Dyltaåns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Dyltaåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(41)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Dyltaåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(41)

4 Sammanfattning Dyltaåns avrinningsområde avvattnar västra delen av Arbogaåns vattensystem och mynnar via Järleån/Dyltaån i sjön Väringen. Avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark, andelen jordbruksmark är mindre än en tiondel. I Dyltaåns avrinningsområde är det 6 (av 15) sjöar och 22 (av 28) vattendrag som inte uppnår god ekologisk status. Anledningen till detta är framförallt fysisk påverkan på hydrologin. Merparten av vattendragen i Dyltaåns avrinningsområde är påverkade av indämning av forssträckor, vandringshinder, reglering, rensningar, rätningar och avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner. Det största problemet i avrinningsområdet bedöms vara vandringshinder och reglering. Elva av vattenförekomsterna (3 sjöar och 8 vattendrag) har försurningsproblem. Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Endast en Norasjön och ett Klockarbäcken är påverkade av övergödning. Om kvicksilver och PBDE undantas har samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet bedömts uppnå god kemisk status. Det behövs dock fler undersökningar av miljögifter för att verifiera denna bedömning. De provtagningar som hittills genomförts är begränsade i såväl antal som omfattning. Det finns 9 grundvattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde. Samtliga bedöms uppnå god kemisk status. Kunskapen om eventuella föroreningar i grundvattenmagasinen är dock låg, då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Två förekomster har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god status till 2021 eftersom den potentiella föroreningsbelastningen bedömts vara hög. Alla grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status och ingen bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god kvantitativ status år För att nå miljökvalitetsnormerna i Dyltaåns åtgärdsområde ska framför allt: För miljöproblemet övergödning: Örebro kommun bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Örebro bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder som strukturkalkning och våtmarker genomförs i tillräcklig omfattning, Örebro kommun bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp som inte har tillfredsställande rening uppnår minst normal skyddsnivå och Havs- och Vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, Nora kommun, i samråd med Länsstyrelsen i Örebro län, se över möjligheten att minska belastningen av näringsämnen och syretärande ämnen från det kommunala avloppsreningsverket och dagvatten. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk. För miljöproblemet försurning: Lindesbergs, Hällefors, Nora och Örebro kommuner fortsätter med åtgärderna i de försurade vattnen enligt kalkningsprogrammet, vilket medför kalkning med totalt cirka 374 ton per år. Havs- och vattenmyndigheten behöver säkerställa att medel finns för att genomföra åtgärderna i tillräcklig omfattning. 4(41)

5 För miljöproblemet miljögifter: Länsstyrelsen i Örebro län och Nora kommun behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av kvicksilver om nödvändigt. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att sten, block och lekgrus läggs ut i vattendrag som har rensats och rätats. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 46 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter, och Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas i vattendrag och minimitappning/vatten i fiskväg ska införas vid vattenkraftverk. Otillräcklig dricksvattenskydd: Hällefors, Noras och Örebros kommuner revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning, och Länsstyrelsen i Örebro samt Nora kommun utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (41)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (41)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Dyltaåns avrinningsområde avvattnar västra delen av Arbogaåns vattensystem (Figur 1) och är ett av 4 områden som berör Arbogaån. Övriga delar av Arbogaån beskrivs i bilagorna för Nedre Arbogaån, Borsån och Sverkestaån. Avrinningsområde, som är drygt km 2, sträcker sig från norra delen av Hällefors kommun ner till norra delen av Örebro kommun och mynnar via Järleån/Dyltaån i sjön Väringen söder om Frövi. Även delar av Nora och Lindesbergs kommuner innefattas i området. Dyltaåns avrinningsområde utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark med flera sjöar och vattendrag i varierande storlek. Det består till drygt 70 procent av skog. Andelen jordbruksmark är sju procent, varav de största sammanhängande områdena ligger i avrinningsområdets nedre del i sydost. I avrinningsområdet bor omkring invånare, med störst koncentration i södra delen. Nora med invånare är avrinningsområdets största samhälle. Järleån/Dyltaån utgör huvudvattenfåra i avrinningsområdet. Vattendraget, som rinner genom den nedre sydöstra delen av avrinningsområdet, avvattnar Norasjön och mynnar i Väringen. Järleån/Dyltaån är 32 kilometer lång och omgiven av bergslagsbygd i norr och slättbygd i söder. Den rinner inledningsvis genom en väl markerad dalgång med höjdskillnader på mer än 100 meter och med ett antal forsar, varav flera är opåverkade av utbyggnad. Slättbygden bjuder på en mindre dramatisk omgivning med färre strömvattensträckor. Större delen av vattendraget är lugnflytande och dess lopp är till stora delar meandrande. Inom Dyltaåns avrinningsområde har 15 sjöar, 28 vattendrag/vattendragssträckor och nio grundvattenförekomster pekats ut som vattenförekomster enligt Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (Figur 2). 7(41)

8 Figur 1. Översiktskarta av Dyltaåns avrinningsområde. 8(41)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(41)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 10(41)

11 Ekologisk status och miljöproblem Dyltaåns avrinningsområde omfattar 43 ytvattenförekomster varav 28 inte uppnår god ekologisk status (Figur 3). Den främsta orsaken till detta är att vattenförekomsternas hydromorfologiska förhållanden förändrats genom fysisk påverkan (till exempel vandringshinder och flödesreglering), men i vissa vatten finns även försurnings- eller övergödningsproblem. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. Nedfall av svavel och kväveoxider samt avverkning av barrskog på försurningskänsliga områden är de viktigaste påverkanskällorna för försurning medan diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk) är de viktigaste påverkanskällorna för övergödning. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Om kvicksilver och PBDE undantas uppnår alla vattenförekomster god kemisk status Grundvatten Kemisk status och risk I Dyltaåns åtgärdsområde bedöms samtliga grundvattenförekomster uppnå god kemisk status. Två av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Figur 4). Övervakningsdata saknas för båda förekomsterna, men resultatet från påverkansanalysen visar mycket hög potentiell föroreningsbelastning för Stadraåsen. Den förhöjda risken kommer främst från en större väg som löper genom förekomsten. Moåsen, Nyttorp-Håkansbodaområdet har enligt påverkansanalysen måttlig potentiell föroreningsbelastning. I anslutning till grundvattenförekomsten ligger dock Båtabogruvorna. Grundvattenundersökningar inom gruvområdet uppvisade förhöjda metallhalter, främst nickel, men även bly, zink och koppar. 11(41)

12 Figur 4. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status. Kvantitativ status och risk Undersökningar av grundvattennivåer saknas för samtliga grundvattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde. I dagsläget finns dock inga indikationer på några kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. Samtliga av de nio grundvattenförekomsterna bedöms därför ha god kvantitativ status. Ingen bedöms heller vara i risk att inte uppnå god kvantitativ status (41)

13 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.) Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns 5 dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. I Dyltaåns avrinningsområde omfattas fäljande vattenförekomster helt eller delvis av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed: Usken, Brattforsbäcken, Fåsjön, Rammsjön, Mogruvälven, Kvarnbäcken, Dyltaån, Lillsjöbäcken och Klockarbäcken. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Inom Natura 2000-områden ska de naturtyper som anmälts bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp i ett område ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. I Dyltaåns avrinningsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Grängshytteforsarna (SE ), Järleån (SE ), Kvarnbäcken-Lerkesån (SE ) och Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken (SE ). I alla fyra områden ingår naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Lillsjöbäcken-Järlhyttebäcken (SE ), som mynnar i Järleån strax söder om Järleåns naturreservat, är en av länets finaste lokaler för flodpärlmussla med väl fungerande reproduktion. Antalet flodpärlmusslor uppskattades vid en inventering 2007 till omkring individer. Öringtätheten i bäcken är också god, vilket gynnar flodpärlmusslans reproduktion eftersom den nyttjar öringen som värdfisk och lever på dess gälar under en tidig fas i livet. Den är helt beroende av öring för att kunna sprida sig uppströms i vattensystemet. Förekomst av reproducerande flodpärlmussla i ett vattendrag indikerar god vattenkvalitet, exempelvis högt ph och ingen övergödning. Kvarnbäcken-Lerkesån (SE ) avvattnar Rammsjön. Områdets huvudsakliga naturvärden utgörs av den rikliga förekomsten av flodpärlmussla och öring. Även stensimpa finns. Järleån (SE ) är ett i stora delar opåverkat vattendrag med långa forssträckor. I ån finns en ursprunglig strömlevande ras av öring (Järleåöringen) av mycket stor bevarandebetydelse. Här finns också en rik fågelfauna knuten till forsmiljön med arter som strömstare och forsärla. Även stensimpa finns. Grängshytteforsarna (SE ) är en av länets mest värdefulla forssträckor. Här finns flodpärlmusslor och stensimpa. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I Dyltaåns avrinningsområde finns dock inga badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. 13(41)

14 Bild 1: Långforsen i Järleåns naturreservat. Foto: Marie Jonsson 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt art- och habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats 14(41)

15 1.2.1 Ytvatten MKN för ekologisk status Miljökvalitetsnormer med tidsundantag för de ytvattenförekomster som har sämre än god ekologisk status redovisas i Fel! Hittar inte referenskälla.. MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grunda av atmosfärisk deposition. I två vattenförekomster (Vikern och Åsbosjön) har det funnits en lokal källa av kvicksilver som har förorenat sedimenten. Om en påverkan utöver det från de förhöjda bakgrundshalterna påvisas kan åtgärder i sedimenten behövas Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Grängshytteforsarna, Järleån och Kvarnbäcken-Lerkesån är Natura 2000-områden utpekade enligt EU:s art och-habitatdirektiv som delvis omfattar vattenförekomsterna Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen och Sången (SE ), Järleån/Dyltaån (SE ) och Vännebäcken (SE ). Områdesskyddet medför inte några kompletterande krav för de berörda vattenförekomsterna. 15(41)

16 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Sågsnårsälven från Stora Grytsjön till inloppet i Älvlången SE Försurning (Tekniskt omöjligt) Dyltaån mellan Klockarbäckens utlopp och Väringen SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Mogruvälven från St Ryggsjön till Venaån SE Försurning (Tekniskt omöjligt), förändringar kostnader) Rammsjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), kostnader) Venaån mellan Älvlången och Mogruvälven SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Klockarbäcken SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), förändringar kostnader) Järleån/Dyltaån SE förändringar 16(41)

17 Flödesförändringar kostnader) Smygarebäcken mellan Dammsjön/Ämten och Åsbosjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), förändringar kostnader) Hyttbäcken från L Mosjön till inloppet i Saxen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), förändringar Flödesförändringar kostnader) Vikern SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Hagbyån från Vikern till inloppet från Åsbobergsbäcken SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Hagbyån från inloppet av Åsbobergsbäcken till Åsbosjön SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Åsbosjön SE förändringar 17(41)

18 Flödesförändringar kostnader) Hagbyån mellan Åsbosjön och Norasjön SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Norasjön SE Övergödning förändringar Flödesförändringar kostnader) Ringshyttebäcken mellan Bälgsjön och Hagbyån SE förändringar kostnader) Bornsälven SE förändringar kostnader) Rastälven mellan Sången och Fåsjön SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Brattforsbäcken mellan Aspen och Usken SE Försurning (Tekniskt omöjligt), 18(41)

19 förändringar kostnader) Aspen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), kostnader) Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE Försurning (Tekniskt omöjligt), förändringar kostnader) Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen och Sången SE förändringar kostnader) Orobäcken SE Försurning (Tekniskt omöjligt), kostnader) Allmosälven SE förändringar kostnader) Gränsjöälven/Grönsjöälven mellan Gränsjön och Stora Grängen SE förändringar Flödesförändringar kostnader) Lankälven SE förändringar kostnader) Gränsjön-Hällefors SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar kostnader) Svarthavsbäcken SE Försurning (Tekniskt omöjligt) 19(41)

20 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Av de 43 vattenförekomsterna i Dyltaåns avrinningsområde är enbart en Norasjön och ett vattendrag, Klockarbäcken, påverkade av övergödning. Norasjön har låga syrgasförhållanden med påvisad påverkan på sjöns bottenfauna. Fosforhalterna i sjön motsvarar god status och den övergripande statusen för växtplankton är god. Fler biologiska undersökningar är önskvärt för att säkerställa sjöns ekologiska status. I Klockarbäcken visar både fosforhalten och kvalitetsfaktorn påväxt-kiselalger att vattendraget är påverkat av övergödning Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett beting i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. Enligt en sådan beräkning behöver den årliga fosfortillförseln till Klockarbäcken minska med cirka 950 kg för att vattendraget ska nå god status med avseende på näringsämnen (figur 5). Inget förbättringsbehov har beräknats för Norasjön eftersom fosforhalterna i sjön motsvarar god status. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (41)

21 Figur 5. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 21(41)

22 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av Figur 6 så är fosfortillförsel 4 på grund av fosforförluster från jordbruks, skogsmark och enskilda avlopp de dominerande källorna i Dyltaåns avrinningsområde. Huvuddelen av tillförseln från skog och från kategorin övrigt är naturlig bakgrundsbelastning och behöver därför inte åtgärdas. Figur 6. Källfördelning av fosfor. Både nuvarande och tidigare utsläpp av näringsämnen och syretärande ämnen från reningsverk, dagvatten, enskilda avlopp samt näringsämnen från jordbruksmark är troligtvis orsakerna till de syrefattiga förhållandena i Norasjön. Fler undersökningar krävs dock för att kartlägga hur de syrefattiga förhållandena i sjön uppstår, vilka de viktigaste påverkanskällorna är och hur de lämpligast kan åtgärdas. Inom Klockarbäckens avrinningsområde har fosforförluster från jordbruksmark samt utsläpp från enskilda avlopp bedömts vara de största utsläppskällorna med betydande påverkan på vattendraget Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga riktade fysiska åtgärder har genomförts för att minska övergödningen av de påverkade vattnen. Vissa åtgärder har dock genomförts inom jordbruket vilka bedöms minska näringsbelastningen. Föreslagna åtgärder De viktigaste och mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska fosforbelastningen från jordbruksmark är strukturkalkning av lerjordar, anpassade skyddszoner på åkermark samt anläggning av dammar för fosforretention. Dessa åtgärder i kombination med åtgärderna av enskilda 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (41)

23 avlopp till normal skyddsnivå förväntas minska fosforbelastningen så att god ekologisk status uppnås (Tabell 2). De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED och innehåller på den här skalan vissa osäkerheter. Till detta får även osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framförallt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna adderas. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt. Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i Tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. Övergödningen och de dåliga syrgasförhållandena i Norasjön behöver utredas och lämpliga åtgärder behöver därefter sättas in. Ansvarig för denna utredning är Länsstyrelsen i Örebro län. Nora kommun kan behöva se över möjligheten att minska belastningen av näringsämnen och syretärande ämnen från det kommunala avloppsreningsverket, dagvatten och enskilda avlopp. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Total kostnad Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kgp&år) (mkr) Anpassade 3,3 Hektar 120 0, skyddszoner* Fosfordamm* 1,6 Hektar 220 1, Strukturkalkning Hektar 390 2, Minskat fosforläckage 53 0, vid spridning av stallgödsel* Våtmark 17 Hektar 130 4, Enskilda avlopp till 90 Antal normal skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast 2027 I tabell 3 redovisas den effekt föreslagna åtgärder kommer att få med avseende på näringsämnen för kustvatten. Tabell 3. Effekt på kusten (inklusive retention) av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) (41)

24 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 356 km2, det vill säga 34 procent av avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet har elva vattenförekomster (tre sjöar och åtta vattendrag) av totalt 43 vattenförekomster (15 sjöar och 28 vattendrag) försurningsproblem (Figur 7). Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas drygt 20 sjöar som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. I till exempel Mogruvälven finns flodpärlmussla där det är mycket viktigt att kalkningseffekten uppnår önskat resultat. 24(41)

25 Figur 7. Vattenförekomster i området som bedömts ha miljöproblemet försurning, vilka områden som har försurningsproblem och ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska 25(41)

26 data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (Figur 8). Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte användas innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 8. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning, men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdena. I huvudfåran förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Berggrunden domineras till drygt 95 procent av sura, svårvittrade bergarter medan andra, bland annat basiska bergarter, är mindre än 5 procent. Nedfallet av svavel är cirka 3 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 3,1 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena var ytan avverkad skog 3 procent skog mellan (41)

27 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden genomförts per år med cirka 400 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. De berörda elva vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt cirka kronor för cirka 370 ton kalk för att uppnå skattad effekt, det vill säga phmål enligt kalkningsprogrammet (Tabell 4). Dessutom kalkas 22 sjöar per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är kommunerna Lindesberg, Hällefors, Nora och Örebro. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt & flyg Länsstyrelsen Örebro Kalkning med fordon Kalkning med doserare Summa: Berörd kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. I sjön Vikerns utloppsvik, Lillsjön, och den nedströms liggande Åsbosjön är dock även sedimenten förorenade med kvicksilver. Detta beror på direktutsläpp från Dyno Nobels nitroformtillverkning under 1950, -60 och -70-talen. Om kvicksilver och PBDE undantas bedöms alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet uppnå god kemisk status. Det behövs dock fler undersökningar av miljögifter för att verifiera denna bedömning eftersom de provtagningar som gjorts är begränsade i såväl antal som omfattning. Vid en undersökning av kiselalger i Hagbyån (nära utloppet i Norasjön) år 2009 påträffades enstaka missbildade kiselalgsskal i provet, vilket är ett tecken på någon slags föroreningsbelastning, till exempel metaller eller bekämpningsmedel. Länsstyrelsen beslutade därför att år 2010 göra en undersökning med passiva provtagare i vattendraget. Vid denna undersökning överskreds gränsvärdet för nonylfenol och för endosulfan. I september 2010 togs ett nytt kiselalgsprov på samma lokal. Även i detta prov påträffades deformerade skal. Andelen deformationer var tio gånger högre än på de andra provlokalerna som undersöktes vid samma tillfälle. Det noterades också att provet från Hagbyån innehöll en ovanlig 27(41)

28 sammansättning av arter. Vid provtagning av kiselalger år 2013 påträffades inga missbildningar i Hagbyån, men diversiteten var mycket låg och provet innehöll störningstoleranta arter, vilket tyder på att det fortfarande är en störning på lokalen. I juni 2014 gjordes ytterligare en provtagning med passiv provtagare. Vid denna undersökning var uppmätta halter av endosulfan och nonylfenol under gränsvärdet, inte heller några andra ämnen överskred det. Hagbyån bedöms därför ha god kemisk status tills vidare. Uppföljande provtagningar behövs dock Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och dess differens till fastslagit gränsvärde. Inom Dyltaåns åtgärdsområde överskrids gränsvärdet för kvicksilver i sediment i Vikern och Åsbosjön (Tabell 5). Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och gränsvärde. Vattenförekomst Vikern (SE ) Åsbosjön (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärde/ QSsediment Matris Förbättrings -behov Kvicksilver 2,5 mg/kg 0,67 mg/kg Sediment 1,8 mg/kg Kvicksilver 1,5 mg/kg 0,67 mg/kg Sediment 0,8 mg/kg Bild 2: Åsbosjön. Foto: Daniel Bergdahl 28(41)

29 2.3.3 Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även genom diffus spridning på grund av olika typer av mänsklig aktivitet. Dessutom sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Tabell 6 visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i Dyltaåns åtgärdsområde. Intill sjön Vikerns utloppsvik, Lillsjön, tillverkades Nitroform från 1950-talet till Från Nitroformfabriken och ett av dess laboratorium skedde kvicksilverutsläpp som förorenade sedimenten i Lillsjön. På 1970-talet uppmättes mycket höga halter i sedimentens ytskikt. Studier från 2000-talet visar att halterna fortfarande är höga, men att de minskat från 31 mg/kg TS till 2,5 mg/kg TS. En viss transport av kvicksilver sker från Lillsjön och förhöjda kvicksilverhalter kan ses även i Åsbosjöns sediment. Halten metylkvicksilver är dock låg i sedimenten och utgör mindre än 1/1000 av den totala kvicksilverhalten. Tabell 6. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i Sverkestaåns åtgärdsområde, vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor. Vattenförekomst Vikern (SE ) och Åsbosjön (SE ) Parameter/ kvalitetsfakto r Kvicksilver Påverkanskälla Tidigare utsläpp från Dyno Nobel Kommentar Gränsvärdet för kvicksilver överskrids i sjöarnas sediment och halterna bör kontinuerligt följas upp Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts och planeras av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på ytvatten. Föreslagna åtgärder I Vikerns och Åsbosjöns sediment överskrids det föreslagna gränsvärdet för kvicksilver (Tabell 7). Halterna av kvicksilver har övervakats sedan 1970-talet och resultaten visar på sjunkande halter. Halterna bör dock övervakas även fortsättningsvis och åtgärder sättas in om nödvändigt. Tabell 7. Föreslagna fysiska åtgärder i Dyltaåns åtgärdsområde. Vattenförekomst Vikern (SE ) Åsbosjön (SE ) Parameter/ kvalitetsfakto r Förbättrings -behov Åtgärd Kvicksilver 1,8 mg/kg Efterbehandling av miljögifter Kvicksilver 0,8 mg/kg Efterbehandling av miljögifter Andel av förbättring s-behovet Totalkostnad (kr/år)* * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. 29(41)

30 2.4 Främmande arter Främmande arter bedöms inte utgöra ett miljöproblem i Dyltaåns åtgärdsområde. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Merparten av vattendragen i Dyltaåns avrinningsområde är påverkat av indämning av forssträckor, vandringshinder, reglering, rensningar, rätningar och avsaknad av ekologiskt funktionell kantzon. Det största problemet i avrinningsområdet bedöms vara vandringshinder och reglering (Figur 9). Figur 9. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem. 30(41)

31 2.5.1 sförändringar Tillstånd Vandringshinder för fisk är ett mycket stort problem i Dyltaåns avrinningsområde. I avrinningsområdet finns cirka 60 dammar som hindrar fisk från att nå lekområden, födosöka, undfly miljöstörningar med mera Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 9 vattendrag, men inte för någon sjö i Dyltaåns avrinningsområde Källor till påverkan I de större vattendragen och sjöarna är det främst pågående vattenkraft som skapar vandringshinder. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en nivå, som skapar vandringshinder Åtgärder Fiskvägar och utrivningar behövs på väldigt många platser i Dyltaån. Först och främst bör huvudfåran mellan Norasjön och Väringen prioriteras och därefter mindre vattendrag med höga naturvärden som riskerar att slås ut. Fler vandringshinder i framförallt mindre vattendrag har undanröjts i avrinningsområdet. Vattendrag med exempelvis flodpärlmussla har prioriterats. Till exempel har vägtrummor som tidigare varit vandringshinder bytts ut mot halvtrummor i Lerkesån, Färvilsån, Rangelbäcken och Lillsjöbäcken. Vandringshinder i anslutning till dammar har undanröjts i Rastälven, Lillsjöbäcken, Lerkesån och i Brattforsbäcken. Utredning om fiskvägar pågår på många håll bland annat i Järleåns huvudfåra vid Dylta kvarn, Axbergshammar och Järle kvarn. Även i Hagbyån pågår utredningar om fiskvandringsmöjligheter. Omfattning och kostnader för åtgärderna anges i tabell 8. Bild 3 Järle kvarn ett vackert kulturminne, men också ett vandringshinder i Dyltaåns vattensystem. Foto: Daniel Bergdahl 31(41)

32 2.5.2 Flödesförändringar Tillstånd Sett till avrinningsområdet som helhet är regleringsgraden är relativt låg jämfört med andra avrinningsområden som utnyttjas för vattenkraft i länet. Men flera vattendrag i Dyltaåns avrinningsområde är påverkade av reglering och till och med nolltappning vilket innebär att inget vatten släpps till kraftverket eller vid sidan av kraftverket vilket påverkar biologin i vattenmiljön mycket negativt Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 9 vattendrag och inga sjöar i Dyltaåns avrinningsområde Källor till påverkan I de större vattendragen och sjöarna är det pågående vattenkraft som reglerar flödet. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en nivå, som kan skapa flödesproblem då vattenföringen är låg Åtgärder För att förändra vattenhushållningen vid vattenkraftverk och dammar krävs omprövningar av nuvarande vattendomar. Omprövningar är i regel omständliga och resurskrävande processer. I Dyltaån pågår utredningar om omprövning tillsammans med kraftverksägaren för att få till en bättre vattenhushållning. Omfattning och kostnader för åtgärden anges i tabell förändringar Tillstånd I stort sett har morfologin störts i nästan alla vattendrag. Denna påverkan har skapat en mer enformig vattenmiljö vilket missgynnat biologin i vattenmiljön Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 25 vattendrag, men inte för någon sjö i Dyltaåns avrinningsområde Källor till påverkan För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. I Dyltaåns avrinningsområdes nedre del finns flera aktiva markavvattningsföretag som rensar vattendrag regelbundet. I de övre delarna av Dyltaån avrinningsområde dominerar skogsmark och här är flertalet forssträckor påverkade av rensningar för gamla tiders verksamhet som till exempel flottning och för att vattnet ska rinna snabbare till kvarnar, hammare och hyttor Åtgärder Omfattande åtgärder har angetts för att restaurera de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet. Omfattning och kostnader för åtgärderna anges i Tabell 8. Restaureringsinsatser för att förbättra vattenbiotopen efter rensningar har genomförts på flera ställen i Dyltaåns avrinningsområde, framförallt i mindre vattendrag. Bland annat i Rastälven, Lerkesån, Lillsjöbäcken, Bondabrobäcken, Venaån och Vasslabäcken. 32(41)

33 Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet. Åtgärdskategori Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Flödesförändringar Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Meter sförändringar Fiskväg Meter Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage Meter Antal förändringar Ekologiskt funktionella 9 47,5 Hektar 2, kantzoner Restaurering av 1 5,1 Hektar 0, rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, Hektar 6, block och lekgrus SUMMA 172, Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Ingen av grundvattenförekomsterna i Dyltaåns åtgärdsområde bedöms ha problem med förhöjda halter av näringsämnen. Analyser av vattenkvalitén saknas för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. 3.2 Miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomsten Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status 2021 på grund av Båtabogruvan som ligger i anslutning till förekomsten. Vid grundvattenundersökningar inom gruvområdet har höga halter av främst nickel, men även bly, zink och koppar påträffats i vattnet. Undersökningarna bedöms dock inte vara representativa för hela förekomsten. Även Stadraåsen riskerar att inte uppnå god kemisk status till Resultatet från påverkansanalysen tyder på en mycket hög potentiell föroreningsbelastning, vilket främst baseras på att en större väg löper genom förekomsten. Eftersom det saknas undersökningar av vattenkemin går det inte att fastställa vilken effekt vägen har på den kemiska statusen. 33(41)

34 3.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet anges som de ämnen (utan kvantifiering) som gett upphov till att förekomsten är riskklassad. Orsaken beror på att det inte finns några grundvattenundersökningar som är representativa för hela grundvattenförekomsten. Förbättringsbehovet anges för nickel, bly, zink och koppar. Något förbättringsbehov har inte kunnat anges för Stadraåsen på grund av att det saknas grundvattenundersökningar Källor till påverkan I anslutning till grundvattenförekomsten Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet ligger Båtabogruvan. Föroreningar såsom nickel, bly, zink och koppar riskerar att läcka ut i grundvattnet. Läckage av miljögifter till Stadraåsen kan bland annat uppstå i samband med olyckor längs vägen. För att kunna fastställa föroreningsbelastningen på grundvattenförekomsterna krävs det att flera undersökningar genomförs Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvalitén saknas i Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet och Stadraåsen. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.3 Klorid Tillstånd Grundvattenförekomsten Stadraåsen riskerar att inte uppnå god kemisk status Resultatet från påverkansanalysen visar på mycket hög potentiell föroreningsbelastning. Den förhöjda risken kommer främst från en större väg som löper genom förekomsten Förbättringsbehov Undersökning av grundvattenförekomstens kemiska status saknas. Ett förbättringsbehov har därför inte kunnat anges Källor till påverkan Orsaken till att Stadraåsen är riskklassad beror bland annat på en större väg som löper genom förekomsten. Resultatet från påverkansanalysen visar på en mycket hög belastning. Den potentiella föroreningsbelastningen kommer bland annat från användningen av vägsalt. 34(41)

35 3.3.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga fysiska åtgärder har genomförts eller är planerade att genomföras i åtgärdsområdet under perioden Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar saknas i Stadraåsen. Innan några fysiska åtgärder kan genomföras behöver det utredas hur stor föroreningsbelastningen är. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Alla grundvattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och samtliga bedöms uppnå god status Trots att undersökningar av grundvattennivåer saknas, finns det i dagsläget inget som tyder på försämrade grundvattentillgångar. 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Dyltaåns åtgärdsområde finns fyra allmänna vattentäkter. Samtliga omfattas av vattenskyddsområden. Ytvattentäkten i Bälgsjön omges av ett vattenskyddsområde som fastställdes med skyddsföreskrifter 1997 enligt vattenlagen. Yxsjöns vattenskyddsområde fastställdes med skyddsföreskrifter 2005 enligt miljöbalken. För Karlslund-Kilsåsen; Flåten-Järleborgsomådet fastställdes vattenskyddsområdet (Flåten) 1983 och skyddsföreskrifterna reviderades För Hjulsjöåsen; Nyhammarsområdet fastställdes vattenskyddsområdet (Nyhammar) med skyddsföreskrifter enligt vattenlagen år 1983 (Tabell 9). 35(41)

36 Nora Hällefors Örebro Totalt Tabell 9. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområde Kommun Tillsynsansvarig Lagrum Beslutsår Bälgsjön Nora Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Flåten Nora, Örebro Lindesby Nora Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Nyhammar Hällefors Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Vattenlagen 1997 Örebro kommun Vattenlagen 1997 Miljöbalken 2005 Vattenlagen Åtgärder Tre av fyra vattenskyddsområden i Dyltaåns åtgärdsområde är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att de större vattentäkterna i Dyltaåns åtgärdsområde har tillräckligt skydd (Tabell 10). Tabell 10. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde (41)

37 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden För Natura 2000-områdena Grängshytteforsarna (SE ), Järleån (SE ) och Kvarnbäcken-Lerkesån (SE ) finns bevarandeplaner. För samtliga dessa Natura2000-områden är det viktigt att vattentillförseln tillförseln och vattenkvaliteten inte försämras. Dessa krav anses inte stå i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vatten som kan påverka områdena. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Stensimpa och flodpärlmussla är de arter som skyddas enligt habitatdirektivet och som förekommer i Dyltaåns avrinningsområde. Aspen, som också är skyddad enligt habitatdirektivet, förekommer i sjön Väringen (nedströms Dyltaåns avrinningsområde) och har troligen sina lekområden i Järleåns nedre del, i forsarna nedströms Dylta kvarn. 5.3 Nitratkänsliga områden Mindre delar av åtgärdsområdet (framförallt i sydöst) ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel inte får spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel inte får spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 37(41)

38 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status i Dyltaåns avrinningsområde uppgår till 14,2 miljoner kronor per år (Tabell 11). Av dessa åtgärdskostnader är nästan 10 miljoner kronor kopplade till att åtgärda fysisk påverkan. Kostnader kopplade till minskning av miljögifter i avrinningsområdet uppgår till 2,8 miljoner kronor och åtgärder för att minska övergödning i åtgärdsområdet uppgår till 1,3 miljoner kronor. Resterande kostnadsposter är kopplade till otillräckligt vattenskydd och åtgärder för att minska försurning. Tabell 11. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter Otillräckligt dricksvattenskydd Försurning Miljöproblem i grundvatten 2 - Övrigt Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I Tabell 12 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flesta fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (41)

39 Tabell 12. Åtgärder per miljöproblem samt styrmedel, ansvariga myndigheter och kommuner samt när åtgärderna ska vara genomförda. Fysisk åtgärd Åtgärd 5 Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 KOM 2 a- b Tillsyn Örebro kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2017 LST 6 Information 2018 LST 3 Tillsyn 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 SJV 6 Tillsynsvägledning 2019 Våtmarker SJV 4e Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag SJV 1 Information 2019 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2017 LST 6 Information 2016 LST 5c Plan 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Örebro kommun 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2017 LST 5c Plan 2018 HAV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten 2018 Genomförs kontinuerligt Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning NV 4 Vägledning Naturvårdsverket Genomförs kontinuerligt Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor NV 5 LST 1 Tillsynsvägledning Tillsyn och prövning Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro län Minskad försurning från skogsbruket SKS 2 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt Miljögifter Efterbehandling av miljögifter GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2019 NV 3 Statligt bidrag Havs- och Vattenmyndigheten Åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner beskrivs i Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt 39(41)

40 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Örebros län 2018 KOM 1 Tillsyn Nora kommun 2017 Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk; Miljöanpassade flöden HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2016 HaV 5 Vägledning Energimyndigheten och Havsoch vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 8 Tillsyn Länsstyrelsen i Örebro län 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Hav 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 SJV 3 Vägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2019 NV 6 Vägledning Jordbruksverket 2019 SKS 2 Vägledning Naturvårdsverket 2018 Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 2 Tillsyn Länsstyrelsen i Örebro län 2018 SKS 1 SKS 2 Administrativ Utveckling/Rådgivning Länsstyrelsen i Örebro län Riksantikvarieämbetet; Havsoch vattenmyndigheten Genomförs kontinuerligt 2019 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen (41)

41 Vattenskyddsområde HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Örebro län 2018 KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Hällefors kommun; Nora kommun; Örebro kommun (41)

42 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.