VÄLFÄRDSBERÄTTELSE FÖR KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD (Korsnäs, Malax, Kaskö, Närpes och Kristinestad)

Transkript

1 1 VÄLFÄRDSBERÄTTELSE FÖR KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD (Korsnäs, Malax, Kaskö, Närpes och Kristinestad) Informationen har sammanställts av: Kristiina Strandman, doktor i förvaltningsvetenskaper Korrekturläsning och bilder: Samkommunen K5 Svensk översättning: May-Britt Kaivo-Oja och Katarina Kuusisto 9/2013

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA; STRUKTURER OCH BUDSKAP FRÅN FÖREGÅENDE FULLMÄKTIGEPERIOD 2 VÄLFÄRDSINFORMATION SOM GRUND FÖR PLANERINGEN AV FULLMÄKTIGEPERIODEN INDIKATORER SOM BESKRIVER SAMKOMMUNENS LIVSKRAFT OCH BEFOLKNING 2.2 INDIKATORER SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN FÖR SAMKOMMUNENS INVÅNARE BARN, UNGA OCH BARNFAMILJER PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER DE ÄLDRE 2.3 INDIKATORER SOM BESKRIVER SERVICESYSTEMEN I KOMMUNERNA INOM SAMKOMMUNEN K BAKGRUNDSFAKTORER SOM INVERKAR PÅ SERVICEBEHOVET SAMKOMMUNENS PERSONAL SERVICESYSTEMETS KOSTNADER TILLGÅNG TILL VÅRD/TJÄNSTER BESÖKS- OCH KLIENTANTAL, VÅRDPERIODER, VÅRDTIDER KLIENTERNAS ÅSIKTER OM SERVICESYSTEMET 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR ARBETET MED ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN INOM SAMKOMMUNEN K5 UNDER FULLMÄKTIGEPERIODEN K5-SAMKOMMUNENS KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH DEN PSYKISKA HÄLSAN UNDER ÅREN EFFEKTIVA ARBETSMETODER FÖR ATT FRÄMJA VÄLFÄRDEN, HÄLSAN OCH PSYKISK HÄLSA OCH UTVECKLINGEN AV DESSA 6 MÄTNING OCH BEDÖMNING AV FRÄMJANDET AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA KÄLLOR, LÄNKAR OCH BILAGOR

3 3 1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD, HÄLSA OCH PSYKISK HÄLSA; STRUKTURER OCH BUDSKAP FRÅN FÖREGÅENDE FULLMÄKTIGEPERIOD Lagen om hälso- och sjukvård (1326/2010) förutsätter att kommunerna ska bevaka och främja kommuninvånarnas välfärd och hälsa. Likaså kommer de nya lagarna om äldreomsorgen och socialvården att innehålla krav på att välfärden i kommunen främjas. Dessutom nämns kommuninvånarnas välfärd i många andra lagar. Många av kommunernas över 500 lagstadgade uppgifter har på något sätt att göra med främjandet av kommuninvånarnas välfärd. Enligt lagen om hälso- och sjukvård ska kommunen en gång per fullmäktigeperiod ta fram en välfärdsberättelse och en rapport om de åtgärder som har vidtagits ska årligen lämnas till kommunfullmäktige. Välfärdsberättelsen är en del av kommunens strategiska ledning och beslutsfattande som sker enligt en årsklocka. Den hjälper kommunen att strukturera välfärdens styrkor och svagheter. Enligt lagen om hälso- och sjukvård ska kommunen utse strukturer för främjande av välfärden. Kommunens alla förvaltningar har som grundläggande uppgift att främja välfärden i samarbete med den privata och tredje sektorn. Även kommuninvånarnas eget ansvar för sin välfärd och dess inverkan på närmiljön är viktigt. Främjande av välfärden innebär mångprofessionell sektorövergripande kunskapsledning i intensiv dialog med olika aktörer och kommuninvånarna. Det lönar sig att främja välfärden eftersom det minskar servicebehovet och kommunens kostnader sjunker på längre sikt. Det räcker emellertid inte med enbart välfärdsberättelsen, utan informationen i den ska kunna användas som ett dagligt arbetsredskap både av de förtroendevalda, tjänsteinnehavarna och sakkunniga inom olika sektorer. Varje anställd inom kommunen har som grunduppgift att främja välfärden inom sitt eget yrkesområde. Det ska ingå i all klientbetjäning. Det är nödvändigt att kommunens centralförvaltning systematiskt förbinder sig till att främja välfärden. Välfärdsfrämjandet är en investering i kommunens framtid. Välfärd betyder olika saker för olika människor och i olika skeden av livscykeln. Det betyder fysiskt, psykiskt, socialt, emotionellt och andligt välbefinnande, som är ett resultat av människornas egen, deras anhörigas, näromgivningens och servicesystemets aktivitet samt samhällspolitiken. Välfärdsfaktorer är bl.a. hälsa och funktionsförmåga, levnadsförhållanden, livsmiljö, boende, utkomst, meningsfull sysselsättning, människorelationer, samhörighet, delaktighet och trygghet. (Källa: Kommunerna inom Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (förkortas i fortsättningen K5) har utsett strukturer för främjandet av välfärden (se kommunernas egna välfärdsberättelser). Samkommunen anställde Kristiina Strandman, doktor i förvaltningsvetenskaper, som välfärdskoordinator på deltid (50 %) för att koordinera och stöda processen med att sammanställa välfärdsberättelsen i K5-kommunerna (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) under år Samkommunen K5 undertecknade i april ett avtal med THL om deltagande som pilotområde i projektet Kommunstöd (Stöd åt kommunerna för främjande av välfärd, hälsa och psykisk hälsa) som främjar genomförandet av välfärdsprocessen i

4 4 kommunerna och stöder kommunernas branschövergripande kunskapsledning genom dialog som sker i sektorövergripande verkstäder. Som ett resultat av projektets workshopsarbete sammanställs en Guide till stöd för branschövergripande ledning av välfärden i kommunerna som blir klar i början av år Som projektledare fungerar HVD Heli Hätönen, sakkunnig vid THL. Projektet är en del av Innokyläs och THL:s samarbete med Österbottens BoWer-nätverk. De statistiska uppgifterna i denna berättelse har samlats in från olika databaser. För uppgifternas riktighet ansvarar dessa databaser (textförfattaren ansvarar för eventuella skrivfel). Huvudkälla har varit Den elektroniska välfärdsberättelsen om utvecklats inom Kaste-projektet och uppgifterna har kompletterats med uppgifter från Sotkanet, Välfärdskompassen, Statistikcentralen, Fpa, Österbotten i siffror, THL:s databaser, kommunernas egna databaser och den regionala undersökningen om hälsa och välfärd (ATH). Den databas som fungerat som källa har antecknats i texten. Dessutom har befintlig sakkunniginformation i kommunerna använts, till exempel kommunernas strategier, program, projekt samt ekonomi- och verksamhetsplaner. Siffrorna för samkommunen K5 har räknats ut manuellt på basen av K5-kommunernas siffror (medeltal). Endast i ATH-undersökningen var resultaten färdigt som en klumpsumma för K5. Urvalet i ATHundersökningen var Svarsprocenten var följande: 75 år och över 61 %, år 69 % och år 39 %. Sektorövergripande kunskapsledning av välfärden sker på många olika nivåer, på nationell nivå, landskapsnivå, samarbetsområdesnivå, kommun- och individnivå. Verksamheten ska ha samma inriktning på alla nivåer. Nationell nivå: lagstiftning, ministeriernas riktlinjer, anvisningar, kvalitetsrekommendationer, projektprogram, god praxis (se t.ex ) Se Österbottens landskapsstrategi och -program på internetadressen Se Vsvd:s plan för ordnade av hälso- och sjukvården på internetadressen Se K5- kommunernas välfärdsberättelser Processen med att sammanställa välfärdsberättelsen genomförs nu för första gången inom samkommunen K5. Som ett resultat av processen har egna välfärdsberättelser sammanställts för de fem kommunerna och denna välfärdsberättelse har utarbetats för hela samkommunen. Processen har genomförts tillsammans med och i samarbete med aktörer i samkommunens medlemskommuner. Processen har varit lärorik och i följande omgång kan detta vidareutvecklas. Ett varmt tack till alla som deltagit i processen. Ett speciellt tack till kommundirektörerna inom K5 för ett utmärkt samarbete. Tack även till aktörerna inom projektet Stöd åt kommunerna och BOWER-nätverket. Nedan presenteras information som baserar sig på statistik och som kan användas som grund i det välfärdsfrämjande arbetet. Statistiska uppgifter berättar alltid om förgången tid, vilket måste beaktas i slutsatserna och framtidsplanerna.

5 5 2 VÄLFÄRDSINFORMATION SOM GRUND FÖR PLANERINGEN AV FULLMÄKTIGEPERIODEN INDIKATORER SOM BESKRIVER SAMKOMMUNENS LIVSKRAFT OCH BEFOLKNING Enligt grundavtalet är samkommunen K5:s uppgift att på ett demokratiskt sätt garantera befolkningen inom samarbetsområdet lagstadgade social- och hälsovårdstjänster. Samkommunens uppgift är att för medlemskommunerna anordna hälsovården i enlighet med lagen on folkhälsoarbetet. Dessutom har samkommunen i uppgift att ordna socialvård i enlighet med socialvårdslagen för Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes. För Kaskö stad ordnar samkommunen till primärhälsovården nära ansluten socialvård. Samkommunen ordnar inte barndagvård. ( Landsbygdsförvaltningen inom området hör också under samkommunen K5. Samkommunen K5 fungerar enligt beställar-utförarmodellen. Samkommunen fungerar som beställare, vilket betyder att det är samkommunen som beslutar om servicens omfattning, kvalitet och utförande i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunen kan ordna verksamheten i form av egen produktion, i medlemskommunernas regi eller genom upphandling av tredje part. Samkommunens organ är samkommunfullmäktige, revisionsnämnden, samkommunstyrelsen och av styrelsen tillsatta direktioner och kommittéer. Samkommunen ansvarar också för att verksamheten är resultatrik samt bedrivs rationellt och effektivt samtidigt som invånarnas grundtrygghet garanteras. Ledningsgruppen för samkommunen består av direktören, ledande läkaren och ledande socialdirektören. Samkommunens hemort är Malax, där också centralförvaltningens verksamhetsutrymmen finns. ( Medlemskommunerna i samkommunen K5 (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) är belägna vid havet i landskapet Österbotten. Då det gäller den specialiserade sjukvården hör kommunerna till samkommunen för Vasa sjukvårdsdistrikt och specialupptagningsområdet för Åbo universitetssjukhus. Områdets invånare anser att kommunerna är trygga och glesbebyggda boendemiljöer där prisnivån ännu är rimlig. Största delen av områdets invånare bor i rad- eller småhus (över 80 %). Inom området finns ett stort antal fritidsbostäder, vilket innebär att folkmängden fördubblas under semestermånaderna. Detta stimulerar områdets näringsliv och ökar även servicebehovet, till exempel inom läkarjouren, under säsongtid. Norr om samkommunens område ligger Vasa (endast cirka 26 km från Malax), i öster Seinäjoki och i söder Björneborg. Inom en radie av 100 km finns således tre flygfält och tre järnvägsstationer. Området har också goda förbindelser till havs, eftersom det i Vasa finns hamn för både passagerar- och frakttrafik och i Kristinestad, Kaskö och Björneborg hamnar för frakttrafik. I Kaskö hamn finns också planer på passagerartrafik till Sverige. Figur 1: Kommunerna inom samkommunen K5

6 6 Vasa Seinäjoki Björneborg Tabell 1: Folkmängd Folkmängd Kaskö Kristinestad Korsnäs Malax Närpes Samkommunen K Källa: Österbotten i siffror Såsom framgår av tabellen har folkmängden inom K5-samkommunens område minskat i jämn takt med 722 personer under föregående fullmäktigeperiod. Mest har folkmängden minskat i Kristinestad (607) och Kaskö (100). Även i Närpes har folkmängden minskat en aning, medan den ökat något i Korsnäs och Malax. Tabell 2: Befolkningen enligt ålder Totalt år (n och %) år (n och 65- år (n och %) %) Kaskö = 11 % 884 = 63 % 365 = 26 % Kristinestad = 11,9 % 4310 = 60,7 % 1945 = 27, 4 % Korsnäs = 14,4 % 1358 = 60,4 % 567 = 25,2 % Malax = 15,2 % 3390 = 60,4 % 1371 = 24,4 % Närpes = 13,7 % 5633 = 59,8 % 2493 = 26,5 % Österbotten = 17,3 % = 63 % = 19,7 % Samkommunen K = 13, 4 % = 60, 4 % 6741 = 26,2 % Källa: Österbotten i siffror

7 7 I föregående tabell presenteras befolkningen enligt ålder. Inom K5-området var andelen personer i åldern 0-14 år cirka 13 %, andelen personer i åldern år cirka 60 % och i åldern 65 år och över cirka 26 %. I följande tabell har befolkningen beskrivits genom andelen personer som fyllt 75 år i fem års åldersintervaller. Inom samkommunen K5 var antalet personer som fyllt 75 år st., vilket är cirka 13 % av befolkningen inom samkommunens område. Tabell 3: Antalet personer som fyllt 75 år i fem års åldersintervaller år (n) år (n) år (n) år (n) år (n) år (n) år (n) Kaskö Kristinestad Korsnäs Malax Närpes Samkommunen K5 tot = 13, 4 % Källa: Sotkanet Av följande tabell framgår statistikcentralens befolkningsprognos från år 2012 för åren 2020, 2030 och Enligt prognosen kommer folkmängden inom K5-området att minska fram till år 2030, varefter den börjar stiga något. Av K5-kommunerna kommer Kristinestad enligt prognosen att mista flest invånare. Även för Kaskö är prognosen negativ. Prognoserna för Korsnäs, Malax och Närpes är positiva. Tabell 4: Statistikcentralens befolkningsprognos (2012) Folkmängd Ändring % Ändring % Kaskö ,7-3,7 Kristinestad ,2-17,3 Korsnäs ,8 17,4 Malax ,5 11,3 Närpes ,2 3,4 Österbotten ,0 13,2 Samkommunen K , 004 % 0,2 % Källa: Österbotten i siffror/statistikcentralen Enligt statistikcentralens befolkningsprognos enligt ålder kommer andelen personer i åldern 0-14 år inom samkommunen K5 att vara så gott som samma år 2030, medan andelen personer i åldern minskar med cirka 10 procentenheter och andelen personer som fyllt 65 år ökar med cirka 9

8 8 procentenheter. På basen av prognosen kan konstateras att försörjningskvoten inom området kommer att öka ytterligare. Tabell 5: Statistikcentralens befolkningsprognos (2012) enligt ålder år 2030 Väestön osuus 2030 % 0-14 år (%) (%) 65- (%) Kaskö 7,9 % 40 % 52,1 % Kristinestad 13,2 % 46,7 % 40, 1 % Korsnäs 16,0 % 56,1 % 27,8 % Malax 15,8 % 56,4 % 27,8 % Närpes 15,5 % 54,9 % 29,6 % Österbotten 17,6 % 57,8 % 24,6 % Samkommunen K5 13,7 % (medeltal av K5- kommunernas procenter) Källa: Österbotten i siffror/statistikcentralen 50, 8 % 35,5 % Då man granskar befolkningen enligt språk kan konstateras att i slutet av år 2011 talade cirka 20 % av befolkningen inom K5-området finska, cirka 75 % svenska och cirka 5 % något annat språk som modersmål. Tabell 6: Befolkningen enligt språk Totalt 2011 Finska (n, %) Svenska (n %) Andra språk (n, %) Kaskö = 66, 2 % 387 = 27,6 % 88 = 6,3 % Kristinestad = 41,8 % 3976 = 56 % 157 = 2,2 % Korsnäs = 3,1 % 1994 = 88,7 % 185 = 8,2 % Malax = 9,6 % 4871 = 86,8 % 206 = 3,7 % Närpes = 5,8 % 8123 = 86,3 % 741 = 7,9 % Österbotten % 50,5 % 4,5 % Samkommunen K = 19,5 % = 75, 1 % 1377 =5,3 % Källa: Österbotten i siffror/statistikcentralen Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer under 15 år och personer i åldern 65 år och över som det finns per 100 personer i arbetsför ålder. Ju större antal barn och/eller pensionärer desto högre är försörjningskvoten. Inom K5-området steg den demografiska försörjningskvoten under föregående fullmäktigeperiod. År 2005 var försörjningskvoten 58,8 och

9 9 år 2011 var den 64,3. Detta innebär alltså att år 2011 ska 100 personer i arbetsför ålder inom K5- området försörja 64,3 personer. På basen av tidigare beskrivna befolkningsprognoser kan konstateras att försörjningskvoten kommer att stiga ytterligare. Försörjningskvoten är redan nu högre än i hela landet (hela landet 52,9). Figur 2: Demografisk försörjningskvot () Koko maa Vshp K Kommunernas nettoflyttning / 1000 invånare beskriver skillnaden mellan antalet personer som flyttat till regionen och antalet personer som flyttat från regionen. Nettoflyttningen är positiv om fler personer har flyttat till regionen än från regionen. Inom K5-området var nettoflyttningen år ,5 / 1000 invånare och år 2011 var den -2,1 / 1000 invånare. Det har alltså flyttat mindre personer till regionen än från regionen. Figur 3: Kommunernas nettoflyttning / 1000 invånare () K5 VSHP Koko maa Måttet på utbildningsnivån uttrycker befolkningens utbildningsnivå som mätts genom att räkna den genomsnittliga längden av avlagd högre utbildning efter grundnivån per person. Utbildningsnivåtalet 246 visar exempelvis att den teoretiska utbildningstiden per person är 2,5 år

10 10 efter avlagd grundskola. Då befolkningens utbildningsnivå beräknas, används som population den befolkning som fyllt 20 år som avlagt examen vid gymnasier, yrkesläroinrättningar, yrkeshögskolor, universitet och högskolor, samt de som avlagt en yrkesinriktad grundexamen, en yrkesexamen eller en specialyrkesexamen som fristående examen. Måttet på utbildningsnivån i samkommunen K5 berättar att längden på utbildningen per person inom regionen ökat något under de två föregående fullmäktigeperioderna (år 2005 var talet 241 och år 2011 var det 266). År 2011 var alltså utbildningstiden per person efter avlagd grundskola cirka 2,6 år i området. Måttet på utbildningsnivån i hela landet år 2011 var 340. Detta innebär att längden på utbildningen per person inom samkommunen K5 var kortare än i hela landet. Figur 4: Mått på utbildningsnivån () K5 Vshp Koko maa De sysselsattas andel av befolkningen i K5-kommunerna (personer i åldern år, som förvärvsarbetade under räkningsveckan ) år 2011 var 42,8 %. De sysselsattas andel har minskat med en procentenhet under de två fullmäktigeperioderna (jämfört med år 2005). Figur 5: Sysselsatta, % av befolkningen () Koko maa Vshp K

11 11 Ginikoefficienten anger fördelningen av den disponibla penninginkomsten för bostadshushållen i det område som granskas. Bostadshushållets disponibla inkomst divideras med bostadshushållets konsumtionsenhetstal. Nivån på inkomstskillnaderna är ett siffervärde mellan noll och ett. Värdet multipliceras ofta med hundra och då är koefficientens maximivärde 100. Ju större värde ginikoefficienten får desto ojämnare är inkomstfördelningen. Ginikoefficienten har varit ganska konstant inom K5-området under granskningsperioden. År 2005 var den 24,3 och år 2010 var den 24,8 (). På basen av ginikoefficienten är bostadshushållens inkomstskillnader i K5-kommunerna något mindre än i hela landet. Enligt THL:s regionala hälso- och välfärdsundersökning (ATH 2012) ansåg invånarna i K5- kommunerna i alla åldersgrupper ändå oftare än i hela landet i medeltal att det är svårt att täcka hushållets utgifter med inkomsterna. I åldersgruppen år var andelen cirka 40 % (hela landet cirka 35 %), i åldersgruppen år cirka 35 % (hela landet cirka 27 %) och i åldersgruppen 75 år och över cirka 35 % (hela landet cirka 25 %). ( Figur 6: Svårt att täcka hushållets utgifter med inkomsterna (%) Kommunens allmänna risk för fattigdom (källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) uttrycker den procentuella andelen personer som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer som bor i området. Den uttrycker hur stor andel av befolkningen som bor i hushåll med inkomster som ligger under den relativa gränsen för låg inkomst. Den allmänna risken för fattigdom beror på hur hela inkomstfördelningen ser ut och den beräknas varje år på nytt. Som låg inkomst definieras en nivå som är 60 % lägre än medianen. I K5-området har risken för fattigdom hållits relativt konstant under granskningsperioden. År 2005 var den 13 (hela landet 14) och år 2010 var den 13,4 (hela landet 14,9). Andelen barnfamiljer av alla familjer inom K5-området var år 2011 cirka 33 % (hela landet cirka 40 %). Barnfamiljernas antal har minskat med cirka 2 % under de två fullmäktigeperioderna. Av bostadshushållen var cirka 35 % bostadshushåll med endast en person (hela landet cirka 41 %). Antalet bostadshushåll med endast en person har ökat med 1,5 % under granskningsperioden. Av

12 12 barnfamiljerna var cirka 14 % familjer med bara en förälder (hela landet cirka 20 %). Andelen familjer med bara en förälder har ökat med cirka 2 % under granskningsperioden (Den elektroniska välfärdsberättelsen). Sjuklighetsindexet är ett index som räknats ut för varje kommun i Finland och som anger hur frisk eller sjuk befolkningen är i relation till genomsnittet i hela landet (=100). Indexet är åldersstandardiserat. Det baserar sig på tre statistiska variabler: dödlighet, andel av befolkningen i arbetsför ålder som får invalidpension och andel av befolkningen som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel. Indexet är ett medeltal av tre delindex. För K5-områdets del kan konstateras att sjuklighetsindexet har hållits på samma nivå under granskningsperioden. År 2005 var indexet 88,5 och år 2011 var det 88,3 (Vsvd 89,4). Sjuklighetsindexet för samkommunen K5 var lägre än indexet för hela Vasa sjukvårdsdistrikt och för hela landet. Figur 7: Sjuklighetsindex, åldersstandardiserat () Koko maa Vshp K För jämförelsens skull granskades även sjukligheten i ljuset av THL:s ålderstandardiserade sjuklighetsindex. Enligt THL var det åldersstandardiserade sjuklighetsindexet för Vasa sjukvårdsdistrikt år ,6 (Sotkanet id 243). Detta bekräftar att sjukligheten är mindre i Vasa sjukvårdsdistrikt än i landet i övrigt. Då sjukligheten granskas närmare via Sotkanets uppgifter (folksjukdomsindex) kan konstateras att det åldersstandardiserade cancerindexet är högst i Korsnäs och Närpes (Korsnäs 117,4, Närpes 102,6, hela landet 100, Vsvd 94,6). Indexet för kranskärlssjukdomar var högst i Korsnäs och Malax, men ligger fortfarande betydligt under indexet för hela landet och sjukvårdsdistriktet (Korsnäs 79,8, Malax 75,3, hela landet 100, Vsvd 90,2). Indexet för cerebrovaskulära sjukdomar är högst i Närpes och Malax, men indexet är fortfarande något under hela landets nivå (Närpes 98,6, Malax 95,8, hela landet 100, Vsvd 80,9). Indexet för sjukdomar i muskuloskeletala systemet var högst i Korsnäs (Korsnäs 115,9, hela landet 100, Vsvd 91,9) och högre än i hela landet. Indexet för mental hälsa är högst i Kristinestad (Kristinestad 85,1, hela landet 100, Vshp 82,9), men är ändå fortfarande lägre än i hela landet. Olycksfallsindexet är högst i Korsnäs och Kristinestad (Korsnäs 90,5, Kristinestad 83,6, hela landet 100, Vsvd 94,3), men är ändå fortfarande lägre än i hela landet. Indexet för demens är högst i Korsnäs (Korsnäs 81,1, hela landet 100, Vsvd 75,6) men är ändå lägre än i hela landet. (Uppgifterna baserar sig på Sotkanets uppgifter år 2009).

13 13 Sjukligheten kan också granskas via antalet personer som har rätt till specialersättningsgilla läkemedel. Andelen personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel har stigit en procent under granskningsperioden (år 2005 var andelen 26,7 % och år 2011 var den 27,7 %). Andelen är något högre än i hela landet (hela landet år 2011 cirka 24 %). Figur 8: Personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % av befolkningen (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K Försäljningen av alkohol per invånare (Den elektroniska välfärdsberättelsen) har varit nästan konstant under granskningsperioden. År 2011 var mängden 4,4 liter (hela landet 8,2 liter). (Försäljning av alkoholdrycker omfattar de alkoholdrycker som sålts i Alkos butiker och de alkoholdrycker som levererats till livsmedelsbutiker, kiosker, servicestationer och restauranger med serveringstillstånd i kommunen, dvs. uppgifterna ger en bild av den handel som bedrivits i kommunen och inte enbart av kommuninvånarnas inköp). I dessa siffror syns alltså inte den alkohol som köpts på annat ställe, till exempel i utlandet eller utanför K5-området. I det följande behandlas indikatorer i anslutning till tryggheten inom K5-området (obs! brotten statistikförs enligt brottsplats, källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen). Antalet brott mot liv och hälsa som kommit till polisens kännedom har ökat svagt i området. År 2005 var antalet 2 / 1000 invånare och år 2011 var antalet 3,4 / 1000 invånare (hela landet 7,9). Antalet egendomsbrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare inom K5-området år 2005 var 19,5/ 1000 invånare (hela landet 49,2) och år 2011 var antalet 11,5 / 1000 invånare (hela landet 48,1). Antalet är mycket lägre än antalet i hela landet och har minskat under granskningsperioden. Störst var antalet egendomsbrott i Kristinestad (år 2011 cirka 21/1000). Antalet rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom inom K5-området per tusen invånare har minskat under granskningsperioden. År 2005 var antalet 3,4 / 1000 och år 2011 var antalet 1,5 / Antalet rattfyllerifall är mindre än i hela landet och även mindre än antalet inom hela Vasa sjukvårdsdistrikt. Totala antalet narkotikabrott som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare inom K5-området var litet under granskningsperioden. Både år 2005 och år 2011 var antalet 0,46 / 1000 invånare. Antalet är mindre än antalet i hela landet (3,8 år 2011).

14 14 Antalet fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser inom K5-området har ökat under granskningsperioden. År 2005 var antalet 45,5 / 1000 invånare och år 2011 var antalet redan uppe i 56,9 / 1000 invånare. Antalet har ökat mycket under de två fullmäktigeperioderna inom hela Vasa sjukvårdsdistrikts område och överstiger antalet i hela landet (år 2011 Vsvd 116,9 och hela landet 93,4). Figur 9: Antalet fall av äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser som kommit till polisens kännedom / 1000 invånare () K5 Vshp Koko maa Nedan presenteras de ekonomiska nyckeltalen för kommunerna inom K5 och finansministeriets prognos om kommunernas verksamhetsutgifter i förhållande till skattepliktiga förvärvsinkomster för åren 2010 och Tabell 7: K5-kommunernas ekonomiska nyckeltal 2011 (Källa: Österbotten i siffror) Inkomstskatteprocent 2012 Skatteinkomster euro/inv. Årsbidrag euro/invånare Lånestock euro/invånare Statsandelar euro/invånare Kaskö 20, Kristinestad 20, Korsnäs 19, Malax 20, Närpes 20, Österbotten 19, Hela landet 19, Tabell 8: K5-kommunernas verksamhetsutgifter i förhållande till skattepliktiga förvärvsinkomster åren 2010 och 2030 (förhållandet är bra om det är under 30 % och dåligt om det är över 40 %)

15 15 Kuntien toimintamenojen suhde veronalaisiin ansiotuloihin vuosina 2010 ja Förändring % Kaskö 30,74 % 43,09 % 12,35 % Kristinestad 32,68 % 38,22 % 5,54 % Korsnäs 33,74 % 36,46 % 2,72 % Malax 35,17 % 38,38 % 3,21 % Närpes 31,56 % 35,39 % 3,83 % Källa: Kunnallisalan kehittämissäätiö (FM:s uppgifter i utredningen om kommun- och servicestrukturreformen) SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER K5-OMRÅDETS LIVSKRAFT OCH BEFOLKNING STYRKOR Trygg boendemiljö för familjer i alla åldrar Mindre antal familjer med bara en förälder än i hela landet (men antalet ökar) Boendet i regionen ännu förmånligt Stort antal fritidsbostadsägare inom området Låg arbetslöshetsgrad (förutom i Kaskö) Lågt sjuklighetsindex jämfört med hela landet (kommunvisa skillnader; en ökning av sjukligheten kan märkas) Mindre inkomstskillnader mellan befolkningen än i hela landet SVAGHETER Befolkningsstrukturen (antalet personer som fyllt 75 år är stort och ökar ytterligare) Mindre antal barnfamiljer än i hela landet och antalet har minskat Den demografiska försörjningskvoten är hög och stiger ytterligare Antalet bostadshushåll med endast en person ökar (men är ännu mindre än i hela landet) Dåliga kollektivtrafikförbindelser Den ekonomiska situationen i K5-kommunerna kommer enligt prognosen att försämras Befolkningens relativt låga utbildningsnivå Antalet trafikförseelser har ökat Andelen personer som har svårt att täcka hushållets utgifter med inkomsterna är större än i hela landet (cirka 40 % år, cirka 35 % år, cirka 35 % 75 år och över) SLUTSATSER Utmaningen för samkommunens kommuner är att stoppa befolkningsminskningen och balansera ekonomin. K5-området är ännu en trygg och god boendemiljö för kommuninvånarna i alla åldrar. Vid utvecklingen av samkommunens område bör beaktas förändringarna i befolkningsstrukturen och de realiteter kommunernas ekonomiska situation medför i kombination med de kommande nationella lösningarna angående kommun- och servicestrukturreformen. Servicen för äldre måste

16 16 omformas på basen av befolkningsstrukturen och -prognosen samt för att verkställa den nya äldreomsorgslagens bestämmelser. 2.2 INDIKATORER SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN FÖR SAMKOMMUNENS INVÅNARE BARN, UNGA OCH BARNFAMILJER Senare då det nationella indikatorarbetet gällande barn blivit klart tas här in indikatorer som beskriver levnadsförhållandena för barn i åldern 0-11 år. Se även K5-kommunernas barnpolitiska program o.a. planer och program som gäller barn och unga. Då det gäller enkäten Hälsa i skolan (årskurs 8-9) ingår resultaten för Korsnäs del i de ursprungliga figurerna i siffrorna för Malax och Kaskös resultat ingår delvis i siffrorna för Närpes och delvis i siffrorna för Östermark. Levnadsförhållanden Såsom konstaterades i föregående kapitel är K5-området ännu en trygg och god boendemiljö för familjer. I ATH-undersökningen framkom att de dåliga kollektivtrafikförbindelserna gör livet svårare och detta är en sak som också berör barnen, ungdomarna och barnfamiljerna. Till exempel avsaknaden av hobby kan bero på att man inte får skjuts från glesbygden till de platser där hobbyn kan utövas. På basen av statistiken kan även konstateras att det inom K5-området bor mindre familjer med bara en förälder än i hela landet. Dessutom ger ATH-undersökningen vid handen att familjerna ser ut att ha ekonomiska utmaningar, eftersom cirka 40 % av personerna i åldern år uppgav att det är svårt att täcka utgifterna med inkomsterna. Indikatorn risk för fattigdom bland barn uttrycker den procentuella andelen personer under 18 år som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer under 18 år som bor i området. Gränsen för låg inkomst är en siffra som räknats ut på OECD:s skala. Risken för fattigdom bland barn ökade något under de två föregående fullmäktigeperioderna. År 2005 var den cirka 8 % och år 2010 cirka 11 %. Andelen är något mindre än siffran för hela landet (hela landet cirka 15 % år 2010). Av kommunerna inom K5 hade Korsnäs den högsta risken för fattigdom bland barn (14,8 %) och Malax hade den lägsta (9 %). Figur 10: Risken för fattigdom bland barn (Källa Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K

17 17 Andelen barnfamiljer som fått utkomststöd inom K5-området har hållits så gott som konstant. År 2005 var andelen cirka 7 % (hela landet 9 %) och år 2011 cirka 6 % (hela landet cirka 9 %). Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen Indikatorn trångbodda bostadshushåll med barn anger den procentuella andelen bostadshushåll med barn där minst en person är under 18 år och i bostaden bor fler personer än en per rum (köket räknas inte in i antalet rum). Andelen trångbodda bostadshushåll med barn i K5- kommunerna har ökat något under granskningsperioden. År 2005 var andelen 26 % och år 2011 var den 28 %. Andelen är något mindre än i hela landet (hela landet cirka 29 %). Flest trångbodda bostadshushåll med barn finns det i Närpes. Figur 11: Trångbodda bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K Andelen personer i åldern 0-17 år som placerats utanför hemmet har ökat något under granskningsperioden. Andelen är dock fortfarande lägre än andelen i hela landet (K5 år 2011 cirka 0,4 % och hela landet 1,4 %). I undersökningen Hälsa i skolan år 2011 svarade % av eleverna i årskurs 8-9 inom K5- området att de upplevde brister i föräldraskapet. Andelen är på samma nivå som i hela landet (hela landet cirka 22 %) och den är oroväckande stor. Bristande föräldraskap inverkar naturligtvis på de ungas välfärd. (Då det gäller enkäten Hälsa i skolan ingår resultaten för Korsnäs del i siffrorna för Malax, och Kaskös resultat ingår delvis i siffrorna för Närpes och delvis i siffrorna för Östermark.)

18 18 Figur 12: Brister i föräldraskapet, % av eleverna i årskurs 8-9 (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) Cirka % av eleverna i årskurs 8-9 inom K5-området ansåg att det fanns brister i skolans fysiska arbetsmiljö (störst var andelen i Kristinestad, cirka 63 %). De unga tillbringar en stor del av sitt liv i skolan och skolförhållandena inverkar avsevärt på ungdomarnas välfärd. Resultaten från enkäten är oroväckande. Figur 13: Brister i skolans fysiska arbetsmiljö, % av eleverna i årskurs 8-9 (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) Andelen personer i åldern år utanför utbildningssystemet har ökat med två procentenheter under granskningsperioden. Av personerna i åldern år inom K5-området var cirka 7 % utanför utbildningssystemet år 2005 och cirka 9 % år Personer som är utanför utbildningssystemet har mycket stor risk att marginaliseras. Störst var andelen personer utanför utbildningssystemet i Korsnäs och Närpes och minst i Kaskö. Figur 14: Personer i åldern år utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder (Källa: den elektroniska välfärdsberättelsen)

19 K5 Vshp Koko maa Andelen arbetslösa ungdomar (18-24 år) inom K5-området har minskat med en procentenhet under granskningsperioden. År 2005 var andelen cirka 6 % och år 2011 cirka 5 %. Ungdomsarbetslösheten är ett stort hot mot den ungas välfärd och kan leda till marginalisering. Av alla K5-kommuner hade Kristinestad störst ungdomsarbetslöshet. Andelen i Kristinestad var hälften större än i de andra K5-kommunerna. I Kaskö fanns inga arbetslösa unga år Figur 15: Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldern år (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K Levnadsvanor och riskfaktorer I det följande behandlas faktorer som hör samman med barnens och de ungas levnadsvanor inom K5-området. Av eleverna i årskurs 8 och 9 inom K5-området meddelade % (år 2011) att de varit ordentligt berusade minst en gång i månaden. Indikatorn anger drickande i berusningssyfte. Andelen är oroväckande stor. I hela landet var andelen år 2011 cirka 16 % och inom Vasa sjukvårdsdistrikts område cirka 15 %. Andelen unga som dricker i berusningssyfte inom samkommunen K5 har minskat under granskningsperioden, men är fortfarande oroväckande stor. Figur 16: Ordentligt berusad minst en gång i månaden, % av eleverna i årskurs 8-9 (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen)

20 20 År 2011 uppgav % av eleverna i årskurs 8-9 inom K5-samkommunens område att de röker dagligen. Andelen som röker dagligen har minskat under granskningsperioden och är mindre än andelen i hela landet (15 %). Ändå har andelen som röker dagligen börjat öka igen under granskningsperioden, till exempel i Kristinestad. Rökning försämrar de ungas hälsotillstånd. Figur 17: Röker dagligen, % av eleverna i årskurs 8-9 () Av eleverna i årskurs 8-9 inom K5-området uppgav 2-8 % att de prövat olagliga droger minst en gång (år 2011). Störst var andelen i Malax (cirka 8 %). Att pröva droger kan leda till regelbunden användning och utgör en mycket stor risk för marginalisering. Figur 18: Prövat på olagliga droger minst en gång, % av eleverna i årskurs 8-9 (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen)

21 21 År 2011 hade % av eleverna i årskurs 8-9 i K5-området övervikt. Andelen är större än i hela landet (cirka 15 %) och även större än i Vasa sjukvårdsdistrikt (cirka 17 %). Övervikt påverkar människans fysiska och psykiska hälsa och välfärd. För ungdomarnas del kan övervikt även leda till att de mobbas i skolan och till ätstörningar. Övervikt kan leda till att den unga isolerar sig och vara en orsak till att personen marginaliseras. Andelen personer med övervikt inom området är oroväckande stor. Figur 19: Övervikt, % av eleverna i årskurs 8-9 () Hälsotillstånd I det följande granskas hälsotillståndet för barn och unga. Spädbarnsdödligheten är något större inom Vasa sjukvårdsdistrikt än i hela landet. År 2012 var den 3,6 / 1000 levande födda (hela landet 2,7). () Andelen personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel berättar något om befolkningens sjuklighet. Inom K5-området har andelen personer i åldern 0-15 år med rätt till specialersättningsgilla läkemedel minskat med en procentenhet under granskningsperioden och var år 2011 cirka 3 %.

22 22 Figur 20: Personer med rätt till specialersättningsgilla läkemedel i åldern 0-15 år, % (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 Av eleverna i årskurs 8-9 inom K5-området ansåg % år 2011 att deras hälsotillstånd var medelmåttigt eller dåligt. Upplevd hälsa återspeglar sig i de ungas fysiska och psykiska välbefinnande. I hela landet var siffran år 2011 cirka 16 %. Figur 21: Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av eleverna i årskurs 8-9 (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) ( Inom K5-området uppgav 6-11 % av eleverna i årskurs 8-9 år 2011 att de hade medelsvår eller svår depression. I hela landet var andelen år 2011 cirka 13 %. Depressionsupplevelser inverkar avsevärt på de ungas välfärd och hälsa. Depression är en stor riskfaktor för marginalisering. Figur 22: Medelsvår eller svår depression, % av eleverna i årskurs 8-9 (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen)

23 23 Upplevd livskvalitet och delaktighet År 2011 uppgav 3-10 % av eleverna i årskurs 8-9 inom K5-området att de inte har någon nära vän. Ensamhet är en mycket stor riskfaktor med tanke på människornas välfärd. Figur 23: Inga nära vänner, % av eleverna i årskurs 8-9 Av eleverna i årskurs 8-9 inom K5-området uppgav 7-9 % att de mobbats i skolan minst en gång i veckan (år 2011). Andelen är i genomsnitt på samma nivå som i hela landet, men till exempel i Närpes och Kristinestad är andelen större än i hela landet. Att bli mobbad i skolan är en mycket stor riskfaktor för de ungas välfärd. Det kan till och med leda till självmord. Figur 24: Mobbats i skolan minst en gång i veckan, % av eleverna i årskurs 8-9

24 24 Arbets- och/eller funktionsförmåga I fortsättningen kommer här till exempel information om resultaten från rådgivningskontroller för olika åldersgrupper, undersökningar före skolstart och arméns uppbådsundersökningar. SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER BARNENS, DE UNGAS OCH BARNFAMILJERNAS VÄLFÄRD STYRKOR K5-området är ännu en trygg och bra uppväxtmiljö för barn och unga En stor del av barnen och ungdomarna mår allmänt taget bra, men andelen som mår dåligt ökar Rökningen bland ungdomarna har minskat Risken för fattigdom bland barn är fortfarande mindre än i hela landet, men har ökat Antalet barnfamiljer som får utkomststöd är fortfarande mindre än i hela landet Andelen personer i åldern 0-17 år som placerats utanför hemmet är mindre än i hela landet, men trenden är stigande Antalet arbetslösa unga har minskat något och är mycket mindre än i hela landet SVAGHETER Antalet barnfamiljer som bor trångt ökar Dåliga kollektivtrafikförbindelser Ungdomarnas upplevelser av brister i föräldraskapet är oroväckande De ungas drickande i berusningssyfte (större andel än i hela landet) En lust att pröva på olagliga droger kan märkas Övervikten bland unga har ökat (andelen är större än i hela landet) De ungas upplevelser av depression (ännu något under hela landets nivå) Problem med mobbning i skolan De ungas upplevelser av ensamhet De unga upplever att det finns många brister i skolornas fysiska miljö Antalet personer i åldern år som står utanför utbildningssystemet har ökat (obs! kommunvisa skillnader)

25 25 SLUTSATSER Samkommunens område är landsbygdsdominerat, tryggt och en god livsmiljö för barn och unga. Barnen och ungdomarna inom K5-området mår i huvudsak bra, men det finns också de som inte mår bra. Välfärdens ytterligheter ökar, dvs. inom området finns sådana barn och unga som mår mycket bra, men även sådana som mår mycket dåligt. På basen av statistiken som gäller barn och unga kan antas (ifall inte fenomenen påverkas på något sätt) att de som i framtiden är i arbetsför ålder (barnen och ungdomarna är framtida arbetsföra personer) kommer att ha sämre funktionsförmåga, högre sjuklighet och mera problem med den psykiska hälsan och missbruk. Familjernas utmaningar återspeglar sig i barnens och ungdomarnas välfärd (t.ex. familjernas ekonomiska utmaningar, å ena sidan föräldrarnas problem att kombinera arbete och familj och å andra sidan föräldrarnas arbetslöshet, föräldrarnas psykiska problem och missbruksproblem). Skolornas fysiska och psykiska arbetsförhållanden är viktiga för barnens och ungdomarnas välfärd. Ökningen av antalet unga som är utanför utbildningssystemet måste vändas PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER Se även arbetshälsovårdens kommunvisa statistik och kommunernas egen statistik och uppföljning, t.ex. kommunens personalbokslut. Levnadsförhållanden Såsom konstaterades i föregående kapitel är K5-området ännu en trygg och god boendemiljö för familjer. I ATH-undersökningen framkom att de dåliga kollektivtrafikförbindelserna inverkar negativt på välfärden för områdets invånare, vilket är en utmaning. Kollektivtrafikförbindelserna inverkar avsevärt på levnadsförhållandena för områdets invånare, eftersom K5-området är landsbygdsdominerat med långa avstånd. Följande figur visar att personerna i arbetsför ålder ansåg att de dåliga kollektivtrafikförbindelserna försvårar det dagliga livet mera än i hela landet (till vänster K5 och till höger hela landet). Figur 25: De dåliga kollektivtrafikförbindelserna upplevs vara störande (%)

26 26 Enligt ATH-undersökningen ser dessutom familjerna ut att ha ekonomiska utmaningar, eftersom till exempel cirka 40 % av personerna i åldern år uppgav att det är svårt att täcka utgifterna med inkomsterna. Andelen personer i åldern år som är långvariga mottagare av utkomststöd har ökat något inom K5-området. År 2005 var andelen cirka 0,5 % (hela landet 1,8 %) och år 2011 cirka 0,6 % (hela landet 2,2 %). Andelen arbetslösa inom K5-området har ökat med en procentenhet under granskningsperioden. År 2005 var andelen i medeltal 6 % och år 2011 cirka 7 %. Arbetslösheten har minskat något i hela landet. År 2011 fanns det flest arbetslösa i Kaskö och minst i Närpes. Figur 26: Arbetslösa, % av arbetskraften () K5 Vshp Koko maa Andelen svårsysselsatta personer i åldern år har ökat inom K5-området i medeltal med en procentenhet (år 2005 cirka 2 % och år 2011 cirka 3 %). Andelen är något mindre än andelen i hela landet (4 %). Inom samkommunens område var andelen svårsysselsatta störst i Kaskö och minst i Närpes. () Andelen långtidsarbetslösa har ökat inom K5-området under granskningsperioden med i medeltal cirka fyra procentenheter. År 2011 var andelen cirka 20 % (hela landet cirka 23 %). Flest långtidsarbetslösa fanns det i Kaskö (cirka 29 %) och minst i Närpes (cirka 14 %). Andelen långtidsarbetslösa är ganska stor i området. Figur 27: Långtidsarbetslösa, % av de arbetslösa () K5 Vshp Koko maa

27 27 Levnadsvanor och riskfaktorer På basen av ATH-undersökningen kan konstateras att antalet personer i arbetsför ålder som rökte dagligen inom K5-området år 2012 var något lägre än i hela landet. I åldersgruppen år rökte cirka 18 % dagligen och i åldersgruppen år knappt 10 %. Figur 28: Röker dagligen (%) Enligt ATH-undersökningen var den procentuella andelen personer med övervikt i K5- kommunerna i åldersgruppen år (drygt 10 %) något mindre än andelen i hela landet och i åldersgruppen år (drygt 20 %) något större än andelen i hela landet. Figur 29: Andelen personer med övervikt (%) Av invånarna i arbetsför ålder i K5-kommunerna var andelen som uppgav att de använder för mycket alkohol betydligt mindre än i hela landet. Ändå uppgav cirka 23 % i åldersgruppen år (hela landet cirka 40 %) och cirka 10 % i åldersgruppen år (hela landet cirka 25 %) att de använder för mycket alkohol. (Källa: ATH) I ATH-undersökningen uppgav cirka 6 % av personerna i åldern år i K5-området att de använt cannabis under de 12 senaste månaderna. Andelen är en procentenhet högre än andelen i hela landet (hela landet knappt 5 %).

28 28 Andelen invånare i K5-området som uppgav sig använda litet grönsaker i kosten var mindre än i hela landet. I åldersgruppen år uppgav cirka 20 % och i åldersgruppen år cirka 25 % att de använder litet grönsaker i kosten (Källa: ATH-undersökningen). Såsom framgår av följande figur äter invånarna i arbetsför ålder i K5-kommunerna bakverk dagligen. Andelen är större än i hela landet. Figur 30: Äter bakverk o.d. dagligen ( %) På basen av ATH-undersökningen ansåg knappt 5 % av åldersgruppen år och cirka 5 % av åldersgruppen år att de har spelproblem. Munhygienen inverkar på människans hälsotillstånd som helhet. Andelen personer som borstar tänderna minst två gånger om dagen i K5-kommunerna var knappt 60 % i alla åldersgrupper. Andelen är något mindre än i hela landet (ATH-undersökningen). Andelen är överraskande låg. Enligt ATH-undersökningen var andelen personer som motionerar aktivt (regelbundet flera timmar per vecka) i K5-kommunerna i åldersgruppen år knappt 20 % (mindre än i hela landet) och i åldersgruppen år cirka 15 % (något mera än i hela landet). Siffrorna är oroväckande låga. Av följande figur framgår att den procentuella andelen personer i arbetsför ålder i K5-området som uppgav sig alltid använda cykelhjälm vid cykelåkande är betydligt mindre än i hela landet. Cykelhjälmen kan förhindra allvarliga skallskador, invalidisering och till och med dödsfall om man cyklar omkull. Figur 31: Använder alltid cykelhjälm vid cykelåkning ( %)

29 29 Sömnen är viktig för den fysiska, psykiska, sociala och kognitiva välfärden. I ATH-undersökningen var andelen invånare som uppgav sig ha lidit av sömnlöshet under de 30 senaste dagarna något mindre i K5-kommunerna än i hela landet, men den procentuella andelen var ändå ganska stor (20-54 år cirka 30 % och år cirka 35 %). Hälsotillstånd Andelen personer i åldern år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa inom K5- området har ökat med en procentenhet under granskningsperioden. År 2005 var andelen cirka 21 % och år 2011 var den cirka 22 %. Figur 32: Personer i åldern år som fått sjukdagpenning på grund av psykisk ohälsa / 1000 personer i samma ålder () Koko maa Vshp K , , , , ,5 22 Antalet personer i åldern år som på grund av diabetes har rätt till specialersättningsgilla läkemedel har ökat inom K5-området med 2 procent under granskningsperioden. År 2005 var andelen cirka 3 % och år 2011 cirka 5 % (hela landet cirka 5 %). (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) Indexet förlorade levnadsår (PYLL = Potential Years of life Lost) visar antalet levnadsår som gått förlorade bland befolkningen på grund av dödsfall som skett före 80 års ålder per invånare (utgående från valda dödsorsaker som kunde förebyggas). På riksnivå minskar de förlorade levnadsåren (år 2009 var antalet 7599). Även inom K5-området är trenden sjunkande (år

30 var antalet 6364 och år 2009 var det 5600). Inom K5-området var antalet förlorade levnadsår minst i Malax och störst i Kristinestad (obs! inga siffror finns att tillgå för Kaskö och Korsnäs). Figur 33: Förlorade levnadsår (PYLL) i åldrarna 0-80 år / invånare (Källa: Den elektroniska välfärdsberättelsen) K5 Vshp Koko maa Oroväckande många av invånarna i K5-området uppgav i ATH-undersökningen att de ansåg att deras hälsa är endast medelmåttig eller sämre. I åldersgruppen år uppgav cirka 30 % och i åldersgruppen år cirka 45 % att de ansåg hälsan vara medelmåttig eller sämre. Figur 34: Hälsan upplevs vara medelmåttig eller sämre (%) Även andelen personer som har depressionssymtom är oroväckande. Invånarna i K5-kommunerna uppgav att de haft depressionssymptom under minst 2 veckors tid enligt följande: åldersgruppen år cirka 30 % och åldersgruppen år cirka 20 %. Figur 35: Har haft depressionssymtom i minst 2 veckor (%)

31 31 Enligt ATH-undersökningen var andelen personer i åldern år med avsevärd psykisk belastning cirka 15 % (hela landet cirka 15 %) och i åldersgruppen år cirka 8 % (hela landet cirka 10 %). Självmordstankar förekom hos personer i arbetsför ålder i mindre utsträckning än i hela landet. Andelen i åldersgruppen år var cirka 3 % (hela landet cirka 7 %) och i åldersgruppen år cirka 1 % (hela landet cirka 3 %). Upplevd livskvalitet och delaktighet Invånarna i K5-kommunerna ansåg att deras livskvalitet (WHOQOL-8) i genomsnitt är god enligt följande: åldersgruppen år cirka 55 % och åldersgruppen år cirka 55 %. Resultaten avviker inte mycket från situationen i hela landet. Figur 36: Anser att deras livskvalitet i genomsnitt är god (%) Enligt ATH-undersökningen var andelen personer som under de 4 senaste veckorna känt sig lyckliga i K5-kommunerna på samma nivå som i hela landet. Av personerna i åldern år har drygt 40 % och i åldern drygt 40 % känt sig lyckliga under de senaste 4 veckorna. På basen av ATH-undersökningen var den procentuella andelen personer som känt sig ensamma cirka 6 % (20-74 år). Andelen är något lägre än i hela landet.

32 32 De som besvarade ATH-undersökningen var mycket nöjda med säkerheten i det område där de bor, eftersom nästan 90 % i alla åldersgrupper uppgav att de är nöjda med säkerheten där de bor. Figur 37: Nöjda med säkerheten i bostadsområdet (%) Enligt ATH-undersökningen är invånarna i K5-kommunerna något nöjdare med förhållandena där de bor än invånarna i hela landet. Cirka 80 % av personerna i åldern år och cirka 85 % i åldern år uppgav sig vara nöjd med förhållandena där de bor. Knappt 15 % av åldersgruppen år och cirka 3 % av åldersgruppen uppgav att de blivit utsatta för våld eller hot om våld. Andelen är något under andelen i hela landet. Figur 38: Blivit utsatt för våld eller hot om våld (%) Invånarna i K5-kommunerna litade på beslutsfattandet i den egna kommunen enligt följande: i åldersgruppen år var vitsordet knappt 3 och i åldersgruppen år drygt 3 (på skalan 0-5). Figur 39: Tilliten till den egna kommunens beslutsfattande (medelvärde)

33 33 Tilliten till den offentliga hälso- och sjukvården är på ungefär samma nivå som i hela landet. Personerna i åldern år gav vitsordet cirka 3,5. Tilliten till den offentliga socialvården var något högre i K5-kommunerna än i hela landet. Vitsordet i åldersgruppen år var drygt 3 (ATH-undersökningen). På basen av ATH-undersökningen avviker inte andelen invånare som deltar aktivt i K5- kommunerna från andelen i hela landet. I åldersgruppen år var andelen cirka 30 % och i åldersgruppen år knappt 30 %. Följande figur visar att invånarna i K5-kommunerna håller något aktivare kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet än i hela landet. Figur 40: Håller kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet (%) Andelen invånare i K5-kommunerna som deltar i kulturföreningsverksamhet är ungefär på samma nivå som i hela landet i åldersgruppen år, medan deltagandet i idrottsföreningar i K5- kommunerna är aktivare än i hela landet i alla åldersgrupper. (ATH-undersökningen)

34 34 Arbets- och/eller funktionsförmåga Andelen personer i åldern år som fått invalidpension på grund av psykiska problem eller beteenderubbning inom K5-området har ökat med cirka en procentenhet under granskningsperioden. År 2005 var andelen cirka 3 % och år 2011 cirka 4 % (hela landet cirka 4 %). Figur 41: Personer i åldern år som får invalidpension på grund av psykiska problem eller beteenderubbning, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K5 2,8 3 3,2 3,4 3,6 3,8 4 Andelen personer i åldern inom K5-området som fått invalidpension har varit cirka 9 % under granskningsperioden, vilket är samma nivå som i hela landet. Figur 42: Andelen personer i åldern år som får invalidpension, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K Andelen personer som fått invalidpension på grund av sjukdomar i det muskuloskeletala systemet inom K5-området har hållits på 2 % under granskningsperioden, vilket är lika stor andel som i hela landet. Figur 43: Personer som får invalidpension på grund av sjukdomar i det muskuloskeletala systemet, % av personer i åldern år

35 35 2,5 2 1,5 1 0, K5 Vshp Koko maa Människornas egen uppfattning om arbetsförmågan är viktig. Följande figur visar att i ATHundersökningen var antalet personer som bedömde att deras arbetsförmåga har minskat något större i K5-kommunerna än i landet som helhet. Drygt 20 % (hela landet knappt 20 %) av åldersgruppen år bedömer att arbetsförmågan försämrats, medan andelen i åldersgruppen år redan är cirka 50 % (hela landet drygt 40 %). Oroväckande var att knappt 20 % av åldersgruppen år (hela landet knappt 30 %) bedömde att de inte kommer att orka arbeta tills de uppnår normal pensionsålder. I åldersgruppen år var andelen drygt 20 % (hela landet drygt 30 %). Figur 44: Bedömer att arbetsförmågan försämrats (%) Att kombinera familj och arbete är inte alltid lätt. ATH-undersökningen utvisar att båda åldersgrupperna (20-54 år och år) känner att de försummar sitt hem på grund av arbetet. De procentuella andelarna var oroväckande stora och något större än andelen i hela landet. I åldersgruppen år uppgav cirka 45 % (hela landet knappt 40 %) och i åldersgruppen år cirka 43 % (hela landet cirka 40 %) att de försummar hemmet på grund av arbetet. Figur 45: Känner att de försummar sitt hem på grund av arbetet (%)

36 36 Mindre än 5 % av åldersgruppen år och cirka 5 % av åldersgruppen år uppgav att de hjälper sin make/maka med nedsatt funktionsförmåga i hemmet (ATH-undersökningen). SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER VÄLFÄRDEN FÖR PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER STYRKOR Trygg boendemiljö, boendet fortfarande förmånligt Lägre arbetslöshet än i hela landet (obs! kommunvisa skillnader!) Antalet förlorade levnadsår (PYLL-indexet) har minskat (obs! kommunvisa skillnader) Andelen personer som röker av personerna i arbetsför ålder är mindre än i landet som helhet Självmordstankar förekommer i mindre utsträckning än i hela landet Tilliten till den egna kommunens beslutsfattande samt den offentliga social- och hälso- och sjukvården är större än i landet som helhet Något över hälften av de som deltog i ATH-undersökningen ansåg att de i genomsnitt har en god livskvalitet Större deltagande i idrottsföreningarnas verksamhet än i landet som helhet Antalet personer som får arbetslöshetspension har hållits på samma nivå under granskningsperioden ( ) SVAGHETER Dåliga kollektivtrafikförbindelser De ekonomiska svårigheterna har ökat Andelen långtidsarbetslösa och svårsysselsatta har ökat Cirka 25 % av de som besvarade enkäten använder för mycket alkohol (enligt egen bedömning) Cannabisanvändning kan märkas (cirka 6 % i åldern år) Kosten kunde förbättras (bl.a. ätande av sötsaker) Spelproblem kan märkas Egenvården av tänderna kunde förbättras Liten andel som motionerar regelbundet Personerna i arbetsför ålder upplever att deras hälsa och arbetsförmåga är dålig, psykisk belastning och sömnsvårigheter

37 37 Depressionssymtomen och psykisk ohälsa har ökat bland personer i arbetsför ålder Cirka 20 % bedömer att de inte kommer att orka arbeta tills de uppnår pensionsålder Problem med att kombinera arbete och familj (cirka 45 %) Diabetesfallen har ökat (40-64 år) Cykelhjälm används i mindre utsträckning än i hela landet (olycksfallsrisken) SLUTSATSER De ekonomiska problemen på nationell nivå får återverkningar även på K5-området i form av ökad arbetslöshet och ökad långvarig arbetslöshet och medför ekonomiska utmaningar för de enskilda kommuninvånarna. Även då det gäller personer i arbetsför ålder kan konstateras att marginalerna ökar. I huvudsak mår invånarna bra men det finns också de som inte mår bra. Sjukligheten bland personer i arbetsför ålder ökar (om inga åtgärder vidtas), psykisk ohälsa och rusmedelsproblemen ökar ytterligare. Detta leder till förtidspensioneringar och mera sjukledigheter. Servicebehovet ökar och kommunernas kostnader stiger. Det lönar sig för kommunerna att satsa på arbets- och funktionsförmågan hos de som är i arbetsför ålder och att göra det lättare för denna grupp att kombinera arbete och familj. En boendemiljö som upplevs vara god, högklassig och trygg stöder välfärden DE ÄLDRE Se även K5-samkommunens äldreomsorgsstrategi på internetadressen (färdigställs under år 2013) Se även uttalande av medborgarrådet för äldre personer (Vasa universitet) Levnadsförhållanden Såsom konstaterades i föregående kapitel är K5-området ännu en trygg och god boendemiljö för familjer i alla åldrar. I ATH-undersökningen framkom att de dåliga kollektivtrafikförbindelserna inverkar negativt på välfärden för områdets invånare, vilket är en utmaning. Kollektivtrafikförbindelserna inverkar avsevärt på levnadsförhållandena för områdets invånare, eftersom K5-området är landsbygdsdominerat med långa avstånd. Av följande figur kan konstateras att de som fyllt 75 år var den grupp som mest (nästan 40 %) upplevde att de dåliga trafikförbindelserna försvårar det dagliga livet i området. Detta kan bli en av de största orsakerna till att en äldre person blir tvungen att flytta från sitt hem för att komma närmare servicen under sina sista levnadsår. Figur 46: Dåliga trafikförbindelser upplevs som störande (%)

38 38 Dessutom ger ATH-undersökningen vid handen att även de äldre har ekonomiska utmaningar, eftersom cirka 35 % av de som fyllt 75 år uppgav att det är svårt att täcka utgifterna med inkomsterna. Av de som fyllt 75 år inom K5-området bodde 88,6 % år hemma år 2011 (hela landet 89,6 %). Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att % av de som fyllt 75 år ska bo hemma. Andelen hemmaboende har minskat något under granskningsperioden trots att den borde öka ytterligare enligt de nationella rekommendationerna. Figur 47: Personer i åldern 75 år och över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen) 90 89, , , ,5 86 K5 Vshp Koko maa År 2011 fick cirka 11 % av de som fyllt 75 år regelbunden hemvård. Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att % av de som fyllt 75 år ska få regelbunden hemvård. Den regelbundna hemvården borde utökas inom området i enlighet med de nationella riktlinjerna. Figur 48: Personer i åldern 75 år och över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen)

39 39 Koko maa Vshp K År 2011 omfattades cirka 5 % av de som fyllt 75 år av stöd för närståendevård. Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att 5-6 % av de som fyllt 75 år ska omfattas av stöd för närståendevård. Antalet personer som får stöd för närståendevård har hållits konstant under granskningsperioden. Figur 49: Klienter i åldern 75 år och över som omfattades av stöd för närståendevård under året, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K Antalet klienter som fyllt 75 år och som är klienter inom effektiverat serviceboende för äldre var cirka 6 % år Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer är målsättningen att 5-6 % av de som fyllt 75 år ska vara klienter inom effektiverat serviceboende. Antalet har ökat under granskningsperioden och uppfyller nu den nationella rekommendationen. Figur 50: Klienter i åldern 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 31.12, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen)

40 K5 Vshp Koko maa Enligt Social- och hälsovårdsministeriets och Finlands kommunförbunds kvalitetsrekommendationer ska högst 3 % av befolkningen i samma ålder bo på åldringshem eller vara i långvarig institutionsvård. Andelen personer i åldern 75 år och över som är i långvarig institutionsvård har minskat under granskningsperioden i enlighet med de nationella rekommendationerna, men år 2011 var andelen ännu cirka 5 %, dvs. ungefär två procent större än rekommendationerna. Figur 51: Personer i åldern 75 år och över inom långvarig institutionsvård, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen) K5 Vshp Koko maa Andelen personer som fyllt 65 år och som får full folkpension inom K5-området har minskat med en procentenhet under granskningsperioden och var år 2011 cirka 3 % (hela landet cirka 3 %). Figur 52: Personer i åldern 65 år och över som fått full folkpension, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen)

41 41 Koko maa Vshp K Den procentuella andelen personer i åldern 75 år och över som bor ensamma har hållits konstant under granskningsperioden. År 2011 var andelen inom K5-området cirka 44 % (hela landet cirka 49 %). Figur 53: Ensamboende i åldern 75 år och över, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K Levnadsvanor och riskfaktorer På basen av ATH-undersökningen kan konstateras att antalet personer som rökte dagligen inom K5-området år 2012 var något lägre än i hela landet i alla åldersgrupper. I åldersgruppen 75 år och över kan konstateras att endast några procent rökte dagligen. Figur 54: Röker dagligen (%)

42 42 Enligt ATH-undersökningen var den procentuella andelen personer med övervikt bland de som fyllt 75 år knappt 20 %. Figur 55: Andelen personer med övervikt I åldersgruppen 75 år och över inom K5-området var andelen som uppgav att de använder för mycket alkohol något mindre än i hela landet. Cirka 18 % uppgav att de använder för mycket alkohol. Andelen invånare i K5-området som uppgav sig använda litet grönsaker i kosten var mindre än i hela landet. I åldersgruppen 75 och över uppgav knappt 40 % att de använde litet grönsaker i sin kost (Källa: ATH-undersökningen). Såsom framgår av följande figur äter de som fyllt 75 år i K5-kommunerna bakverk o.d. dagligen. Av de som fyllt 75 år svarade cirka 25 % att de äter bakverk dagligen. Figur 56: Äter bakverk o.d. dagligen ( %)

43 43 Enligt ATH-undersökningen ansåg cirka 8 % av de som fyllt 75 år att de hade spelproblem. Detta är något fler än i hela landet. Munhygienen inverkar på människans hälsotillstånd som helhet. Andelen personer som borstar tänderna minst två gånger om dagen i K5-kommunerna var knappt 60 % i alla åldersgrupper. Andelen är något mindre än i hela landet (ATH-undersökningen). Andelen är överraskande låg. Ingen av de som fyllt 75 år uppgav i ATH-undersökningen att de motionerar aktivt (regelbundet flera timmar i veckan). Detta är oroväckande med tanke på funktionsförmågan och hälsan. Av följande figur framgår att den procentuella andelen personer i åldern 75 år och över i K5- området som uppgav sig alltid använda cykelhjälm vid cykelåkande är betydligt mindre än i hela landet. Mindre än 10 % av de som fyllt 75 år uppgav sig alltid använda cykelhjälm vid cykelåkande. Cykelhjälmen kan förhindra allvarliga skallskador, invalidisering och till och med dödsfall om man cyklar omkull. Figur 57: Använder alltid cykelhjälm vid cykelåkning ( %)

44 44 Sömnen är viktig för den fysiska, psykiska, sociala och kognitiva välfärden. I ATH-undersökningen uppgav nästan 40 % av de som fyllt 75 år i K5-området att de lidit av sömnlöshet under de 30 senaste dagarna. Antalet höftfrakturer hos personer som fyllt 65 år inom K5-området har hållits så gott som konstant under granskningsperioden. År 2011 var andelen inom K5-området 0,7 % (hela landet 0,8 %). Figur 58: Höftfraktur hos personer i åldern 65 år och över, % av befolkningen i samma ålder (Den elektroniska välfärdsberättelsen) 1,2 1 0,8 0,6 0, ,2 0 K5 Vshp Koko maa I ATH undersökningen uppgav cirka 30 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna att de fallit omkull från gående. Andelen motsvarar nivån i hela landet. Hälsotillstånd Antalet personer som fyllt 65 år och har rätt till specialersättningsgilla läkemedel har minskat med ett par procent inom K5-området. År 2011 var andelen cirka 60 % (hela landet cirka 62 %). Figur 59: Personer i åldern 65 år och över med rätt till specialersättningsgilla läkemedel, % (Den elektroniska välfärdsberättelsen) Koko maa Vshp K

45 45 Oroväckande många av de som fyllt 75 år i K5-området uppgav i ATH-undersökningen att de ansåg att deras hälsa är endast medelmåttig eller sämre (drygt 60 %). Figur 60: Hälsan upplevs vara medelmåttig eller sämre (%) Även andelen personer som har depressionssymtom är oroväckande. Av de invånare i K5-området som fyllt 75 år uppgav cirka 30 % att de haft depressionssymtom i minst 2 veckors tid under de senaste 12 månaderna. Andelen är större än andelen i hela landet. Figur 61: Har haft depressionssymtom i minst 2 veckor (%) Enligt ATH-undersökningen var andelen personer med betydande psykisk belastning i åldersgruppen 75 år och över drygt 10 % (hela landet cirka 7 %). Självmordstankar förekom hos cirka två procent. Upplevd livskvalitet och delaktighet Drygt 40 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna ansåg att deras livskvalitet i genomsnitt är god (WHOQOL-8). Figur 62: Anser att deras livskvalitet i genomsnitt är god (%)

46 46 Enligt ATH-undersökningen ansåg knappt 40 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna att de varit lyckliga under de 4 senaste veckorna (hela landet cirka 50 %). På basen av ATH-resultaten ansåg nästan 15 % av de som fyllt 75 år att de är ensamma. Andelen är något större än andelen i hela landet. De som besvarade ATH-undersökningen var mycket nöjda med säkerheten i det område där de bor, eftersom nästan 90 % i alla åldersgrupper uppgav att de är nöjda med säkerheten där de bor. Enligt ATH-undersökningen är invånarna i K5-kommunerna något nöjdare med förhållandena där de bor än invånarna i hela landet. Figur 63: Nöjda med säkerheten i bostadsområdet (%) Följande figur visar att knappt 5 % av de som fyllt 75 år uppgav att de blivit utsatta för våld eller hot om våld. Andelen är något större än andelen i hela landet. Även andelen personer som fyllt 75 år och som under de 12 senaste månaderna blivit utsatta för fysiskt hot var något större än i hela landet (K5 knappt 5 %, hela landet cirka 1 %). Cirka 4 % av personerna i åldern 75 år och över hade blivit utsatt för hot eller utpressning under de 12 senaste månaderna. Även detta är något mera än i hela landet.

47 47 Figur 64: Blivit utsatt för våld eller hot om våld (%) Invånarna i åldern 75 år och över inom K5-området litade något mera på beslutsfattandet i sin hemkommun är vad som var fallet i hela landet. Figur 65: Tilliten till den egna kommunens beslutsfattande (medelvärde) Likaså litade de som fyllt 75 år mera på den offentliga hälso- och sjukvården samt socialvården än de yngre åldersgrupperna. På basen av ATH-undersökningen avviker inte andelen invånare som deltar aktivt i K5- kommunerna, drygt 20 %, från andelen i hela landet. Följande figur visar att invånarna i åldern 75 år och över i K5-kommunerna håller något aktivare kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet än i hela landet. Figur 66: Håller kontakt med vänner och släktingar utanför hushållet, %

48 48 Andelen personer i åldern 75 år och över i K5-kommunerna som deltar i kulturföreningsverksamhet var drygt 20 %, vilket är något större än andelen i hela landet. I idrottsföreningsverksamhet deltar alla åldersgrupper i K5-kommunerna aktivare än i hela landet. Över 80 % av de som fyllt 75 år uppgav att de deltar aktivt i någon motions- eller idrottsförening (ATH-undersökningen). Arbets- och/eller funktionsförmåga Drygt 20 % av de som fyllt 75 år i K5-kommunerna uppgav att de har stora svårigheter att klara av de vardagliga rutinerna och aktiviteterna (ADL+IADL). Svarsprocenten följer samma trend som i hela landet. Enligt ATH-undersökningen uppgav cirka 20 % av de som fyllt 75 år i K5-området att de hjälper sin maka/make med nedsatt funktionsförmåga i hemmet. Andelen är ungefär fem procent större än i hela landet. Enligt ATH-undersökningen är andelen personer som fyllt 75 år och inte klarar av att gå 500 meter cirka 25 %, vilket är något större än i hela landet. SAMMANDRAG AV INFORMATIONEN FRÅN INDIKATORERNA SOM BESKRIVER DE ÄLDRES VÄLFÄRD STYRKOR Trygg boendemiljö Tilliten till den egna kommunens beslutsfattande samt den offentliga social- och hälsovården är stor De äldre håller aktivare kontakt med personer utanför hushållet än i hela landet Cirka 20 % av de som fyllt 75 år sköter sin maka/make De äldres ekonomiska situation håller på att förbättrats (t.ex. andelen personer som fyllt 65 år och som lever enbart på folkpension har minskat)