogas kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn. Länsstyrelsen i Örebro behöver bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder som till exempel strukturkalkning och fosfordammar genomförs i tillräcklig omfattning. Lindesbergs, Köpings, Kungsörs och Arbogas kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp som inte har tillfredsställande rening idag uppnår minst normal skyddsnivå och Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet försurning: Köpings kommun fortsätter med åtgärderna i de försurade vattnen enligt kalkningsprogrammet, vilket medför kalkning med totalt cirka 103 ton per år. 4(44)

5 Havs- och vattenmyndigheten behöver säkerställa att medel finns för att genomföra åtgärderna i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet miljögifter: Arbogas, Lindesbergs och Kungsörs kommuner utföra åtgärdsutredning för att fastställa påverkanskällor och eventuellt åtgärdsbehov för de delar av Arbogaån där det har påträffats förhöjde zinkhalter. För miljöproblemet främmande arter: Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län i samråd med Arbogas, Lindeasbergs och Kungsörs kommuner ta fram åtgärdsplaner och se till så att åtgärder genomförs för att minska spridningen och reducera förekomsten av sjögull i Väringen och Arbogaån. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så sten, block och lekgrus läggs ut i ett vattendrag och åtta rensade eller rätade vattendrag restaureras. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket behöver utveckla vägledning för hantering av markavvattningar. Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 31 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Örebro län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas i ett vattendrag och minimitappning /vatten i fiskväg ska införas vid sex vattenkraftverk. Otillräcklig dricksvattenskydd: Lindesbergs kommun behöver revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelserna i Örebros och Västmanlands län behöver inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. Länsstyrelsen i Örebro samt Lindesberg kommun behöver utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (44)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (44)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Nedre Arbogaåns åtgärdsområde avvattnar sydöstra delen av Arbogaåns vattensystem och är ett av 4 områden som berör Arbogaån. Övriga delar av Arbogaån beskrivs i bilagorna för Borsån, Dyltaån och Sverkestaån. Åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån är 941 km 2 stort och sträcker sig från Väringen i väster till Arbogaåns mynning i Mälaren i öster (Figur 1). Det omfattar sjöarna Västlandasjön, Rölen, Skedvisjön, Iresjön, Oppäsen och Sällingsjön samt deras till- och frånrinnande vattendrag. Området består till 54 procent av skogsmark, 26 procent jordbruksmark, 13 procent ytvatten, 5 procent sankmark och 2 procent bebyggelse. Drygt människor bor i området; den största tätorten är Arboga. Övriga tätorter är Frövi, Rockhammar, Fellingsbro, Medåker, Valskog och Kungsör. I Nedre Arbogaåns åtgärdsområde finns 26 ytvattenförekomster, varav åtta sjöar och 18 vattendrag, och 10 grundvattenförekomster (Figur 2). Delar av sju kommuner ingår i åtgärdsområdet: Örebro, Lindesberg, Skinnskatteberg, Köping, Arboga, Kungsör och Eskilstuna. Den lilla del av området som ligger i Eskilstuna kommun berör dock inga vattenförekomster. Arbogaån utgör huvudfåran i avrinningsområdet och viktiga tillflöden är bland annat Lillån, Skedeviån och Ässingån. Arbogaån omges till större delen av en mosaik av jordbruksmark och slingrar sig cirka 50 km genom åtgärdsområdet innan den via Arboga och Kungsör mynnar i Mälaren. Avrinningsområdets sjöar återfinns huvudsakligen i norra delen av åtgärdsområdet, men Väringen som är den största återfinns i sydvästra. Flera av sjöarna och vattendragen i åtgärdsområdet har problem med övergödning. Grundvattenförekomsterna i området utgörs främst av sand- och grusförekomster. Det finns flera vattentäkter med goda möjligheter för grundvattenuttag. Bild 1. En strömsträcka i Finnåkersån. Arkivbild, Länsstyrelsen i Örebro län. 7(44)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(44)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Endast två av de 26 ytvattenförekomsterna uppnår god ekologisk status (Figur 3). Det är sjöarna Iresjön och Oppäsen. Av övriga förekomster har 13 måttlig och elva otillfredsställande ekologisk status 9(44)

10 Att så många sjöar och vattendrag har sämre än god status beror främst på övergödning och fysisk påverkan av vattnens hydromorfologiska förhållanden. Dessutom har tre förekomster problem med försurning. I fyra av förekomsterna, en sjö och tre vattendrag, är främmande arter utpekat som ett problem. Flytbladsväxten sjögull förekommer i Väringen och i Arbogaån nedströms Väringen. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. status med avseende på SFÄ uppnås inte i två vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av zink. Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(44)

11 Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Om kvicksilver och PBDE undantas uppnår samtliga förekomster god kemisk status Grundvatten Figur 4. Grundvattenförekomster med risk för att god kemisk status inte uppnås (44)

12 Kemisk status och risk Alla grundvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde har god kemisk status. Tre förekomster riskerar dock att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Figur 4). Övervakningsdata saknas för flera, men resultatet från påverkansanalysen visar mycket hög potentiell föroreningsbelastning. Den förhöjda risken beror bland annat på stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, vägar och jordbruksmark. Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för flera av grundvattenmagasin, men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån finns fem dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Merparten av åtgärdsområdet omfattas av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed. Endast en del av Ässingån ligger utanför det område som utpekats som nitratkänsligt. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). I åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån finns två Natura 2000-områden med koppling till områdets vattenförekomster: Finnåkerssjön- Östhammarsjön (SE ) och Liaskogen (SE ). Finnåkerssjön-Östhammarsjön var tidigare en sjö, men efter en omfattande sänkning under slutet av 1800-talet blev de åtskilda. Natura 2000-området utgörs av betesmark som ligger i huvudsak längs sjöarnas östra sida. Betesmarken består till största delen av strandängar som regelbundet översvämmas, men betesmark på torr till frisk mark ingår också. Naturvärdet i området består främst i det rika fågellivet. Framförallt under våroch höststräcken då sjöarna och strandängarna är mycket betydelsefulla som rastplats för ett stort antal änder, vadare och sångsvan. Liaskogen är ett låglänt område vid sjön Väringens strand. Området består i huvudsak av en första generation skog uppkommen efter ett sjösänkningsföretag (1894 och 1897) som sänkte Väringens yta med cirka 1 meter. Områdets höga naturvärde grundas framför allt på den stora arealen sumpskog, med rik flora och fågelfauna. 12(44)

13 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Av åtgärdsområdets 26 ytvattenförekomster är det två som har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har de tidsundantag och motiveringar som redovisas i Tabell 1. MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grund av atmosfärisk deposition Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Finnåkerssjön-Östhammarsjön (SE ) och Liaskogen (SE ) är Natura områden som omfattas av habitatdirektivet. De ligger i anslutning till vattenförekomsterna Finnåkerssjön och Ässingån respektive Väringen. Inga av dessa vattenförekomster har kompletterade krav för de berörda skyddade områdena. 13(44)

14 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån Arbogaån mellan Ässingån och Skedviån Lillån: mellan "Gravudden" och "Klockarhagen" Arbogaån mellan Sverkestaån och Ässingån SE SE SE SE SE status 2027 status 2027 status 2027 status 2027 status 2027 Övergödning Konnektivitet Morfologiska förändringar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Övergödning Morfologiska förändringar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Främmande arter Konnektivitet Morfologiska förändringar Flödesförändringar kostnader) Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Främmande arter Konnektivitet Morfologiska förändringar 14(44)

15 Flödesförändringar kostnader) Väringen SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Främmande arter Konnektivitet Flödesförändringar kostnader) Arbogaån mellan Väringen och Sverkestaån SE status 2021 Främmande arter Konnektivitet Morfologiska förändringar Flödesförändringar kostnader) Vibybäcken SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Ässingån mellan Lillån och Arbogaån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet Morfologiska förändringar Flödesförändringar kostnader) Skedviån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet 15(44)

16 Morfologiska förändringar kostnader) Lillån med utflöde i Ässingån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet Morfologiska förändringar kostnader) Lillån: Lillån, Rabobäcken SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet Morfologiska förändringar kostnader) Ässingån mellan Finnåkerssjön och Lillån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet Morfologiska förändringar kostnader) Sällingsjön SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Finnåkerssjön SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Västlandasjön SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Skedvisjön SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Finnåkersån SE status 2027 Konnektivitet Morfologiska förändringar kostnader) 16(44)

17 Lillån: Eriksbergsbäcken SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet Morfologiska förändringar kostnader) Västansjöbäcken från Björken till inloppet i Sällingsjön SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet Morfologiska förändringar kostnader) Rölen SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) Långboån SE status 2027 Konnektivitet Morfologiska förändringar Flödesförändringar kostnader) Skedviån: Alvestabäcken, Messlångsbäcken, Tryckarsbäcken SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet kostnader) Ässingån: Ulbobäcken, Brattforsbäcken SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt) 17(44)

18 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd De flesta vattendrag och sjöar i området är påverkade av övergödning. De sjöar (Iresjön och Oppäsen) och vattendrag (Ässingån, Skevdviån norr om Skedvisjön, Långboån och Finnåkersån) som inte är påverkade ligger samtliga i områdets norra delar (Figur 5). Sjön Väringen i områdets västra utkant har god status näringsämnen, men visar påverkan av övergödning på bottenfauna och växtplankton och bedöms därför som påverkad av övergödning. Däremot bedöms Arbogaån nerströms Väringen och före Skedviåns mynning (väster om Arboga) inte som påverkad av övergödning. Arbogaån mellan Skedviåns mynning och "Gravudden" (SE ) har god status för näringsämnen medan Arbogaån mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån har måttlig status nära gränsen till god status. Arbogaån mellan Skedviåns mynning och "Gravudden" visar dock en påverkan av övergödning på både bottenfauna och påväxtkiselalger. Att Arbogaån mellan Galten och Skedviån är påverkad av övergödning kan därför anses vara ganska säkert även om påverkan enbart är måttlig. Även övriga vattendrag som är övergödda visar främst en måttlig påverkan, med undantag för Vibybäcken (SE ) som har otillfredsställande status för påväxt-kiselalger på grund av näringspåverkan. Statusbedömning av näringsämnen saknas för detta vatten. Bland de övergödningspåverkade sjöarna är Rölen (SE ), Skedvisjön (SE ), Finnåkersjön (SE ) och Sällingsjön (SE ) måttlig påverkade. Västlandasjön (SE ) har otillfredsställande status på grund av påverkan av övergödning. För samtliga dessa sjöar förutom Rölen visar fosforhalten i sjöns ytvatten samt en eller fler biologiska parametrar att sjöarna är påverkade av övergödning. Bedömningen av övergödningspåverkan kan därför anses vara säker. 18(44)

19 Figur 5. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 19(44)

20 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett beting i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver fosfortillförseln till vatten minska med drygt kg fosfor per år. Fördelningen av betinget som visas i Figur 6 är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet. Skedvisjön har tidigare inte bedömts ha problem med övergödning och den har därför inte fått något beting (Figur 6). Senare mätningar av fosfor visar dock på måttlig status och sjön bedöms idag ha lindriga övergödningsproblem. Förbättringsbehovet ligger på cirka 10 procent av belastningen. Bild 2. Sällingsjön är ett typiskt exempel av en övergödd sjö som har påverkats av sänkning samt jordbruk och enskilda avlopp. Foto: Mia Hammarberg 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (44)

21 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status Källor till påverkan Som framgår av Figur 7 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan (80 % av den totala belastningen). Detta gäller i synnerhet där vattnen är påverkade av övergödning. Lokalt kan även andra källor som enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk vara betydande källor. 21(44)

22 Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Övrigt Figur 7. Källfördelning av fosfor för området Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inom jordbruket har genomförande av miljöskyddsåtgärder enligt miljöstödet och anläggning av skyddszoner minskat fosforbelastningen från jordbruket med cirka 300 kg fosfor per år. Strukturkalkning har genomförts på nästan hektar åkermark med medfinansiering av LOVA-bidrag. Detta beräknas ha minskat fosforförlustarna från jordbruksmark med ytterligare 200 kg fosfor per år. Flera lantbrukare inom området är anslutna till rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Av totalt cirka hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet är cirka hektar (8 procent) ansluten till Greppa Näringen. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Föreslagna åtgärder För att vattenförekomsterna inom Nedre Arbogaåns avrinningsområde ska uppnå god ekologisk status med avseende till näringsämnen behövs i först hand åtgärder i avrinningsområden för de mindre vattendragen Ässingån, Västansjöbäcken, Lillån och Skedviån och för sjöarna Västlandasjön, Skedvisjön, Finnåkersjön och Sällingsjön. Åtgärder i dessa områden kommer även att minska näringsbelastningen på de nerströms liggande delar av Arbogaån. Åtgärder kan dock även behövas i Arbogaåns närområde mellan Skedviån och mynningen i Galten för att Arbogaån ska kunna uppnå god status. Fysiska åtgärder med störst effekt på fosforbelastningen inom dessa områden är anläggning av fosfordammar, våtmarker och anpassade skyddszoner, strukturkalkning av lerjordar, åtgärdande av enskilda avlopp, minskat fosforläckage vid spridning av 22(44)

23 stallgödsel (Tabell 2). Även ökad fosforavskiljning vid avloppsreningsverk kan vara en lämplig åtgärd. För sjön Väringen kommer åtgärder som ska genomföras i Borsåns åtgärdsområde att betydligt minska belastningen. Det är dock sannolikt att åtgärder även kommer att behöva genomföras i Väringens närområde, som till exempel åtgärdande av enskilda avlopp och ökad fosforavskiljning vid avloppsreningsverk. Effekten av de föreslagna åtgärderna är i samma storleksordning som det uppskattade åtgärdsbehovet och det är därmed fullt möjligt att samtliga vatten i området kan uppnå god status med avseende på övergödning. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) Fosfordamm 0,9 Hektar 170 0, Anpassade 26 Hektar 820 1, skyddszoner* Fosfordamm* 11 Hektar , Strukturkalkning 660 Hektar 220 1, Strukturkalkning* Hektar Minskat fosforläckage 200 0, vid spridning av stallgödsel* Åtgärdsutredning* 3 Antal 840 0,3 1, Tvåstegsdiken 280 Meter 5 0, Kalkfilterdiken 57 Hektar 13 0, Våtmark* 39 Hektar Kalkfilterdiken* 360 Hektar 53 2, Tvåstegsdiken* 890 Meter 9 0, Enskilda avlopp till Antal normal skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 Ytterligare åtgärder bedöms också behöva genomföras för att det ska vara möjligt att nå god ekologisk status i kustvattenförekomsterna (Tabell 3). 23(44)

24 Tabell 3. Åtgärder för att nå status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten a. Åtgärdskategori Anpassade skyddszoner Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder Enhet storlek a Alla effekter är inklusive retention till kusten P Effekt till kusten (kgp/år) N Effekt till kusten (kgp/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad Åtgärdsstorlek Kostnadseffektivitet P 0,61 Hektar , , De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED som på den här skalan innehåller vissa osäkerheter. Till detta adderar osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framför allt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt d.v.s. senast Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 97 km 2, det vill säga 10 procent av avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet har tre vattenförekomster (en sjö och tvåvattendrag) av totalt 27 vattenförekomster (åtta sjöar och 19 vattendrag) försurningsproblem (Figur 1Figur 8). Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas sex sjöar som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. Förekomst av mört har påträffats inom i samtliga tre berörda sjövattenförekomster som har försurningsproblem och där det är mycket viktigt att kalkningseffekten uppnår önskat resultat. 24(44)

25 Figur 8. Vattenförekomster i området som bedömts ha miljöproblemet försurning, vilka områden som har försurningsproblem och ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från närliggande, 25(44)

26 okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (Figur 9). Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 9. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden ( ph) mellan dagens ph och ph för god status. NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning, men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdenas norra delar. I resten av området förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Berggrunden domineras till 94 procent av sura, svårvittrade bergarter medan andra, bland annat basiska bergarter är 6 procent. Nedfallet av svavel är cirka 2,9 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 3 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken 26(44)

27 till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog cirka 2 procent skog mellan Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden genomförts per år med cirka 100 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. De berörda tre vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt cirka kronor för cirka 103 ton kalk för att uppnå ph-mål enligt kalkningsprogrammet (Tabell 4). Dessutom kalkas sex sjöar per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är Köpings kommun. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen 4. Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt & flyg Länsstyrelsen Västmanland Kalkning med fordon Kalkning med doserare Summa: Köpings kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Om kvicksilver och PBDE undantas uppnår samtliga förekomster god kemisk status. I två vattendrag överskrids dock gränsvärdet för zink som är ett så kallat särskilt förorenande ämne. Särskilda förorenade ämnen (SFÄ) är ämnen som inte utpekats som prioriterade, men som om de släpps ut i betydande mängd kan förhindra att god ekologisk status uppnås (44)

28 Detaljerade beskrivningar av statusklassning och miljöövervakning finns i VISS Förbättringsbehov I åtgärdsområdet finns ett förbättringsbehov i form av halter av zink i två vattendrag. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till gränsvärde (Tabell 5). Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och aktuellt matrisgränsvärde. Vattenförekomst Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån (SE ) Parameter/ Uppmätt Gränsvärde/QSsediment Matris Förbättrings kvalitetsfaktor halt behov Zink 8,9 µg/l 3 µg/l Vatten 5,9 µg/l Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån (SE ) Zink 9,01 µg/l 3 µg/l Vatten 6,01 µg/l Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även via diffus spridning av alla typer av antropogen aktivitet. Utöver detta sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Tabell 5 visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet som angetts ha betydande påverkan på respektive nedklassad vattenförekomst. Tabell 6. Potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån som har påverkan på vattenförekomsters kemiska eller ekologiska status. Vattenförekomst Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån (SE ) Parameter/kvalitetsfakt or Zink Påverkanskälla Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark Kommentar Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån (SE ) Zink Diffusa Förorenad mark/gammal industrimark (44)

29 2.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder De åtgärder, utöver SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel), som genomförts eller planeras för att minska miljögiftsbelastningen i åtgärdsområdet under perioden , redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Genomförda och planerade åtgärder för att nå status med avseende på miljögifter i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån SE Efterbehandling av förorenad mark vid Tekniska Hårdkrom AB. Förorenade massor har schaktats bort och deponerats, men objektet ligger fortfarande i planeringsstadiet. Planerad - - Vattenförekomst Åtgärd Status Tidsspann Totalkostnad Föreslagna åtgärder För de förekomster där zink överskrider gränsvärdet behöver åtgärdsutredningar göras för att fastställa påverkanskällor och eventuellt åtgärdsbehov (Tabell 8). Tabell 8. Föreslagna åtgärder för att nå status med avseende på miljögifter i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Vattenförekomst Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån (SE ) Parameter/ kvalitetsfakto r Förbättringsbeh ov Åtgärd Zink 5,9 µg/l Efterbehandling av miljögifter Totalkostnad (kr/år)* Arbogaån: mellan Galten/Mälaren och mynningen till Lillån (SE ) Zink 6,01 µg/l Efterbehandling av miljögifter * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 29(44)

30 2.4 Främmande arter Tillstånd I fyra förekomster i åtgärdsområdet, en sjö och tre vattendrag, har förekomst av främmande arter pekats ut som ett miljöproblem. Det handlar om flytbladsväxten sjögull som förekommer i Väringen och i Arbogaån nedströms Väringen (Bild 3). Bild 3. Den invasiva främmande arten sjögull finns i stora delar av Väringen. Arkivbild, Länsstyrelsen i Örebro län Förbättringsbehov I VISS finns inget förbättringsbehov angivet för miljöproblemet Källor till påverkan Sjögull, som växer naturligt i Mellaneuropa och Asien, planterades in i Väringen i början av 1930-talet och har sedan spridit sig till hela sjön och vidare nedströms ända ner till Mälaren. Arten liknar näckros, men har mindre blad, bara upp till 8 cm långa, och en liten gul blomma Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Upprepad slåtter under sommarmånaderna är den metod som hittills använts för att försöka hålla vattenytorna i Väringen fria. Den genomförs årligen i Väringens norra delar av företaget BillerudKorsnäs AB i Frövi (Tabell 9). Punktvisa insatser genomförs även på andra platser i Väringen och vissa delar av Arbogaån. Det sker ingen samordnad bekämpning i dessa vatten. 30(44)

31 Tabell 9. Genomförda åtgärder mot invasiva främmande arter i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Vattenförekomst Åtgärd Status Totalkostnad (kr) Väringen - SE Maskinell avslagning av sjögull Genomförd Föreslagna åtgärder I samband med en ansökan om medel från EU som tyvärr avslogs tog Länsstyrelsen i Örebro fram en bedömning av kostnader för bekämpning av sjögull i Väringen ( Tabell 10). Tabell 10. Föreslagna åtgärder mot invasiva främmande arter i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Vattenförekomst Åtgärd Status Totalkostnad (kr) Väringen - SE Mekanisk bekämpning av sjögull möjlig Förändrade habitat genom fysiska förändringar Merparten av vattendragen i Nedre Arbogaåns avrinningsområde är påverkade fysiska ingrepp (Figur 10). Framförallt är det vandringshinder och reglering som är det största problemet genom vattenkraft. Rensningar och avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner är också ett problem i många vatten. 31(44)

32 Figur 10. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Konnektivitetsförändringar Tillstånd Vandringshinder för fisk är ett mycket stort problem i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. I nedre Arbogaåns åtgärdsområde finns cirka 36 dammar som hindrar fisk från att nå lekområden, födosöka, undfly miljöstörningar med mera. I anslutning till i stort sett alla sjöar och vattendrag finns vandringshinder. Även några vägtrummor i framförallt mindre vattendrag utgör vandringshinder. 32(44)

33 Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 13 vattendrag och en sjö i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Källor till påverkan I de större vattendragen och sjöarna är det främst pågående vattenkraft som skapar vandringshinder. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en nivå, som skapar vandringshinder Åtgärder Fiskvägar och utrivningar behövs på många platser i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Tabell 11). Först och främst bör Arbogaåns huvudfåra prioriteras och därefter mindre vattendrag med höga naturvärden som riskerar att slås ut. En fiskväg har byggts vid dammen i Arboga stad för att vandringsbenägna fiskarter ska kunna vandra längre upp i Arbogaån från Mälaren. En vägtrumma har bytts för att fisk ska kunna passera i Valsjöbäcken uppströms Irresjön. I övrigt har inga åtgärder genomförts Flödesförändringar Tillstånd Många vattendrag i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde är påverkade av reglering och till och med nolltappning vilket innebär att inget vatten släpps till en naturfåra eller varken till naturfåran eller genom kraftverket vilket påverkar biologin i vattenmiljön mycket negativt. Bild 4. Nolltappning, d.v.s. att inget vatten släpps till den naturliga fåran, vid Jädersbruk i Arbogaån. Arkivbild, Länsstyrelsen i Örebro län Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar finns för fem vattendrag och inga sjöar i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. 33(44)

34 Källor till påverkan I de större vattendragen och sjöarna är det aktiv vattenkraftsverksamhet som reglerar flödet. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en nivå, som kan skapa flödesproblem då vattenföringen är låg Åtgärder För att förändra vattenhushållningen vid vattenkraftverk och dammar krävs omprövningar av nuvarande vattendomar. Omprövningar är i regel omständliga och resurskrävande processer och hittills har resurser saknats för att länsstyrelsen ska gå in och begära omprövning. I Rällsälven pågår utredningar om omprövning tillsammans med kraftverksägaren för att få till en bättre vattenhushållning. Omfattning och kostnader för föreslagna åtgärder anges i Tabell Morfologiska förändringar Tillstånd I Nedre Arbogaåns åtgärdsområde finns flera markavvattningsföretag, längs Arbogaåns huvudfåra och i angränsande vattendrag. De flesta tillkom under första halvan av talet för att frigöra mer jordbruksmark till livsmedelsproduktion, men även för att minska översvämningsriskerna. Markavvattningsföretagen har en skyldighet att underhålla diken och vattendrag, exempelvis genom rensning. Delar av Arbogaåns huvudfåra är även påverkad av invallning för att säkra åkermark och infrastruktur från översvämningar. I de övre delarna av Ässingåns och Skedeviåns avrinningsområde dominerar skogsmark. Här är flertalet forssträckor påverkade av rensningar för få vattnet att rinna snabbare till äldre verksamheter som kvarnar, sågar, hammare och hyttor Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för sex vattendrag och en sjö i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Källor till påverkan För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. I Nedre Arbogaåns åtgärdsområde finns flera aktiva markavvattningsföretag som rensar vattendrag regelbundet. I de övre delarna av Borsåns avrinningsområde dominerar skogsmark och här är flertalet forssträckor påverkade av rensningar för gamla tiders verksamhet som till exempel flottning och för att vattnet ska rinna snabbare till kvarnar, hammare och hyttor Åtgärder Omfattande åtgärder har angetts för att restaurera vattenmiljön efter de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet (Tabell 11). En restaurering är nödvändig för att rädda höga naturvärden och återskapa en levande vattenmiljö. Endast mindre biotopvårdsinsatser har genomförts i Valsjöbäcken uppströms Irresjön. 34(44)

35 Tabell 11. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Flödesförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Meter Konnektivitetsförändringar Fiskväg Meter Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus Meter Antal Morfologiska förändringar 3 33,7 Hektar 1, Hektar 4, ,4 Hektar 0, SUMMA Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Ingen av grundvattenförekomsterna i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde bedöms ha problem med förhöjde halter av näringsämnen. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. 3.2 Miljögifter Tillstånd Av grundvattenförekomster som finns i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde är det tre som riskerar att inte uppnå god kemisk status till Kunskapen om föroreningsgraden i grundvattenmagasinen är tyvärr låg då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Grundvattenförekomsterna riskerar dock att påverkas av väg och järnvägar samt stadsbebyggelse, industrier och potentiellt förorenade områden. 35(44)

36 3.2.2 Förbättringsbehov Inget förbättringsbehov har angetts för miljögifter i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde Källor till påverkan Det finns flera påverkanskällor som riskerar att förorena grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet. Den förhöjda risken kommer bland annat från vägar, järnvägar, stadsbebyggelse, industrier, jordbruksmark och potentiellt förorenade områden Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.3 Klorid Tillstånd Ingen av grundvattenförekomsterna i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde bedöms påverkade av klorid. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Två av förekomsterna riskerar dock att påverkas negativt av vägar som går genom området Förbättringsbehov Undersökning av grundvattenförekomstens kemiska status saknas. Ett förbättringsbehov har därmed inte kunnat anges Källor till påverkan Spridning av vägsalt kan orsaka förhöjda kloridhalter Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga fysiska åtgärder har genomförts eller är planerade att genomföras i åtgärdsområdet under perioden Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar för att bedöma vattenkvaliteten saknas för majoriteten av grundvattenförekomsterna i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 36(44)

37 3.4 Förändrade grundvattennivåer Alla grundvattenförekomster i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och samtliga bedöms uppnå god status Trots att undersökningar av grundvattennivåer saknas finns det i dagsläget inget som tyder på försämrade grundvattentillgångar. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån finns fyra allmänna grundvattentäkter som har större vattenuttag än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Dessa är Skottbacken-Hogsta, där vatten tas från Köpingsåsen: Kungsör-Hed (SE ), Grönbotorp, där vatten tas från Fellingsbroåsen-Grönbotorpområdet (SE ), Rockhammar, där vatten tas från Fellingsbroåsen-Rockhammarområdet (SE ) och Himmeta vattentäkt som ligger i Köpings kommun. Alla fyra vattentäkter omfattas av vattenskyddsområden, men det är endast vattenskyddsområden för Skottbacken-Hogsta och Himmeta som är fastställda enligt miljöbalken. De övriga är fastställda enligt gamla vattenlagen (Tabell 12). I åtgärdsområdet finns också ett vattenskyddsområde för den mindre grundvattentäkten i Spannarboda. Vattentäkten försörjer 40 personer och har en uttagsmängd på cirka 8 m 3 per dygn. Även om skyddsföreskrifterna är fastställda enligt gamla vattenlagen omfattas vattentäkten inte av kraven i ramdirektivet eftersom vattenuttaget är mindre än 10 m 3 /dag och den försörjer färre än 50 personer. De vattentäkter som är belägna inom Ekeby Medåker och Åsbacken Valskogs vattenskyddsområden är nedlagda. Vattenskyddsområdet för den nedlagda vattentäkten i Fellingsbro har nyligen upphävts. Arbogaån: mellan "Gravudden" och mynningen till Skedviån (SE ) fungerar som reservvattentäkt för Arboga, som har Hjälmaren som primär råvattentäkt. För Arbogaån finns idag inget vattenskyddsområde. 37(44)

38 Tabell 12. Befintliga vattenskyddsområden. Kommun Tillsynsansvari g Ekeby Medåker Arboga Länsstyrelsen Västmanland Himmeta Köping Köpings kommun Vattenskyddsområde Hogsta- Skottbacken Kungsör Länsstyrelsen Västmanland Åsbacken Valskog Kungsör Länsstyrelsen Västmanland Grönbotorps fritidsområde Rockhammar Spannarboda Lindesberg Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Lindesberg Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Lindesberg Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Lagrum Beslutsår Vattenlagen 1963 Miljöbalken 2012 Miljöbalken 2011 Vattenlagen 1960 Vattenlagen 1987 Vattenlagen 1982 Vattenlagen Åtgärder Av de fyra större allmänna grundvattentäkterna i Nedre Arbogaåns åtgärdsområde har två vattenskyddsområden fastställda enligt gamla vattenlagen och två enligt Miljöbalken. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att de större vattentäkterna i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd (Tabell 13). Arbogas reservvattentäkt Arbogaån (SE ) saknar idag vattenskyddsområde. Även en reservvattentäkt bör dock ha ett vattenskyddsområde med tillräckliga skyddsföreskrifter för att långsiktigt skydda vattentillgången. De vattentäkter som är belägna inom Ekeby Medåker och Åsbacken Valskogs vattenskyddsområden är nedlagda. Behovet av dessa vattenskyddsområden bör ses över. 38(44)

39 Arboga Köping Kungsör Lindesberg Totalt Tabell 13. Behov av åtgärder Kommun Inrätta vattenskyddsområde 1 Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde (44)

40 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden I åtgärdsområdet för Nedre Arbogaån finns två Natura 2000-områden med koppling till vattenförekomster: Finnåkerssjön-Östhammarsjön (SE ) och Liaskogen (SE ). I Finnåkerssjön-Östhammarsjön (SE ) är det naturtypen fuktängar med blåtåtel och starr som ska bevaras, typiska arter som förekommer i området är hirsstarr, trådtåg och ängsvädd samt enkelbeckasin, gulärla, tofsvipa och småfläckig sumphöna. I Liaskogen ingår naturtyperna västlig taiga och lövsumpskogar av fennoskandisk typ. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Det är inte känt om några arter som skyddas enligt habitatdirektivet finns inom åtgärdsområdet. 5.3 Nitratkänsliga områden Nästan hela åtgärdsområdet ligger inom nitratkänsligt område. Av vattenförekomsterna är det endast en del av Ässingån som ligger utanför. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på sex månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan tre och tio djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än tio procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel inte får spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom tolv timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 40(44)

41 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god status i Nedre Arbågaåns åtgärdsområde uppgår till cirka 18 miljoner kronor per år ( Tabell 14). Av dessa handlar det mesta om övergödning och fysisk påverkan. Resterande del är kopplade till miljögifter och dricksvattenskydd. Tabell 14. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning 0 0 Miljöproblem i grundvatten 3 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I Tabell 15 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen Tabell 15. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för 41(44)

42 åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Lindesbergs, Köpings, KOM 2 a- Tillsyn Kungsörs och Arboga b kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2017 LST 6 Information och Västmanlands län 2018 LST 3 Tillsyn Jordbruksverket 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 Anpassade skyddszoner SJV 4c Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Lindesbergs, Köpings, KOM 2 a- Tillsyn Kungsörs och Arboga b kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2017 LST 6 Information och Västmanlands län 2018 LST 3 Tillsyn 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 SJV 6 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 Fosfordammar SJV 4f Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 Lindesbergs, Köpings, KOM 2 a- Tillsyn Kungsörs och Arboga b kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2017 LST6 Information och Västmanlands län 2016 LST 5c Plan 2018 Kalkfilterdiken SJV 4b Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 Lindesbergs, Köpings, KOM 2 a- Tillsyn Kungsörs och Arboga b kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2017 LST 6 Information och Västmanlands län 2018 LST 5c Plan 2018 Tvåstegsdiken SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2016 SJV 1 Information Jordbruksverket 2017 LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2017 LST 5a Information och Västmanlands län 2016 LST 5c Plan 2016 LST 6 Information 42(44)

43 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp på fritidsfastigheter till godkänd standard Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor Minskad försurning från skogsbruket Miljögifter Efterbehandling av miljögifter Främmande arter HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Genomförs Vattenmyndigheten kontinuerligt KOM 1 Tillsyn och prövning Lindesbergs, Köpings, 2018 KOM 7 Plan Kungsörs och Arboga kommun 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro & 2017 LST 5c Plan Västmanlands län 2018 HAV 4 Statligt bidrag Havs- och vattenmyndigheten NV 4 Vägledning Naturvårdsverket NV 5 LST 1 Tillsynsvägledning Tillsyn och prövning Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro & Västmanlands län 2018 Genomförs kontinuerligt SKS 2 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST 10 KOM 1 Tillsyn Tillsyn Länsstyrelsen i Västmanlands län Arboga, Kungsörs och Lindesbergs kommuner Åtgärdsutredning HAV 8 Hanteringsprogram Havs- och vattenmyndigheten Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder HaV 5 Vägledning Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk; Miljöanpassade flöden HaV 4 Vägledning Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 2 Tillsyn och prövning och Västmanlands län 2018 LST 3 LST 5 a-d HaV 5 HaV 4 Tillsyn och prövning Tillsyn Vägledning Vägledning Länsstyrelsen i Örebro och Västmanlands län Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten (44)

44 Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 8 Tillsyn 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 SJV 3 Tillsyn och prövning Vägledning Länsstyrelsen i Örebro och Västmanlands län Länsstyrelsen i Örebro och Västmanlands län NV 6 Vägledning Jordbruksverket 2019 SKS 2 Vägledning Naturvårdsverket 2018 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i Örebro 2018 och Västmanlands län KOM 7 Initiativ 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Örebro och Västmanlands län KOM 5 a- Kungsörs, Köpings och Tillsyn, initiativ e Lindesbergs kommun Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen i Örebro 2018 Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen i Örebro 2018 KOM 1 Tillsyn, egenkontroll (44)

45 Egna anteckningar

46 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.