Svartån till Hjälmarens åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Svartån till Hjälmarens åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(47)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i åtgärdsområdet för Svartån till Hjälmaren. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och ska inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(47)

4 Sammanfattning Svartåns avrinningsområde avvattnar sydvästra delen av Eskilstunaåns vattensystem och har sin mynning i Hemfjärden, Hjälmaren. Avrinningsområdet består till största delen av skog; andelen jordbruksmark är cirka 15 procent, varav större delen återfinns på Närkeslätten. Inom Svartåns avrinningsområde är det 12 (av 18) sjöar och 26 (av 33) vattendrag som inte uppnår god ekologisk status. Anledningen till detta är framförallt fysisk påverkan på hydrologin, påverkan av vattnens hydromorfologiska förhållanden, till exempel sjösänkningar, kanaliseringar och reglering av vattenflöden. Tio av vattenförekomsterna har övergödningsproblem och 15 är påverkade av försurning. Samtliga ytvattenförekomster i Svartåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Det behövs dock fler undersökningar av miljögifter för att verifiera denna bedömning. I Svartån från Lindbacka till Hjälmaren överskrids gränsvärdena för det särskilt förorenade ämnet (SFÄ) ammoniak, vilket bidrar till att vattendraget har otillfredsställande ekologisk status. Det finns 23 grundvattenförekomster i området. Av dessa bedöms alla utom Olshammarsåsen, Guldsmedsbodaområdet ha god kemisk status. Denna grundvattenförekomst bedöms ha otillfredsställande kemisk status eftersom arsenikhalter överskrider gällande riktvärde. Kunskapen om eventuella föroreningar i grundvattenmagasinen är dock låg, då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Sju förekomster har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god status till 2021 eftersom den potentiella föroreningsbelastningen bedömts vara hög. För att nå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdet Svartån till Hjälmaren behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: Örebro och Lekebergs kommuner bedriva nödvändig tillsyn, samt Länsstyrelsen i Örebro län bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärder i jordbrukslandskapet (se kapitel 2.1.4) genomförs i tillräcklig omfattning. Örebro, Lekebergs, Hallsbergs och Laxå kommuner bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå, samt Havs- och vattenmyndigheten besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Örebro och Lekebergs kommuner, i samråd med Länsstyrelsen i Örebro län, se till att fosforreningen vid de kommunala avloppsreningsverken ökas samt att kemisk fosforfällning (eller annan åtgärd med motsvarande effekt) för bräddat avloppsvatten installeras, samt Naturvårdsverket identifiera behov av ökad tillämpning och ändring av befintliga styrmedel samt behov av nya styrmedel och vägledning för att säkerställa att åtgärderna för ökad rening av fosfor från avloppsreningsverk genomförs i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet försurning: Degerfors, Laxå, Lekebergs och Örebro kommuner fortsätta med åtgärder i försurade vatten enligt kalkningsprogrammet. Havs- och vattenmyndigheten behöver säkerställa att medel finns för att genomföra åtgärderna i tillräcklig omfattning. 4(47)

5 För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Örebro län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att sten, block och lekgrus läggs ut i rensade vattendrag. Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket behöver utveckla en vägledning för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 57 vandringshinder. Havs- och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter. Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas och minimitappning/vatten i fiskväg ska införas. Otillfredsställande kemisk grundvattenstatus: Degerfors kommun revidera skyddsföreskrifterna för Svartå vattenskyddsområde Länsstyrelsen i Örebro och Degerfors kommun utföra en åtgärdsutredning för att klargöra källorna till de förhöjda arsenikhalterna Otillräcklig dricksvattenskydd: Degerfors, Lekebergs, Laxås och Örebro kommuner upprätta nya och revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. Länsstyrelsen i Örebros län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden, och Länsstyrelsen i Örebro samt Degerfors, Lekebergs, Laxås och Örebros kommuner utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (47)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (47)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Svartåns avrinningsområde avvattnar sydvästra delen av Eskilstunaåns vattensystem och har sin mynning i Hemfjärden, Hjälmaren. Det är ett av 4 delavrinningsområden i Svartåns avrinningsområde. Övriga delar beskrivs i bilagorna för Täljeån, Hjälmaren respektive Eskilstunaåns utflödes område. Avrinningsområdet är med sina 1352 km 2 ett av Örebro läns största och sträcker sig från Grytsjön i söder till Tysslingens tillflöde i norr. Avrinningsområdet är relativt flackt, med undantag för i väst och nordväst där Kilsbergen breder ut sig med toppar som sträcker sig upp mot 250 meter över havet. Delar av sex kommuner ingår i området; Laxå, Hallsberg, Degerfors, Örebro, Askersund och Lekeberg (Figur 1). Avrinningsområdet består till 64 procent av skog. Andelen jordbruksmark är 15 procent och återfinns huvudsakligen på Närkeslätten. Ungefär 7 procent av avrinningsområdet utgörs av ytvatten. Det bor cirka invånare i avrinningsområdet varav de flesta i Örebro stad. Inom Svartåns avrinningsområde finns 18 sjöar, 33 vattendrag/vattendragssträckor och 23 grundvattenförekomster (Figur 2). Svartån utgör huvudfåran i avrinningsområdet och har sitt källflöde i Kilsbergen i västra delen av avrinningsområdet vid sjön Ölen. Ån avvattnar även Borasjön i söder. I södra och västra delarna av området förkommer det flera viktiga tillflöden såsom Laxån, Stavån, Lekhytteån och Garphytteån. Svartån omges till större delen av skogsmark innan den slingrar sig ner över Närkeslätten där landskapet övergår i huvudsakligen åkermark. Ån innehåller forsar och vattenfall och vattnet rinner cirka 100 km genom Örebro län innan det via parker och trädgårdar i Örebro stad mynnar ut i Hjälmarens Hemfjärd via Osets naturreservat. Avrinningsområdets sjöar förekommer huvudsakligen i söder och väster. Toften är den största följt av Västra Laxsjön, Östra Laxsjön, Teen och Tysslingen. Sjöarna i området är överlag näringsfattiga och flera är relativt humösa. Buffertkapaciteten i sjöarna varierar mellan svag och god, flera sjöar är försurningsdrabbade och ingår, sedan 1980-talet, i Örebro läns kalkningsprogram. Även vattendragen är humösa och försurningskänsliga. Grundvattenförekomsterna inom Svartåns avrinningsområde utgörs dels av ett tjugotal sand- och grusförekomster av varierande storlek, dels av ett antal sedimentära förekomster som breder ut sig över Närkeslätten. Det finns flera vattentäkter med goda möjligheter för grundvattenuttag (>25 l/s). Inom Svartåns avrinningsområde finns nio vattenskyddsområden (för aktiva vattentäkter) vars syfte är att skydda dricksvattnet och säkerställa att det finns i tillräcklig mängd och av god kvalitet. Samtliga vattenskyddsområden omfattar grundvattentäkter. Grundvattenförekomsterna Närkeslätten och Hallsberg-Kumlaåsen, Kumla-Mosås-Mariebergområdet redovisas i bilagan för Täljeåns åtgärdsområde. 7(47)

8 Figur 1. Översikt av området, dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(47)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar (EUCD). 9(47)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem I Svartåns avrinningsområde uppnår 13 av 51 ytvattenförekomster god ekologisk status (Figur 3). Av de övriga förekomsterna bedöms 27 ha måttlig, 9 otillfredsställande och 2 dålig ekologisk status. Att så många sjöar och vattendrag har sämre än god status beror främst på fysisk påverkan av vattnens hydromorfologiska förhållanden, till exempel sjösänkningar, kanaliseringar och reglering av vattenflöden, som påverkar 44 förekomster. Dessutom har 10 förekomster problem med övergödning och 15 med försurning. För miljöproblemet miljögifter under ekologisk status återfinns särskilda förorenande ämnena (SFÄ) vilka är en del av de fysikalisk kemiska kvalitetsfaktorerna. status med avseende på SFÄ uppnås inte i en vattenförekomst orsakat av haltöverskridande av ammoniak. Bild 1: Svartån har ett antal forssträckor som är viktiga lekområden för fisk. Svartån vid Karlslund. Foto: Arkivbild Länsstyrelsen i Örebro. Bild 2: Sjön Toften har god ekologisk status. Foto: Arkivbild, Länsstyrelsen i Örebro. 10(47)

11 Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. 11(47)

12 Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på överallt överskridande ämnen som utgörs av parameterna kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Om Hg och PBDE undantas från bedömningen uppnår samtliga ytvattenförekomster god kemisk status Grundvatten Kemisk status och risk Av grundvattenförekomsterna som hör till Svartåns åtgärdsområde bedöms alla utom en ha god kemisk status. Olshammarsåsen, Guldsmedsbodaområdet, har otillfredsställande kemisk status eftersom halten av arsenik överskrider riktvärdet (Figur 4). 12(47)

13 Figur 4. Kemisk status för grundvatten. För sju av de 23 förekomsterna i området bedöms dock risk föreligga för att god status inte uppnås år 2021 (Figur 5). Riskbedömningarna är huvudsakligen baserade på en påverkansanalys och bland annat kopplad till andelen jordbruksmark, förorenade områden och vägar i tillrinningsområdena. 13(47)

14 Figur 5. Grundvattenförekomster med risk för att god kemisk status inte uppnås Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomster i Svartåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status. Ingen risk bedöms föreligga att de inte uppnår god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas dock för samtliga grundvattenmagasin, men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. 14(47)

15 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.) Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns 9 dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. I Svartåns avrinningsområde omfattas bland annat Tysslingen, Stora Ymningen, Södra Ånnabosjön och östra delen av Logsjön av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Inom Natura 2000-områden ska de naturtyper som anmälts bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp i ett område ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. I Svartåns avrinningsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Kojemossen (SE ), Lekeberga-Sälven (SE ), Tysslingen (SE ), Ugglehöjden (SE ), Oset-Rynningeviken (SE ) och Skagershultmossen-Torp (SE ). Kojemossen är det största myrområdet mellan Kråksjön och norra Unden som inte utsatts för hydrologiska ingrepp. Området består av sluttande mossar som till största delen är tallbevuxna. Potentiella hot mot gynnsam bevarandestatus av Kojemossen är bland annat utsättningar av främmande arter och hydrologisk påverkan, till exempel i form av markavvattning. Lekeberga-Sälven är ett ravinlandskap som bildats genom att Lekhytteån och Garphytteån eroderat de lösa sand- och jordlagren som avsattes när inlandsisen drog sig tillbaka. Stensimpa och större vattensalamander är vattenanknutna arter som finns i området och som skyddas av art- och habitatdirektivet. För stensimpan är bevarandestatusen okänd medan den för större vattensalamander är ogynnsam på grund av att förekomsten är isolerad. Det är mer än 500 m till närmast kända förekomst av större vattensalamander. Tysslingen är en grund och näringsrik slättsjö som är en av Mellansveriges värdefullaste fågelsjöar med olika biotoper för ett stort antal häckande och rastande arter. Sjön är mest känd för det stora antalet rastande sångsvanar under våren. Närmare 20 arter som omfattas av fågeldirektivet häckar eller rastar vid Tysslingen. Hot mot gynnsam bevarandestatus i området är bl.a. ökat läckage av näringsämnen från omgivningarna, upphörd hävd av omkringliggande betesmark och utsättning av främmande arter. Ugglehöjden är ett hällmarksdominerat skogsparti som bland annat omfattar en mindre tallmosse med den en liten tjärn (Svarttjärnen). Potentiella hot mot gynnsam 15(47)

16 bevarandestatus av området är bland annat skogsbruk, markavvattning och utsättning av främmande arter. Oset-Rynningeviken är en mosaik av habitat runt Svartåns mynning ut i Hjälmaren. Södra delen, Oset, domineras av stora öppna våtmarker med många små och större vattenytor. I norra delen, Rynningeviken, finns också stora våtmarker, men här är inslaget av torrare betesmark större. I området förekommer större vattensalamander samt ett stort antal fågelarter som tas upp i fågeldirektivet. Igenväxning är ett exempel på hot mot en gynnsam bevarandestatus för dessa arter. Skagershultmossen är en av Mellansveriges största högmossar. Här finns gott om gölar som ger förutsättningar för ett rikt fågelliv med flera för trakten sällsynta arter. Området är av riksintresse för naturvården. Grönbena, fiskgjuse, trana och ljungpipare är vattenanknutna fågelarter som förekommer i området. Potentiella hot mot gynnsam bevarandestatus av området är ingrepp som kan påverka hydrologin eller hydrokemin, till exempel markavvattning, skogsbruk eller anläggande av skogsbilvägar. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I Svartåns avrinningsområde finns det tre badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet, Alnängarna, Leken och Södra Ånnabosjön. Alnängarna har vid två tillfällen, under 2012 och 2013, haft otjänlig badvattenkvalitet. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Av åtgärdsområdets 51 ytvattenförekomster är det 13 som har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 anledningen till att dessa vattenförekomster inte når god status samt motivering för tidsundantagen hittas i Tabell 1. 16(47)

17 MKN för ekologisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grunda av atmosfärisk deposition. Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak till undantag Grytsjön Grytsjöbäcken Kråksjön Kråkån Lången Långsmoån Långsmoån/Kråkån inlopp till Borasjön SE SE SE SE SE SE SE status 2021 status 2021 status 2021 status 2021 status 2021 status 2021 status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt),, Flödesförändringar (Orimliga Försurning (Tekniskt omöjligt),, Flödesförändringar (Orimliga Försurning (Tekniskt omöjligt),, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Försurning (Tekniskt omöjligt),, Flödesförändringar (Orimliga Försurning (Tekniskt omöjligt),, Flödesförändringar (Orimliga Försurning (Tekniskt omöjligt),, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödesförändringar (Orimliga 17(47)

18 Borasjön SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt),, Flödesförändringar (Orimliga Laxån från V Laxsjön med utlopp i Svartån vid Ågrena SE status 2027, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Svartån mellan Borasjön och Toften SE status 2021 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Stavån SE status 2021, Morfologiska förändringar (Orimliga Svartån inloppet i Toften SE status 2021 Flödesförändringar (Orimliga Dike/bäck vid Skagershultamossen SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga Svartån mellan Toften och Teen SE status 2027, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Lillån med utlopp i Logsjön SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga Svartån mellan Storbjörken och Toften SE status 2027, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Logsjön SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt) 18(47)

19 Stor-Björken SE status 2021, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Lillån vid Mullhyttan SE status 2027, Morfologiska förändringar (Orimliga Lillån mellan Logsjön och Svartån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga Svartån mellan Ölen och Stor-Björken SE status 2027 Försurning (Tekniskt omöjligt),, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Svartån mellan Lillåns utlopp och Lekhytteån/Garphytteåns utlopp SE status 2027, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Ölen SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt),, Flödesförändringar (Orimliga Svartån från Garphytteåns utlopp till Logsjön-Lillåns utlopp SE status 2027, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Lekhytteån-Garphytteån SE status 2021 Flödesförändringar (Orimliga Holmsjöbäcken från St Svinsjön till inloppet i Ölen SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Storsjön-Lekeberg SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), 19(47)

20 Svartån från Logsjön- Lillåns utlopp till Lindbacka SE status 2027, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Lekhytteån mellan Leken och Garphytteån SE status 2021, Morfologiska förändringar (Orimliga Tysslingekanal mellan Tysslingen och Svartån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga, Morfologiska förändringar (Orimliga Svartån från Lindbacka till Hjälmaren SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga, SFÄ (Tekniskt omöjligt) Leken SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Tysslingen SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga Garphytteån- Falkabäcken SE status 2021, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Södra Ånnabosjön SE status 2021 Frösvidalsån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga, Morfologiska förändringar (Orimliga, Flödesförändringar (Orimliga Stora Ymningen SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt),, 20(47)

21 Flödesförändringar (Orimliga Blackstaån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar (Orimliga Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Flera vattenförekomster i Svartåns åtgärdsområde ingår helt eller delvis i ett skyddat område, till exempel Tysslingen som i sin helhet omfattas av Natura Några kompletterande krav, utöver vattendirektivets, finns dock inte för dessa förekomster. 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Tio vattenförekomster (20 procent) är påverkade av övergödning. Dessa vattenförekomster ligger främst i Svartåns nedre lopp från Lekeberg kommun till Svartåns mynning i Hjälmaren i Örebros kommun (Figur 6). Även några enstaka vattenförekomster i Laxås och Hallsbergs kommuner är påverkade av övergödning. I området västra och södra delar har många vattenförekomster hög status med avseende på näringsämnen (Figur 7), vilket innebär att de i detta avseende i princip är opåverkade av mänsklig aktivitet. Övergödningen är för det mesta måttlig, enbart Logsjön (SE ) har klassats till otillfredsställande status för näringsämnen, övriga till måttlig status. Även biologin visar för det mesta en måttlig påverkan av övergödning i dessa vatten. Tillförlitligheten i bedömningarna är för det mesta medel till god. Det råder dock osäkerhet huruvida Svartån mellan Borasjön och Toften (SE ) är påverkat av övergödning. Denna vattenförekomst visar förhöjda fosforhalter motsvarande måttlig status, men däremot ingen påverkan på de biologiska parametrarna. 21(47)

22 Bild 3: Fosforförluster från åkermark sker ofta som partikelbunden fosfor. Tysslinge kanal efter kraftigt regn. Foto: Ernst Witter. Bild 4: Strukturkalkning kan vara ett effektivt sätt att minska partikelbundna fosforförluster från lerjordar. Foto: Ernst Witter. 22(47)

23 Figur 6. Vattenförekomster som har miljöproblemet övergödning. 23(47)

24 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baserar sig på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattnen och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett beting i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. Enligt denna modell behöver fosfortillförseln till vatten i Svartån avrinningsområde minska med cirka kg för att alla vattenförekomster ska nå god status med avseende på näringsämnen. Detta motsvarar lite mer än 10 procent av den nuvarande belastningen. Detta förbättringsbehov tar emellertid inte hänsyn till förbättringsbehovet för Svartåns recipient, Hjälmaren (Hjälmaren-Hemfjärden, SE ). För att Hemfjärden ska nå god status behöver fosforbelastningen minskas med cirka 43 procent. Preliminära beräkningar 4 visar att fosforhalterna i Hjälmaren-Hemfjärden främst styrs av den externa belastningen och inte av en intern belastning. Utifrån detta bedöms betinget för Svartåns åtgärdsområde till omkring kg fosfor per år. Hur betinget fördelar sig mellan vattenförekomsterna framgår av Figur 7. Fördelningen är beräknad utifrån de enskilda vattenförekomsternas åtgärdsbehov för att nå god status med utgångspunkten att minimera det totala åtgärdsbehovet inom avrinningsområdet 5. Hänsyn har tagits till vattenförekomsternas status så att förbättringsbehovet för Hemfjärden har fördelats bland de avrinningsområden där de lokala vattenförekomsterna är påverkade av övergödning. Hemfjärdens beting har på så sätt ökat reduktionskravet från procent till procent i dessa områden. Enligt detta beting kommer alla vattenförekomster i åtgärdsområdet att uppnå god status, och Hemfjärden kommer till 90 procent uppnå det krav som gäller för god status. Förbättringsbehovet för Svartån mellan Borasjön och Toften är osäker och föremål för en utredning (VISSMEASURE ). Även förbättringsbehovet för Logsjön är osäker och föremål för en utredning (VISSMEASURE ). 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr Malmaeus, M. & Karlsson M Fosfordynamik i Hjälmaren. Resultat av simuleringar. Rapport NR C 72. IVL, Svenska Miljöinstitutet, Stockholm. ml 5 Gyllström, M. m.fl, Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen i Västmanland 2016:19. 24(47)

25 Figur 7. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status (betinget). 25(47)

26 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av Figur 8 så är fosforförluster från jordbruksmark den dominerande källan området. Andra betydande källor är enskilda avlopp, dagvatten och avloppsreningsverk. Enskilda avlopp Dagvatten Jordbruk Skog Avloppsreningsverk Industri Övrigt Figur 8. Källfördelning av fosfor för Svartåns avrinningsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Sammanlagt har genomförde eller planerade åtgärder minskat den årliga fosforbelastningen med mer än kg fosfor. Åtgärdande av enskilda avlopp inom Örebro kommun har beräknats minska tillförseln av fosfor med cirka 400 kg per år. Inom jordbruket har genomförande av miljöskyddsåtgärder enligt miljöstödet, anläggning av skyddszoner och vårplöjning minskat fosforbelastningen från jordbruket. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går dock inte att bedöma. Flera lantbrukare inom Svartåns åtgärdsområde är anslutna till rådgivningsprojektet Greppa näringen. Av totalt hektar jordbruksmark inom avrinningsområdet är drygt hektar (24 procent) anslutna till Greppa näringen. Anslutningen är i synnerhet hög (50 procent) i Blackstaåns, Frösvidalsåns och Tysslingens avrinningsområden. Hur mycket reduktion av näringsämnen detta har lett till går inte att bedöma. Även om genomförde och planerade åtgärder sammanlagt beräknas ha minskat fosforbelastningen med mer än reduktionskravet (2 700 kg P) är åtgärderna geografiskt 26(47)

27 koncentrerade till Svartåns utlopp vid Hjälmaren. Åtgärder krävs inom ett större geografiskt område för att alla vattenförekomster ska uppnå god ekologisk status. Föreslagna åtgärder Av tabell 2 framgår förslag på möjliga åtgärder för att minska fosforbelastningen i avrinningsområdet. I detta ingår förbättringsbehovet för Svartåns recipient Hjälmaren- Hemfjärden vilket utgör cirka 70 procent av hela förbättringsbehovet vilket är knappt 10 ton fosfor/år. Åtgärdande av resterande bristfälliga enskilda avlopp uppskattas kunna minska belastningen med drygt 500 kg fosfor/år. Ytterligare rening (till 0,1 mg P/l) vid Skebäcks reningsverk beräknas minska belastningen med kg fosfor/år. Möjliga åtgärder inom jordbruket beräknas kunna minska belastningen med ytterligare cirka kg fosfor/år. Åtgärder med störst uppskattad effekt på fosforbelastningen inom området är strukturkalkning av lerjordar, minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel, anläggning av fosfordammar, samt ökad fosforavskiljning vid avloppsreningsverk (Tabell 2). Tabell 2. Åtgärder för att nå status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kg P/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kg P&år) Anpassade skyddszoner* 27 Hektar 610 1, Fosfordamm* 13 Hektar Strukturkalkning* Hektar Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel* Ospecificerad 1 Antal 360 0, övergödningsåtgärd* Tvåstegsdiken 310 Meter 4 0, Tvåstegsdiken* Meter 110 9, Kalkfilterdiken* Hektar Våtmark* 310 Hektar Rening av P till 0,1 mg/l vid 1 Ton avloppsreningsverk Fosforåtgärd bräddat 1 Antal 49 8, avloppsvatten vid verk Skyddszon 2 m* 17 Hektar 3 0, Skyddszon +4 m (utöver 2 m)* 45 Hektar 5 0, Enskilda avlopp till normal Antal skyddsnivå Enskilda avlopp från normal 680 Antal till hög skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast (47)

28 Sammanlagt räcker de föreslagna åtgärderna för att kunna nå god ekologisk status i samtliga vattenförekomster och 90 procent av behovet för Hjälmaren-Hemfjärden. Omfattningen av åtgärdsbehovet är mycket stort och andra åtgärder kan behövas för att komplettera eller delvis ersätta de som anges i Tabell 2. Det kan inkludera åtgärder för att minska frigörelse av fosfor från sediment i vissa grunda sjöar som till exempel Tysslingen. Fortsatt utredning kring interngödningen i Hjälmaren (VISSMEASURE ) kan föranleda förändringar i ovanstående förslag till åtgärder. Åtgärderna bidrar också till att minska övergödningen i Mälaren, i Stockholms kustvatten samt för att nå miljömålen i Östersjön (se tabell 3). De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED som på den här skalan innehåller vissa osäkerheter. Till detta adderar osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framför allt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. Tabell 3. Effekt på kusten av åtgärderna för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten. Tidsperiod Effekt P* (kg/år) Effekt N* (kg/år) SUMMA * Effekt är beräknad inklusive retention till kusten På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt det vill säga senast Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i Tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 293 km 2, det vill säga 22 procent av avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet har 15 vattenförekomster (åtta sjöar och sju vattendrag) av totalt 51 vattenförekomster (18 sjöar och 33 vattendrag) försurningsproblem (Figur 9). Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas 56 sjöar som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. Flodpärlmussla finns nedströms sjön Leken och Storsjön och dessutom finns öring i flera av de försurningsdrabbade vattendragen. I dessa vattenförekomster är det mycket viktigt att kalkningseffekten uppnår önskat resultat. 28(47)

29 Figur 9. Vattenförekomster som har miljöproblemet försurning samt områden som ingår i dagens kalkningsverksamhet. 29(47)

30 2.2.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. Förbättringsbehovets storlek har beräknats genom ph- 0,4. 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (Figur 10). ph (delta-ph) baseras på en försurningsbedömning utifrån modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). I försurningsbedömningen är ph skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från närliggande, o kalkade vatten. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte anses som tillförlitligt innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 10. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden ( ph) mellan dagens ph och ph för god status. NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning, men att inget förbättringsbehov är beräknat. 30(47)

31 2.2.3 Källor till påverkan Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdena. I huvudfåran förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Berggrunden domineras till 81 procent av sura, svårvittrade bergarter medan andra, bland annat basiska bergarter är 19 procent. Nedfallet av svavel är cirka 3 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är cirka 3,4 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog cirka 5 procent skog mellan Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden genomförts per år med cirka 420 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. De berörda 15 vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt cirka kronor för 397 ton kalk för att uppnå phmål enligt kalkningsprogrammet (Tabell 4). Dessutom kalkas 56 sjöar per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är kommunerna Degerfors, Laxå, Lekeberg och Örebro. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen 6. Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Kalkning med båt och flyg Länsstyrelsen Örebro Kalkning med fordon Kalkning med doserare Summa Huvudman Berörd kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att minimera skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen (47)

32 Bild 5: Kalkning från båt för att motverka försurning. Foto: Pelle Grahn. Bild 6: Avsaknad av vegetationsklädda skyddszoner. Foto: Stefan Forsberg, Skogsstyrelsen 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i Svartåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Det behövs dock fler undersökningar av miljögifter för att verifiera denna bedömning eftersom de provtagningar som gjorts är begränsade i såväl antal som omfattning. I Svartån från Lindbacka till Hjälmaren överskrids gränsvärdena för det särskilt förorenade ämnet ammoniak, vilket bidrar till att vattendraget har otillfredsställande ekologisk status. Särskilda förorenade ämnen (förkortas SFÄ) är ämnen som om de släpps ut i betydande mängd kan förhindra att god ekologisk status uppnås Förbättringsbehov I Svartån från Lindbacka till Hjälmaren finns ett förbättringsbehov i form av minskad halt av ammoniak. Förbättringsbehovet baseras på uppmätt halt och dess differens till förslag på gränsvärde (Tabell 5). Tabell 5. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och gränsvärde. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfakto r Uppmätt halt* Gränsvärde/Q S-sediment Matris Förbättringsbe hov Svartån från Lindbacka till Hjälmaren: SE Ammoniak 4,55 µg/l* 1 µg/l Vatten 3,55 µg/l *Ammoniakhalten är beräknad utifrån halten ammoniumkväve, temperatur och ph 32(47)

33 2.3.3 Källor till påverkan De höga ammoniakhalterna i Svartån från Lindbacka till Hjälmaren (SE ) beror troligtvis på utsläpp från Skebäcks avloppsreningsverk Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) håller Örebro kommuns på att införa kväverening vid Skebäcks reningsverk. Detta förväntas minska ammoniumutsläppen med upp till 75 procent, vilket kommer att innebära att ammoniakhalterna i Svartån inte längre överskrider gränsvärden. Föreslagna åtgärder Eftersom ammoniakhalterna i Svartån från Lindbacka till Hjälmaren förväntas minska när kväverening införs vid Skebäcks reningsverk föreslås inga ytterligare åtgärder än operativ övervakning. Genom den operativa övervakningen kontrolleras om kvävereningen har en effekt motsvarande förbättringsbehovet. 2.4 Främmande arter Förekomst av främmande har inte angetts som ett miljöproblem i området och inga åtgärder är därför aktuella. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Merparten av vattenförekomsterna i Svartåns avrinningsområde har problem med fysiska förändringar (Figur 11). Det största problemet i avrinningsområdet bedöms vara vandringshinder och markavvattning. 33(47)

34 Figur 11. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem Konnektivitetsförändringar Tillstånd I Svartåns avrinningsområde finns cirka 98 dammar som hindrar fisk från att nå lekområden, födosöka, undfly miljöstörningar m.m. I anslutning till i stort sett alla sjöar 34(47)

35 och vattendrag finns vandringshinder i form av dammar. Även några vägtrummor i framförallt mindre vattendrag utgör vandringshinder Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 19 vattendrag och 10 sjöar i Svartåns avrinningsområde Källor till påverkan Vandringshinder är ett av de största problemen i Svartåns avrinningsområde med avseende på fysiska förändringar. I de större och medelstora vattendragen är det främst pågående vattenkraft som skapar vandringshinder. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en vattennivå, som skapar vandringshinder Åtgärder Fiskvägar behöver anläggas och utrivningar behöver genomföras på många platser i Svartån. Först och främst bör huvudfåran mellan Toften och Hjälmaren prioriteras och mindre vattendrag med höga naturvärden. Omfattning och kostnader för föreslagna åtgärder anges i tabell 6. Örebro kommun har byggt tre fiskvägar i Örebro stad för att fisk från Hjälmaren ska kunna vandra i Svartån. Vid kraftverket i Karlslund och längre upp i Svartåns huvudfåra vid Kvistbro finns planer på fiskvägar. Flera vandringshinder i mindre vattendrag har undanröjts i avrinningsområdet. Vattendrag med exempelvis flodpärlmussla har prioriterats. Till exempel har vägtrummor som tidigare varit vandringshinder byts ut mot halvtrummor i Markbäcken och Svenshyttebäcken. Vandringshinder i anslutning till dammar har undanröjts i till exempel Holmsjöbäcken Flödesförändringar Tillstånd Flera vattendrag i Svartåns avrinningsområde är påverkade av reglering och till och med nolltappning vilket innebär att inget vatten släpps till kraftverket eller vid sidan av kraftverket vilket påverkar biologin i vattenmiljön mycket negativt Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 17 vattendrag Källor till påverkan I de större vattendragen och sjöarna är det pågående vattenkraft som reglerar flödet. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en nivå, som kan skapa flödesproblem särskilt då vattenföringen är låg Åtgärder Merparten av regleringar och kraftverk i avrinningsområdet har ålderdomliga tillstånd eller saknar tillstånd vilket i många fall innebär att liten miljöhänsyn tas. Omprövning och tillsynsåtgärder krävs för att förbättra hydrologin i området. Vid kraftverket i Karlslund och i Kvistbro pågår arbetet med att förbättra vattenföringen i naturfåran vid kraftverket. Omfattning och kostnader för åtgärderna anges i Tabell 6. 35(47)

36 2.5.3 Morfologiska förändringar Tillstånd I Svartåns avrinningsområde finns många markavvattningsföretag, främst längs Svartåns huvudfåra och i några biflöden på närkeslätten. De flesta tillkom under första halvan av 1900-talet för att frigöra mer jordbruksmark till livsmedelsproduktion. Morfologin har störts i nästan alla vattendrag. Denna påverkan har skapat en mer enformig vattenmiljö vilket missgynnat biologin i vattenmiljön Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 20 vattendrag Källor till påverkan För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. I Borsåns avrinningsområdes nedre del finns flera aktiva markavvattningsföretag som rensar vattendrag regelbundet. I de övre delarna av Borsåns avrinningsområde dominerar skogsmark och här är flertalet forssträckor påverkade av rensningar för gamla tiders verksamhet som till exempel flottning och för att vattnet ska rinna snabbare till kvarnar, hammare och hyttor Åtgärder Omfattande åtgärder har angetts (tabell 6) för att restaurera vattenmiljön av de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet. Restaureringsinsatser för att förbättra vattenbiotopen efter rensningar har genomförts på flera ställen i Svartåns avrinningsområde, framförallt i mindre vattendrag. Bland annat i Lekhytteån, Falkabäcken och Holmsjöbäcken. Tabell 6. Föreslagna åtgärder samt kostnader. Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Flödesförändringar Minimitappning/ vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Konnektivitetsförändringar Enhet Totalkostnad (miljoner kr) Total årskostnad (kr/år) Meter Fiskväg Meter Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella kantzoner Meter Antal ,9 Hektar 3, Flottledsåterställning 2 3,2 Hektar 0, (47)

37 Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus 5 33 Hektar 3, Hektar 4, SUMMA Övriga miljöproblem Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat ut Örebro stad som ett område där det föreligger en betydande översvämningsrisk. Vid det högsta beräknade flöden väntas stora delar av Örebro att översvämmas, inklusive stora delar av flera industriområden. Föroreningar kan komma att spridas till nedströmsliggande vattenförekomster. Konsekvenserna beror på hur kraftig och långvarig översvämningen är samt när på året översvämningen sker. Bild 7: Relativt enkla åtgärder kan ha stor effekt. Byte av vanlig vägtrumma till halvtrumma för att skapa en fri vandringsväg i Markabäcekn. Foto: Daniel Bergdahl. Bild 8: Fria vandringsvägar i Örebro. Fisktrappa (till höger) i Svartån mitt i centrala Örebro. Foto: Daniel Bergdahl. 37(47)

38 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Ingen av grundvattenförekomsterna i Svartåns åtgärdsområde bedöms ha problem med förhöjda halter av näringsämnen. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Jordbruksmark och avloppsreningsverk riskerar att påverka grundvattenförekomsterna negativt. 3.2 Miljögifter Tillstånd Av grundvattenförekomsterna i Svartåns åtgärdsområde är det en som bedöms ha otillfredsställande kemisk status på grund av arsenik. Sju förekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status till Kunskapen om föroreningsgraden i grundvattenmagasinen är tyvärr låg då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Förekomsterna riskerar dock att påverkas av stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, vägar, avloppsreningsverk, jordbruksmark och en djurhållningsanläggning Förbättringsbehov Av Tabell 7 framgår förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten Olshammarsåsen, Guldsmedsbodaområdet. Tabell 7. Förbättringsbehov för miljögifter i Hjälmarens åtgärdsområde. Vattenförekomst Parameter Uppmätt halt Olshammarsåsen, Guldsmedsbodaområde t (SE ) Utgångspunkt för att vända trend Matris Arsenik 13 µg/l 5 µg/l Vatten 8 µg/l Förbättringsbehov Källor till påverkan Flera påverkanskällor riskerar att förorena grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet. Resultatet från påverkansanalysen visar bland annat en förhöjd risk från stadsbebyggelse, industrier, potentiellt förorenade områden, vägar, avloppsreningsverk, jordbruksmark och en djurhållningsanläggning. De förhöjda arsenikhalterna som påträffats i Olshammarsåsen, Guldsmedsbodaområdet kan vara ett resultat av att berggrunden i området är arsenikrik Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. odling utan 38(47)

39 bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. För grundvattenförekomsten Olshammarsåsen, Guldsmedsbodaområdet föreslås en revidering av skyddsföreskrifterna för Svartå vattenskyddsområde. Dessutom föreslås en åtgärdsutredning för att klargöra källorna till de förhöjda arsenikhalterna. 3.3 Klorid Ingen av grundvattenförekomsterna i Svartåns åtgärdsområde bedöms påverkade av klorid. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Flera av förekomsterna riskerar att påverkas negativt av bland annat vägar och järnvägar. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Alla grundvattenförekomster i Svartåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och samtliga bedöms uppnå god status Trots att undersökningar av grundvattennivåer saknas finns det i dagsläget inget som tyder på försämrade grundvattentillgångar. 39(47)

40 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. Bild 9. Att inrätta vattenskyddsområden är en viktig metod att säkerställa dricksvatten av god kvalitet. Foto: Lindsay Gateman. 4.1 Nulägesbeskrivning I Svartåns åtgärdsområde finns nio allmänna vattentäkter (Tabell 8) varav samtliga omfattas av ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Däremot saknas ett vattenskyddsområde för Svartån som används för konstgjord infiltration i vattentäkterna vid Eker (Skråmsta), Fjugesta, Skråmsta (Jägarbacken, Bista) och Guldsmedsboda. Det är bara två vattentäkter, Norrudden i Askersunds kommun och Jägarbacken-Bista i Örebro kommun, som har vattenskyddsområden fastställda enligt miljöbalken. Vattenskyddsområdena för Djupbäcken, Eker (Skråmsta), Fjugesta, Närkes Kil och Svartå (Guldsmedsboda), är fastställda enligt gamla vattenlagen. I åtgärdsområdet finns dessutom två vattenskyddsområden som omfattar nedlagda vattentäkter; de är Mullhyttan i Lekebergs kommun och Garphyttan i Örebro kommun. Båda dessa är antagna enligt vattenlagen. Det finns två reservvattentäkter i åtgärdsområdet, Hasselfors (Tebo) och Östra Laxsjön, båda saknar vattenskyddsområde. 40(47)

41 Tabell 8. Befintliga vattenskyddsområden. Vattenskyddsområd e Kommun Tillsynsansvari g Djupbäcken Laxå Sydnärkes miljöförvaltning Eker (Skråmsta) Örebro Örebro kommun Fjugesta Lekeberg Sydnärkes miljöförvaltning Garphyttan Örebro Örebro kommun Mullhyttan Lekeberg Sydnärkes miljöförvaltning Norrudden Närkes Kil, Kil prästgården Skråmsta (Jägarbacken, Bista) Svartå, Guldsmedsboda Askersund, Laxå Örebro Örebro Degerfors Sydnärkes miljöförvaltning Örebro kommun Örebro kommun Degerfors kommun Lagrum Beslutsår Vattenlagen 1995 Vattenlagen 1997 Vattenlagen 1997 Vattenlagen 1997 Vattenlagen 1997 Miljöbalken 2005 Vattenlagen 1997 Miljöbalken 1997/2011 Vattenlagen Åtgärder I Svartåns åtgärdsområde har fem av de sju allmänna vattentäkterna med pågående uttag vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd (Tabell 9). Svartån som fungerar som råvattentäkt för cirka länsinnevånare saknar idag vattenskyddsområde. Eftersom så många människor är beroende av att Svartåns vatten har tillfredsställande kvalitet är det av stor vikt att ett vattenskyddsområde med tillräckliga skyddsföreskrifter inrättas. Östra Laxsjön i Laxås och Askersunds kommuner samt Tryggebodaåsen, Dormenområdet (Tebo) i Lekebergs kommun är reservvattentäkter som idag saknar vattenskyddsområde. Även en reservvattentäkt bör dock ha ett vattenskyddsområde med tillräckliga skyddsföreskrifter för att långsiktigt skydda vattentillgången. 41(47)

42 Örebro Lekeberg Laxå Degerfors Totalt För de nedlagda vattentäkterna i Mullhyttan och Garphyttan bör föreskrifterna revideras om vattentäkterna behöver skyddas för framtida vattenförsörjningsbehov. Om framtida användning inte är aktuell bör vattenskyddsområdena upphävas. Tabell 9. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden Det finns bevarandeplan för Kojemossen (SE ), Lekeberga-Sälven (SE ), Tysslingen (SE ), Ugglehöjden (SE ), Oset-Rynningeviken (SE ) och Skagershultmossen-Torp (SE ). Kraven i bevarandeplanerna anses inte stå i konflikt med miljökvalitetsnormerna för de vatten som kan påverka områdena. 5.2 Skyddade arter enligt habitatdirektivet Utöver de arter som är anmälda i ovanstående Natura2000 områden är fiskarten asp, som leker i Svartån, upptagen på Bernkonventionens lista över hotade arter samt i EUs habitatdirektiv. 5.3 Nitratkänsliga områden Delar av Svartåns avrinningsområde ligger inom nitratkänsligt område. Inom nitratkänsliga områden ställs särskilda krav på lagring, hantering och spridning av stallgödsel och andra gödselmedel. De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas av Nitratdirektivet (91/676/EEG) är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel får inte spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel får inte spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, 42(47)

43 från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd, fastgödsel får också spridas på obevuxen mark i oktober, men ska då brukas ned inom 12 timmar, inför höstsådd av spannmål får högst 40 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras och dokumentation ska finnas över beräkning av grödans kvävebehov. För en fullständig beskrivning av vilka åtgärder som gäller för nitratkänsliga områden hänvisas till Länsstyrelsen eller Jordbruksverket. 43(47)

44 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala kostnaden för att nå god ekologisk status uppgår till drygt 38 miljoner kronor per år (Tabell 10). Av dessa kostnader utgörs 65 procent om att minska övergödningen i avrinningsområdet och merparten av de resterande kostnaderna handlar om att åtgärda fysisk påverkan. Tabell 10. Åtgärdernas kostnader per miljöproblem. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Kostnad (kr/år) a Övergödning Fysisk påverkan Otillräckligt dricksvattenskydd Summa a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 procent. I Tabell 11 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (47)

45 Tabell 11. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Ökad rening av P till 0,1 mg/l vid reningsverk NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2016 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen i Örebro 2018 län KOM 1a Tillsyn och prövning Laxås, Lekebergs och 2018 KOM 4 Tillsyn Örebros kommuner 2018 LST 8c Plan Länsstyrelsen i Örebro 2016 län Tvåstegsdiken obs SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Fosforåtgärd bräddat avloppsvatten vid verk Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp till Hög skyddsnivå Försurning SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 5a Information län 2018 LST 5c Plan 2018 LST 6 Information 2016 NV 1 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 NV 2 Utvecklas av NV Naturvårdsverket 2018 LST 1 Prövning och tillsyn Länsstyrelsen KOM 1 Tillsyn och prövning Kommuner KOM 3 a- Kommuner Tillsyn b LST 5c Plan Länsstyrelsen HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Laxås, Lekebergs och Örebros kommuner Genomförs kontinuerligt 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2017 LST 5c Plan län 2018 Havs- och 2018 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Vattenmyndigheten KOM 4 a- Laxås, Lekebergs och 2018 Tillsyn b Örebros kommuner KOM 1 Tillsyn och prövning 2017 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro 2016 LST 5c Plan län 2018 KOM 7 Plan Laxås, Lekebergs och Örebros kommuner (47)

46 Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor Minskad försurning från skogsbruket HAV 3 Statligt bidrag Havs- och vattenmyndigheten 2016 NV 4 Vägledning Naturvårdsverket Genomförs kontinuerligt NV 5 LST 1 Tillsynsvägledning Tillsyn och prövning Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro län SKS 2 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk; Miljöanpassade flöden Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Flottledsåterställning HaV 5 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten HaV 4 Vägledning Havs- och 2016 vattenmyndigheten KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2016 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 2 Tillsyn och prövning län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2016 HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro 2018 LST 2 Tillsyn och prövning län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 8 Tillsyn 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 SJV 3 Vägledning Jordbruksverket 2019 NV 6 Vägledning Naturvårdsverket 2019 SKS 2 Vägledning Skogsstyrelsen 2018 Havs- och 2018 HaV 5 Administrativ vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebros 2018 LST 2 Tillsyn och prövning län (47)

47 Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten LST 5 b Samverkan 2018 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 Vattenskyddsområde LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Örebro 2018 KOM 7 Initiativ Kommuner 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Örebro 2018 län Degerfors kommun; Laxå 2018 KOM 5 a- kommun; e Tillsyn, initiativ Örebro kommun, Lekebergs kommun Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen Örebro 2018 Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Örebro 2018 KOM 1 Tillsyn, egenkontroll Kommuner (47)

48 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.