Borsåns åtgärdsområde. - underlag till åtgärdsprogram

Transkript

1 Borsåns åtgärdsområde - underlag till åtgärdsprogram

2 Utgiven av: Ansvarigt vattendistrikt: Foto: Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Västerås Telefon Hemsida 2(49)

3 Inledning Denna bilaga utgör ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Den är en sammanfattning för ett av vattendistriktets 84 åtgärdsområden. Sammanfattningen baserar sig på utdrag ur VISS 1 och analyser genomförda av länsstyrelserna och vattenmyndigheterna. För övergödning är de fysiska åtgärder som behöver genomföras till 2027 medtagna eftersom dessa med fördel kan påbörjas under den period som åtgärdsprogrammet omfattar, det vill säga fram till Syftet är att redovisa förslag på fysiska åtgärder som bedöms vara nödvändiga för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i Borsåns åtgärdsområde. De åtgärder i form av styrmedel som riktar sig till myndigheter och kommuner och som är bindande enligt vattenförvaltningsförordnigen beskrivs i Förvaltningsplan Norra Östersjöns vattendistrikt del 4. De fysiska åtgärder som beskrivs här är de som konsekvensanalyserats och som bedömts lämpliga för att följa miljökvalitetsnormerna. De är inte bindande, men myndigheter och kommuner ansvarar för att miljökvalitetsnormer följs och skall inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs så att fysiska åtgärder blir genomförda av verksamhetsutövarna. 2 Osäkerheten i de föreslagna fysiska åtgärdernas lämplighet, uppskattade effekter och kostnader kan vara betydande på den lokala skalan eftersom de analyser som de stödjer sig på ibland utgår ifrån information från en grövre geografisk skala. Det innebär att om det finns andra mer lämpliga åtgärder kan dessa ersätta de fysiska åtgärder som föreslås här. Bilagorna länkar ihop uppgifter på åtgärdsområdesskala som ett åtgärdsprogram ska innehålla enligt miljöbalken 2, till exempel: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna, när åtgärderna behöver vara genomförda, hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder, samt den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs. 1 VattenInformationsSystem Sverige. Den databas som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar kap. 6 om Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning 3(49)

4 Sammanfattning Borsåns avrinningsområde avvattnar norra delen av Arbogaåns vattensystem och mynnar i sjön Väringen. Avrinningsområdet utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark och jordbruksmark återfinns främst i de södra delarna och i vissa dalgångar. I Borsåns avrinningsområde är det 34 ytvattenförekomster (11 sjöar och 23 vattendrag) som inte uppnår god ekologisk status. Den främsta orsaken till detta är att de hydromorfologiska förhållandena förändrats genom fysisk påverkan (till exempel vandringshinder och flödesreglering), men i vissa vatten finns även försurnings- eller övergödningsproblem. Fjorton vattenförekomster har dessutom problem med försurning. Endast sex vattendrag har problem med övergödning och dessa ligger nära klassgränsen mellan god och måttlig status. Samtliga ytvattenförekomster har klassificerats att inte uppnå god kemisk status på grund av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), precis som i resten av Sverige. Om kvicksilver och PBDE undantas i bedömningen av de prioriterade ämnena så är det åtta ytvattenförekomster som har sänkt kemisk status på grund av höga halter av prioriterade ämnen. Vidare uppnår inte nio vattenförekomster god ekologisk status för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) som ingår i bedömning av ekologisk status på grund av höga halter av metaller. Föreslagna åtgärder inom åtgärdsområdena utgörs av efterbehandling av förorenade områden, ställa ytterligare krav på dagvattenrening och utföra undersökande övervakning. Av de 18 grundvattenförekomster som finns i Borsåns åtgärdsområde uppnår samtliga god kemisk status. Kunskapen om eventuella föroreningar i grundvattenmagasinen är dock låg och i många fall saknas övervakningsdata. På grund av hög potentiell föroreningsbelastning bedöms fem grundvattenförekomster vara i riskzonen för att inte uppnå god kemisk status till Åtgärder behöver vidtas för att öppna upp vandringsvägar och återskapa den naturliga variationen i vattens strömningsriktningar, djupförhållanden och bottensubstrat. På så sätt kan den biologiska produktionen av insekter och fisk förbättras. För att följa miljökvalitetsnormerna i Borsåns avrinningsområde behövs framför allt för: Miljöproblemet övergödning - Översyn av Billerud Korsnäs utsläpp av fosfor i Frövi genom Länsstyrelsens miljötillsyn. - Åtgärder inom jordbruket och åtgärdande av bristfälliga enskilda avlopp framför allt genom tillsyn av Lindesbergs kommun eftersom problemen med övergödning främst finns i områdets nedre del. - Länsstyrelsen och andra berörda behöver genomföra utredningar för att fastställa åtgärdsbehovet för tre sjöar i området. Miljöproblemet förändrade habitat genom fysiska förändringar - Länsstyrelsen i Örebro län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning så att sten, block och lekgrus läggs ut i rensad och rätade vattendrag. - Skogsstyrelsen ska förbättra tillämpningen av befintliga styrmedel och/eller föreslå nya styrmedel för ekologiskt funktionella kantzoner mot sjöar och vattendrag. - Naturvårdsverket behöver utveckla vägledning för hantering av markavvattningar, och - Länsstyrelsen i Örebro län bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att säkerställa fria vandringsvägar vid 43 vandringshinder. Havs-och vattenmyndigheten behöver vägleda länsstyrelserna i tillämpningen av Kammarkollegiets strategi gällande fysisk påverkan vid arbetet med tillsyn och prövning av vattenverksamheter, och 4(49)

5 - Länsstyrelsen i Örebro län behöver bedriva nödvändig tillsyn och prövning för att flöden ska miljöanpassas eller få minimitappningar i 32 vattendrag Miljöproblemet miljögifter: - Länsstyrelsen i Örebro län och Ljusnarsbergs och Lindesbergs kommuner behöver inom sitt arbete med föroreningsskadade områden åstadkomma efterbehandlingsåtgärder för att minska utsläppen av metaller, i synnerhet bly, koppar och zink från Finngruvefältet, Kaveltorps koppar- och blyverk, Ljusnarsbergsfältet och Håkansboda gruvfält, Bångbroverken, Kopparhytta Krokfors AB, Norra Finnhyttan (nedre), Flögfors Kopparverk samt Storå hytta. - Lindesberg kommun bedriva nödvändig tillsyn av båtklubbar och marinor i avrinningsområden där miljökvalitetsnormerna för TBT överskrids så att utsläpp av giftiga båtbottenfärger minskar. - Lindesbergs kommun behöver se över dagvattnets belastning på Lindessjön och eventuellt genomföra åtgärder föra att minska denna. Otillräcklig dricksvattenskydd - Lindesbergs kommun upprätta ett nytt och revidera ett befintligt vattenskyddsområde som är fastställd enligt gamla vattenlagen så att det har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. - Ljusnarsbergs kommun upprätta fyra nya vattenskyddsområden och revidera ett befintligt vattenskyddsområde som är fastställd enligt gamla vattenlagen så att det har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. - Ludvikas kommun revidera ett befintligt vattenskyddsområde som är fastställd enligt hälsoskyddslagen och hälsoskyddsförordningen så att det har ett fullgott skydd enligt gällande lagstiftning. - Länsstyrelsen i Örebros län inom sin tillsynsvägledning till kommunerna ge råd och stöd i arbetet med att inrätta och tillsyna vattenskyddsområden. Miljöproblemet försurning - Lindesbergs, Hällefors och Ljusnarsbergs kommuner fortsätter med åtgärderna i de försurade vattnen enligt kalkningsprogrammet, vilket medför kalkning med totalt cirka 230 ton per år. 5(49)

6 Inledning... 3 Sammanfattning Beskrivning av åtgärdsområdet Status och miljöproblem Miljökvalitetsnormer Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten Övergödning Försurning Miljögifter Främmande arter Förändrade habitat genom fysiska förändringar Övriga miljöproblem Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten Näringsämnen Miljögifter Klorid Förändrade grundvattennivåer Otillräckligt dricksvattenskydd Nulägesbeskrivning Åtgärder Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Natura 2000-områden och skyddade arter enligt habitatdirektivet Nitratkänsliga områden Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig (49)

7 1 Beskrivning av åtgärdsområdet Borsåns avrinningsområde avvattnar norra delen av Arbogaåns vattensystem och är ett av 4 områden som berör Arbogaån. Övriga delar av Arbogaån beskrivs i bilagorna för Nedre Arbogaån, Dyltaån och Sverkestaån. Avrinningsområdet är cirka 1310 km 2 stort och sträcker sig cirka 8 mil från källflödena på gränsen mellan Dalarnas och Örebro län och söderut till sjön Väringen (Figur 1). Delar av sex kommuner ingår i området; Ljusnarsberg, Ludvika, Hällefors, Lindesberg, Nora och Örebro. Inom Borsåns avrinningsområde finns det 18 sjöar, 30 vattendrag/vattendragssträckor och 18 grundvatten som är vattenförekomster (Figur 2). Borsåns avrinningsområde utgörs huvudsakligen av kuperad skogsmark med toppar som kan sträcka sig upp mot 400 meter över havet. Jordbruksmark återfinns främst i de södra delarna samt i anslutning till vissa vattendrag. 7(49)

8 Figur 1. Översikt av området: dess plats i vattendistriktet, kommuner, tätorter, och markanvändning. 8(49)

9 Figur 2. Ytvattenförekomsternas ID-beteckningar. 1.1 Status och miljöproblem Ytvatten Ekologisk status och miljöproblem Borsåns avrinningsområde omfattar 48 ytvattenförekomster (18 sjöar och 30 vattendrag). Trettiofyra (70 procent) uppnår inte god ekologisk status (11 sjöar och 23 vattendrag), se 9(49)

10 Figur 3. Den främsta orsaken är att vattenförekomsternas hydromorfologiska förhållanden förändrats genom fysisk påverkan, till exempel vandringshinder och flödesreglering, men i vissa vatten finns även försurnings och övergödningsproblem. Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag och flödesreglering är betydande påverkanskällor för vattnens hydromorfologiska förhållanden. Nedfall av svavel och kväveoxider samt avverkning av barrskog på försurningskänsliga områden är de viktigaste påverkanskällorna för försurning medan diffusa källor (främst jordbruk) och lokalt vissa punktkällor (främst avloppsvatten via reningsverk) är de viktigaste påverkanskällorna för övergödning. status med avseende på särskilda förorenande ämnena (SFÄ) uppnås inte i nio vattenförekomster orsakat av haltöverskridande av zink och koppar. 10(49)

11 Figur 3. Ytvattenförekomster och deras ekologiska status. Kemisk status Samtliga ytvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde har, liksom i hela Sverige, sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Undantaget Hg och PBDE är det 8 vattenförekomster (3 sjöar och 5 vattendrag) som inte uppnår god kemisk status på grund av att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids (Figur 4). Förhöjda halter av bly gör att 6 vattenförekomster har sänkt kemisk status. I Stora Lindessjön har bly, antracen och fyra olika PAH-substanser påträffades i sediment i 11(49)

12 halter som överskrider gällande gränsvärden. Förhöjda halter av tributyltenn (TBT) är orsaken till sänkt kemisk status i sjön Råsvalen. Figur 4. Kemisk status utan kvicksilver och PBDE i ytvatten. Kategorin ej klassad är jämförbart med god kemisk status - det finns inga mätdata som påvisar att statusen är mindre än god. Tillförlitligheten varierar. Mätdata kan antigen visa att uppmätta halter ligger under gällande gränsvärdena eller saknas. 12(49)

13 1.1.2 Grundvatten Figur 5. Grundvattenförekomster med risk för att god kemisk status inte uppnås Kemisk status och risk I Borsåns åtgärdsområde bedöms alla grundvattenförekomster ha god kemisk status. Fem av förekomsterna riskerar dock att inte uppnå god kemisk status till 2021 (Figur 5). I grundvattenförekomsten Lindesbergsåsen, Lindeområdet baseras risken på uppmätta halter av bekämpningsmedlet BAM. Halterna överskrider dock inte riktvärdet. Grundvattenförekomsten Ställbergsåsen, Östra Bornområdet riskerar att påverkas av Östra Borns hytta. Grundvattenprovtagningar från området visar på förhöjda halter av 13(49)

14 bly, koppar och zink. Övervakningsdata saknas för majoriteten av förekomsterna, men en påverkansanalys har använts för att bedöma risken där data saknas. Analysen indikerar hög potentiell föroreningsbelastning i tre vattenförekomster. Den förhöjda risken beror bland annat på stadsbebyggelse, industrier, förorenade områden, vägar och jordbruksmark. Kvantitativ status och risk Alla grundvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och ingen risk föreligger att de inte har god status även Undersökningar av grundvattennivåerna saknas för samtliga grundvattenmagasin men det finns i dagsläget inga indikationer på kvantitetsproblem i åtgärdsområdet Skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning Inom vattenförvaltningen pekas vissa typer av områden ut som skyddade områden. Dessa är områden som är särskilt skyddsvärda och där det finns ett behov av att skyddsarbetet samordnas. Skyddade områden finns definierade i vattenförvaltningsförordningen och ska inte förväxlas med den typ av områdesskydd som regleras i miljöbalken (naturreservat, nationalparker, biotopskydd etcetera). Dricksvattendirektivet (98/83/EG) syftar till att skydda människors hälsa från skadliga effekter av föroreningar i dricksvattnet samt att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. Nitratdirektivet (91/676/EEG) syftar till att minska föroreningen av vatten med nitrat från jordbruket. Områden som bedöms som känsliga för miljöpåverkan har pekats ut. Den nedre delen av åtgärdsområdet runt Lindesberg omfattas av direktivets regler. Avloppsvattendirektivet (91/271/EEG) handlar om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse och som en del av direktivet har känsliga vatten pekats ut. Alla vatten i Sverige, inklusive kustvattnet, har pekats ut som känsliga för fosforutsläpp. Natura2000 syftar till bevarande av biologisk mångfald. Detta görs via och Art- och habitatdirektivet (92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter) samt Fågeldirektivet (79/409/EEG). Av de Natura2000 områden som finns i åtgärdsområdet är det områden i Nittälvsdalen som starkt berör vatten. Badvattendirektivet (76/160/EEG) avser kvaliteten på badvatten vid utpekade badplatser. Klassificering av badvattenkvaliteten görs i första hand utifrån vattnets bakteriologiska kvalitet. Kyrkviken i sjön Norra Hörken i Ludvika kommun omfattas av badvattendirektivet. Ramsarkonventionen (SÖ 1975:76) avser skydd av orörda våtmarksmiljöer. 1.2 Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är juridiskt bindande krav. För ytvatten fastställs miljökvalitetsnormer (MKN) för kemisk och ekologisk status och för grundvatten fastställs MKN för kemisk och kvantitativ status. Utgångspunkten är att alla vattenförekomster skulle uppnå god ekologisk och kemisk status till Dessutom gäller icke-försämringskravet vilket innebär att tillståndet i vattenförekomsten inte får försämras. I många vattenförekomster har det bedömts att det inte är tekniskt möjligt, att det medför orimliga kostnader, eller att det på grund av 14(49)

15 naturliga förhållanden är omöjligt att uppnå god status till år Dessa har fått tidsundantag och där ska god ekologisk eller kemisk status istället uppnås antingen till 2021 eller För vattenförekomster som är del av områden som är skyddade enligt artoch habitatdirektivet (Natura 2000) ställs även kompletterande krav på vattenkvaliteten. Det strängaste kravet ur miljösynpunkt gäller i dessa fall. Beslut om MKN togs av vattendelegationen för Norra Östersjöns vattendistrikt den 16 december För uppdaterad information för respektive vattenförekomst hänvisas till VISS samt den tabell med MKN för samtliga vattenförekomster i vattendistriktet som finns tillgänglig på Vattenmyndighetens webbplats Ytvatten MKN för ekologisk status Sju sjöar och sju vattendrag är klassad till god ekologisk status idag och har miljökvalitetsnormen god ekologisk status Övriga vattenförekomster har tidsundantag till 2021 eller 2027 med motiveringen orimliga kostnader eller tekniskt omöjligt (Tabell 1). MKN för kemisk status Alla ytvattenförekomster har miljökvalitetsnormen god kemisk status 2015, men med sänkt kvalitetskrav för kvicksilver på grund av förhöjda bakgrundshalter och PBDE på grunda av atmosfärisk deposition. Tidsundantag 2021, med motiveringen tekniskt omöjligt, får även alla 8 vattenförekomster som erhåller ämnen som inte uppnår god kemisk status utifrån uppmätt halt i vatten och sediment och där ursprunget till belastning av ämnena är svåra att identifiera Grundvatten Alla grundvattenförekomster har MKN god kemisk status 2015 samt god kvantitativ status Kompletterande krav för skyddade områden Målet för Natura 2000-områden är att samtliga naturtyper och arter ska nå en så kallad gynnsam bevarandestatus. Målet gäller för en större region och det är inte alltid att det behöver uppnås i varje enskilt Natura 2000-område. Särskilda mål, ett så kallat gynnsamt tillstånd, ska därför införas för de enskilda Natura 2000-områdena som tillsammans ska bidra till gynnsam bevarandestatus i regionen. Inga kompletterande krav för skyddade områden är nödvändiga i Borsåns åtgärdsområde då bevarandemålen för gynnsam bevarandestatus sammanfaller med god ekologisk status. 15(49)

16 Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för ekologisk status för de vattenförekomster som inte uppnår god eller hög status Namn Vatten ID Miljökvalitetsnor m Orsak till undantag Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar Flödesförändring ar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Vedevågssjön SE status 2021 Flödesförändring ar kostnader) Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön SE status 2027 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Björkasjön SE status 2021 kostnader) Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön SE status 2027 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar SFÄ 16(49)

17 (Tekniskt omöjligt) Stora Lindessjön SE status 2021 Övergödning Morfologiska förändringar Flödesförändring ar kostnader) Torphyttebäcken SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Sågån SE status 2027 Övergödning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Albäcksån SE status 2027 Morfologiska förändringar kostnader) Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen SE status 2027 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar kostnader) 17(49)

18 Gränsjön-Lindesberg SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödesförändring ar kostnader) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen SE status 2027 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Dammsjöbäcken mellan Dammsjön och Gränsjön SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar kostnader) Dammsjön SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar Flödesförändring ar kostnader) Örlaxbäcken från Rasbackstjärnen till inloppet i Dammsjön SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt) Norrsjön SE status 2021 Övergödning 18(49)

19 Morfologiska förändringar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Rällsälven mellan Ljusnaren och Norrsjön SE status 2027 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar kostnader) Kölsjöån SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Morfologiska förändringar Flödesförändring ar kostnader) Kölsjön SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödesförändring ar kostnader) Garhytteån SE status 2027 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar SFÄ 19(49)

20 (Tekniskt omöjligt) Nittälven SE status 2021 Morfologiska förändringar kostnader) Björken SE status 2021 Morfologiska förändringar kostnader) Sandån från Kälktjärnen till inloppet i Kölsjön SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödesförändring ar kostnader) Hörksälven mellan Kumla älv och Björken SE status 2027 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar SFÄ (Tekniskt omöjligt) Kumla älv SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), Flödesförändring ar kostnader) Stora Kumlan SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), 20(49)

21 Flödesförändring ar kostnader) Högforsälven mellan Södra Hörken och Björken SE status 2021 Morfologiska förändringar Flödesförändring ar kostnader) Nordtjärnsälven från Silkbäckens utlopp till inloppet i Nittälven SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt) Silken SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), kostnader) Silksbäcken från Silken till inloppet i Nordtjärnsälven SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt), kostnader) Mörttjärnsbäcken mellan Barnfallsmossen och Stora Kumlan SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt) Nordtjärnsälven/Malmbrobäc ken ner till Silksbäckens utlopp SE status 2021 Försurning (Tekniskt omöjligt) Södra Hörken SE status 2021 Övergödning Flödesförändring ar kostnader) Nittälven ner till Nordtjärnsälvens utlopp SE status 2021 Morfologiska förändringar 21(49)

22 kostnader) 2 Åtgärdsanalys per miljöproblem i ytvatten 2.1 Övergödning Tillstånd I området är 6 vattenförekomster (3 sjöar och 3 vattendrag) påverkade av övergödning (Figur 6). Övergödningen i vattendragen är måttlig och bedömningarna i vissa fall osäkra eftersom mätresultat ibland ligger nära gränsen till god status, eller är motstridiga. Påverkan i sjöarna är troligtvis främst orsakat av låga syrgasförhållanden snarare än förhöjda fosforhalter. 22(49)

23 Figur 6. Vattenförekomster i området som har miljöproblemet övergödning. 23(49)

24 2.1.2 Förbättringsbehov Förbättringsbehovet baseras på skillnaden mellan uppmätt fosforkoncentration i vattendraget och den koncentration som krävs för att nå god ekologisk status. För att översätta detta koncentrations-beting till ett beting i kg fosfor så har modellerade fosfortransporter från SMED använts 3. För att nå god status med avseende på näringsämnen i hela området behöver den årliga fosfortillförseln till vatten minska med cirka 950 kg. Den största minskningen (750 kg P/år) behöver genomföras i avrinningsområdets södra del för att minska belastningen på Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ) (Bild 1), samt på sjön Väringen (SE ) som är recipient för Borsåns avrinningsområde (se Figur 7). Förbättringsbehoven för Sågån (SE ) och Torphyttebäcken (SE ) är måttliga (115, respektive 85 kg P/år). Inget förbättringsbehov är kvantifierat för de tre sjöar som är påverkade av övergödning. Bild 1: Vattenförekomsten Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen. Foto: Mikael Nyberg 3 Ejhed m.fl Beräkning av kväve- och fosforbelastning på vatten och hav för uppföljning av miljökvalitetsmålet ingen övergödning. SMED rapport Nr (49)

25 Figur 7. Status med avseende på näringsämnen och fosforbeting Källor till påverkan I hela åtgärdsområdet är fosforförluster från skogs- och jordbruksmark de dominerande belastningskällor, men även belastning från enskilda avlopp. I områdets södra del är även 25(49)

26 industri (BillerudKorsnäs i Frövi) en betydande källa. Övergödningspåverkan i sjöarna beror troligtvis även på historiska utsläpp av näringsämnen och/eller syretärande ämnen Åtgärder Föreslagna åtgärder Tabell 2 visar förslag på åtgärder som kan behöva genomföras för att de vatten som är påverkade av övergödning ska kunna följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna riktar sig i första hand till att minska belastningen från jordbruk och enskilda avlopp. Inga åtgärder finns specificerade för att minska utsläppen av fosfor från BillerudKorsnäs AB anläggning i Frövi. Sådana åtgärder kan behövas eftersom recipienten, Väringen, är påverkad av övergödning och anläggningen är en betydande påverkanskälla. Det är i dagsläget inte möjligt att kvantifiera detta behov. För Sågån (SE ) och Torphyttebäcken (SE ) behövs ytterligare undersökningar för att säkerställa övergödningspåverkan och källor till påverkan. Utredningar behöver utföras för att fastställa eventuella förbättringsbehov för de tre sjöar som är påverkade av övergödning och/eller syrefattiga förhållanden. Tabell 2. Åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i inlandsvatten rangordnade efter kostnadseffektivitet. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek Effekt (kg P/år) Total kostnad (mkr) Årskostnad (kr) Kostnadseffektivitet (kr/kg P&år) Anpassade skyddszoner* 1,8 Hektar 78 0, Strukturkalkning 120 Hektar 41 0, Fosfordamm* 0,54 Hektar 44 0, Strukturkalkning* 160 Hektar 24 0, Minskat fosforläckage vid spridning av stallgödsel* Tvåstegsdiken 250 Meter 3 0, Kalkfilterdiken* 103 Hektar 14 0, Tvåstegsdiken* 880 Meter 6 0, Våtmark* 11 Hektar 14 3, Enskilda avlopp till 260 Antal normal skyddsnivå Enskilda avlopp från 130 Antal 5 1, normal till hög skyddsnivå SUMMA SUMMA *Åtgärden ska vara genomförd så att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan följas senast (49)

27 Ytterligare åtgärder bedöms också behöva genomföras för att det ska vara möjligt att nå god ekologisk status i kustvattenförekomsterna (Tabell 3). Tabell 3. Åtgärder för att nå status med avseende på näringsämnen (fosfor och kväve) i kustvatten samt effekter av inlandsåtgärder på kustvatten*. Åtgärdskategori Åtgärdsstorlek Enhet storlek P Effekt till kusten (kg/år) N Effekt till kusten (kg/år) Total kostnad (kr) Årskostnad Anpassade skyddszoner 1,5 Hektar Summa kust Inlandsåtgärder Inlandsåtgärder * Alla effekter är inklusive retention till kusten Försurning Tillstånd Områden med försurningsproblem (här likställt med de områden som omfattas av kalkningsverksamheten) är 302 km 2, det vill säga 23 procent av avrinningsområdet. Som visas i Figur 8 har 14 vattenförekomster (fem sjöar och nio vattendrag) av totalt 48 vattenförekomster (18 sjöar och 30 vattendrag) försurningsproblem. Samtliga 14 vattenförekomster med försurningsproblem ingår i kalkningsprogrammet. Dessutom kalkas 26 sjöar som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet (Bild 2). Vi bedömer att kunskapen är god gällande vilka vatten som har försurningsproblem och kalkningsstrategi för optimal effekt. I flera av vattendragen finns öring (Bild 3), där det är mycket viktigt att kalkningseffekten uppnår önskat resultat. Bild 2: Sjökalkning med helikopter. Foto: Pelle Grahn. Bild 3: Öring i Hammarskogsån. Foto: Daniel Bergdahl. 27(49)

28 Figur 8. Vattenförekomster som har miljöproblemet försurning samt områden som har försurningsproblem och ingår i dagens kalkningsverksamhet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för försurning är hur mycket ph behöver höjas för att god status ska kunna nås utan kalkning. Förbättringsbehovets storlek har beräknats genom ph- 0,4 där 0,4 är gränsen mellan god och måttlig status (Figur 9). ph (delta-ph) baseras på en 28(49)

29 försurningsbedömning utifrån modelleringsverktyget MAGIC (ivl.se). I bedömningen är ph skillnaden mellan nuvarande ph och ett modellerat ph för år För att få fram rätt ph för kalkade vatten måste effekten från kalkningen räknas bort med hjälp av vattenkemiska data från närliggande, okalkade vatten. Försurningsbedömningen innehåller en hel del osäkerheter och ph behöver därför rimlighetsbedömas innan det kan ligga till grund för förbättringsbehovet för försurning. Bland annat bör hänsyn tas till om nuvarande ph-värde ligger över det vattenkemiska målet för kalkningen och om biologiska värden riskeras om kalkningen trappas ner/avslutas. Rimlighetsbedömning av ph saknas för vattenförekomsterna. Förbättringsbehovets storlek bör därför inte ses som relevant innan kompletterande bedömning av ph har utförts. Figur 9. Förbättringsbehov med avseende på försurning uttryckt som skillnaden ( ph) mellan dagens ph och ph för god status. NA betyder att vattenförekomsten har miljöproblemet försurning, men att inget förbättringsbehov är beräknat Källor till påverkan Området består av jordarter och berggrund med svag motståndskraft mot försurning i källområdena. I huvudfåran förekommer jordarter och berggrund med bättre motståndskraft mot försurning. Berggrunden domineras till drygt 95 procent av sura, svårvittrade bergarter medan andra, bland annat basiska bergarter, är mindre än 5 procent. Nedfallet av svavel är cirka 2,8 kg/hektar och år (medelvärde), vilket bedöms överskrida den mängden (ca 2,5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Nedfallet 29(49)

30 av kväveoxider är cirka 2,8 kg/hektar och år (medelvärde), vilket är under gränsen (5 kg/hektar och år) för vad skogsmarken tål inom området. Ett förväntat ökat uttag av skogsråvara till biobränsle utgör en faktor som motverkar möjligheten till återhämtning. Skogstillväxt innebär en försurning av marken till följd av upptag av basiska ämnen. I ett naturligt ekosystem återförs dessa när träden dör och förmultnar. När skogen skördas blir förlusten av basiska ämnen permanent. Inom de försurade områdena är ytan avverkad skog cirka 8 procent mellan Åtgärder Kalkningar som berör vattenförekomster har under perioden genomförts med cirka 300 ton kalk per år. Planerade åtgärder genomförs enligt kalkningsprogrammet (Tabell 34). De berörda 14 vattenförekomsterna är påverkade av tidigare kalkningar. Dessutom kalkas 26 sjöar per år som är så kallade övriga vatten inom avrinningsområdet. Berörda huvudmän för kalkningarnas genomförande är kommunerna Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg. Detaljerad information om utförda och planerade kalkningar finns i den Nationella Kalkdatabasen. 4 Tabell 4. Planerade åtgärder i pågående kalkningsprogram för perioden Åtgärdskategori Antal vattenförekomster Kalk, ton/år Kostnad kr/år Ansvarig myndighet Huvudman Kalkning med båt & flyg Länsstyrelsen Örebro Summa Berörd kommun Föreslagna åtgärder Möjliga åtgärder för att begränsa skogsbrukets påverkan i området är begränsning av uttag av grenar och toppar vid avverkning, askåterföring eller anläggande av vegetationsklädda skyddszoner i anslutning till hyggen. 2.3 Miljögifter Tillstånd Samtliga ytvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde har sänkt kemisk status med avseende på kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE). Alla ytvattenförekomster i Sverige har sänkt status med avseende på dessa ämnen som därmed betraktas som överallt överskridande ämnen. Åtta vattenförekomster (3 sjöar och 5 vattendrag) uppnår inte god kemisk status (exklusive kvicksilver och PBDE) på grund av att gränsvärden för prioriterade ämnen överskrids. I sex av fallen är orsaken för höga blyhalter i ytvattnet. I en sjö (Råsvalen) har tributyltenn (TBT) påträffats i halt över gränsvärdet. I det sista fallet (Stora Lindessjön) överskrids gränsvärden för bly, antracen och ytterligare Polyaromatiska kolväten (PAH) i sediment (49)

31 Även gränsvärdena för de särskilda förorenande ämnena (SFÄ) koppar och zink överskrids i 3 respektive 9 vattenförekomster. SFÄ är ämnen som om de släpps ut i betydande mängd kan innebära påverkan som medför att god ekologisk status inte uppnås Förbättringsbehov I de vattenförekomster som inte uppnår god kemisk status eller har halter av SFÄ som överskrider gränsvärden finns förbättringsbehov i form av minskade halter av berörda ämnen. Förbättringsbehoven anger skillnaden mellan uppmätt halt och gränsvärden (Tabell 5). Anmärkningsvärt höga halter av zink har uppmätts i Garhytteån, cirka 20 gånger högre än gränsvärdet, och av PAH. Tabell 5. Förbättringsbehov a för respektive parameter, vattenförekomst och gränsvärde. Vattenförekomst Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön (SE ) Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön (SE ) Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ) Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön (SE ) Garhytteån (SE ) Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen (SE ) Hörksälven mellan Kumla älv och Björken (SE ) Norrsjön (SE ) Råsvalen (SE ) Stora Lindesjön (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Uppmätt halt Gränsvärd e Matris Förbättrin gsbehov Zink 12,9 µg/l 3 µg/l Vatten 9,9 µg/l Zink 18,3 µg/l 3 µg/l Vatten 15,3 µg/l Bly Zink 1,37 µg/l 20,8 µg/l 1,2 µg/l 3 µg/l Vatten Vatten 0,17 µg/l 17,8 µg/l Zink 13,6 µg/l 3 µg/l Vatten 10,6 µg/l Bly Koppar Zink 3,31 µg/l 6 µg/l 57 µg/l 1,2 µg/l 4 µg/l 3 µg/l Vatten Vatten Vatten 2,11 µg/l 2 µg/l 54 µg/l Bly 2,83 µg/l 1,2 µg/l Vatten 1,63 µg/l Zink 28,5 µg/l 3 µg/l Vatten 25,5 µg/l Bly Koppar Zink TBT Zink Antracen Bly 3,3 µg/l 7,9 µg/l 29,6 µg/l 0,002 µg/l 18,3 µg/l 81 µg/kg 144 mg/kg 1,2 µg/l 4 µg/l 3 µg/l 0,0015 µg/l 3 µg/l 24 µg/kg 131 mg/kg Vatten Vatten Vatten Vatten Vatten Sediment Sediment 2,1 µg/l 3,9 µg/l 26,6 µg/l 0,0005 µg/l 15,3 µg/l 57 µg/kg 13 mg/kg 31(49)

32 Storån mellan Norrsjön och Kölsjöån (SE ) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen (SE ) Benso(a)pyrene 205 µg/kg 91,5 µg/kg Sediment 113,5 µg/kg Bly 1,91 µg/l 1,2 µg/l Vatten 0,71 µg/l Bly Koppar Zink 2,18 µg/l 4,55 µg/l 25 µg/l a Ingen hänsyn har tagits till bakgrundshalter av metaller, förutom i Råsvalen. 1,2 µg/l 4 µg/l 3 µg/l Vatten Vatten Vatten 0,98 µg/l 0,55 µg/l 22 µg/l Källor till påverkan Miljögifter, både organiska och oorganiska, sprids i vår miljö från punktkällor, men även genom diffus spridning på grund av olika typer av mänsklig aktivitet. Dessutom sker ett naturligt läckage av vissa miljögifter, t.ex. metaller, från berggrunden. Det är möjligt att de höga zinkhalter som påträffas i flera vattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde kan bero på naturliga källor, men detta måste utredas innan mänskliga källor utesluts. Tabell 6 visar potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet. Läckage från områden som förorenats genom gruvbrytning och metallbearbetning är huvudorsaken till de höga metallhalterna. Sannolikt är det framförallt Finngruvefältet, Kaveltorps koppar- och blyverk, Ljusnarsbergsfältet och Håkansboda gruvfält som bidrar till metallbelastningen. Tabell 6. Potentiella källor till spridning av miljögifter i åtgärdsområdet för Borsån som har påverkan på vattenförekomsters kemiska eller ekologiska status. Vattenförekomst Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön (SE ) Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön (SE ) Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ) Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön (SE ) Parameter/kvalitetsfakt or Zink Zink Bly och Zink Zink Påverkanskälla Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark Garhytteån (SE ) Bly, Koppar och Zink Förorenad mark/gammal industrimark Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen (SE ) Bly Förorenad mark/gammal industrimark Hörksälven mellan Kumla älv och Björken (SE ) Zink Förorenad mark/gammal industrimark Norrsjön (SE ) Bly, Koppar och Zink Förorenad mark/gammal industrimark 32(49)

33 Råsvalen (SE ) Stora Lindesjön (SE ) Storån mellan Norrsjön och Kölsjöån (SE ) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen (SE ) TBT Zink Antracen Bly Benso(a)pyrene Bly Bly, Koppar och Zink Transport och infrastruktur (båtbottenfärg) Förorenad mark/gammal industrimark Urban markanvändning, transport och infrastruktur Förorenad mark/gammal industrimark Förorenad mark/gammal industrimark Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder De åtgärder som genomförts är markundersökningar och saneringar av före detta bensinstationer samt ekologisk odling (det vill säga odling utan växtskyddsmedel). Det finns inga ytterligare planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på ytvatten i området. Föreslagna åtgärder De åtgärder som föreslås för att minska miljögiftsbelastningen framgår av Tabell 7. Innan åtgärder vidtas behöver flera utredningar genomföras. Bland annat behövs en utredning om de höga zinkhalterna är naturliga eller beror på mänsklig påverkan samt om halterna är så höga att de riskerar att påverka det akvatiska livet. Halterna av TBT i Råsvalen behöver undersökas ytterligare för att se om ämnet verkligen utgör ett problem i vattenförekomsten. Tabell 7. Föreslagna åtgärder i Borsåns åtgärdsområde. Vattenförekomst Arbogaån mellan Björkasjön och Vedevågssjön (SE ) Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön (SE ) Arbogaån mellan Vedevågssjön och Väringen (SE ) Parameter/ kvalitetsfaktor Förbättringsbehov Åtgärd Zink 9,9 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Zink 15,3 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Bly Zink 0,17 µg/l 17,8 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Kostnad (kr/år)* (49)

34 Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön (SE ) Garhytteån (SE ) Hammarskogsån mellan Gränsjön och Råsvalen (SE ) Hörksälven mellan Kumla älv och Björken (SE ) Norrsjön (SE ) Råsvalen (SE ) Stora Lindesjön (SE ) Zink 10,6 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Bly Koppar Zink 2,11 µg/l 2 µg/l 54 µg/l Efterbehandling av Bångbroverken, Kopparhytta Krokfors AB, Norra Finnhyttan (nedre), Finngruvefältet, Kaveltorps koppar- och blyverk samt Ljusnarsbergsfäl tet Bly 1,63 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Zink 25,5 µg/l Efterbehandling av förorenade områden Bly Koppar Zink TBT Zink Antracen Bly Benso(a)pyren e 2,1 µg/l 3,9 µg/l 26,6 µg/l 0,0005 µg/l 15,3 µg/l 57 µg/kg 13 mg/kg 113,5 µg/kg Efterbehandling av förorenade sediment i Norrsjön Efterbehandling av Bångbroverken, Kopparhytta Krokfors AB, Norra Finnhyttan (nedre), Kaveltorps koppar- och blyverk, Finngruvefältet och Ljusnarsbergsfäl tet Undersökande övervakning Efterbehandling av Håkansboda gruvfält Dagvattenåtgärd er (49)

35 Storån mellan Norrsjön och Kölsjöån (SE ) Storån mellan Sörsjön och Råsvalen (SE ) Bly 0,71 µg/l Efterbehandling av Kopparhytta Krokfors AB, Norra Finnhyttan (nedre), Håkansboda gruvfält, Ljusnarsbergsfäl tet, och av Kaveltorps koppar- och blyverk Bly Koppar Zink 0,98 µg/l 0,55 µg/l 22 µg/l Efterbehandling förorenade sediment Norrsjön och av Håkansboda gruvfält, Flögfors Kopparverk samt Storå hytta Främmande arter Arbogaån (Fröviån) i Borsåns åtgärdsområde mynnar i sjön Väringen som ligger utanför åtgärdsområdet. Den är påverkad av den invasiva främmande arten sjögull, men det finns inga uppgifter om att arten finns i Borsåns åtgärdsområde. Signalkräfta finns i stora delar av åtgärdsområdet och endast spillror av den inhemska flodkräftan finns kvar till följd av kräftpest som bland annat sprids med signalkräftan. Regnbåge och andra laxartade fiskar planteras årligen ut i framförallt mindre sjöar i åtgärdsområdet. 2.5 Förändrade habitat genom fysiska förändringar Merparten av vattendragen och sjöarna i Borsån avrinningsområde är påverkade fysiska ingrepp (Figur 10). Framförallt är det vandringshinder och reglering orsakade av vattenkraftsverksamhet som är det största problemet Rensningar och avsaknad av ekologiskt funktionella kantzoner är också ett problem i många vatten. 35(49)

36 Figur 10. Vattenförekomster där Förändrade habitat genom fysisk påverkan är ett miljöproblem sförändringar Tillstånd Vandringshinder för fisk är ett mycket stort problem i Borsåns avrinningsområde. Totalt finns 70 dammar som hindrar fisk från att nå lekområden, födosöka, undfly 36(49)

37 miljöstörningar med mera. I anslutning till i stort sett alla sjöar och vattendrag finns vandringshinder i form av dammar (Bild 4). Även några vägtrummor i framförallt mindre vattendrag utgör vandringshinder. Bild 4: Vandringshinder i form av damm i Hammarskogsån. Foto: Daniel Bergdahl Förbättringsbehov Det finns ett förbättringsbehov med avseende på konnektivitet för 17 vattendrag och 11 sjöar i Borsåns avrinningsområde Källor till påverkan I de större vattendragen och sjöarna är det främst pågående vattenkraft som skapar vandringshinder. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en nivå, som skapar vandringshinder Åtgärder Fiskvägar och utrivningar behövs på väldigt många platser i Borsåns avrinninsområde. Först och främst bör huvudfåran prioriteras samt mindre vattendrag med höga naturvärden. Flera vandringshinder i framförallt mindre vattendrag har undanröjts i avrinningsområdet. Vattendrag med exempelvis flodpärlmussla har prioriterats. T.ex. har vägtrummor som tidigare varit vandringshinder bytts ut mot halvtrummor i Holmsjöbäcken, Hammarskogsån, Rangelbäcken, Ödalsbäcken och Silksbäcken. Vandringshinder i anslutning till dammar har undanröjts i Hammarskogsån och i 37(49)

38 Bredsjöbäcken. Utredning om fiskvägar pågår på många håll bland annat i Rällsälven och i Hammarskogsån. Omfattning av och kostnader för åtgärderna visas i Tabell Flödesförändringar Tillstånd Många vattendrag i Borsåns avrinningsområde är påverkade av reglering och till och med nolltappning (bild 5) vilket innebär att inget vatten släpps till kraftverket eller vid sidan av kraftverket vilket påverkar biologin i vattenmiljön mycket negativt. Bild 5: Nolltappning, d.v.s. att inget vatten släpps till den naturliga fåran, förekommer på flera ställen, bl.a. i Storån. Foto: Daniel Bergdahl Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på flödesförändringar finns för 12 vattendrag och inga sjöar i Borsåns avrinningsområde Källor till påverkan I de större vattendragen och sjöarna är det pågående vattenkraft som reglerar flödet. I de mindre vattendragen och sjöarna är det främst gamla dammar som inte aktivt används för någon verksamhet, annat än att hålla en nivå, som kan skapa flödesproblem då vattenföringen är låg. 38(49)

39 Åtgärder För att förändra vattenhushållningen vid vattenkraftverk och dammar krävs omprövningar av nuvarande vattendomar. Omprövningar är i regel omständliga och resurskrävande processer. I Rällsälven pågår utredningar om omprövning tillsammans med kraftverksägaren för att få till en bättre vattenhushållning. Omfattning av och kostnader för åtgärderna visas i Tabell Morfologiska förändringar Tillstånd Morfologin har störts i nästan alla vattendrag. Denna påverkan har skapat en mer enformig vattenmiljö vilket missgynnat biologin i vattenmiljön Förbättringsbehov Förbättringsbehov med avseende på morfologiska förändringar finns för 16 vattendrag, men inte för några sjöar i Borsåns avrinningsområde Källor till påverkan För sjöar är det främst avsaknad av ekologisk funktionella kantzoner som varit av betydelse för bedömningen. I Borsåns avrinningsområdes nedre del finns flera aktiva markavvattningsföretag som rensar vattendrag regelbundet. I de övre delarna av Borsåns avrinningsområde dominerar skogsmark och här är flertalet forssträckor påverkade av rensningar för gamla tiders verksamhet som t.ex. flottning (Bild 6) eller för att vattnet ska rinna snabbare till kvarnar, hammare och hyttor. Bild 6: Flottningsrensning i Nittälven. Foto: Calluna AB. 39(49)

40 Åtgärder Omfattande åtgärder har angetts (Tabell 8) för att restaurera vattenmiljön efter de skadorna på vattenmiljön som framförallt rensning och borttagande av ekologisk funktionella kantzoner har åsamkat vattendrag i avrinningsområdet. Restaureringsinsatser för att förbättra vattenbiotopen efter rensningar har genomförts på flera ställen i Borsåns avrinningsområde, framförallt i mindre vattendrag. Bland annat i Hammarskogsån och Bredsjöbäcken. Utredningar om biotopförbättrande åtgärder finns för Nittälven och ett åtgärdsprojekt är på gång. Tabell 8. Föreslagna åtgärder samt kostnader. Åtgärdskategori Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk Antal åtgärder Åtgärdsstorlek Enhet Flödesförändringar Totalkostnad (miljoner SEK) Årskostnad (SEK/år) Meter sförändringar Fiskväg Meter Fiskväg eller utrivning av vandringshinder Teknisk fiskväg för nedströmspassage Meter Antal Morfologiska förändringar Ekologiskt funktionella ,5 Hektar 8, kantzoner Flottledsåterställning 9 66 Hektar Restaurering av rensade eller rätade vattendrag Utläggning av sten, block och lekgrus 1 5 Hektar 0, Hektar 1, , Övriga miljöproblem Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har pekat ut Lindesberg som ett område där det föreligger en betydande översvämningsrisk. Vid höga flöden riskerar områden kring Arbogaån och Stora Lindessjön att översvämmas. De översvämmade områdena utgörs i första hand av bostadsbebyggelse, vilket främst kan ge påverkan på vattenförekomsterna i form av avloppsvatten. Enstaka miljöfarliga verksamheter såsom bensinstationer, mekaniska verkstäder och deponier ligger också inom riskområdet, vilket skulle kunna leda till spridning av andra föroreningar som kan påverka nedströms liggande vattenförekomster. Konsekvenserna beror av hur kraftig och långvarig översvämningen är samt när på året den sker. En översvämning vänts påverka ett relativt stort område längs med Lindesbergsåsens grundvattenförekomst och uppströms Rya vattenskyddsområde. 40(49)

41 3 Åtgärdsanalys per miljöproblem i grundvatten 3.1 Näringsämnen Ingen av grundvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde bedöms ha problem med förhöjda halter av näringsämnen. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Jordbruket riskerar att påverka grundvattenförekomsterna negativt. 3.2 Miljögifter Tillstånd Av grundvattenförekomsterna som finns i Borsåns åtgärdsområde är det fem som riskerar att inte uppnå god kemisk status till Kunskapen om föroreningsgraden i grundvattenmagasinen är tyvärr låg då det i många fall helt saknas övervakningsdata. Förekomsterna riskerar dock att påverkas av vägar, järnvägar, stadsbebyggelse, industrier, jordbruksmark och förorenade områden. I området ligger bland annat Östra Borns hytta där bly, koppar och zink påträffats i grundvattenprov. Rester av växtskyddsmedel (BAM) har även detekterats i Lindesbergsåsen, Lindeområdet Förbättringsbehov Förbättringsbehovet för grundvattenförekomsten Ställbergsåsen, Östra Bornområdet anges för ämnena bly, koppar och zink som gett upphov till att förekomsten är riskklassad. Orsaken att ingen halt anges beror på att det inte finns tillräckligt med grundvattenundersökningar som är representativa för hela grundvattenförekomsten Källor till påverkan Flera påverkanskällor riskerar att förorena grundvattenförekomsterna i åtgärdsområdet. Resultatet från påverkansanalysen visar bland annat en förhöjd risk från vägar, järnvägar, stadsbebyggelse, industrier, jordbruksmark och potentiellt förorenade områden Åtgärder Genomförda och planerade åtgärder Utöver de åtgärder som genomförts (markundersökningar och saneringar av f.d. bensinstationer) och miljöersättningar för ekologisk odling (d.v.s. utan bekämpningsmedel) finns för perioden inga genomförda eller planerade åtgärder för minskad miljögiftsbelastning på grundvattenförekomsterna. Föreslagna åtgärder Grundvattenundersökningar av vattenkvaliteten saknas i många av förekomsterna i åtgärdsområdet. Innan fysiska åtgärder vidtas behöver den potentiella föroreningsbelastningen utredas. Föreslagna åtgärder inriktar sig därför på kunskapshöjande aktiviteter såsom fördjupad kartläggning och åtgärdsutredning samt efterbehandling av miljögifter. 41(49)

42 3.3 Klorid Ingen av grundvattenförekomsterna i Borsåns åtgärdsområde bedöms påverkade av klorid. Analyser av vattenkvaliteten saknas dock för majoriteten av förekomsterna vilket medför att kunskapsnivån är låg. Flera av förekomsterna riskerar att påverkas negativt av bland annat vägar och järnvägar. 3.4 Förändrade grundvattennivåer Alla grundvattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde bedöms ha god kvantitativ status och samtliga bedöms uppnå god status Trots att undersökningar av grundvattennivåer saknas finns det i dagsläget inget som tyder på försämrade grundvattentillgångar. 42(49)

43 4 Otillräckligt dricksvattenskydd Drickvattenförekomster pekas ut som skyddade områden enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF), med hänvisning till artikel 7 i EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Det gäller yt- och grundvattenförekomster där vattenuttaget är större än 10 m 3 /dag eller som försörjer fler än 50 personer. Det gäller även vattenförekomster som är avsedda för sådan framtida användning. Enligt 5 i förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön ska åtgärdsprogrammet innehålla åtgärder för inrättande av vattenskyddsområden eller för att på annat sätt skydda dricksvatten. Syftet är att garantera tillgången på dricksvatten av god kvalitet. 4.1 Nulägesbeskrivning I Borsåns åtgärdsområde finns tio allmänna vattentäkter varav fyra omges av ett vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter (Tabell 5). Rya i Lindesbergs kommun har vattenskyddsområden fastställda enligt miljöbalken. Vattenskyddsområdena för Vasselhyttan och Finnhyttan är fastställda enligt gamla vattenlagen och Norra Hörken är fastställt med stöd av hälsoskyddslagen och hälsoskyddsförordningen. Löa i Lindesbergs kommun och Hörken, Ställberg, Basttjärn samt Mossgruvan i Ljusnarsbergs kommun saknar vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Yxsjöberg i Ljusnarsbergs kommun saknar vattenskyddsområde, men vattenuttaget är 8 m 3 per dag och omfattas därför inte av kraven i ramdirektivet på skydd av dricksvattenförekomster. Tabell 5. Befintliga vattenskyddsområden. Finnhyttan Tillsynsansvarig Lindesberg- Rya Kommun Ljusnarsber g Lindesberg Vattenskyddsområde Bergslagens Miljö- och Byggförvaltnin g Bergslagens Miljö- och Byggförvaltnin g Storå Stråssa Lindesberg Bergslagens Miljö- och Byggförvaltnin g Norra Hörken Ludvika Bergslagens Miljö- och Lagrum Vattenlagen 2000 Miljöbalken 2010 Vattenlagen 1959 Hälsoskyddslagen och hälsoskyddsförordningen Beslutsår (49)

44 Ljusnarsberg Lindesberg Ludvika Totalt Byggförvaltnin g 4.2 Åtgärder I Borsåns åtgärdsområde har två av tio vattentäkter vattenskyddsområden som är fastställda enligt gamla vattenlagen och ett är fastställt med stöd av hälsoskyddslagen och hälsoskyddsförordningen. Teknisk utveckling och förändrad markanvändning kan bidra till att befintliga skyddsföreskrifter och avgränsningar inte längre är relevanta. Därför föreslås revidering av vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter enligt annan lagstiftning än Miljöbalken som en möjlig åtgärd för att säkerställa att alla större vattentäkter i åtgärdsområdet har tillräckligt skydd. Där det helt saknas vattenskyddsområden bör nya upprätts för att begränsa verksamheter som kan skada vattentäkten (Tabell 6). Tabell 6. Behov av åtgärder. Kommun Inrätta vattenskyddsområde Översyn/revidering av befintligt vattenskyddsområde (49)

45 5 Åtgärder för skyddade områden enligt annan EU-lagstiftning 5.1 Natura 2000-områden och skyddade arter enligt habitatdirektivet Flodpärlmussla förekommer i flera vattenförekomster i Borsåns åtgärdsområde bl.a. i Hammarskogsån, Rällsälven, Bredsjöbäcken och Hörksälven. Inga av dessa områden är i dagsläget skyddade. Restaureringar har genomförts i delar av Bredsjöbäcken och Hammarskogsån och restaureringsprojekt pågår i Hammarskogsån och i Rällsälven. Natura 2000 områden som är starkt knutna till vatten finns främst högt upp i avrinningsområdet i Nittälvsdalen. Bevarandeplaner finns för följande områden: Brattforsen, Nittenmossen östra, Nittälvsbrännan, Salboknös, Uttertjärnsberget och Övre Nittälvdalen. Natura 2000 områdena i Nittälvsdalen är också skyddade som naturreservat. Bevarandeplanerna innehåller bland annat följande vad gäller naturtypen större vattendrag: - Bibehållna eller förbättrade förhållanden avseende vattenföring och flödesdynamik. Nittälven måste förbli oreglerad. - De naturliga omgivningarna med strand- och svämskogar och våtmarker bevaras. - En för naturtypen naturlig artsammansättning utan negativ inverkan av främmandearter eller fiskstammar. - God vattenkvalitet. Nittälvsdalen har också pekats ut som Ramsarområde, vilket bl.a. innebär förbud mot dikning i området. Planerade naturreservat i Borsåns åtgärdsområde är större delen av Nittälvsdalen och Rällsälven. 5.2 Nitratkänsliga områden De viktigaste åtgärderna som tillkommer jämfört med områden som inte omfattas är att: det ställs krav på 6 månaders lagringskapacitet för stallgödsel för jordbruksföretagare med mellan 3 och 10 djurenheter, gödselmedel inte får spridas närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö och vid lutning större än 10 procent är det också förbjudet att sprida gödselmedel på jordbruksmark som gränsar till vattendrag eller sjö, gödselmedel inte får spridas på frusen eller snötäckt mark, mellan 1 november till 28 februari får ingen gödsel spridas, från 1 augusti till 31 oktober får stallgödsel bara spridas i växande gröda eller inför höstsådd. 45(49)

46 6 Förslag till åtgärder, styrmedel och ansvarig Den totala årskostnaden för att nå god ekologisk status i Borsåns åtgärdsområde uppgår till drygt 43 miljoner kronor ( Tabell 7). Den övervägande delen av kostnaderna, 26 miljoner kronor (66 procent), handlar om att minska påverkan från miljögifter och 34 procent av kostnaderna handlar om att åtgärda fysisk påverkan. Tabell 7. Sammanfattning av effekter, kostnader och kostnadseffektivitet. Åtgärder för miljöproblem Omfattning (antal vfk) Årskostnad a, b (miljoner kr/år) Övergödning 6 1,8 Fysisk påverkan Miljögifter 11 26,4 Otillräckligt dricksvattenskydd 8 0,24 Summa 43,3 a Investeringskostnaden för åtgärder med en livslängd som är längre än ett år har räknats om till en årlig kostnad baserad på åtgärdens livslängd och en diskonteringsränta på 4 %. b Kostnaden för åtgärder med en livslängd som är kortare än åtgärdsprogrammets tidsspann ( ) har räknats om enligt nuvärdesmetoden och en åtgärdslivslängd på 6 år för ettåriga åtgärder I Tabell 8 visas sambandet mellan de fysiska åtgärderna och de åtgärder som är riktade mot myndigheter och kommuner och som beskrivs i Åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt i kapitlet Åtgärder som ska vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt. Som framgår av tabellen så är de flesta fysiska åtgärderna sammanlänkade med åtgärder riktade till både centrala myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Alla dessa behöver således agera för att den fysiska åtgärden ska genomföras i den omfattning som behövs för att följa miljökvalitetsnormerna. I de fall åtgärderna ska leda till att miljökvalitetsnormerna ska följas 2021 ska dessa vara vidtagna senast 22 december Det innebär att om en fysisk åtgärd ska vara på plats före 2019 så behöver det nationella styrmedlet tas fram innan tillsynsvägledning och tillsyn kan genomföras. I de flest fall behöver de nationella styrmedlen därför komma på plats redan under 2016 och tillsynsvägledningen genomföras senast 2017 för att de fysiska åtgärderna ska kunna anläggas i tillräcklig omfattning för att följa miljökvalitetsnormen (49)

47 Tabell 8. Föreslagna fysiska åtgärder, vilka miljöproblem de har effekt på, vilken åtgärd (nr) i åtgärdsprogrammet som ska leda till att styrmedel för åtgärderna genomförs, vilket styrmedel som ska leda till de fysiska åtgärderna samt vilka myndigheter som är ansvariga. Fysisk åtgärd Åtgärd Styrmedel Ansvarig Genomförd senast Övergödning Tvåstegsdiken SJV 4g Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 SJV 1 Information Jordbruksverket 2019 LST 3 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 5a Information 2018 LST 5c Plan 2018 LST 6 Information 2016 Strukturkalkning SJV 4a Landsbygdsprogrammet Jordbruksverket 2019 Enskilda avlopp till godkänd standard Enskilda avlopp från normal till hög skyddsnivå Försurning Kalkning av sjöar och vattendrag Minskad deposition av försurande ämnen från internationella källor som sjöfart och koleldning Minskad deposition av försurande ämnen från svenska källor KOM 2 a- b Tillsyn Lindesbergs kommun 2018 LST 7 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2017 LST 6 Information 2018 LST 3 Tillsyn 2018 SJV 5 Vägledning Jordbruksverket 2019 HAV 1 a-b Utvecklas av HaV Havs- och Vattenmyndigheten KOM 1 Tillsyn och prövning Lindesbergs kommun 2018 KOM 7 Plan 2018 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2017 LST 5c Plan 2018 HAV 1 a-b KOM 4 a- b Utvecklas av HaV Tillsyn Havs- och 2018 Vattenmyndigheten Lindesbergs kommun 2018 KOM 1 Tillsyn och prövning 2017 LST 8 Tillsynsvägledning Länsstyrelsen i Örebro län 2016 LST 5c Plan 2018 HAV 3 Statligt bidrag Havs- och vattenmyndigheten NV 4 Vägledning Naturvårdsverket NV 5 LST 1 Tillsynsvägledning Tillsyn och prövning Naturvårdsverket Länsstyrelsen i Örebro och Dalarnas län Genomförs kontinuerligt 2018 Genomförs kontinuerligt (49)

48 Minskad försurning från skogsbruket Miljögifter Utsläppsreduktion av miljögifter Efterbehandling av miljögifter SKS 2 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen SJV 2 Tillsynsvägledning Jordbruksverket 2019 NV 2 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 NV 5 Tillsynsvägledning Naturvårdsverket 2018 KEM 1 Tillsynsvägledning Kemikalieinspektionen 2018 LMV 1 Utvecklas av LMV Läkemedelsverket 2019 Genomförs kontinuerligt SKS 2 Plan Skogsstyrelsen Genomförs kontinuerligt GL 1 a-b Tillsyn Generalläkaren 2109 NV 3 Statligt bidrag Naturvårdsverket 2019 LST 10 Tillsyn Länsstyrelsen i Örebro län 2018 KOM 1 Tillsyn Lindesbergs och 2017 Ljusnarsbergs kommuner Dagvattenåtgärder LST 9 a-c Rådgivning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 Fysisk påverkan Fiskväg/utrivning av vandringshinder Minimitappning/vatten i fiskväg vid vattenkraftverk; Miljöanpassade flöden Ekologiskt funktionella kantzoner Restaurering av rensade eller rätade vattendrag HaV 5 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2019 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 5 a-d Tillsyn 2018 HaV 5 HaV 4 Vägledning Vägledning Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 2 Tillsyn och prövning 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 8 Tillsyn 2016 LSt 9 Tillsyn 2016 SKS 4 Utvecklas av SKS Skogsstyrelsen 2018 Havs- och 2018 Hav 4 Vägledning vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 SJV 3 Vägledning 2019 NV 6 Vägledning Jordbruksverket 2019 SKS 2 Vägledning Naturvårdsverket (49)

49 Flottledsåterställning HaV 5 Administrativ Havs- och 2018 vattenmyndigheten KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2018 Övergripande åtgärder mot fysisk påverkan Dricksvattenskydd Skydd mot saltpåverkan i grundvatten Vattenskyddsområde LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 2 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 5 b Samverkan Länsstyrelsen i Örebro län 2018 HaV 4 Vägledning Havs- och vattenmyndigheten 2018 KK 1 Vägledning Kammarkollegiet 2019 LST 1 Tillsyn och prövning Länsstyrelsen i Örebro län 2018 LST 3 Tillsyn och prövning 2018 LST 2 Tillsyn 2018 SKS 1 Administrativ Genomförs kontinuerligt SKS 2 Utveckling/Rådgivning Riksantikvarieämbetet; Havsoch vattenmyndigheten 2019 SKS 3 Utveckling Skogsstyrelsen 2019 BV 1 a-c Vägledning Boverket 2018 TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Örebro 2018 KOM 7 Initiativ 2018 HaV 6 a-b Tillsynsvägledning Havs- och vattenmyndigheten 2017 LST 4 a-e Tillsyn, initiativ Länsstyrelsen i Örebro län 2018 KOM 5 a- e Tillsyn, initiativ Ludvika kommun; Ljusnarsbergs kommun; Lindesbergs kommun Vattenförsörjningsplan BV 1 a-c Vägledning Boverket LST 4 a-e Initiativ Länsstyrelsen Örebro 2018 Riskförebyggande TRV 1 a-c Genomföra åtgärder Trafikverket 2018 LST 9 a-c Tillsyn Länsstyrelsen Örebro 2018 KOM 1 Tillsyn, egenkontroll (49)

50 Här kan du läsa mer Denna bilaga är ett underlag till åtgärdsprogrammet för Norra Östersjöns vattendistrikt. Åtgärdsprogrammet är en viktig del av förvaltningsplan och ger en bild av distriktets vattenförvaltning. Du hittar förvaltningsplanen på vattenmyndigheternas webbplats: I åtgärdsprogrammens bilagor redovisas data om tillstånd, påverkan och åtgärder samlat, för ett eller flera avrinningsområden. Är du intresserad av mer detaljerad information om enskilda vattenförekomster hittar du information om det i VattenInformationsSystem Sverige (VISS). VISS är en databas med kartfunktion, som bland annat innehåller uppgifter om enskilda vattenförekomsters statusklassificeringar, miljöövervakning, miljökvalitetsnormer och åtgärder. Funderingar kring begrepp och utryck, klassificeringar och beräkningar VISS har en funktion kallad VISS-hjälp, där många begrepp, uttryck och termer förklaras. Bilaga 3 till förvaltningsplanen är en ordlista, som också förklarar termer och begrepp. Den hittar du på vattenmyndigheternas webbplats. Förvaltningsplanens bilaga 1 (Arbetssätt och metoder) och dess referenser är en bra utgångspunkt om du vill veta mer om hur vattenmyndigheterna genomfört olika klassificeringar, beräkningar och bedömningar. Bilagan hittar du på vattenmyndigheternas webbplats Förvaltningsplanen för Norra Östersjöns vattendistrikt och dess olika delar. Miljökvalitetsnormerna redovisas i en fristående länsstyrelseföreskrift.