Åtgärdsprogram för Dyltaåns avrinningsområde

Transkript

1 Åtgärdsprogram för Dyltaåns avrinningsområde -samrådsmaterial Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 1(44)

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(44)

3 Förord Denna bilaga är en del av åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt som utgör en sammanfattning av ett av distriktes 84 åtgärdsområden. Vattendistriktets 50 sammanfattningsområden baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. Syftet är att tydliggöra vilka åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas i Dyltaåns åtgärdsområde samt vilka fysiska åtgärder som behöver genomföras. Osäkerheten i de fysiska åtgärdernas uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Om det finns information som stödjer andra, mer kostnadseffektiva åtgärder, kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Enligt miljöbalken 2 ska ett åtgärdsprogram innehålla: uppgifter om de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, uppgifter om hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt uppgifter om den förbättring som var och en av åtgärdena bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. Myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt detta åtgärdsprogram. 1 Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassningar kap. om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(44)

4 Sammanfattning Dyltaåns avrinningområde avvattnar västra delen av Arbogaåns vattensystem och mynnar via Järleån/Dyltaån i sjön Väringen. Avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark, andelen jordbruksmark är mindre än en tiondel. I Dyltaåns avrinningsområde är det 6 (av 15) sjöar och 22 (av 28) vattendrag som inte uppnår god ekologisk status. Anledningen till detta är framförallt fysisk påverkan på hydrologin. Merparten av vattendragen i Dyltaåns avrinningsområde är påverkade av indämning av forssträckor, vandringshinder, reglering, rensningar, rätningar och avsaknad av ekologiskt funktionell kantzon. Det största problemet i avrinningsområdet bedöms vara vandringshinder och reglering. Elva av vattenförekomsterna (3 sjöar och 8 vattendrag) har försurningsproblem. Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Endast en sjö (Norasjön) och ett vattendrag (Klockarbäcken) är påverkade av övergödning. Om kvicksilver undantas har samtliga ytvattenförekomster i åtgärdsområdet bedömts uppnå god kemisk status. Det behövs dock fler undersökningar av miljögifter för att verifiera denna bedömning. De provtagningar som hittills genomförts är begränsade i såväl antal som omfattning. Det finns 11 grundvattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde. Samtliga bedöms uppnå god kemisk status. Kunskapen om eventuella föroreningar i grundvattenmagasinen är dock låg, då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Två förekomster har bedömts vara i riskzonen för att inte uppnå god status till 2021 eftersom den potentiella föroreningsbelastningen bedömts vara hög. Alla grundvattenförekomster bedöms ha god kvantitativ status och ingen bedöms ligga i riskzonen för att inte uppnå god kvantitativ status år För att nå miljökvalitetsnormerna i Dyltaåns åtgärdsområde behöver senast 2018 framför allt: För miljöproblemet övergödning: 1200 ha åkermark strukturkalkas och 86 ha våtmarker och fosfordammar anläggas för att minska utsläpp av fosfor från jordbruk. Åtgärdena kan ersättas av andra åtgärder som minskar utsläpp av fosfor till samma grad. Örebro kommun behöver bedriva nödvändig tillsyn, samt länsstyrelsen i Örebro bedriva tillsynsvägledning samt rådgivning till jordbruksföretag så att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning. Jordbruksverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärderna genomförs i tillräcklig omfattning, och Örebro kommun bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att 160 enskilda avlopp uppnår minst normal skyddsnivå. Havs- och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder för enskilda avlopp genomförs i tillräcklig omfattning, och Nora kommun kan, i samråd med Länsstyrelsen i Örebro län, behöva se över möjligheten att minska belastningen av näringsämnen och syretärande ämnen från det kommunala avloppsreningsverket och dagvatten. Naturvårdsverket behöver besluta om nya styrmedel för att säkerställa att åtgärder genomförs i tillräcklig omfattning för att minska fosforbelastningen från avloppsreningsverk. 4(44)

5 För miljöproblemet försurning: Lindesbergs, Hällefors, Nora och Örebro kommuner fortsätter med åtgärderna i de försurade vattnen enligt kalkningsprogrammet, vilket medför kalkning med totalt ca 374 ton per år. Havs- och vattenmyndigheten behöver säkerställa att medel finns för att genomföra åtgärderna i tillräcklig omfattning. För miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan: Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att sten, block och lekgrus läggs ut i 15 vattendrag och att ett vattendrag som har rensats och rätats restaureras. Havs och Vattenmyndigheten behöver besluta om nya styrmedel så att ekologiskt funktionella kantzoner kan anläggas utmed strandzoner i sjöar och vattendrag på 12 platser Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, och Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 46 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter, och Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas i 5 vattendrag och minimitappning/vatten i fiskväg ska införas i 14 vattendrag. Otillräcklig dricksvattenskydd: Hällefors och Noras kommuner revidera befintliga vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen så att de har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning, och Länsstyrelsen i Örebro samt Nora kommun utföra fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning för de grundvattenförekomster som riskerar att inte uppnå god kemisk status till (44)

6 Åtgärdsprogram för Dyltaåns avrinningsområde -samrådsmaterial... 1 Förord... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysisk påverkan Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Övriga miljöproblem Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden Skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (44)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Dyltaåns avrinningsområde avvattnar västra delen av Arbogaåns vattensystem (figur 1). Avrinningsområde, som är drygt km 2, sträcker sig från norra delen av Hällefors kommun ner till norra delen av Örebro kommun och mynnar via Järleån/Dyltaån i sjön Väringen söder om Frövi. Dyltaåns avrinningsområde utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark med flera sjöar och vattendrag i varierande storlek. Det består till drygt 70 procent av skog. Andelen jordbruksmark är sju procent, varav de största sammanhängande områdena ligger i avrinningsområdets nedre del i sydost. I avrinningsområdet bor omkring invånare, med störst koncentration i södra delen. Nora med invånare är avrinningsområdets största samhälle. Järleån/Dyltaån utgör huvudvattenfåra i avrinningsområdet. Vattendraget, som rinner genom den nedre sydöstra delen av avrinningsområdet, avvattnar Norasjön och mynnar i Väringen. Järleån/Dyltaån är 32 kilometer lång och omgiven av bergslagsbygd i norr och slättbygd i söder. Den rinner inledningsvis genom en väl markerad dalgång med höjdskillnader på mer än 100 meter och med ett antal forsar, varav flera är opåverkade av utbyggnad. Slättbygden bjuder på en mindre dramatisk omgivning med färre strömvattensträckor. Större delen av vattendraget är lugnflytande och dess lopp är till stora delar meandrande. Inom Dyltaåns avrinningsområde har 15 sjöar, 28 vattendrag/vattendragssträckor och elva grundvattenförekomster pekats ut som vattenförekomster enligt Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (figur 2). Grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen, Lindeområdet redovisas i bilagan för Borsåns åtgärdsområde. 7(44)

8 Figur 1. Översiktskarta av Dyltaåns avrinningsområde. 8(44)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 9(44)

10 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Ekologisk status och miljöproblem Dyltaåns avrinningsområde omfattar 43 ytvattenförekomster varav 28 inte uppnår god ekologisk status (figur 3). Den främsta orsaken till detta är att vattenförekomsternas hydromorfologiska förhållanden förändrats genom fysisk påverkan (till exempel vandringshinder och flödesreglering), men i vissa vatten finns även försurnings- eller övergödningsproblem. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska 10(44)

11 förhållanden. Nedfall av svavel och kväveoxider samt avverkning av barrskog på försurningskänsliga områden är de viktigaste påverkanskällorna för försurning medan diffusa källor (främst jordbruksmark) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsreningsverk) är de viktigaste påverkanskällorna för övergödning. Kemisk status Samtliga vattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde har, precis som i nästintill hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på parametern kvicksilver. Om kvicksilver undantas uppnår alla vattenförekomster god kemisk status (figur 4). Figur 4. Kemisk status (exklusive kvicksilver) i ytvattenförekomster. 11(44)

12 1.1.2 Grundvatten Kemisk status och risk I Dyltaåns åtgärdsområde bedöms samtliga grundvattenförekomster uppnå god kemisk status. Två av förekomsterna riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2021 (figur 5). Övervakningsdata saknas för båda förekomsterna men resultatet från påverkansanalysen visar mycket hög potentiell föroreningsbelastning för Stadraåsen. Den förhöjda risken kommer främst från en större väg som löper genom förekomsten. Moåsen, Nyttorp-Håkansbodaområdet har enligt påverkansanalysen måttlig potentiell föroreningsbelastning. I anslutning till grundvattenförekomsten ligger dock Båtabogruvorna. Grundvattenundersökningar inom gruvområdet uppvisade förhöjda metallhalter, främst nickel men även bly, zink och koppar. 12(44)

13 Figur 5. Grundvattenförekomster i risk att inte uppnå god kemisk status. Kvantitativ status och risk Undersökningar av grundvattennivåer saknas för samtliga grundvattenförekomster i Dyltaåns åtgärdsområde. I dagsläget finns dock inga indikationer på några kvantitetsproblem i åtgärdsområdet. Samtliga av de elva grundvattenförekomsterna bedöms därför ha god kvantitativ status. Ingen bedöms heller vara i risk att inte uppnå god kvantitativ. 13(44)

14 1.1.3 Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Detta är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Dessa skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regeleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etc.) Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. I åtgärdsområdet finns 5 dricksvattentäkter som omfattas av direktivet. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. I Dyltaåns avrinningsområde omfattas fäljande vattenförekomster helt eller delvis av direktivets regler för spridning av gödsel och riktlinjerna för god jordbrukarsed: Usken, Brattforsbäcken, Fåsjön, Rammsjön, Mogruvälven, Kvarnbäcken, Dyltaån, Lillsjöbäcken och Klockarbäcken. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura 2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Inom Natura 2000-områden ska de naturtyper som anmälts bevaras långsiktigt. Varje anmäld naturtyp i ett område ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam bevarandestatus inom sin biogeografiska region. I Dyltaåns avrinningsområde har följande Natura 2000-områden en direkt eller indirekt koppling till vatten: Grängshytteforsarna (SE ), Järleån (SE ), Kvarnbäcken-Lerkesån (SE ) och Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken (SE ). I alla fyra områden ingår naturtypen vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor. Lillsjöbäcken-Järlhyttebäcken (SE ), som mynnar i Järleån strax söder om Järleåns naturreservat, är en av länets finaste lokaler för flodpärlmussla med väl fungerande reproduktion. Antalet flodpärlmusslor uppskattades vid en inventering 2007 till omkring individer. Öringtätheten i bäcken är också god, vilket gynnar flodpärlmusslans reproduktion eftersom den nyttjar öringen som värdfisk och lever på dess gälar under en tidig fas i livet. Den är helt beroende av öring för att kunna sprida sig uppströms i vattensystemet. Förekomst av reproducerande flodpärlmussla i ett vattendrag indikerar god vattenkvalitet, exempelvis högt ph och ingen övergödning. Kvarnbäcken-Lerkesån (SE ) avvattnar Rammsjön. Områdets huvudsakliga naturvärden utgörs av den rikliga förekomsten av flodpärlmussla och öring. Även stensimpa finns. Järleån (SE ) är ett i stora delar opåverkat vattendrag med långa forssträckor. I ån finns en ursprunglig strömlevande ras av öring (Järleåöringen) av mycket stor bevarandebetydelse. Här finns också en rik fågelfauna knuten till forsmiljön med arter som strömstare och forsärla. Även stensimpa finns. Grängshytteforsarna (SE ) är en av länets mest värdefulla forssträckor. Här finns flodpärlmusslor och stensimpa. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. I Dyltaåns avrinningsområde finns dock inga badplatser som är skyddade enligt badvattendirektivet. 14(44)

15 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande kvalitetskrav. Enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön är det grundläggande målet för alla vattenförekomster att de ska uppnå god ekologisk och kemisk status till För alla vatten gäller dessutom ickeförsämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. Ickeförsämringskravet gäller per kvalitetsfaktor. I en del vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt eller att det medför orimliga kostnader att uppnå god ekologisk status/potential till år Vattenmyndigheten har i dessa fall beslutat om undantag från kravet på att vattenförekomsten ska uppnå god ekologisk status/potential till år Beslut om miljökvalitetsnormer tas av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Observera att det i skrivande stund fortfarande pågår kvalitetssäkring av statistiken över MKN. För uppdaterad information om vilka miljökvalitetsnormer som har föreslagits för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet, som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten Endast sjöar och vattendrag som bedömts ha god ekologisk status har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga ytvattenförekomster har tidsundantag till 2021 på grund av orimliga kostnader, bristande lagstiftning och bristande offentlig finansiering (tabell 1). Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Kemisk status Vikern och Åsbosjön har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 med tidsfrist 2021 och skälet tekniskt omöjligt med avseende på kvicksilver pga. lokal påverkanskällor. Alla övriga ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter. Sågsnårsälven från Stora Grytsjön till inloppet i Älvlången Dyltaån mellan Klockarbäckens utlopp och Väringen Mogruvälven från St Ryggsjön till Venaån Rammsjön Venaån mellan Älvlången och Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status 2015 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak SE SE SE SE (44) Försurning (Tekniskt omöjligt) Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader),

16 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Mogruvälven Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Klockarbäcken SE Övergödning (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Järleån/Dyltaån SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Smygarebäcken mellan Dammsjön/Ämten och Åsbosjön SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Hyttbäcken från L Mosjön till inloppet i Saxen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Vikern SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Hagbyån från Vikern till inloppet från Åsbobergsbäcken SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Hagbyån från inloppet av Åsbobergsbäcken till Åsbosjön SE Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Åsbosjön SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Hagbyån mellan Åsbosjön och Norasjön SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Norasjön SE Övergödning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Ringshyttebäcken mellan Bälgsjön och Hagbyån SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Bornsälven SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Rastälven mellan Sången och Fåsjön SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), 16(44)

17 Namn Vatten ID Miljökvalitetsnorm Orsak Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Brattforsbäcken mellan Aspen och Usken SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Aspen SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Vasslabäcken från Kroktjärnen till Rastälven SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen och Sången SE Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Orobäcken SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader) Allmosälven SE Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Gränsjöälven/Gröns jöälven mellan Gränsjön och Stora Grängen SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Lankälven SE Konnektivitet (Orimliga kostnader), Morfologiska förändringar (Orimliga kostnader) Gränsjön-Hällefors SE Försurning (Tekniskt omöjligt), Konnektivitet (Orimliga kostnader), Flödesförändringar (Orimliga kostnader) Grundvatten Alla grundvattenförekomster i åtgärdsområdet har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Grängshytteforsarna, Järleån och Kvarnbäcken-Lerkesån är Natura 2000-områden utpekade enligt EU:s art och-habitatdirektiv som delvis omfattar vattenförekomsterna Rastälven mellan Stora/Lilla Grängen och Sången (SE ), Järleån/Dyltaån (SE ) och Vännebäcken (SE ). Områdesskyddet medför inte några kompletterande krav för de berörda vattenförekomsterna. 17(44)

18 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd Av de 43 vattenförekomsterna i Dyltaåns avrinningsområde är enbart en sjö (Norasjön) och ett vattendrag (Klockarbäcken) påverkade av övergödning. Norasjön är i första hand påverkad av låga syrgasförhållanden med påvisad påverkan på sjöns bottenfauna. Fosforhalterna i sjön motsvarar god status och den övergripande statusen för växtplankton är god. Fler biologiska undersökningar är önskvärt för att säkerställa sjöns ekologiska status. I Klockarbäcken visar både fosforhalten och kvalitetsfaktorn påväxt-kiselalger att vattendraget är påverkat av övergödning Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt koncentration i vattendraget och den som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett reduktionsbehov i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. Enligt en sådan beräkning behöver den årliga fosfortillförseln till Klockarbäcken minska med ca kg för att vattendraget ska nå god status med avseende på näringsämnen (figur 6). Inget förbättringsbehov har beräknats för Norasjön eftersom fosforhalterna i sjön motsvarar god status. 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (44)

19 Figur 6. Status med avseende på näringsämnen samt hur mycket fosfortillförseln till vatten behöver minska för att nå god status. 19(44)

20 2.1.3 Källor till påverkan Som framgår av figur 7 så är fosfortillförsel 4 på grund av fosforförluster från jordbruks, skogsmark och enskilda avlopp de dominerande källorna i Dyltaåns avrinningsområde. Huvudelen av tillförseln från skog och från kategorin övrigt är naturlig bakgrundsbelastning och behöver därför inte åtgärdas. Figur 7. Källfördelning av fosfor. Både nuvarande och tidigare utsläpp av näringsämnen och syretärande ämnen från reningsverk, dagvatten, enskilda avlopp samt näringsämnen från jordbruksmark är troligtvis orsakerna till de syrefattiga förhållandena i Norasjön. Fler undersökningar krävs dock för att kartlägga hur de syrefattiga förhållandena i sjön uppstår och vilka de viktigaste påverkanskällorna är. Inom Klockarbäckens avrinningsområde har fosforförluster från jordbruksmark samt utsläpp från enskilda avlopp bedömts vara de största utsläppskällorna med betydande påverkan på vattendraget Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Inga riktade fysiska åtgärder har genomförts för att minska övergödningen av de påverkade vattnen. Vissa åtgärder har dock genomförts inom jordbruket vilka bedöms minska näringsbelastningen. Föreslagna åtgärder Övergödningen och de dåliga syrgasförhållandena i Norasjön behöver utredas och lämpliga åtgärder behöver därefter sättas in. Ansvarig för denna utredning är Länsstyrelsen i Örebro län. Nora kommun kan behöva se över möjligheten att minska belastningen av näringsämnen och syretärande ämnen från det kommunala avloppsreningsverket, dagvatten och enskilda avlopp. De viktigaste och mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska fosforbelastningen från jordbruksmark på Klockarbäcken är strukturkalkning av lerjordar, anpassade skyddszoner på åkermark samt anläggning av dammar för fosforretention. Dessa åtgärder i kombination med åtgärderna av enskilda avlopp till normal/hög skyddsnivå förväntas minska fosforbelastningen så att god ekologisk status uppnås (tabell 2). 4 Källfördelningen är beräknad med SMED:s modellsystem TBV. Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (44)

21 De fysiska åtgärder som presenteras här är huvudsakligen baserade på den källfördelning som kommer från SMED och innehåller på den här skalan vissa osäkerheter. Till detta får även osäkerheten i effekten av olika åtgärder och framförallt åtgärdsutrymmet för de olika åtgärdskategorierna adderas. Dessutom finns osäkerheter i mätningarna som åtgärdsbetingen baserar sig på, speciellt i vattenförekomster där det bara finns enstaka provtagningar. På grundval av dessa osäkerheter är det extra viktigt att de mest kostnadseffektiva åtgärderna genomförs i stor omfattning och så tidigt som möjligt det vill säga senast Det finns fler aspekter på kostnadseffektivitet än räknat i kronor per kg reducerat fosfor som presenteras i tabell 2, där rening av miljögifter, patogener och kväve samt minskad sedimenttransport och biologisk mångfald är de viktigaste. Utifrån listan på kostnadseffektiva åtgärder i tabell 2 och ovan nämnda prioriteringar behöver de åtgärder som framgår av Tabell 2 genomföras i Klockarbäckens avrinningsområde till 22 dec Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen rangordnade efter kostnadseffektivitet Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kgp/år) Kostnad (kr/år) Strukturkalkning Hektar Våtmark - fosfordamm 1,6 Hektar Våtmark för näringsretention 84 Hektar Åtgärdande av EA till normal skyddsnivå 160 Antal SUMMA Kostnadseffektivitet (kr/kgp år) 2.2 Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 356 km2, det vill säga 34 % av avrinningsområdet. Inom avrinningsområdet har elva vattenförekomster (tre sjöar och åtta vattendrag) av totalt 43 vattenförekomster (15 sjöar och 28 vattendrag) försurningsproblem (figur 8). Samtliga vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas drygt 20 sjöar som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. I till exempel Mogruvälven finns flodpärlmussla där det är mycket viktigt att kalkningseffekten uppnår önskat resultat. 21(44)

22 Figur 8. Vattenförekomster i området som bedömts ha miljöproblemet försurning, vilka områden som har försurningsproblem och ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. I försurningsbedömningen är delta-ph ( ph) skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år 1860 som tas fram med modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemisk data från närliggande, okalkade vatten. Förbättringsbehovets storlek har beräknats som ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (figur 9). 22(44)

23 Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om man riskerar biologiska värden om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte användas innan en kompletterande bedömning har utförts. Figur 9. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden mellan dagens ph och ph för god status ( ph). NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdena. I huvudfåran förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Berggrunden domineras till drygt 95 % av sura, svårvittrade bergarter medan andra, bland annat basiska bergarter, är mindre än 5 %. Nedfallet av svavel är ca 3 kg/ha och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängd (ca 2,5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är ca 3,1 kg/ha och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/ha och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en viktig faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena var ytan avverkad skog 3 procent skog mellan (44)

24 2.2.4 Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden genomförts per år med ca 400 ton kalk. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet. De berörda elva vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Kostnaden per år för kalkningen beräknas till totalt ca kronor för ca 370 ton kalk för att uppnå skattad effekt, det vill säga ph-mål enligt kalkningsprogrammet (tabell 3). Dessutom kalkas 22 sjöar per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är kommunerna Lindesberg, Hällefors, Nora och Örebro. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen: Tabell 3. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt & flyg Länsstyrelsen Örebro Kalkning med fordon Kalkning med doserare Summa: Berörd kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga sjöar och vattendrag i åtgärdsområdet har sänkt status med avseende på parametern kvicksilver. Detta beror på att det, i direktiv 2013/39/EU, angivna gränsvärdet för kvicksilver i biota anses överstigas i nästintill samtliga av Sveriges ytvattenförekomster. I sjön Vikerns utloppsvik, Lillsjön, och den nedströms liggande Åsbosjön är dock även sedimenten förorenade med kvicksilver. Detta beror på direktutsläpp från Dyno Nobels nitroformtillverkning under 1950, -60 och -70-talen. Om kvicksilver undantas bedöms alla ytvattenförekomster i åtgärdsområdet uppnå god kemisk status. Det behövs dock fler undersökningar av miljögifter för att verifiera denna bedömning eftersom de provtagningar som gjorts är begränsade i såväl antal som omfattning. Vid en undersökning av kiselalger i Hagbyån (nära utloppet i Norasjön) år 2009 påträffades enstaka missbildade kiselalgsskal i provet, vilket är ett tecken på någon slags föroreningsbelastning, t.ex. metaller eller bekämpningsmedel. Länsstyrelsen beslutade därför att år 2010 göra en undersökning med passiva provtagare i vattendraget. Vid denna undersökning överskreds gränsvärdet för nonylfenol och för endosulfan. I september 2010 togs ett nytt kiselalgsprov på samma lokal. Även i detta prov påträffades deformerade skal. Andelen deformationer var tio gånger högre än på de andra provlokalerna som undersöktes vid samma tillfälle. Det noterades också att provet från Hagbyån innehöll en ovanlig sammansättning av arter. Vid provtagning av kiselalger år 2013 påträffades inga missbildningar i Hagbyån men diversiteten var mycket låg och provet innehöll störningstoleranta arter, vilket tyder på att det fortfarande är en störning på lokalen. I juni 2014 gjordes ytterligare en provtagning med 24(44)

25 passiv provtagare. Vid denna undersökning var uppmätta halter av endosulfan och nonylfenol under gränsvärdet, inte heller några andra ämnen överskred det. Hagbyån bedöms därför ha god kemisk status tills vidare. Uppföljande provtagningar behövs dock Förbättringsbehov Förbättringsbehov för att nå god status anges som skillnad i uppmätt halt och dess differens till fastslagit gränsvärde av tabell 4. Inom Dyltaåns åtgärdsområde överskrids gränsvärdet för kvicksilver i sediment i Vikern och Åsbosjön. Tabell 4. Förbättringsbehovet för respektive parameter, vattenförekomst och gränsvärde. Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfakto r Uppmätt halt Gränsvärde/Q S-sediment Matris Förbättringsb ehov Vikern (SE ) Kvicksilver 2,5 mg/kg 0,67 mg/kg Sediment 1,8 mg/kg Åsbosjön (SE ) Kvicksilver 1,5 mg/kg 0,67 mg/kg Sediment 0,8 mg/kg Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor men även genom diffus spridning på grund av olika typer av mänsklig aktivitet. Dessutom sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, till exempel metaller från berggrunden. Tabell 5 visar kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i Dyltaåns åtgärdsområde. Intill sjön Vikerns utloppsvik, Lillsjön, tillverkades Nitroform från 1950-talet till Från Nitroformfabriken och ett av dess laboratorium skedde kvicksilverutsläpp som förorenade sedimenten i Lillsjön. På 1970-talet uppmättes mycket höga halter i sedimentens ytskikt. Studier från 2000-talet visar att halterna fortfarande är höga men att de minskat från 31 mg/kg TS till 2,5 mg/kg TS. En viss transport av kvicksilver sker från Lillsjön och förhöjda kvicksilverhalter kan ses även i Åsbosjöns sediment. Halten metylkvicksilver är dock låg i sedimenten och utgör mindre än 1/1000 av den totala kvicksilverhalten. Tabell 5. Kartlagda och potentiella källor till spridning av miljögifter i Sverkestaåns åtgärdsområde, vattenförekomst och tillhörande parameter/kvalitetsfaktor Vattenförekomst Parameter/ kvalitetsfaktor Påverkanskälla Kommentar Vikern (SE ) och Åsbosjön (SE ) Kvicksilver Tidigare utsläpp från Dyno Nobel Gränsvärdet för kvicksilver överskrids i sjöarnas sediment och halterna bör kontinuerligt följas upp Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts och planeras av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på ytvatten. 25(44)

26 Föreslagna åtgärder I Vikerns och Åsbosjöns sediment överskrids det föreslagna gränsvärdet för kvicksilver (tabell 6). Halterna av kvicksilver har övervakats sedan 1970-talet och resultaten visar på sjunkande halter. Halterna bör dock övervakas även fortsättningsvis och åtgärder sättas in om nödvändigt. Tabell 6. Föreslagna fysiska åtgärder i Dyltaåns åtgärdsområde Vattenförekomst Vikern (SE ) Åsbosjön (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Kvicksilver 1,8 mg/kg Efterbehandling av miljögifter Kvicksilver 0,8 mg/kg Efterbehandling av miljögifter Andel av förbättringsbehovet Totalkostnad (kr/år)* * Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. 2.4 Främmande arter Främmande arter bedöms inte utgöra ett miljöproblem i Dyltaåns åtgärdsområde. 2.5 Förändrade habitat genom fysisk påverkan Miljöproblemet Förändrade habitat genom fysisk påverkan avser alla typer av fysiska förändringar som är orsakade av människan och som påverkar hydromorfologin och därmed livsmiljöerna i ett vattenområde. Ingrepp i vattenmiljön som sjösänkning, dämning, utdikning och muddring är exempel på den här typen av fysiska förändringar. Fysiska förändringar påverkar de hydrologiska och morfologiska processerna som skapar förutsättningarna för de akvatiska livsmiljöerna. De fysiska förändringarna indelas förändringar avseende konnektivitet, flöde och morfologi, beroende på vilken typ av fysisk påverkan de medför. Merparten av vattendragen i Dyltaåns avrinningsområde är påverkat av indämning av forssträckor, vandringshinder, reglering, rensningar, rätningar och avsaknad av ekologiskt funktionell kantzon. Det största problemet i avrinningsområdet bedöms vara vandringshinder och reglering (figur 10). 26(44)

27 Figur 10. Vattenförekomster där förändrade habitat genom fysisk påverkan angivits som miljöproblem Tillstånd Klassificering av ekologisk status sker genom bedömning av biologiska, hydromorfologiska, samt fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer. De hydromorfologiska faktorerna är stöd till de biologiska faktorerna och visar på antropogena förändringar i den akvatiska miljön genom påverkan på hydrologiska eller morfologiska förhållanden. Hydromorfologin består i sin tur av de tre kvalitetsfaktorerna konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. 27(44)

28 Konnektivitet I Dyltaåns avrinningsområde finns ca 60 dammar, och 16 vattenkraftverk. Dammarna utgör vandringshinder för fisk och andra vattenanknutna organismer. Statusklassningen i Dyltaåns avrinningsområde visar att 18 vattendrag och 13 sjöar har sämre än god status med avseende på konnektivitet (figur 11). När statusen är sämre än god innebär det att mer än 25 procent av de fiskarter som förväntas förekomma saknas eller inte kan vandra genom vattenförekomsten. I bedömning av konnektivitet i avrinningsområde har man utgått från vandringsbenägna fiskarter som finns i Dyltaåns avrinningsområde eller strax nedströms. Bedömningen har inte utgått från att fiskarter från Mälaren ska kunna vandra till och från Dyltaån avrinningsområde eftersom det är osäkert i vilken omfattning en sådan fiskvandring förekommit. 28(44)

29 Figur 11. Status avseende konnektivitet i sjöar och vattendrag. Med vandringshinder avses dammar, trummor, fiskgaller och naturliga hinder. Vid bedömningen av ett hinders passerbarhet har öring (starksimmande) och mört (svagsimmande) använts. Mört representerar i princip alla andra arter förutom lax/öring och ål. Ett hinder anges antingen som definitivt eller partiellt 5. Dammar från SMHI:s dammregister redovisas i de fall ingen mer detaljerad information finns. 5 Definitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynnsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. 29(44)

30 Hydrologisk regim Statusklassificeringen för hydrologisk regim visar att 10 vattendrag och 8 sjöar har sämre än god status, med avseende på hydrologisk regim (figur 12). Sett till avrinningsområdet som helhet är regleringsgraden är relativt låg jämfört med andra avrinningsområden som utnyttjas för vattenkraft i länet. Utgångspunkt för bedömningen har därför främst varit huruvida en minimitappning släpps till naturfåror vid vattenkraftverk. I flera fall förekommer nolltappning det vill säga att inget vatten släpps till den naturliga fåran. I vissa delar av avrinningsområdet är hydrologin dock påverkad av mer än tappningen till naturfåror, eftersom även vattnet som släpps genom kraftverken har stor betydelse för hydrologin i hela vattendraget. Kunskapen om denna påverkan är begränsad och därför har den inte använts för bedömningen. Hydrologin påverkas också av dammar som inte regleras och rensningar och rätningar vilket heller inte är med i bedömningen. 30(44)

31 Figur 12. Status avseende hydrologisk regim i sjöar och vattendrag. Morfologiskt tillstånd Statusklassningen för morfologiskt tillstånd visar att 20 vattendrag och 6 sjöar har sämre än god status, med avseende på morfologiskt tillstånd (figur 13). För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. I Dyltaåns avrinningsområde finns många markavvattningsföretag, främst avrinningsområdets nedre del. De flesta tillkom under första halvan av 1900-talet för att frigöra mer jordbruksmark till livsmedelsproduktion. Markavvattningsföretagen har en skyldighet att underhålla diken och vattendrag, exempelvis genom rensning. Huvudfåran i Dyltaåns avrinningsområde, Järleån-Dyltaån, är i sitt nedre lopp påverkad av invallning för att säkra åkermark från översvämningar. 31(44)

32 I de övre delarna av Dyltaåns avrinningsområde dominerar skogsmark. Här är kanalisering och rätning inte lika vanligt förekommande, men flertalet forssträckor är påverkade av rensningar. Runt kvarnar, hammare och kraftverk har det ofta rensats för att säkerställa en snabb borttransport av vatten. Flottningsverksamhet har också förekommit i avrinningsområdet. Vid flera vattenkraftverk har strömsträckor helt eller delvis sprängts bort för att effektivare kunna utnyttja forsens fallhöjd. Sammantaget har denna påverkan bidragit till en försämrad biologisk produktion av insekter och fisk i vattendragen. Rensning av vattendrag leder precis som rätning och kanalisering till förlust av den naturliga variationen i vattnets strömningsmönster, djupförhållanden och bottensubstrat. Figur 13. Status avseende morfologiskt tillstånd i sjöar och vattendrag. 32(44)

33 2.5.2 Förbättringsbehov Konnektivitetsförändringar Förbättringsbehov med avseende på konnektivitet finns för 12 vattendrag och 6 sjöar i Dyltaåns avrinningsområde. Förbättringsbehovet är angett som vattendrags vattenförekomstenslängd och för sjöns area som är helt eller delvis stängd för fiskvandring. Totalt är förbättringsbehovet för vattendrag ca 81 km och 248 hektar sjö. Flödesförändringar Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 9 vattendrag och inga sjöar i Dyltaåns avrinningsområde. Förbättringsbehovet har angetts som MLQ (medellågvattenföringen) för vattendrag. Morfologiska förändringar Förbättringsbehov med avseende på hydrologisk regim finns för 25 vattendrag och inga sjöar i Dyltaåns avrinningsområde. Förbättringsbehovet har angetts till antal hektar som behöver restaureras tillföljd av rensningar. Totalt är 53 hektar vattendrag i behov av restaureringsåtgärder i form av biotopförbättrande åtgärder och 111 hektar ekologiskt funktionella kantzoner behöver anläggas på sidorna om vattendrag Miljöproblem och källor till påverkan Konnektivitetsförändringar Vandringshinder är det största problemet i Dyltaåns avrinningsområde med avseende på fysiska förändringar (figur 14). I flera vattendrag riskerar bland annat fiskarter och flodpärlmussla att helt dö ut p.g.a. vandringshinder. Flödesförändringar Många vattendrag i Dyltaåns avrinningsområde är påverkade (figur 14) av reglering och till och med nolltappning, vilket har stora konsekvenser för biologin i vattenmiljön. Morfologiska förändringar Nästan alla vattendrag i avrinningsområdet är mer eller mindre påverkade av rensning och ett mindre antal av markavvattning (figur 14). 33(44)

34 Figur 14. Antalet vattenförekomster som har miljöproblem och påverkanskällor när det gäller fysiska förändringar i Dyltaåns åtgärdsområde Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Fler vandringshinder i framförallt mindre vattendrag har undanröjts i avrinningsområdet. Vattendrag med exempelvis flodpärlmussla har prioriterats. T.ex. har vägtrummor som tidigare varit vandringshinder bytts ut mot halvtrummor i Lerkesån, Färvilsån, Rangelbäcken och Lillsjöbäcken. Vandringshinder i anslutning till dammar har undanröjts i Rastälven, Lillsjöbäcken, Lerkesån och i Brattforsbäcken. Utredning om fiskvägar pågår på många håll bland annat i Järleåns huvudfåra vid Dylta kvarn, Axbergshammar och Järle kvarn. Även i Hagbyån pågår utredningar om fiskvandringsmöjligheter. För att förändra vattenhushållningen vid vattenkraftverk och dammar krävs omprövningar av nuvarande vattendomar. Omprövningar är i regel omständiga och resurskrävande processer och hittills har resurser saknats för omprövning genom länsstyrelsens initiativ. Vid kraftverken vid Dylta kvarn och Axbergshammar pågår utredningar om omprövning tillsammans med kraftverksägaren för att få till en bättre vattenhushållning. Restaureringsinsatser för att förbättra vattenbiotopen efter rensningar har genomförts på flera ställen i Dyltaåns avrinningsområde, framförallt i mindre vattendrag. Bland annat i Rastälven, Lerkesån, Lillsjöbäcken, Bondabrobäcken, Venaån och Vasslabäcken. Föreslagna åtgärder För att nå god ekologisk status bedöms de åtgärder som beräknats kunna leda till de största minskningar av miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan i åtgärdsområdet vara 34(44)

35 utrivning eller fiskväg vid dammar i avrinningsområdet. Därtill kommer hydrologiska och morfologiska förändringar (tabell 7). Fiskvägar och utrivningar behövs på väldigt många platser i Dyltaån. Först och främst bör huvudfåran mellan Norasjön och Väringen prioriteras och därefter mindre vattendrag med höga naturvärden som riskerar att slås ut. Merparten av regleringar och kraftverk i avrinningsområdet har ålderdomliga tillstånd eller saknar tillstånd vilket innebär i många fall att liten miljöhänsyn tas. Omprövning och tillsynsåtgärder krävas för att förbättra hydrologin i området. Omfattande åtgärder har angetts för att restaurera vattenmiljön av de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet. Åtgärden ekologiskt funktionella kantzoner avser att återskapa en kantzon som innefattar strandzonen och det fastmarksområde som direkt påverkar ytvattnet. Med kantzoner avses strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget, normalt mellan m. Den ekologiska funktionen i vattendragen påverkas bl.a. av den närmaste omgivningen. Kantzonen kan bidra med skuggande träd, nedfall av organiskt material och en filtrering av sediment, närsalter, vatten mm. Åtgärden innebär förenklat att man skapar en zon med naturligare mark innefattande strandzonen samt det fastmarksområde som direkt påverkar vattendraget. Bredden på kantzonen kan variera, i små vattendrag ska den minst vara 15 m bred och i stora vattendrag minst 20 m bred. Som schablon för kantzonens bredd har hela närområdet (30 m) används för samtliga vattenförekomster. Omfattningen av åtgärden inom avrinningsområdet är därför överskattad för många mindre vattenförekomster. Det viktiga vid anläggande av kantzonen är att man får till rätt form av kantzon på rätt plats. Ibland kan kantzonen vara öppen med betesmark och ibland passar det bättre med tät skog. En varierad kantzon skapar förutsättningar för att nå god ekologisk status. Tabell 7. Föreslagna åtgärder samt kostnader inom åtgärdsområdet Miljöproblem Åtgärdskategori Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Kostnad (SEK/år) Flödesförändringar Miljöanpassade flöden 5 1 Kubikmeter Flödesförändringar Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Konnektivitet Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Morfologiska förändringar Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus Meter Meter Hektar Hektar Hektar SUMMA (44)

36 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Ingen av grundvattenförekomsterna i Dyltaåns åtgärdsområde bedöms ha problem med förhöjda halter av näringsämnen. Analyser av vattenkvaliten saknas för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. 3.2 Miljögifter Tillstånd Grundvattenförekomsten Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet riskerar att inte uppnå god kemisk på grund av Båtabogruvan som ligger i anslutning till förekomsten. Vid grundvattenundersökningar inom gruvområdet har höga halter av främst nickel men även bly, zink och koppar påträffats i vattnet. Undersökningarna bedöms dock inte vara representativa för hela förekomsten. Även Stadraåsen riskerar att inte uppnå god kemisk status till Resultatet från påverkansanalysen tyder på en mycket hög potentiell föroreningsbelastning, vilket främst baseras på att en större väg löper genom förekomsten. Eftersom det saknas undersökningar av vattenkemin går det inte att fastställa vilken effekt vägen har på den kemiska statusen Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet anges som de ämnen som gett upphov till att förekomsten är riskklassad. Orsaken beror på att det inte finns några grundvattenundersökningar som är representativa för hela grundvattenförekomsten. Förbättringsbehovet anges för nickel, bly, zink och koppar. Något förbättringsbehov har inte kunnat anges för Stadraåsen på grund av att det saknas grundvattenundersökningar Källor till påverkan I anslutning till grundvattenförekomsten Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet ligger Båtabogruvan. Föroreningar såsom nickel, bly, zink och koppar riskerar att läcka ut i grundvattnet. Läckage av miljögifter till Stadraåsen kan bland annat uppstå i samband med olyckor längs vägen. För att kunna fastställa föroreningsbelastningen på grundvattenförekomsterna krävs det att flera undersökningar genomförs Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts av SPIMFAB (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliten saknas i Moåsen; Nyttorp-Håkansbodaområdet och Stadraåsen. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. 36(44)