Elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn unga samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Elever med läs- och skrivsvårigheter i skolan - Hur lärare i skolan upptäcker och arbetar med dessa svårigheter Students who s got problems with reading and writing in school Salam Ayoub Senija Peskovic Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Caroline Ljungberg Handledare: Sara Berglund

2 2

3 Abstract Vår studie handlar om hur pedagoger upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läs- och skrivinlärning samt hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs 1-3. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med några utvalda pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas läs- och skrivsvårigheter upptäcks i tidig ålder kan svårigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgår ifrån elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nämner att en självsäker elev med starkt självförtroende kan påverka sin läs- och skrivutveckling i positiv riktning. Föräldrarollen, föräldrarnas kunskap och deras intresse för att kunna hjälpa sina barn med läsningen och skrivningen kommer också att lyftas fram. Nyckelord: hjälpmedel, inlärning, inlärningsmetoder, lärarroll, läs- och skrivsvårigheter 3

4 Förord Ett stort tack till vår handledare Sara Berglund som hjälpt oss genom hela vårt arbete, hennes råd och idéer har varit till stor hjälp. Vi vill även tacka intervjupersonerna som deltagit i vårt examensarbete, utan dem hade vi inte kunnat utföra studien. Intervjupersonerna har delgett oss deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar om vad läs- och skrivinlärning samt läsoch skrivsvårigheter är. Utifrån detta arbete har vi lärt oss vad läs- och skrivsvårigheter innebär därtill hur vi som blivande lärare ska kunna hjälpa elever med dessa svårigheter. Vi vill även rikta ett stort tack till våra familjer som stöttat oss genom hela vårt arbete. Under flera månader har vi slitit och kämpat för att få ihop detta examensarbete. Vi vill tacka varandra för ett bra samarbete, då vi utförde hela arbetet tillsammans. 4

5 Innehållsförteckning 1.Inledning Syfte Frågeställningar. 9 2.Tidigare forskning Vad innebär läs- och skrivsvårigheter? Dyslexi Orsaker Lärarens roll Hjälpmedel Specialpedagogens roll Metod Urval Genomförande Forskningsetiska övervägande Resultat och analys Att väcka elevernas intresse När läs- och skrivsvårigheter uppstår Vad anser pedagoger att läs- och skrivsvårigheter är? Hur kännetecknas elever med läs- och skrivsvårigheter? Tester och kartläggning Vägen ur läs- och skrivsvårigheterna Hjälpmedel och arbetssätt Specialpedagogens roll Självförtroendets betydelse Föräldrasamverkan

6 4.3.5 Sammanfattning och slutsatser Diskussion Referenslista Bilagor

7 1. Inledning Vi bor i ett informationssamhälle som ställer höga krav på individens läs- och skrivförmåga. Läskunnigheten är nyckeln till mycket annan kunskap, därför har pedagoger ett stort ansvar att arbeta förebyggande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Alla elever ska ha rätt till samma förutsättningar för att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det att ett av skolans viktigaste uppdrag är att se till att alla elever får en fungerande läs- och skrivinlärning (Utbildningsdepartementet 1994). Cirka 25 procent av Sveriges befolkning har emellertid svårigheter med läsning och skrivning. Orsaken till svårigheterna kan vara för lite språkstimulans i förskolan, dålig undervisning, annat modersmål eller för lite läsvana. Det kan även bero på andra saker som dyslexi eller allmän utvecklingsstörning. (Andersson m. fl. 2006). Kan pedagoger påverka om en elev kommer att få läs- och skrivsvårigheter eller inte? Ingrid Häggström (2003) hävdar att pedagoger kan påverka sina elever, och att dålig undervisning kan vara ett hinder för läs- och skrivinlärning bland vissa elever. Det finns mycket som kan göras för att förhindra att elever utvecklar sådana symptom. Enligt Häggström (2003) och Lindö (2002) är det viktigt att ta tag i elevernas svårigheter tidigt. Pedagogerna som arbetar på de skolor vi haft vår verksamhetsförlagda utbildning berättade att många elever i skolan visar tydliga tecken på svårigheter i läsning och skrivning. De säger ibland att det finns minst en elev i varje klassrum som har dessa svårigheter. Lindell och Sonya (1996) hävdar att när elever med läs- och skrivsvårigheter kommit igång med läsande är det mycket tungt, men med resurskrävande pedagogiska insatser kan läsningen underlättas. I vårt framtida yrke kommer vi att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån studien vill vi få konkreta svar på hur pedagoger förebygger och arbetar med elevernas svårigheter. Som blivande lärare vill vi få förståelse för och bli medvetna om vad läs- och skrivinlärning innebär för att kunna förhindra att svårigheterna uppkommer bland våra framtida elever. 1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur några utvalda pedagoger ser på och arbetar med läsoch skrivinlärning samt hur de upptäcker och arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter i årskurs

8 1.2 Frågeställningar För att uppnå syftet med studien har nedanstående frågeställningar formulerats Hur arbetar de aktuella pedagogerna med läs- och skrivinlärning? Vad anser pedagogerna att läs- och skrivsvårigheter innebär? På vilket sätt arbetar pedagogerna med elever som har svårigheterna? Vilka hjälpmedel använder pedagogerna? 8

9 2. Tidigare forskning Här nedan redogörs för forskning om vad läs- och skrivsvårigheter innebär, vad som orsakar det och olika hjälpmedel som finns för att förebygga svårigheterna. Även specialpedagogernas roll, lärarens roll och dylexi diskuteras i denna undersökning. Alla som jobbar med elever och ungdomar bör i sin utbildning tillägna sig grundläggande kunskaper om elever med läs- och skrivsvårigheter, hävdar Vernersson (2007), då pedagoger ofta möter elever med sådana svårigheter. 2.1 Vad innebär läs- och skrivsvårigheter? Rygvold (2001) skriver att pedagoger använder olika ord för att beskriva elever som har problem med att läsa och skriva. Begrepp som ofta används är läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter används som beteckning när en elev av någon anledning inte har de färdigheter i skrift eller läsning som förväntas utifrån ålder eller den årskurs eleven går i. Det har forskats mycket om ämnet läs- och skrivsvårigheter, enligt Rygvold (2001) har mellan 5 och 30 procent av den svenska befolkningen inte tillräckliga läs- och skrivfärdigheter när de lämnat den obligatoriska skolan. Idag antas det att omkring procent av eleverna kämpar för att uppfylla de krav som ställs i skolan på deras språkliga och skriftliga färdigheter. Detta visar att beräkningarna av hur många individer som har läs- och skrivsvårigheter skiljer sig åt i olika undersökningar. Att de skiljer sig åt beror på vad som inräknas i beteckningarna dyslexi och läs- och skrivsvårigheter. Rygvold (2001) nämner ett exempel på en undersökning i Norge, den så kallade Bergenstudien där cirka 3000 elever i en årskull studerades under hela grundskolan. Hans- Jörgen Gjessing ledde studien och kom fram till att cirka tio procent av eleverna i en årskurs tre befann sig i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Fyra till fem procent behärskade en läsfärdighet som låg på minimikraven för denna åldersgrupp. Ingvar Lundbergs studie visade liknande resultat, där norska pedagoger kom fram till att var tionde elev i årskurs tre har behov av särskilt stöd i läsning och skrivning. Andra undersökningar från andra länder visar ungefär liknande siffror. Förr i tiden trodde människor att elever som hade problem med läsning och skrivning var en medfödd eller förvärvad hjärnskada. Svårigheterna sågs även som orsak till fattigdom och vårdslöshet (Egelund, Haug & Persson 2006). Enligt Gillberg och Ödman (1995) började 9

10 skolan intressera sig för begreppet läs- och skrivsvårigheter först vid mitten av 1900-talet för att underlätta inlärningen. Forskare började utveckla begreppet och det gjorde att synen på begreppet förändrades. Forskningen visade att det fanns många olika faktorer som orsakar läsoch skrivsvårigheter. 2.2 Dyslexi Dyslexi handlar om specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar (Häggström 2003). För att beteckna en elev som dyslektisk ska det finnas en bristande överensstämmelse mellan förväntade och reella skriftspråkliga färdigheter. Den klassiska definitionen av dyslexi handlar om en allvarlig skriftspråklig funktionsnedsättning trots normal intelligens (Rygvold 2001). Själva ordet dyslexi betyder svårigheter med ord (Madison & Johansson 1998). Enligt Kerne och Finer (2008) är dyslexi en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt i de fonologiska. Det fonologiska är viktigt för att utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Alla läs- och skrivsvårigheter ses inte som dyslexi. Skillnaden mellan dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter är att det upptäcks en tydlig skillnad mellan elevernas allmänna intelligensnivå och läs- och skrivförmåga. Dyslexi förekommer på alla intelligensnivåer, en elev kan vara mycket intelligent men betecknas som dyslektisk (Häggström 2003). 2.3 Orsaker Gillberg & Ödman (1995) skriver att hemmiljön kan påverka elevernas inlärning. Alla elever utvecklar sitt språk i samspel med sin omgivning. I dagens samhälle har barn och ungdomar olika förutsättningar för en positiv språkutveckling. Enligt Bjar & Liberg (2003) har en del elever ett rikt socialt kontaktnät medan andra inte har det. En del barn växer upp i en miljö där de talar det språk som majoriteten av befolkningen talar, medan andra barn möter majoritetsspråket först när de börjar skolan. Rygvold (2001) beskriver att det finns olika orsaker till varför elever har läs- och skrivsvårigheter vilket är kopplat till arv och miljö. Orsakerna har fyra kategorier: Biologiska orsaker, språkliga orsaker, perceptuella orsaker och miljöbetingade orsaker. Alla dessa orsaker och faktorer påverkar förmågan till hur lätt respektive svårt eleven har att lära sig läsa och skriva. Orsakerna till svårigheterna kan även ligga hos eleven, deras vilja, tankeförmåga, syn, hörsel och tal. Även hemmet kan vara en orsak, om eleverna känner sig pressade eller 10

11 otillräckliga. Skolan kan påverka genom skolbyten, pedagogers kompetens, skolmetodik och frånvaro (Madison & Johansson 1998). 2.4 Lärarens roll Lärarens roll är mycket betydelsefull för elever som har läs- och skrivsvårigheter, hävdar Glentow (2006). Med det menar hon att en pedagog kan stödja samt hjälpa sina elever med deras svårigheter. Svårigheterna kan upptäckas mycket tidigt, både i förskolan och under de tidigare skolåren (Carlström 2007). Det är viktigt att pedagoger är uppmärksamma och upptäcker elever med svårigheter på ett tidigt stadium för att kunna hjälpa dem. Enligt Carlström kan elever med läs- och skrivsvårigheter ha problem med att lagra information i arbetsminnet. Dessutom kan de ha förlängd ikonisk persistens som betyder kvardröjande minnesbild som gör att en eller flera bokstäver från det senaste lästa ordet blandas in i avläsningen av nästa ord. En bristfällig undervisning kan vara en orsak till läs- och skrivsvårigheter då eleverna inte bemöts på rätt sätt utifrån deras nivå. Alla pedagoger kanske inte är rustade med rätt kunskap och kompetens menar Höien och Lundberg (1999). Den sociala, kulturella och etniska mångfalden i skolan är en utmaning för pedagogen, det kan uppstå problem men även nya vägar till undervisning. Pedagogens uppgift är att ge eleven en fullgod undervisning så att denne utvecklas till en välanpassad individ (Parlenvi 2002). 3.5 Hjälpmedel Pedagoger måste använda sig av olika speciella strategier för att elever med läs- och skrivsvårigheter ska kunna följa undervisningen (Frisk 2007). Datorbaserad teknologi är en resurs för en individ som kan kringgå sina läs- och skrivsvårigheter för att kunna visa sina kunskaper och utnyttja sin fulla intellektuella förmåga (Föhrer & Magnusson 2003, s. 24). Den moderna tekniken har utan tvivel många fördelar. Teknisk hjälp måste integreras mer i undervisningen men enligt Jacobson (2007) är det viktigt att komma ihåg att behovet av tekniska hjälpmedel förändras för många elever när deras förmågor utvecklas. Föhrer och Magnusson (2003) beskriver ett studieprojekt som handlar om hur grundskolelever med läs- och skrivsvårigheter arbetar självständigt med hjälp av datorer. Bästa lösningen här är att kombinera traditionell lärarundervisning med individuella 11

12 hjälpmedel. Här kan man använda hjälpmedel som ordböcker, lexikon och uppslagsverk på cd-romskivor för elever som har svårt att hitta i vanliga böcker. Föhrer och Magnusson (2003) nämner att det finns många hjälpmedel att använda men alla hjälpmedel passar inte alla elever, det är viktigt att hitta individuella lösningar. 2.6 Specialpedagogens roll I skollagen (Utbildningsdepartementet 1999) står det att specialpedagogen förväntas vara en kompetent pedagog med beredskap för arbete inom specialpedagogisk funktion. Genom knytning till skolans ledning har specialpedagogen ansvar för rådgivning, stöd och utveckling av åtgärdsprogram i samband med kollegor. Specialpedagoger ska arbeta på individ-, gruppoch organisationsnivå. De har även en viktig funktion, att påverka, analysera och utvärdera stödet runt elever i behov av särskilt stöd. Tillsammans med rektor och arbetslag ska specialpedagoger se till att elever i behov av stöd får det genom hela grundskolan. Specialpedagogik är en stödfunktion och inte en fysisk plats, därför bör stödundervisningen komma till eleven i klassrummet istället för att eleven ska gå till specialpedagogen. Specialpedagogerna finns till som stöd för lärare och elever. De bör tas vara på och vara en del i verksamheten och inte utanför som en egen verksamhet (Saloviita 2004). 12

13 3. Metod I denna undersökning har vi använt en kvalitativ metod, vilket i vårt fall innebär intervjuer för att samla in empiri ifrån pedagoger som arbetar i årskurs 1-3. Intervjupersonerna bestod av två grundskollärare samt två specialpedagoger. Enligt Kihlström (2006) är en kvalitativ forskningsmetod en metod för att fånga intervjupersonernas tankar och perspektiv på särskilda frågor. Enligt Patel & Davidson (2003) är den kvalitativa metoden ett upptäckande och identifiering av egenskaper och beskaffenheter hos något, till exempel intervjupersonens livsvärld eller uppfattningar om något fenomen. Alltså kan man aldrig i förväg formulera intervjupersonens svarsalternativ eller avgöra vad som är det sanna svaret i frågan. Fördelen med att använda kvalitativ metod är att vid intervjutillfället få utökade och mer inträngande svar när intervjuaren ställer följdfrågor (Larsen 2009). Patel & Davidsson (2003) anser att den kvalitativa metoden ger intervjuaren utrymme att få svara med egna tankar och åsikter. Med en öppen intervju är målet att intervjupersonerna berättar så fritt som möjligt om sina erfarenheter (Dalen 2008). När kvalitativa intervjuer görs, analyseras och bearbetas materialet på så sätt att man får en förståelse för vad intervjuaren menar och hur individen tänker (May 2001). Vi ville att intervjupersonerna skulle delge sina erfarenheter och ge oss öppna och personliga svar. Intervjuguide användes som ett underlag för vad som skulle tas upp i intervjun med plats för följdfrågor som dök upp. Bryman (2001) beskriver att i en semistrukturerad intervju utgår man ifrån en intervjuguide. Intervjuguiden innehåller frågor som ska ställas, men intervjupersonerna ska ha stor frihet att kunna utforma sina svar. Vi ville göra en begränsad studie och gå på djupet för att kunna få pedagogernas åsikter och tankar på ett ingående sätt, därför ansåg vi att intervjuer vore bra. Vi ville ha det personliga mötet med varje berörd pedagog, och därmed förstå deras syn på vad läs- och skrivsvårigheter är. Genom intervjuer fick vi möjligheter att ställa följdfrågor och fördjupa oss i ämnet. Eftersom vi utförde intervjuer med olika pedagoger, fick vi fram olika synvinklar som bidrog till olika svar om läs- och skrivsvårigheter. 13

14 3.1 Urval I denna studie har fyra pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 intervjuats, eftersom de undervisar i den första läs- och skrivinlärningen. Vi skickade ett informationsbrev via mejl till rektorer på sex olika skolor, men fick tyvärr inget svar. Därför fick utgå ifrån den subjektiva urvalsmetoden, vilket innebar att vi tog kontakt med pedagoger som vi hade kännedom om. I vår studie ville vi ha både grundskollärare och specialpedagogers tankar och åsikter. Anledningen till det är att grundskollärare och specialpedagoger är de som följer och arbetar med läs- och skrivinlärningen samt arbetar förebyggande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Två grundskollärare och två specialpedagoger kom vi i kontakt med via telefon och intervjuer bokades in, på två olika skolor i Skåne. I resultatdelen har vi valt att namnge specialpedagogernas namn bokstaven S, och pedagogernas (grundskollärarnas) namn bokstaven P. Vi gör det för att det ska bli lättare att förstå vem som är specialpedagog respektive vem som är pedagog (grundskollärare). 3.2 Genomförande Fyra intervjuer genomfördes och vi valde att närvara båda två för att gemensamt ställa följdfrågor och dela upplevelsen. Tid och plats bestämdes av intervjupersonerna, då det enligt Bell (1998) är viktigt att intervjupersonerna känner sig trygga under intervjun. Varje intervju tog cirka en timme. För att samtalet med intervjupersonerna skulle flyta på gjorde vi ljudinspelning med hjälp av bandspelare som sedan transkriberades till undersökningen. Om vi hade valt att skriva samtidigt som intervjun pågick hade vi riskerat att inte få med allt som sades. Det kan bli ett hinder att lyssna och skriva samtidigt. Därför spelades intervjun in med bandspelare för att vi ansåg att det var tillförlitligast för att få med allt. Intervjun inleddes med bakgrundsfrågor (se bilaga 2) för att bryta isen mellan intervjupersonerna och oss. 3.3 Forskningsetiska övervägande Enligt Vetenskapsrådets (2008) etiska principer finns det fyra krav som forskare ska ta hänsyn till: Samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet innebär att man ska informera de av forskningen berörda om det aktuella syftet med studien. Det innebär att intervjupersonerna ska informeras om undersökningens syfte och vad den kommer att innehålla. Samtyckekravet handlar om att intervjupersonerna i 14

15 studien har rätt att själv bestämma över sin medverkan. I konfidentialitetskravet står det att uppgifter om alla i en undersökning ska anonymiseras och personuppgifter förvaras på ett sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. I mötet med intervjupersonerna betonade vi att det insamlade materialet endast skulle användas inom forskning. Samtliga intervjupersoners namn samt skolorna har fingerats eftersom vi anser att det är viktigt att skydda deras integritet, vilket nämns i nyttjandekravet där det står att uppgifter om enskilda inte får användas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (Vetenskapsrådets forskningsetiska principer 2008). 15

16 4. Resultat och analys Grundskolläraren Pia har varit verksam i 41 år och just nu är hon klassföreståndare i årskurs ett. Sara är specialpedagog och har arbetat som det i 36 år. Pia och Sara arbetar på samma skola. På den andra skolan finns grundskolläraren Paula, som har varit verksam i 38 år och är klassföreståndare i årskurs tre. Specialpedagogen Sandra har arbetat i 30 år. Paula och Sandra arbetar på samma skola. 4.1 Att väcka elevernas intresse Samtliga intervjupersoner berättar att många elever tycker det är spännande att börja första klass. Då ska eleverna få lära sig läsa och skriva och de får läxor med sig hem. Intervjupersonerna har varit verksamma i många år och provat på många olika metoder som har att göra med läs- och skrivinlärning. De är eniga om att de vet vilka metoder som fungerar för deras elevers inlärning, och berättar att när de gick sin lärarutbildning fanns det bara ljudmetoden men därefter kom LTG-metoden. Ljudmetoden är en gammal metod för läsinlärning och den mest använda metoden i svenska skolor (Lindö 2002). Enligt ljudmetoden utgår man efter bokstavens ljud och sätter samman bokstävernas ljud till ett ord. I läroböcker och handledningar finner man ljudmetoden. Utifrån ljudmetoden ska pedagogerna lära ut hur en bokstav ser ut och hur den låter (Liberg 2006). LTG är en metod som Ulrika Leimar utvecklade på 1970-talet. Metoden går ut på att eleverna tillsammans med pedagogen formulerar egna texter. Leimar vill bygga på elevens eget språk och deras fria personliga skapande. Pedagogen och eleverna fokuserar på bokstävernas ljud och fonetik. Lärare ska bygga på elevernas eget språk och deras personliga skapande. De intervjuade pedagogerna arbetar både med ljudmetoden och LTG-metoden. De anser att metoderna kompletterar varandra. Paula riktar in sig på LTG-metoden eftersom hon tycker den är mest funktionell för att elever ska lära sig läsa. De flesta intervjupersonerna arbetar rätt lika med läs- och skrivinlärning, men det skiljer sig något i avseende på vilken metod de föredrar. 16

17 Utifrån mina egna erfarenheter har man tappat många elever när man utgått från LTGmetoden. Vissa elever förstår inte det här med helord, därför bör man använda ljudmetoden. Själv använder jag båda metoderna, men i första hand ljudmetoden eftersom eleverna lär sig på olika sätt. (Sara) Høien och Lundberg (1999) skriver att de flesta elever lär sig att känna igen bokstäverna utan några svårigheter när de får se dem tillräckligt mycket. Pia arbetar utifrån Høien och Lundbergs synsätt då hon utgår ifrån en läsbok. Varje vecka får eleverna ett kapitel i läsläxa, men innan de får hem läxan bekantar eleverna sig med bokstäverna som finns i kapitlet, tillsammans i klassen ljudar de orden. På så sätt blir det lättare för eleverna att läsa då bokstäverna blir igenkända. Intervjupersonerna lägger ner stor vikt på att välja en bra läsbok. De anser att boken ska locka eleverna till att vilja läsa genom att den är intressant. Precis som Malmquist (1973) betonar är det viktigt att hela tiden ha god motivation för sin undervisning, och att kunna väcka intresse för det som skall läras ut. För att väcka intresse och vilja hos eleverna använder Paula en stor bok (se bilaga 3) som heter Den största kakan i världen. Innan eleverna börjar hos Paula i årskurs ett går hon och hälsar på dem i förskoleklassen. Hon tar med sig den stora boken och berättar med inlevelse: Nu ska ni börja läsa, här står det den största kakan i världen, om ni säger det samtidigt som mig så kan ni läsa. Jag läser en mening och eleverna får upprepa på så sätt känner de att läsningen verkar vara kul. När eleverna börjar i årskurs ett börjar vi med att de får baka en stor kaka och så festar vi på den. (Paula) Paula försöker på alla möjliga sätt fånga elevernas intresse. Hon brukar ofta ta med sig saker hemifrån och visa för eleverna, till exempel när de lärde sig om djur pratade de en dag om ett lodjur. Paula tog med sig en lokrage gjord av lopäls hemifrån och berättade för eleverna att den här kragen fick hon av sin mor, för att på hennes tid fick man skjuta ett lodjur men det får man inte idag. Eleverna fick se och känna på lokragen och på så sätt fick de en konkret bild på hur lopäls kan kännas och se ut. Paula menar att om eleverna får se, känna och uppleva saker och ting stärks förståelsen för inlärningen. Det skriver Lindqvist (1999) också, att innan pedagoger uppmanar elever till någon aktivitet, ska de intressera dem först. Intervjupersonerna arbetar på olika sätt för att väcka intresse hos eleverna. Rygvold (2001) menar att man ska utgå från elevernas intresse, därför ska pedagoger ta tillvara vad som intresserar eleverna, samt stärka intresset för att lära dem nya saker. Vygotskij menar att allt individen gör, görs av intresse. Därför hävdar han att grundregeln är att all undervisning byggs upp med noggrann hänsyn till elevernas intressen. Lindqvist (1999) nämner att 17

18 nyfikenhet och lust att vilja lära ska ligga i grunden för undervisningen. I Lpo (1994) står det att en av skolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever får en fungerande läs- och skrivinlärning. Grunden till varför pedagoger arbetar utifrån olika metoder är för att hitta vad som är lämpligt för eleven, för att kunna få en fungerande läs- och skrivinlärning. 4.2 När läs- och skrivsvårigheter uppstår Vad anser pedagoger att läs- och skrivsvårigheter är? När intervjupersonerna hörde begreppet läs- och skrivsvårigheter, väcktes många tankar och funderingar. Det första några av intervjupersonerna nämnde var att begreppet är stort och innefattar många olika företeelser. Först och främst beror det på elevens ålder. En typ av läsoch skrivsvårighet som Paula nämner kan vara när en elev har svårt att avkoda en text och inte har någon behållning av åldersadekvata texter. Sandra berättar om en annan typ av läs- och skrivsvårighet som kan vara när en elev inte knäckt läskoden när de gått ut första klass, och när de inte kan läsa en enkel mening och förstå innehållet. Hon anser även att eleven ska kunna hantera sin läsning och ha det som ett redskap i sin inlärning. Sandra tillägger att lässvårighet är när en elev har svårt att fonologiskt få ihop ljuden till ord. Rygvold (2001) anser att läs- och skrivsvårigheter är när en elev av någon anledning inte har de färdigheter i skrift eller läs som förväntas, utifrån ålder eller den årskurs eleven går i. Läs- och skrivsvårigheter är när en elev har svårt att avkoda en text och som läser väldigt hackigt. Även om en elev läser om och om igen och ljudar högt. Det finns de elever som tyst läser först sen läser högt det kan också bero på läs- och skrivsvårigheter. (Paula) Druid Glentow (2006) redogör för vad en svårighet kan bero på, om en elev har hackig läsning och måste repetera texten flera gånger eftersom eleven tappar bort sig. Detta kan bero på att eleven blandar versaler och gemena bokstäver. En anledning till läs- och skrivvårigheter kan vara bristande intresse för läsning och skrivning, menar Pia. Hon säger att eleverna kanske inte är mogna till att börja läsa och skriva. Det kan vara att de inte hör eller ser ordentligt, eller att de inte förstår vad pedagogen säger. En annan typ av läs- och skrivsvårighet som Sara nämner är dyslexi, och hon menar att dyslexi kan vara ärftligt och uppstår när det brister i det fonologiska systemet. Dyslexi är en 18

19 störning i vissa språkliga funktioner, särskilt i det fonologiska (Kerne och Finer 2008). En annan syn på vad dyslexi kan innebära är när en elev har specifika svårigheter att urskilja och hantera språkets minsta byggstenar (Bjar & Liberg 2003; Häggström 2003). Utifrån intervjupersonernas tankar och erfarenheter fick vi fram deras synpunkter om vad läs- och skrivsvårigheter innebär. En elev som läser dåligt kan ha en ganska bra läsförståelse, om det inte går för mycket energi till själva avkodningen, för då tappar de själva läsförståelsen. Sedan finns det elever som är duktiga på att läsa högt men som inte har någon läsförståelse. De läser texter hur bra som helst men förstår inte vad de har läst. Om eleverna inte förstår vad de läser kan de inte tillgodogöra sig kunskapen på rätt sätt Hur upptäcks elever med läs- och skrivsvårigheter? Utifrån vår insamlade empiri fick vi fram att pedagogerna uppmärksammar ett fåtal aspekter för att känneteckna svårigheterna hos eleverna. Rygvold (1993) skriver vad pedagoger bör vara uppmärksamma på: Hur eleverna förhåller sig till aktiviteter som innehåller läsning och skrivning. Är de motiverade eller slingrar de sig ut. Undervisningssituationen i klassrummet och skolans resurser. Är synen och hörseln som det ska? Elevernas sociala kontakter, grunden till all inlärning är om de trivs i skolan. Eleverna är bra på att dölja sina svårigheter därför bör man uppmärksamma ovan nämnda. Druid Glentow (2006) anser att det är viktigt att upptäcka om en elev har läs- och skrivsvårigheter redan i tidig ålder, för att kunna hjälpa denne på bästa sätt och förhindra svårigheterna. Intervjupersonerna tycker liknande. De beskriver hur de upptäcker elever med svårigheter. Pia märker att en del elever kan lära sig en text utantill, till exempel en text ur en läsbok. För att hon ska vara säker på att eleverna kan läsa tar hon fram en gammal läsbok, på så sätt märker hon om de kan ljuda eftersom boken är svår att lära sig utantill. Detta gör hon för att ta reda på vilken nivå eleverna befinner sig på. Hon provar alla möjliga metoder för att hitta vad som är lämpligt för varje individ. Elever är bra på att dölja sina svårigheter, vilket kan göra det svårt för pedagogerna att avgöra hur stora problemen är hos eleverna (Asmervik m.fl 2001). 19

20 Paula framhåller att det kan ta en hel termin innan hon upptäcker att det finns en elev med läs- och skrivsvårigheter i klassen, eftersom hon anser att det tar tid för eleverna att vänja sig vid skolformen den första terminen. Rygvold (1993) hävdar att läs- och skrivsvårigheter bland annat visar sig genom att eleven har svårt att koppla ihop bokstav och ljud, minnas ordningsföljden i alfabetet och har svårt med arbetsminnet när de läser. Eleven kan ha problem med att lagra information i arbetsminnet, och att bokstäver från det senaste ordet de läst blandas in i avläsningen av nästa ord (Carlström 2007). Paula relaterar till sina egna erfarenheter och berättar att en elev med läs- och skrivsvårigheter kan kännetecknas av osäker och okunnig ordbehandling. Hon menar att eleven kan ha svårt att skilja mellan talspråk och skriftspråk, och är osäker på bokstävernas form och ljud. Specialpedagogerna beskriver att läs- och skrivsvårigheter kan kännetecknas av att eleven kastar om bokstäverna. Tecken på svårigheterna kan visas genom att bokstäverna kastas om, ett exempel, in blir ni och plats blir plast (Glentow 2006). Svårigheter kan visas genom att eleverna har svårt med bokstavsföljden, de utelämnar bokstäver eller byter plats på dem (Rygvold 1993). Sandra utgår ifrån lekar där eleven får träna på sin hörsel, hon menar att förutsättningarna för att eleven ska lyckas med sin skrivning och läsning är att de kan lyssna. Intervjupersonerna nämnde att pedagoger bör vara uppmärksamma på elevernas syn och hörsel. Det kan hända att en elev som läser bra på våren i ettan läser sämre på hösten i årskurs två. Pia menar att eleven kanske behöver glasögon eller måste sitta längst fram i klassrummet, för att denne har svårt att uppfatta skillnaden på vissa ord på grund av hörseln och då blir det svårt att skriva och stava rätt Tester och kartläggning Intervjupersonerna var eniga om att de själva blir allt bättre på att upptäcka elever med läsoch skrivsvårigheter. Redan på förskolan testas språkmedvetenheten hos eleverna och specialpedagogerna ser över elevernas tal- och språkutveckling. De tester som görs på eleverna i förskoleklassen jämförs sedan med de nya testerna som görs i årskurs ett. Svårigheterna kan upptäckas mycket tidigt, både i förskolan och under de tidigare skolåren. Med resurskrävande pedagogiska insatser kan svårigheterna förebyggas, berättar specialpedagogerna. Samtliga intervjupersoner använder sig av Ingvar Lundbergs God läsutveckling för att kartlägga eleven och få en helhetsbild av var eleven befinner sig i sin läsutveckling. Druid Glentow (2006) anser att genom kartläggning av elevernas läs- och 20

21 skrivutveckling får man en djupare bild av hur eleverna förhåller sig till läsandet och skrivandet. Även Carlström (2007) hävdar att kartläggningar och granskningar skapar en grund för eleverna att stå på och bygga vidare på sin utveckling. Paula är inne på samma spår och beskriver att hon utgår ifrån läsutvecklingsschemat som finns i boken God läsutveckling under utvecklingssamtalen. Det använder hon för att se hur långt eleverna har kommit i läsningen och vad de kan, hon markerar vilket steg eleverna ligger på för att kunna fokusera på nästa steg. Carlström (2007) poängterar att God läsutveckling erbjuder pedagogerna tydlig vägledning om individuell kartläggning av elever som har svårigheter med sin läs- och skrivutveckling. Det blir betydelsefullt för eleverna när de vet vad de kan och vad de inte lärt sig än. Specialpedagogerna inleder första terminen med att gå ut till klasserna och undersöka den fonologiska medvetenheten hos eleverna. Sandra arbetar utifrån forskningsresultatet som hon tagit del av kring fonologisk medvetenhet. Det har visat sig att tecken signalerar om det kommer gå lätt i läs- och skrivutvecklingen eller om det kommer uppstå några problem för eleverna. Enligt Sandra följde forskarna (som hon dessvärre inte mindes namnen på) en klass under fyra år, och kom fram till att de elever som fallerade var de som hade svårigheter med den fonologiska medvetenheten redan i tidig ålder. Taube (2007) skriver att som grund till läsoch skrivinlärning har den fonologiska medvetenheten en stor betydelse. Hon menar att eleverna bör veta att orden de talar och skriver består av olika ljud. De intervjuade pedagogerna beskriver hur de följer upp sina elever och testar dem med jämna mellanrum. Testerna görs för att kontrollera var eleverna ligger i sin läs- och skrivutveckling. Utifrån dessa tester kan man avläsa om en elev har någon svårighet, till exempel om eleven tappar bokstäver när denne skriver. 4.3 Vägen ur läs- och skrivsvårigheterna Här nedan redogörs pedagogernas olika arbetsätt med elever som har svårigheter. Vi kommer även att ta upp olika hjälpmedel och resurser som finns på respektive skola. Självförtroendets betydelse för lärandet kommer också att synligöras nedan. Engagemang och samarbete med föräldrar är en viktig del i elevernas läs- och skrivutveckling. 21

22 5.3.1 Hjälpmedel och arbetssätt Jag individanpassar mig mycket och använder olika material. Då har jag ingen särskild läslära utan jobbar utifrån nivåanpassade böcker som jag väljer tillsammans med eleven, men som ligger på en lagom nivå som är utmanande för eleven. (Sara) Rygvold (2001) anser att eleverna själv ska få välja vilken bok de vill läsa, på så sätt blir det intressantare och lättare för dem som har läs- och skrivsvårigheter. Föhrer och Magnusson (2003) betonar att det finns många hjälpmedel att använda men alla hjälpmedel passar inte alla elever, det är viktigt att hitta individuella lösningar. Intervjupersonerna hävdar att de jobbar utifrån nivåanpassade böcker som de väljer tillsammans med eleverna. Enligt Malmquist (1973) ska alla metoder och hjälpmedel anpassas individuellt så att eleven förstår hur det ska användas. Det påtalas även i Lpo (1994) att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. Den ska med utgångspunkt i elevens bakgrund, språk och kunskaper främja fortsatt lärande och kunskapsutveckling (Utbildningsdepartementet 1994). Pia beskriver ett arbetsätt hon använder: Först skriver jag på tavlan och då får eleverna försöka skriva av. Till exempel väg, jag tar en boll och rullar den över ordet och ljudar samtidigt vvvväääägggg, och då blir det väg. Sedan får eleverna prova att skriva ner ordet i sin skrivbok. Som lärare får man hela tiden stanna upp och se om alla elever är med och tycker att det är intressant. (Pia) Sandra och Paula använder ett läromedel som heter Läståget. Läståget befäster bokstäverna och deras ljud om och om igen. I boken får eleverna klippa, klistra och rita. Det är väldigt omväxlande då de får arbeta på många olika sätt för att befästa bokstäverna och deras ljud. Eleverna jobbar inte bara med läståget utan de får jobba med datorn, olika bokstavsövningar, spel, auditiva övningar och fonologisk medvetenhet. De får både träna ljudsäkerhet och arbetsminnet. Intervjupersonerna betonar att elever lär sig mer när de får arbeta med konkreta material. Pia och Sara använder sig av ett läxprotokoll. På läxprotokollet står det vilka sidor eleverna har i läsläxa. När eleven läst läsläxan hemma och föräldrarna godkänt, skriver föräldrarna sin signatur och i skolan blir eleven förhörd. Om pedagogen hör att eleven har läst på läxan får de ett fint glitterklistermärke. Paula tillägger att eleverna jagar henne för att bli förhörda, de tycker det är kul att få klistermärke. 22

23 Varje dag ritar Pia en bubbla på tavlan för att göra eleverna nyfikna. I bubblan skriver hon en kort mening som till exempel Vad är mönster? Den dagen hade hon på sig ett skärp, en tröja och en scarf med olika mönster på som eleverna fick titta på, och de pratade om mönster. I bubblan står det varje dag ett litet meddelande. Pia ser att eleverna är intresserade varje morgon när de kommer in i klassrummet och försöker klura ut vad som står i bubblan. Samtliga intervjupersoner försöker göra undervisningen spännande för att eleverna ska känna att de är duktiga och att de lyckas Specialpedagogens roll Intervjupersonerna hävdade att det fanns ett bra samarbete mellan lärare och specialpedagoger, och att de stöttade varandra. Om en klasslärare är i behov av hjälp i klassrummet under en lektion finns specialpedagogerna till hands. Specialpedagogerna är även involverade tillsammans med klassföreståndaren med tips och ideér. Pia nämner att hon får mycket stöd av specialpedagogerna, tillsammans ser de till att eleverna får den hjälp de behöver i läsning och skrivning. Eleverna i årskurs ett läser alltid upp sin läsläxa för specialpedagogen Sara. Paula och Sandra beskriver samarbetet på skolan de arbetar på. De anser att de har en öppen kommunikation för elevens behov. De delger varandra olika metoder, hjälpmedel och nyheter om olika böcker. Intervjupersonerna upprepade flera gånger att det är viktigt att både lärare och specialpedagoger inte glömmer bort att uppmärksamma och bekräfta elevernas arbete. Om eleverna inte får uppleva bekräftelsen blir arbetet svårare och svårare för dem. Sara anser att uppföljningen av elevernas arbeten inte bara ska bli liggande, utan att man följer upp varje elev så gott det går och ger dem respons. De elever som har läs- och skrivsvårigheter får extra hjälp av en specialpedagog. Eleverna får den hjälpen i klassrummet om det behövs men även enskilt med en specialpedagog. Sandra beskriver nedan anledningen till varför elever med läs- och skrivsvårigheter får lämna klassrummet och gå i väg med henne för enskild undervisning. Jag kan inte hjälpa den eleven ute i klassrummet lika mycket som här inne hos mig. Jag kanske kan hjälpa med vanliga uppgifter så som matematik eller när de sitter och skriver. Men jag kan inte ge den specifika hjälpen alltid ute i klassrummet, inte när eleven behöver sitta och lyssna och dra ihop ljud till ord. Eleverna brukar tycka det är roligt att komma till mig. (Sandra) 23

24 Malmquist (1973) beskriver hur klasslärare skall planera stödundervisning för elever med läsoch skrivsvårigheter i en vanlig klassrumssituation. Pedagogerna skall ta hänsyn till de starka individuella skillnaderna mellan eleverna. De ska alltid starta undervisningen utifrån elevernas kunskapsnivå, färdigheter samt förutsättningar. Som vi tidigare nämnt menar Saloviita (2004) att specialpedagogerna är en stödfunktion som finns till som stöd för lärare och elever. Stödundervisningen bör vara för eleven i klassrummet och inte utanför klassrummet. Specialpedagogen Sara beskrev att elever som behöver stöd följer sin klass men får extra träning hos henne. Just nu arbetar hon med rim och ramsor, det tycker hon är något eleverna behöver träna på. Sandra tränar minnet med eleverna och anser att arbetsminnet har stor betydelse när man ska lära sig läsa. Sara nämnde att eleverna går till henne under en period, sedan får de gå tillbaka till klassen igen. Hon anser att hjärnan måste få tid att bearbeta all inlärning eleverna fått under tiden de arbetade hos henne. Efter en tid kan eleverna komma tillbaka om de behöver mer stöd i sin inlärning Självförtroendets betydelse Pia betonar att den stora svårigheten som kan uppstå i arbete med elever som har läs- och skrivsvårigheter är när eleverna inte tror på sig själva. Hon menar att det blir även jobbigt för pedagogen att se på och veta att den här eleven är väldigt medveten om sitt problem. Eleven kan få problem att hänga med i klassen och det kan bli ansträngande för honom/henne eftersom han/hon inte klarar lika mycket som klasskompisarna. På så sätt sjunker självförtroendet, och eleven känner sig usel och ger upp om den inte får rätt hjälp menar Pia. Lundgren och Ohlis (1995) beskriver att eleven kan upptäcka att det som fungerar för klasskamraterna inte fungerar för dem själva. Dessa upplevelser kan få till följd att eleven får dåligt självförtroende. De övriga intervjupersonerna anser att det handlar väldigt mycket om själva eleven. Om eleven är positiv och vill kämpa blir det lättare för fortsatt utveckling. Eleverna med läs- och skrivsvårigheter måste komma ut och få undervisning i små grupper. Specialpedagogerna betonade att eleven aldrig ska komma till dem och misslyckas. Om de ser att en elev inte klarar av att läsa en viss text tar de en lättare variant. Eleven ska känna att den kan, då de samtidigt får träna sig fram och bli utmanade. De ska alltid få beröm och positiva kommentarer. Enligt Rygvold (2001) ska fokus ligga på elevens bra och positiva sidor och inte enbart på deras svagheter. Saloviita (2004) hävdar att specialpedagoger är en stödfunktion och inte en fysisk plats, därför bör stödundervisningen komma till eleven i klassrummet 24

25 istället för att eleven ska gå till specialpedagogen. De bör tas vara på och vara en del i verksamheten och inte utanför som en egen verksamhet. Specialpedagogen Sandra berättar att hon har perioder då hon funderar på om det är rätt att ta ut en elev ur klassrummet framför klasskompisarna, för att ge stödundervisning. Hon är mycket tydlig med att förklara för elever som får stödundervisning av henne varför just de går till henne och vad hon ska hjälpa dem med. På så sätt skapar eleven förståelse för stödundervisningen och inser att det är för deras egen skull. Sara nämner att de flesta elever tycker det är roligt att gå till henne eftersom de får lugn och ro och tillsammans fokuserar de på att övervinna svårigheterna. Sandra betonar att ingen elev ska gå till henne utan att få någonting med sig som de behöver, det ska vara kvalitet. Samtliga intervjupersoner styrker att de inte vill att elever med läs- och skrivsvårigheter ska tappa suget och känna sig misslyckade. De vill att alla elever ska vara glada och att de ska tycka det är roligt att gå i skolan. Varje elev har rätt att få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter (Lpo 1994). Paula ger beröm för varje framsteg eleverna presterar, detta leder till att deras självförtroende ökar. Carlström (2007) och Rygvold (2001) menar att självförtroende är en förutsättning för att eleverna ska kunna utvecklas utefter sin bästa förmåga. Som Pia tidigare nämnt belönas eleverna med fina glittrande klistermärke. Det tycker hon är ett bra sätt att stärka elevernas självförtroende och peppa dem till att bli bättre. Eleverna blir mer intresserade och satsar ännu mer på läsningen för att samla på klistermärken. Pia betonade att alla elever får klistermärke när hon ser en liten förbättring i läsandet för att det ska bli rättvist och lustfylligare för de elever som har det tuffare i läsandet. I klassrummet har de haft diskussioner angående klistermärken där Pia har betonat att man inte får tävla om vem som har flest klistermärke. Att stärka elevens självförtroende var självklart för intervjupersonerna. Här understryks att pedagogerna arbetar mycket utifrån elevernas behov och förutsättningar, och de försöker på alla möjliga sätt stärka intresset för fortsatt lärande och utveckling Föräldrasamverkan 25

26 Pia och Sara arbetar på en skola där 90 procent av elever har en annan etnisk bakgrund än svensk. Paula och Sandra arbetar på en skola där förhållandet är omvänt och cirka 80 procent av eleverna har svensk bakgrund. Samtliga intervjupersoner betonade att det blir svårare för elever att läsa om de inte förstår orden. De menar därför att det är viktigt att alla föräldrar läser och sjunger för sina barn väldigt tidigt. Har inte eleverna ordförråd blir det svårare med förståelse och avkodning. Intervjupersonerna ägnar mer tid åt de elever som behöver extra hjälp, och samtalar med föräldrarna för att komma fram till hur de ska jobba vidare med eleverna. Taube (2000) nämner att föräldrarnas involverande i elevens läsinlärning ger positiva resultat. Respondenterna nämner att det är betydelsefullt att samarbeta med föräldrarna. Har eleven inte uppbackning från hemmet har de inte samma möjligheter och utgångspunkter. Det beror på hur mycket stöd eleverna har hemifrån och om jag kan be föräldrarna om hjälp. I vissa fall kan man få den hjälpen och i andra fall kan man inte få den hjälp man behöver och då blir det ännu svårare för mig och eleverna. (Paula) Paula menar att allt som händer i hemmet och hur familjen mår påverkar eleven och det avgör om de kan prestera bra i skolan. Enligt Lpo (1994) ska alla som arbetar i skolan samarbeta med elevernas föräldrar för att tillsammans utveckla skolans innehåll och verksamhet. Intervjupersonerna betonar att det finns föräldrar som inte kan hjälpa sina barn, eftersom de inte kan språket och då blir det svårare för eleven. Det beror mycket på hur mycket hjälp de kan få hemma och hur mycket hjälp pedagogerna kan få av föräldrar för att kunna samarbeta. Pia nämner att det finns föräldrar som blir bekymrade om deras barn får problem och gärna samarbetar med pedagogerna för att åtgärda dem. Det är viktigt med föräldrarnas engagemang, om föräldrarna jobbar extra med sina barn blir det lättare med inlärningen (jfr. Glentow 2006). Andra föräldrar kanske har hinder som till exempel att de inte behärskar det svenska språket eller har tidsbrist på grund av arbete. Asmervik m.fl (2001) nämner att de elever som har föräldrar som inte är duktiga på att läsa och skriva inte får möjlighet till den glädje det kan vara att läsa och skriva. På så sätt får de en sämre möjlighet till att successivt komma in i skriftspråkets värld innan de börjar skolan, vilket kan leda till sämre inlärning. Pia relaterade till när hon var nyutbildad lärare då det bara fanns elever med svensk bakgrund och samarbetet med föräldrarna var enklare eftersom de pratade svenska och kunde hjälpa sina barn i hemmet. Hon menade att det blivit svårare på den senaste tiden eftersom många av elevernas föräldrar inte behärskar det svenska språket. Pia betonade att det finns 26

27 föräldrar som är intresserade och försöker hjälpa sitt barn på alla möjliga sätt medan andra inte har den möjligheten. Asmervik m.fl (2001) anser att det är många saker som påverkar inlärningen hos eleverna. Ett exempel kan vara hemmets intresse av skolan. Som vi tidigare nämnt använder Pia ett så kallat läxprotokoll för att skapa samarbete mellan skolan och hemmet Sammanfattning och slutsatser Examensarbetets syfte och frågeställnigar har besvarats med hjälp av intervjupersonernas tankar och erfarenheter. Vi har kommit fram till att intervjupersonerna lägger stor vikt och arbetar på många olika sätt för att väcka intresse hos eleverna. Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet är nyfikenhet och lust att lära grunden till undervisningen (Utbildningsdepartementet 1994). Efter att ha läst litteratur samt fått fram intervjupersonernas tankar har vi kommit fram till att många forskare samt intervjupersonerna poängterat att pedagoger bör upptäcka elever med läs- och skrivsvårigheter i tidig ålder för att kunna sätta in resurser. Utifrån tester upptäcker pedagogerna elever med läs- och skrivsvårigheter. Intervjupersonerna var inte eniga om när svårigheterna upptäcks hos eleverna. Genom vår undersökning har vi fått en uppfattning om vad läs- och skrivsvårigheter innebär i skolan. En typ av läs- och skrivsvårighet är när en elev har svårt att avkoda en text och inte har någon behållning av åldersadekvata texter, och har svårt fonologiskt att få ihop ljuden till ord. Rygvold (2001) anser att läs- och skrivsvårigheter är när en elev av någon anledning inte har de färdigheter i skrivning eller läsning som förväntas, utifrån ålder eller den årskurs eleven går i. Enligt pedagogerna finns det elever som läser dåligt men ändå har en bra läsförståelse. Sedan finns det elever som är duktiga på att läsa men inte har någon förståelse för vad de läst. Rygvold (1993) skriver att elever är bra på att dölja sina svårigheter därför bör pedagoger vara väldigt uppmärksamma. Pedagogerna bör granska eleverna utifrån flera aspekter för att kunna känneteckna svårigheterna hos eleverna (Rygvold 1993). Att intervjupersonerna följer upp eleverna och testar dem med jämna mellanrum tyder på att pedagogerna är noggranna. Utifrån tester och kartläggning kan respondenterna se tecken på om en elev har någon svårighet. Pedagogerna kartlägger eleverna utifrån God läsutveckling. Druid Glentow (2006) anser att genom kartläggning får man en djupare bild av hur eleverna förhåller sig till läsandet och skrivandet. Intervjupersonerna individanpassar mycket utifrån att använda nivåanpassade böcker som väljs tillsammans med eleverna. Det är viktigt att elverna är delaktiga i sitt eget lärande och 27

28 att de får jobba utefter sin egen takt. Det påtalas även i Lpo (1994) att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov (Utbildningsdepartementet 1994). Jag försöker alltid lära barnen så mycket som möjligt. Men det finns så otroligt mycket hos en människa som man inte kan mäta. Även om ett barn har läs- och skrivsvårigheter måste man lyfta andra kvaliteter hos barnet. (Paula) Examensarbetets syfte och frågeställningar har besvarats med hjälp av intervjupersonernas tankar och erfarenheter. Vi har kommit fram till att intervjupersonerna lägger stor vikt och arbetar på många olika sätt för att väcka intresse hos eleverna. Nyfikenhet och lust att lära ligger som grund för undervisningen (Utbildningsdepartementet 1994). I denna undersökning har forskare samt intervjupersonerna poängterat att pedagoger bör upptäcka elever med läsoch skrivsvårigheter i tidig ålder för att kunna sätta in resurser. Utifrån tester upptäcker pedagogerna elever med läs- och skrivsvårigheter. Intervjupersonerna var inte eniga om när läs- och skrivsvårigheter kan upptäckas hos eleverna. Pia nämnde att hon märker direkt i årskurs ett om elever har svårigheter, medan det tar en hel termin för Paula att upptäcka och bedöma vilka elever som har läs- och skrivsvårigheter. Pia sätter in resurser tidigt för att hjälpa elever med svårigheter, men nackdelen är att hon bedömer en elev som kanske inte har svårigheter utan de är omogna och osäkra i början. Paula väntar en termin innan hon bedömer vilken elev som har läs- och skrivsvårigheter, fördelen med det är att hon väntar tills eleven kommit in i skolrutinen och blivit mogen eftersom det tar tid för eleverna att vänja sig vid skolformen den första tiden. Fördelen är att vänta en termin innan man bedömer vilka elever som har svårigheter. Pia sätter in resurser tidigt för att hjälpa elever med svårigheter, men nackdelen är att hon bedömer en elev som kanske inte har svårigheter utan de kanske bara är omogna och osäkra i början. Paula väntar en termin innan hon bedömer vilken elev som har läs- oh skrivsvårigheter. Fördelen med det är att hon väntar tills eleven kommit in i skolrutinen och blivit mogen eftersom det tar tid för eleverna att vänja sig vid skolformen den första tiden. 28

29 5. Diskussion I detta kapitel kommer vi kritiskt granska det presenterade empiriska materialet och undersökningens genomförande. Innan vi började skriva arbetet trodde vi att det skulle vara lätt att få tag i intervjupersoner. Vi skickade ett informationsbrev (se bilaga 1) via mejl till rektorer på sex olika skolor, men fick tyvärr inget svar. Ett mejl är lätt att ignorera därför borde vi besökt de olika rektorerna på de utvalda skolorna för att berätta om vår studie. På så sätt får man personlig kontakt med dem, och ett snabbt svar om ifall studien kan utföras på skolan eller inte. Vi fick istället personligen ta kontakt med pedagoger vi känner till och boka in intervjuer med dem. Det var svårt att få en intervjutid med pedagogerna eftersom de hade fullt upp. Vi hade velat intervjua fler pedagoger för att få fler uppfattningar om läs- och skrivsvårigheter, men vi fick inte tag på fler. Pedagogernas schema var fullbokat därför kunde de inte läsa igenom intervjuguiden i förväg och förbereda sig inför intervjun. Vi anser att det hade varit smidigare om pedagogerna fått intervjuguiden och förberett sig innan intervjun. På så sätt hade de kunnat plocka fram material som var relevanta till frågorna och tid hade sparats. Samma frågor ställdes till samtliga intervjupersoner. Vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer för att kunna ställa följdfrågor och för att intervjupersonerna skulle få svara så fritt som möjligt. För att få med allt under intervjuerna valde vi att spela in dem, intervjupersonerna gavs utrymme att få svara med egna tankar och åsikter. Vi valde att spela in, för att om vi endast hade antecknat under intervjun hade vi riskerat att inte få med allt som sades. Det kan vara jobbigt att lyssna och skriva samtidigt och intervjupersonerna kanske får upprepa det de sagt. Vi hade planerat att observera undervisningen för att få se hur pedagoger bemöter elever med läs- och skrivsvårigheter. Under observationerna fick vi dock inte se hur pedagogerna bemöter elever med svårigheter. Två observationer utfördes men vi valde att utesluta dem eftersom vi ansåg att det inte skulle vara till någon hjälp i vårt arbete. Om vi hade gått tillbaka och gjort om studien hade vi valt att ta kontakt med rektorer samt pedagoger redan innan sommarlovet. På så sätt har de en aning om att två studenter kommer för att intervjua dem, och försöker då få in en intervjutid när höstterminen börjar. Vi hade 29

30 också velat ha lite variation på intervjupersonerna det vill säga intervjua yngre lärare, nyexaminerade lärare och manliga lärare. I detta arbete är intervjupersonerna äldre och har arbetet i många år. Många av dem håller sig till det traditionella och har mycket gammalt material som de använder sig av. Vi tror att resultatet hade blivit lite annorlunda om vi varierat intervjupersonerna. 30

31 7. Referenslista Andersson, B, Belfrage, L & Sjölund, E (2006). Smart start vid lässvårigheter och dyslexi. Stockholm: Natur och kultur. Asmervik, S. (2001). Vad är specialpedagogik? Asmervik, S., Odgen, T., Rygvold, A-L. (red) Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Bell, J. (1999). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bjar, L. & Liberg, C. (2003). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Carlström, M. (2007). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. I. B. Ericson (red.) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Druid Glentow, B. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. Egelund, N., Haug, P., Persson, B. (2006). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber. Frisk, M. (2007). Läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi/specifik lässvårighet. Lund: Studentlitteratur. Föhrer, U. & Magnusson, E. (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Lund: Studentlitteratur. 31

32 Gillberg. C. & Ödman, M. (1995). Dyslexi. Vad är det? Borås: Natur och Kultur. Häggström, I. (2003). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Lund: Studentlitteratur. Höien T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi: Från Teori till Praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Kerne, J. & Finer D. (2008). Dyslexi. Stockholm: Karolinska Institutet University Press. Kihlström, S. (2006 b). Att genomföra intervju. I: Dimenäs, J. (red). Lära till lärare. Stockholm: Liber. Larsen, A (2009). Metod helt enkelt. En inspiration till samhällsvetenskaplig metod. Lund: Gleerups. Leimar, U (1974) Läsning på talets grund. Lund: Liber. Lindell, C-G & Lindell, S. (1996). Dyslexi- problem och möjligheter. En handbok om läs- och skrivsvårigheter för föräldrar och personal i skola och förskola, Brevskolan, Stockholm. Liberg, C (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, G (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ut Lev Vygotskijs pedagogisk psykologi kommenterade som historia och kvalitet. Lund: Studentlitteratur. Lindö, R (2002). Det gränslösa språkrummet om barns tal- och skriftspråk i didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Lundgren, T & Ohlis, K (1995). Vad alla läsare och rektorer bör veta om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: FMLS. 32

33 Malmquist, E. (1973). Läs- och skrivsvårigheter hos barn. Lund: Studentlitteratur. Madison S. & Johansson J. (1998). Dyslexi, Vad är det? Vad kan vi göra? Höganäs: Kommunlitteratur. May, T. (2001). Samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur. Parlenvi, P. (2002). Perceptionsseende: om kreativa ordblinda och kunskapsreproducerande goda läsare. Stockholm: Ekelund. Patel, R & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Ng in the Field. Publications. Rygvold, A-L. (1993). Läs- och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. Rygvold, A-L. (2001). Läs och skrivsvårigheter i: Asmervik, S., Odgen, T., Rygvold, A-L. (red) Barn med behov av särskilt stöd. Lund: Studentlitteratur. Saloviita, T. (2004). En skola öppen för alla Elever med särskilda behov inom Allmännundervisningens ram. Vasa, Finland: Lärarförlaget Ab. Taube, K. (2007). Barns läsinlärning och självförtroende. Stockholm: Norstedts förlag. Utbildningsdepartementet Lpo94. (1994). Läroplan för grundskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Utbildningsdepartementet. (1974:53). Skolans arbetsmiljö. Utredning om Skolans Inre Arbete, (SIA), Stockholm. Vetenskapsrådets forskningsetiska principer: Vernersson, I-L.(2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. 33

34 Bilaga 1 Hej! Vi är två lärarstudenter som studerar på Malmö högskola till förskollärare och grundskollärare och är inne på vår sista termin. Nu är det dags för examensarbetet och vi skriver om läs- och skrivsvårigheter i grundskolans tidigare år. Vi vill veta hur pedagoger jobbar och vad de anser om dessa svårigheter. Vi anser att ämnet är viktigt för att synliggöra pedagogernas syn på läsoch skrivsvårigheter. Det är ett viktigt ämne eftersom det berör elevernas framtid. För att uppnå bästa resultat vill vi intervjua grundskollärare samt specialpedagoger som arbetar i årskurs 1-3. Vi beräknar att varje intervju tar cirka 50 minuter. Alla uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt så att ingen person kan identifieras. De uppgifter som samlas in kommer endast att användas i vårt examensarbete. Pedagogernas medverkan har stor betydelse i vår uppsats därför ber vi Dig kontakta oss via mejl eller telefon om det finns möjlighet för medverkan. Vi är väldigt tacksamma om vi får utföra studien på just er skola. Tack på förhand Vänliga hälsningar Salam Ayoub, Mobilnummer: E-post: Senija Peskovic Mobilnummer: E-post: 34

35 Bilaga 2 Intervjuguide: 1. Ålder 2. I vilken skolform arbetar du? 3. Hur länge har du varit verksam? 4. Vad har du för utbildning? 5. Under vilka år gick du din utbildning? 6. Vilken metod använder du dig av vid läs- och skrivinlärning? 7. Vad anser du att läs- och skrivsvårigheter är? 8. På vilket sätt förebygger du läs- och skrivsvårigheter hos elever? 9. Berätta om olika metoder som du använder dig av när du undervisar elever med läsoch skrivsvårigheter? 10. Hur kommer det sig att du har valt den arbetsmetoden? 11. Använder du något speciellt anpassat arbetsmaterial? 12. Vilka svårigheter kan det finnas i arbete med elever som har läs- och skrivsvårigheter? 13. Hur jobbar du och hur följer du elevers läs- och skrivutveckling? 35

36 Bilaga 3 36

37 37