REGIONAL VÄLFÄRDSBERÄTTELSE FÖR KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD

Transkript

1 KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL - OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD RANNIKKO-POHJANMAAN SOSIAALI- JA PERUSTERVEYDENHUOLLON KUNTAYHTYMÄ REGIONAL VÄLFÄRDSBERÄTTELSE FÖR KUST-ÖSTERBOTTENS SAMKOMMUN FÖR SOCIAL- OCH PRIMÄRHÄLSOVÅRD Godkänd av samkommunfullmäktige / 7 Finskspråkig text: Kristiina Strandman (Tmi Kristiina Strandman, Korrekturläsning, layout: samkommunen K5 Svenskspråkig översättning: samkommunen K5 Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård Eriksvägen 15, Malax Rannikko-Pohjanmaan sosiaali- ja perusterveydenhuollon kuntayhtymä Erikintie 15, Maalahti

2 Innehållsförteckning 1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH DESS STRUKTURER INOM K5-SAMKOMMUNENS OMRÅDE FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD STRUKTURERNA FÖR FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD VÄLFÄRDSBERÄTTELSEN UTVÄDERINGEN AV FÖREGÅENDE PERIOD VÄLFÄRD OCH LIVSKRAFT INOM K5-SAMKOMMUNENS OMRÅDE SAMKOMMUNENS OMRÅDE OCH BEFOLKNING (se bilaga 1) BARN OCH UNGA (se bilaga 2) PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER (se bilaga 3) ÄLDRE (se bilaga 4) SAMMANDRAG FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD INOM K5-SAMKOMMUNENS OMRÅDE VISION DVS. STRATEGISKA MÅLSÄTTNINGAR FRÄMJANDE AV VÄLFÄRDEN I SAMKOMMUNENS STRATEGISKA LEDNINGSKONTEXT K5-SAMKOMMUNENS REGIONALA ÅTGÄRDER, MÄTARE OCH UTVÄRDERING ( ) VERKSTÄLLANDE Figurförteckning Figur 1: K5-samkommunens välfärdsfrämjande verksamhetsmiljö... 5 Figur 2: K5-områdets servicenätverk 2019, utkast... 8 Figur 3: Kommuner och regionkommuner i Landskapet Österbotte (Bildkälla: Österbottens förbund) Figur 4: Demografisk försörjningskvot Figur 5: Arbetslöshetsgrad, årsmedeltal Figur 6: Kommunens allmänna risk för fattigdom Figur 7: Fpa:s åldersstandardiserades sjuklighetsindex Figur 8: PYLL-index (förlorade levnadsår) Figur 9:Klinter inom barnskyddets öppenvård, 0-17 åringar under ett år, % av befolkningen i samma ålder Figur 10: åriga personer utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder Figur 11: Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldrarna år Figur 12: Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri/1000 i åldrarna 0-12 år Figur 13: Långtidsarbetslösa, % av de arbetslösa Figur 14: Svårsysselsatta (strukturell arbetslöshet), % av åringarna Figur 15: Rehabiliteringskostnader FPA, euro / invånare Figur 16: Antalet besök inom psykiatrisk öppenvård för vuxna/1000 personer som fyllt 18 år Figur 17: Personer i åldrarna 75 år och över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder Figur 18: Stöd för närståendevård, personer i åldrarna 75 år och över som vårdats under året, % av befolkningen i samma ålder

3 Figur 19: Personer i åldrarna 75 år och över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder Figur 20: Klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 31.12, % av befolkningen i samma ålder Figur 21: Klienter i åldrarna 75 år och över på ålderdomshem eller i långvarig institutionsvård på hälsovårdscentraler 31.12, % av befolkningen i samma ålder Figur 22: Främjande av välfärd i en referensram för samkommunens strategiska ledande Tabellförteckning Tabell 1: Nöjd med livet för närvarande, % av eleverna Tabell 2: Intresse för skolan, % av eleverna (2017) Tabell 3: Lärarna är inte intresserade av hur det står till med eleverna, % av eleverna (2017) Tabell 4: Åtgärder, mätare och utvärdering BILAGOR Liitepaketti 1: Samkommunens område och befolkning Liitepaketti 2: Barn och unga Liitepaketti 3: Personer i arbetsför ålder Liitepaketti 4: Äldre 2

4 1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD OCH DESS STRUKTURER INOM K5- SAMKOMMUNENS 1 OMRÅDE 1.1 FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD Flera lagar (till exempel kommunallagen, lagen om hälso- och sjukvård, socialvårdslagen) förpliktar kommunerna att främja välfärd. Alla kommunala förvaltningars grundläggande uppgift är att främja välfärden i samarbete med den privata och tredje sektorn, men även kommuninvånarnas ansvar för sin egen välfärd och hur den inverkar på närmiljön är viktigt. Kommunernas satsningar för att främja befolkningens välfärd och minska välfärdsskillnaderna har ökat. Det finns ett klart samband mellan kommunernas livskraft och befolkningens välfärd. Trots detta ökar de socioekonomiska skillnaderna fortfarande. Detta kan bland annat ses som ökande hälso- och utbildningsskillnader, ekonomisk ojämlikhet, utslagning och som en differentiering mellan bostadsområden. Medikaliseringen av normala livshändelser har lyfts fram som en av utmaningarna för väfärdsfrämjandet Begreppet välfärd är problematiskt och man har försökt definiera det på många olika sätt. Definitionen varierar beroende på referensramen samt ur vilken synvinkel den definieras eller vem som definierar den. Någon allmänt accepterad definition finns inte och det är heller inte målet med denna välfärdsberättelse. På grund av det ovannämnda är det också svårt att mäta välfärd. Mätningen baseras således mycket på tillgängliga statistikuppgifter om brister i välfärden, vilka alltid beskriver det förflutna med cirka två års fördröjning. Laitinen (2008) konstaterar också att det är lockande att göra förenklingar i den mångfacetterade definitionen av välfärd men att det samtidigt är vilseledande. Välfärden inbegriper en bred variation av förutsättningar, fenomen och materia som inverkar på livet och som påverkar hur bra, högklassigt eller lyckat en individs eller ett samhälles liv är. 5 Utgående från forskning kan välfärden i första hand främjas genom att stärka faktorer som skyddar välfärd och hälsa som bland annat utgörs av kognitiv och social aktivitet, god psykisk hälsa, förebyggande av rökning och droganvändning, tillräcklig nattsömn, hälsosam kost och motion. Å 1 Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, i dokumentet används den allmänt accepterade förkortningen, sk K5 2 Välfärdsberättelse för samkommunen K Österbottens välfärdsstrategi jfr. 5 se. t.ex. Laitinen Arto (2008) Joseph Raz ja hyvinvoinnin ulottuvuudet, Allardt Erik 1976, Minna Zechner (2014) (toim.) Hyvinvointitieto: kokemuksellista, hallinnollista ja päätöksentekoa tukevaa? Seinäjoen ammattikorkeakoulun julkaisusarja A, tutkimuksia 15, Suomalaisten hyvinvointi (2014) Toimittaneet Marja Vaarama, Sakari Karvonen, Laura Kestilä, Pasi Moisio & Anu Muuri. 3

5 andra sidan kan välfärd och hälsa främjas genom att minska på kända riskfaktorer, såsom bland annat övervikt, högt blodtryck, höga kolesterolvärden och diabetes STRUKTURER FÖR FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD Kust-Österbottens samkommuns medlemskommuner (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) har bildat ett samarbetsområde i enlighet med lagen om kommun- och servicestrukturreformen (169/2007) med ett befolkningsunderlag på cirka invånare. Samkommunen inledde sin verksamhet och fungerar enligt beställar-utförarmodellen. Samkommunen fungerar som beställare, vilket betyder att samkommunen beslutar om servicens omfattning, kvalitet och utförande i samarbete med medlemskommunerna. Samkommunen kan ordna verksamheten i form av egen produktion, i medlemskommunernas regi eller genom köptjänst av tredje part. Samkommunen beställer största delen av sina tjänster av medlemskommunerna som producerar tjänsterna som offentliga tjänster för sina invånare. 8 Förutom social- och hälsovårdstjänster handhar K5-samkommunen avtalade uppgifter inom landsbygdsförvaltningen. Samkommunen har ingått ett avtal med Landsbygdsverket om utbetalningen av stöd till jordbrukarna i området. Dessa uppgifter utförs vid fyra verksamhetspunkter och en sidopunkt. Landsbygdsförvaltningen deltar för sin del i temagruppsarbetet i anslutning till landskapsreformen. Enligt lagen om hälso- och sjukvård ska kommunen ha strukturer för främjande av välfärd. Alla medlemskommuner inom K5-samkommunen har en välfärdsarbetsgrupp och en ansvarsperson för den välfärdsfrämjande verksamheten. Sakkunniga inom K5-samkommunens centralförvaltning och de regionala tjänsterna sammankallar dessutom vid behov till forum som behandlar ärenden i anslutning till främjande av välfärd. 9 Befolkningens påverkansorgan i medlemskommunerna är ungdoms-, handikapp- och äldreråd. Dessutom fungerar mentalvårdsrådet och integrationsrådet som samkommunens regionala påverkansorgan. I figur 1 beskrivs K5-samkommunens verksamhetsmiljö för främjande av välfärd. Denna påverkas av det egna området och av samarbete med aktörer både på nationell nivå och landskapsnivå. 6 Päivikki Koponen, Katja Borodulin, Annamari Lundqvist, Katri Sääksjärvi och Seppo Koskinen, red. Hälsa, funktionsförmåga och välfärd i Finland undersökningen FinHälsa Institutet för hälsa och välfärd (THL). Raport 4/2018, 236 sidor. Helsingfors Se landskapsreformen, sporrar för främjande av välfärd och planerade indikatorer för kommunerna, tillgänglig 8 Verksamhetsberättelse och bokslut K5 samkommunens välfärdsberättelse

6 Figur 1: K5-samkommunens välfärdsfrämjande verksamhetsmiljö 1. 3 VÄLFÄRDSBERÄTTELSE Kommunen ska en gång per fullmäktigeperiod ta fram en välfärdsberättelse och årligen ge en rapport om de åtgärder som har vidtagits (lagen om hälso- och sjukvård). Välfärdsberättelsen är kommunernas arbetsredskap för strategiskt ledarskap och beslutsfattande. Den hjälper till att få en uppfattning om områdets styrkor och svagheter och att rikta resurser för att minska välfärdsskillnaderna i området samt upprätthålla och främja välfärd. 10 Alla medlemskommuner inom K5-samkommunen har välfärdsberättelser. Dessutom har samkommunen en regional välfärdsberättelse. Främjande av välfärd ses som kärnan i kommunernas och samkommunens strategi. Åtgärderna för främjande av välfärd utvärderas årligen som en del av utvärderingen av verksamheten i samband med bokslutet. Samkommunstyrelsen beslöt vid sitt sammanträde ( ) att samkommunens regionala välfärdsberättelse ska uppdateras och att samkommunen också vid behov ska stöda uppdateringen av medlemskommunernas välfärdsberättelser. 2 UTVÄDERING AV FÖREGÅENDE PERIOD Främjande av välfärd värderas högt i landskapet Österbotten. Exempel på detta är både kommunernas aktiva välfärdsfrämjande arbete och det gemensamma aktiva forsknings- och 10 K5-samkommunens välfärdsberättelse ; Österbottens välfärdsstrategi

7 utvecklingsarbetet. 11 Landskapet Österbotten placerar sig i toppen av välfärdsundersökningar och - statistik. Gemenskap och delaktighet har lyfts fram som särskilda styrkor ur välfärdssynvinkel. Trots de goda forskningsresultaten måste man kontinuerligt arbeta för att upprätthålla välfärden och för att minska välfärdsskillnaderna. Österbottens resultat från den regionala undersökningen om vuxenbefolkningens hälsa och välfärd (ATH), som utarbetas av Institutet för hälsa och välfärd (THL), färdigställdes i mars Enligt resultaten ökar välfärdsskillnaderna bland österbottningarna och Österbottens försprång inom välfärd, som tidigare lyfts fram, har minskat i förhållande till övriga områden. 12 Därför beslöts att minskningen av välfärds- och hälsoskillnaderna mellan områdena och befolkningsgrupperna ska lyftas fram som områdets gemensamma välfärdspolitiska utmaning. Landskapet Österbottens regionala välfärdsstrategi utarbetades under ledning av Österbottens förbund och då utmanades hela området och dess befolkning till välfärdstalko. K5-samkommunens medlemskommuner utarbetade sina välfärdsberättelser ( ). Dessutom utarbetade samkommunens centralförvaltning en regional berättelse 13 som fungerat som en riktlinje i utvecklingen av de regionala tjänsterna ( K5-tjänster ). Utgående från välfärdsberättelsen utnämnde samkommunstyrelsen följande fyra delområden för den välfärdsfrämjande verksamheten: föräldraskap, ungdomarnas välfärd, arbetshälsa och de äldres välfärd. Granskningen av den tidigare perioden berör ovannämnda delområden inom beställarorganisationen och grundar sig enligt överenskommelse på uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet samt andra dokument och statistikuppgifter. 14 Centralförvaltningen och sakkunniga inom regionala tjänster har tillsammans berett ett förslag för hur befolkningens välfärd kunde förbättras i regionen. Det konstaterades att medlemskommunerna redan tillämpar gemensamma förfaringssätt som konstaterats vara välfungerande. Dessutom konstaterades att det fortsättningsvis finns ett behov av att utveckla och ta i bruk nya tjänster och arbetssätt som tillhandahölls gemensamt och regionalt över sektorgränserna. Så inleddes det gemensamma utvecklingsarbetet. TEAVIISARI 15 är en mätare och ett arbetsredskap som kommunerna kan använda. Resultaten beskriver kommunens välfärds- och hälsofrämjande verksamhet. Mätarens värden grundar sig på de uppgifter som kommunerna själva uppgett. Medeltalet för den hälsofrämjande verksamheten i K5-11 Österbottens välfärdsstrategi Institutet för hälsa och välfärd: ATH-undersökning 13 K5 samkommunens välfärdsberättelse Kompletterats och presicerats i diskussioner med sk:s direktör Jarkko Pirttiperä 15 Tillgänglig 6

8 områdets medlemskommuner är 59,2 (0 = sämst, 100 = bäst, baserats på TEAviisaris tal som uppdaterats ). Talet beskriver alltså medlemskommunernas egen bedömning av den hälsofrämjande verksamheten. Medlemskommunernas självvärdering visar att det fortfarande finns utmaningar inom den hälsofrämjande verksamheten. Under utvärderingsperioden ( ) har man inom K5-samkommunens område gjort ett värdefullt och målinriktat, sektorövergripande arbete för att minska välfärdsskillnaderna samt upprätthålla och främja välfärden. Här kan för det första nämnas de enskilda medlemskommunernas interventioner och resursallokeringar, vilka rapporteras i kommunernas egna välfärdsberättelser. Dessa kompletteras dessutom av K5-samkommunens regionala tjänster och resursallokeringar som beskrivs här. Inom samkommunens område är mentalvårdsrådet och integrationsrådet regionala påverkningsinnovationer. För det första har servicenätet inom samkommunens område utvecklats med tyngdpunkt på främjande av välfärd och de delområden som samkommunstyrelsen utsett. I figur 2 finns ett utkast till servicenät för K5-området Samkommunens tjänster har delats in i närtjänster, regionala tjänster och tjänster på specialiserad nivå. Det regionala mentalvårdsarbetet och psykiatrin för personer i alla åldrar, integreringen av invandrare, verksamhetsmodeller för att stöda familjer och föräldraskap, den regionala näringsrådgivningen med därtillhörande ny verksamhet (bl.a. sockersmarta daghem), piloteringar inom distansmedicinska förfaringssätt samt tjänster inom det regionala geriatriska centret för att stöda de äldres välfärd anses vara särskilda styrkor ur välfärdsfrämjandets synvinkel Servicenätet för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård fr.o.m. år 2019, utkast Se. Social- och hälsovårdstjänster i Österbotten i rapporten: Från information till bedömning med bättre tjänster som målsättning. (12 / 2018). THL:s expertgrupp, våren Tillgänglig på 7

9 Figur 2: K5-områdets servicenätverk 2019, utkast 18 För det andra har resurser styrts till gemensamma regionala sakkunniga (näringsrådgivare, rehabiliteringskoordinator, koordinatorer för missburkarvården, talterapeuter, palliativ skötare, integrationskoordinator, minnesskötare och ergoterapeut). Samkommunen har haft för avsikt att inrätta dessa sakkunnigresurser i snabbare takt, men den kommunala ekonomins lågkonjunktur och vårdreformen har fördröjt inrättandet av uppgifterna. 19 De regionala sakkunnigresurserna riktas till delområdena för främjande av välfärd. För det tredje har man med hjälp av projekten lyckats utveckla nya funktioner och få resurser till viktiga utvecklingsbehov. 20 Här kan nämnas de nationella spetsprojekten som en del av vårdreformen samt områdets övriga gemensamma och K5-samkommunens egna projekt, t.ex. projektet i anslutning till integrering av invandrare. Å andra sidan har man beslutat invänta verkställningen av den nationella vård- och landskapsreformen, vilket har lett till att en del regionala planer inte ännu uppdaterats. Nedan finns en förteckning över samkommunens regionala program, god praxis och verksamhetssätt samt allokering av sakkunnigresurser. Dessa har stöttat medlemskommunernas och områdets målinriktade arbete för att upprätthålla och utveckla välfärden samt minska välfärdsskillnaderna i enlighet med de delområden som samkommunstyrelsen utsett. 21 Det konstateras att gjorda interventioner har gällt de delområden inom den välfärdsfrämjande verksamheten som samkommunstyrelsen utsett (föräldraskap, ungdomars välfärd, arbetshälsa, de äldres välfärd). 18 Rannikko-Pohjanmaan kuntayhtymän alueen palveluverkosto vuodesta 2019 alkaen, luonnos Verksamhetsberättelse och bokslut Se projektens hemsida och K5-samkommunens verksamhetsberättelse och bokslut Verksamhetsberättelse och bokslut

10 Servicenätverk: Utveckling av servicenätverket inom K5-samkommunens område, utkast Program: Välfärdsplan för barn och unga Välfärdsberättelse för Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård (Korsnäs, Malax, Kaskö, Närpes och Kristinestad) Värde i vardagen, äldrevårdsstrategi Integrationsprogram för invandrare inom K5-området Mentalvårdsstrategi K5:s antimobbningsplan verksamhetsplan för förebyggande och åtgärdande av mobbning bland barn under skolåldern Plan för verkställande av kvalitetshantering och patientsäkerhet Informationsguide gällande våld i nära relationer Undersökningar: Föräldraskapet och stödåtgärder. En kvantitativ undersökning/kartläggning över föräldrars stödbehov inom K5-samkommunens medlemskommuner God praxis, förfaringssätt, inledande av ny verksamhet: Inledande av verksamheten Sockersmart daghem Etablering och vidareutveckling av psykosociala centrets verksamhet Welcome Office rådgivningstjänst för invandrare Inledande av verksamheten vid geriatriska kunskapscentret Pilotering av distansmedicinska metoder Servering av frukt i stället för kaffebröd vid samkommunens sammanträden Samkommunens personal får använda 1 h/vecka (deltidsanställd, 50 % = 30 min./vecka) för motion på egen hand eller ledd motion eller annan verksamhet som främjar välbefinnandet på arbetstiden. Allokering av sakkunnigresurser: En befattning som näringsrådgivare En befattning som rehabiliteringskoordinator Två befattningar som koordinator för missbrukarvård Befattningar som talterapeut En palliativ skötare och samarbete med Österbottens cancerförening 9

11 En befattning som invandrarkoordinator Tre minnesskötare En befattning som ergoterapeut Projekt: 22 Vård- och landskapsreformen Projektet Bättre vardag Österbottniska projektet Hemma i Finland (som K5-delprojektet En bra Start) Botnia Atlantica/SOS-projekt Projektet Kansa-koulu Projektet PEPP den österbottniska drogförebyggande modellen startade mars Idén till projektet uppstod genom ett samarbete mellan Kust-Österbottens samkommun, Decibel, Nykterhetsförbundet Trafik och Hälsa, Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård r.f. samt Österbottens Kriscenter Valo. PEPP är ett tvåspråkigt, treårigt Leaderprojekt, vars syfte är att utveckla en gemensam drogförebyggande modell till hela Österbotten. Projektet riktar sig till kommuner, skolor, föreningar och föräldrar. Konkret ska projektet resultera i handböcker samt en materialbank. Sammanfattningsvis kan sägas att projektet utvecklar en modell som kan tillämpas av alla vuxna som har en kontaktyta till barn och ungdomar, medan nyttan tillfaller barnen och ungdomarna. Samkommunen deltar i projektet. Sammanfattningsvis så konstateras att K5-samkommunens målinriktade regionala arbete för att främja välfärden nått värdefulla framsteg tillsammans med medlemskommunerna. Samkommunens regionala resursallokeringar kompletterar medlemskommunernas närtjänster och främjar uttryckligen befolkningens jämlika tillgång till tjänster i området. Området kan beskrivas som både framgångsrikt och företagsamt men också sårbart på grund av det ringa befolkningsunderlaget. Detta syns bland annat som svåra regionala rekryteringsproblem och ekonomiska utmaningar inom kommunerna. En framtida utmaning är fortsättningsvis att minska ojämlikheter mellan olika befolkningsgrupper då det gäller att producera och ordna tjänster 23. I fortsättningen måste vi kunna satsa ännu mera på: nät-, spel-, alkohol- och drogberoende i alla åldrar, stöd för barnfamiljer (inkl. unga), arbetshälsa 22 Se projektens hemsidor och K5-samkommunens verksamhetberättelse och budget Budget 2019 och ekonomiplan

12 bland personer i arbetsför ålder, stöd för personer utanför företagshälsovården och främjande av välfärd bland äldre. Dessutom måste K5-samkommunen i fortsättningen fästa särskild uppmärksamhet vid främjandet av välfärd hos människor och befolkningsgrupper som är i den allra svagaste och mest sårbara ställningen i samhället för att kunna minska områdets välfärdsklyftor. I följande avsnitt granskas en del statistikuppgifter i anslutning till välfärd och det ges förslag på regionala åtgärder inför den följande perioden, åren VÄLFÄRD OCH LIVSKRAFT INOM K5-SAMKOMMUNENS OMRÅDE K5-samkommunens statistik beskriver antingen medeltalet eller summan av medlemskommunernas värden som beräknats med Excel-programmet. Statistikkällan finns i fotnoten. Den huvudsakliga källan har varit (THL). Statistikuppgifterna har samlats i tabeller som ingår som skilda bilagor i detta dokument. Indikatorer som beskriver medlemskommunernas servicesystem ingår i medlemskommunernas (producenternas) egna välfärdsberättelser SAMKOMMUNENS OMRÅDE OCH BEFOLKNING (se bilaga 1) Figur 3: Kommuner och regionkommuner i Landskapet Österbotte (Bildkälla: Österbottens förbund) 24 Se. Utvärderingen av social- och hälsovårdstjänsterna i Österbotten i rapporten: Tiedosta arviointiin tavoitteena paremmat palvelut. Sosiaali- ja terveyspalvelut Pohjanmaa (12 / 2018). Asiantuntija-arvio, kevät THL:s sakkunniggrupp. Tillgänglig på 11

13 Kartan visar landskapet Österbotten med områdets kommuner och regionkommuner utmärkta. K5- samkommunens fem kommuner (Kaskö, Korsnäs, Kristinestad, Malax och Närpes) finns i landskapets södra del. Befolkningsunderlaget inom samkommunens område var ( ). Befolkningsmängden har minskat under de senaste fyra åren i alla kommuner förutom i Närpes där befolkningsmängden ökade något. 56 % av områdets befolkning var i åldern och 14,2 % i åldern 75 år fyllda. Av befolkningen var 72,6 % svenskspråkig, 18,6 % finskspråkig och 8,8 % hade ett annat modersmål än svenska och finska 25. Enligt statistikcentralens prognos kommer befolkningen i K5-området att minska och åldras fortsättningsvis fram till år Enligt prognosen kommer andelen 75 år fyllda att stiga märkbart i alla medlemskommuner 26. Mäkelä, Nevala och Aro (2017) har gjort en kommunvis välfärds- och hälsogeografisk undersökning. Enligt undersökningen är den förväntade livslängden för nyfödda flickor och pojkar (flickor ca 85 år och pojkar ca 80 år) i hela Fastlandsfinland högst i Österbotten och Mellersta Österbotten. Den demografiska försörjningskvoten visar hur många personer i åldrarna under 15 år och över 65 år det finns per 100 personer i arbetsför ålder. Ju större antal barn och/eller pensionärer, desto högre är försörjningskvoten. Den demografiska försörjningskvoten stiger inom K5-samkommunens område (se figuren nedan). Lägst är den i Korsnäs och högst i Kaskö. Den demografiska försörjningskvoten är högre i K5-området jämfört med hela landet. Figur 4: Demografisk försörjningskvot Demografisk försörjningskvot () K5 Närpes Malax Kristinestad Korsnäs Kaskö Österbotten (HE 15/2017 vp) Hela landet Österbotten i siffror 2018, tillgänglig

14 Av K5-samkommunens befolkning som fyllt 15 år har 62,5 % avlagt examen på mellan- eller högskolenivå varav 40 % på mellannivå och 22,4 % på högskolenivå (år 2006). 27 Andelen personer som avlagt examen på mellannivå är på samma nivå i hela landet. Andelen personer som avlagt examen på högskolenivå är färre jämfört med hela landet (30,4 %). I landskapet Österbotten är primärproduktionens andel större än i landet i genomsnitt (särskilt mjölkproduktionen, pälsnäringen, växthusodlingen, potatisodlingen) 28. År 2015 var antalet arbetsplatser inom primärproduktionen inom K5-samkommunens område ca 1700 (alla arbetsplatser inom K5-området var ca 9800). 29 Mängden är stor med tanke på områdets livskraft och välfärd. Arbetslöshetsgraden inom K5-området var 6,8 (år 2017) och var således betydligt lägre jämfört med hela landet. Arbetslösheten i området har minskat något under uppföljningsperioden (se följande figur) 30. Kaskö hade den högsta arbetslöshetsprocenten (9,8) och Närpes (4,1) den lägsta. Figur 5: Arbetslöshetsgrad, årsmedeltal 15 Arbetslöshetsgrad, årsmedeltal 2017 () ,5 8 7,8 6, Österbotten Hela landet K5 Ginikoefficienten 31 anger fördelningen av den disponibla penninginkomsten för bostadshushållen i det område som granskas. Ju större ginikoefficient, desto ojämnare är inkomstfördelningen. K5- områdets inkomstfördelning har varit konstant och bostadshushållens inkomstskillnader var något mindre än i hela landet (hela landet ca 27, K5 ca 24 år 2016). Kommunens allmänna risk för fattigdom 32 uttrycker den procentuella andelen personer som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer som bor i området. Andelen personer som hörde till hushåll med låga inkomster var mindre inom K5-området jämfört med hela landet. 27 Österbotten i siffror Österbottens landskapsprogram Österbotten i siffor Österbotten i siffror , THL 32, THL 13

15 Figur 6: Kommunens allmänna risk för fattigdom Kommunens allmänn risk för fattigdom () K5 Österbotten (HE 15/2017 vp) Hela landet Fpa:s åldersstandardiserade sjuklighetsindex 33 anger hur frisk eller sjuk befolkningen är i relation till landets genomsnitt = 100. Det åldersstandardiserade indexet beskriver den del av skillnaderna mellan områden som inte beror på att åldersstrukturerna ser olika ut. Indexet grundar sig på dödlighet, andelen personer som får invalidpension av alla personer i arbetsför ålder ( åringar) och andelen personer som har rätt till ersättning för läkemedel och näringspreparat av hela befolkningen. Indexet är ett medeltal av tre delindex. Inom K5-området har sjuklighetsindexet varit nästan konstant under hela uppföljningstiden. År 2017 var sjukligheten lägst i Närpes och högst i Korsnäs. Figur 7: Fpa:s åldersstandardiserades sjuklighetsindex Fpa:s sjuklighetsindex, åldersstandardiserat () , ,6 89, Medeltalet av hela landets befolkning = 100 Vasa sjukvårdsdistrikt K5 I den nationella granskningen av sjuklighetsindexen syns en tydlig skillnad mellan östra och västra Finland och även mellan södra och norra Finland. Det åldersstandardiserade sjuklighetsindexet i landskapet Österbotten (90,2) är klart lägre än i t.ex. Kajanaland (120,4), norra Savolax (119,8), 33, THL 14

16 södra Savolax (114,3) och Lappland (113,7). Sjukligheten kan granskas närmare i kartanimationen som ingår i Fpa:s Hälsobarometer 34, 35. Indexet förlorade levnadsår 36 beskriver särskilt sådana hälso- och välfärdsproblem som ökar risken för dödsfall i de yngre åldersgrupperna. Dödligheten anses vara en av de mest tillförlitliga indikatorerna för befolkningens hälsotillstånd (). Indexet räknas endast för kommuner med fler än 5000 invånare och därför saknas uppgifterna för Korsnäs och Kaskö. Värdet för K5-området har således beräknats som ett medelvärde för tre medlemskommuner. I Närpes är antalet förlorade levnadsår minst. Antalet är betydligt lägre inom K5 än i hela landet (se följande figur). Figur 8: PYLL-index (förlorade levnadsår) 8000 PYLL-index () Hela landet Kristinestad Närpes Österbotten (HE 15/2017 vp) Malax K5 I statistik som gäller befolkningens olycksfall är andelen inom K5-området något större jämfört med hela landet (indikatorer: vårdperioder i anslutning till fallolyckor/ invånare, olycksfall som besöksorsak på öppenvårdsmottagning hos läkare inom primärvården, % av de registrerade besöksorsakerna). Polisens statistik beskriver områdets trygghet. I ljuset av denna statistik är området en trygg boendemiljö. Antalet brott mot liv och hälsa, narkotika- samt egendomsbrott och trafikförseelser som kommit till polisens kännedom ligger rejält under hela landets genomsnitt liksom även rattfyllerifall som kommit till polisens kännedom. 34 Se 35 Se Hälsobarometern, tillgänglig på 36, THL 15

17 Nyckeltalen för kostnadsstruktur och ekonomi i K5-samkommunens medlemskommuner finns på Finlands kommunförbunds hemsida 37 samt medlemskommunernas bokslut och verksamhetsberättelser. K5-samkommunens, beställarens kostnadsstruktur och ekonomiska nyckeltal ingår i samkommunens bokslut. Grundtanken i samkommunens verksamhetsmodell är beställning och produktion av tjänster. Samkommunen fungerar som beställare, vilket betyder att samkommunen i samråd med medlemskommunerna bestämmer om servicens omfattning, kvalitet och produktionssätt. Samkommunen kan ordna servicen genom egen produktion, genom att beställa den av medlemskommunerna eller upphandla den av tredje part. Samkommunens utgifter består av kommunvis budgeterade utgifter, utgifter av specificerade regionala uppgifter samt totalutgifterna för att täcka samkommunens verksamhet. Samkommunen får sina inkomster från medlemskommunernas betalningsandelar samt utomstående kommuners kund- och serviceavgifter. Samkommunens regionala tjänster har varit avgiftsfria för konsumenterna. Denna lösning för samkommunens förvaltning har slutligen varit transparent och medlemskommunernas påverkningsmöjligheter har varit goda. Upprättandet av samkommunens regionala uppgifter och centralförvaltningens uppgifter inleddes under världsekonomins lågkonjunktur åren Å andra sidan har kommunalekonomin under de senaste tio åren drabbats av en stark lågkonjunktur med olika reformer och ändringar i statsandelarna. Av samkommunens budgeter och bokslut/verksamhetsberättelser för åren framgår tydligt en mycket utdragen nationell lågkonjunktur samt reformprojekt som sysselsätter kommuner och samkommuner, i synnerhet många föränderliga skeden inom social- och vårdreformen. Nu deltar K5-samkommunens område i beredningen av Österbottens välfärdsområde, med målet att integrera åtminstone specialsjukvården och primärhälsovården BARN OCH UNGA (se bilaga 2) K5-områdets kommuner har tillsammans sammanställt Välfärdsplanen för barn och unga i vilken man mer detaljerat granskar välfärden hos områdets barn och unga. I planen ingår åtgärdsförslag för främjande av barns och ungas välfärd i området. Målet är att främja hela familjens välfärd, att identifieria problemen i ett tidigt skede och fästa särskild uppmärksamhet vid dem som behöver stöd i hemmet, på rådgivningen, inom socialvården, inom hälsovården, 37 redskapet kommunnavigator, på adressen 38 Välfärdsplan för barn och unga inom K5 området

18 småbarnspedagogiken, skolan och inom det uppsökande ungdomsarbetet (för mer uppgifter se välfärdsplanen för barn och unga). En uppdatering av planen är nu aktuell. Målet för regeringens spetsprojekt: Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster dvs. det riksomfattande utvecklingsprogrammet (LAPE) är att ge barn och unga en gynnsam uppväxt- och inlärningsmiljö och att stöda familjens välfärd. Målet är att övergå från förvaltnings- och yrkeskårscentrerad verksamhet till barn- och familjeorienterad verksamhet och att de som arbetar inom området tillsammans stärker mänskliga relationer som stöder föräldraskapet och uppväxten. Landskapet Österbotten deltar i projektet med ett delprojekt som har visionen att främja familjers välfärd med tjänster som är nära till hands. 39 I Österbottens projekt (där K5-området deltar) fokuseras på utvecklandet av tjänster för barn och familjer på specialiserad nivå och den mest krävande nivån samt att utveckla integrativa verksamhetsmodeller samtidigt med tjänster på basnivå. 40 Inom K5-samkommunens område var andelen barn i åldern 0-6 år 6,2 % och andelen unga i åldern år 8 % år Andelarna var något lägre jämfört med hela landet. Enligt befolkningsprognosen (2040) kommer båda åldersgrupperna att minska i framtiden inom K5- området 42. Den procentuella andelen barnfamiljer av familjerna har varit konstant. Andelen barnfamiljer var ca 31 % år Antalet är något lägre jämfört med hela landet. Andelen barnfamiljer med en förälder var 13 % av områdets barnfamiljer (hela landet 22 %). Personer i åldern 0-17 år som placerats utanför hemmet, var under 1 % av befolkningen i samma ålder. Antalet är något mindre än i hela landet. 43 Enligt resultaten för enkäten Hälsa i skolan 44 var ca 90 % av eleverna i årskurserna 4-5, 75 % av eleverna i årskurserna 8-9 och ca 80 % av eleverna i årskurserna 1-2 nöjda med sitt liv för tillfället (2017) i K5-området. Tabell 1: Nöjd med livet för närvarande, % av eleverna Nöjd med livet för närvarande, % av eleverna 45 % av eleverna i årskurs 4-5 (2017) % av eleverna i årskurs 8-9 (2017) % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2017) Österbotten Hela landet 90,2 73,8 76,5 90,3 75,1 75,2 39 Se LAPE projektet, tillgänglig 40 Se landskapens LAPE projekt, tillgänglig 41, THL 42, THL 43, THL 44, THL 45, THL 17

19 Samkommunen K5 89,8 75,5 79,8 Andelen elever som är nöjda med sitt liv är glädjande högt men det verkar inte avspeglas direkt på erfarenheten om intresse för skolan då en mycket liten del av skoleleverna känner entusiasm över skolan (se följande tabell). År 2017 uppgav endast ca 46 % av eleverna i årskurserna 4-5 inom K5- området, ca 20 % av eleverna i årskurserna 8-9 och 25 % i årskurserna 1-2 i gymnasiet att de känner entusiasm över skolan. Tabell 2: Intresse för skolan, % av eleverna (2017) Intresse för skolan, % av eleverna (2017) 46 % av eleverna i årskurs 4-5 (2017) % av eleverna i årskurs 8-9 (2017) % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2017) Österbotten Hela landet Samkommunen K5 45, ,5 40,3 28,4 28,1 45,8 19,8 25 Följande tabell visar att ca 40 % av eleverna i klasserna 8-9 och ca 25 % av eleverna i klass 1-2 i gymnasiet inom K5-området upplevde att lärarna inte är intresserade av hur det står till med eleverna. Tabell 3: Lärarna är inte intresserade av hur det står till med eleverna, % av eleverna (2017) Lärarna är inte intresserade av hur det står till med eleverna, % av eleverna 47 % av eleverna i årskurs 8-9 (2017) % av eleverna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet (2017) Österbotten 41 27,8 Hela landet 43,9 37,5 Samkommunen K5 39,7 25,5 Cirka 33 % (hela landet 25,2 %) av eleverna i årskurserna 8-9 upplevde att hade behövt men inte fått stöd och hjälp för att må bra av en skolkurator under läsåret. Cirka 17 % (hela landet 11,2 %) av eleverna i årskurserna 8-9 upplevde att de hade behövt men inte fått stöd och hjälp för att må bra av en skolhälsovårdare under läsåret. Vad är det då som försämrar barns och ungas intresse för skolan och deras nöjdhet med livet? Dessa faktorer kan vara personliga och även hänföra sig till familj, skola, studier samt intressen och vänner. Orsakerna kan vara till exempel olika beroenden (internet, spel, droger), yttre stress i anslutning till övervikt eller utseende, dålig hälsa, ätstörningar, problem med den psykiska hälsan, känsla av ensamhet, mobbning, avsaknaden av vänner och intressen, problem i familjen samt att man hamnat i dålig kamratkrets. Då det gäller användningen av alkohol (% av eleverna i 46, THL 47, enkäten Hälsa i skolan 18

20 årskurserna 8-9: nykterhet, drickande i berusningssyfte) verkar trenden vara positiv, antalet nyktra har ökat något och drickandet i berusningssyfte har minskat något. Dessa indikatorer granskas i K5:s välfärdsplan för barn och unga samt i medlemskommunernas välfärdsberättelser. Indikatorn risk för fattigdom bland barn 48 uttrycker den procentuella andelen personer under 18 år som bor i hushåll med låga inkomster av alla personer under 18 år som bor i området. Inom K5- området var andelen barn som hörde till hushåll med låga inkomster 10,7 % (år 2016). Antalet personer som hör till hushåll med låga inkomster är något färre än i hela landet. Andelen barn i åldern 0-17 år för vilka barnskyddsanmälan gjorts, har % -andelen stigit under perioden med cirka tre procent (år 2017 var 4,9 % av befolkningen inom K5 i motsvarande ålder). Andelen är dock fortfarande något under nivån i hela landet (7, 1 %). Andelen klienter inom barnskyddets öppenvård (0-17-åringar) under året har också stigit (år 2014 ca 2 % och år 2017 ca 4 % av befolkningen i samma ålder). Antalet klienter inom barnskyddets öppenvård håller också på att stiga och nå hela landets nivå, där antalet å sin sida sjunkit (se följande figur). Antalet omhändertagna eller brådskande placerade 0-17 åringar av befolkningen i samma ålder var 0,5 %, år Andelen har varit konstant under uppföljningsperioden och ligger aningen under hela landets nivå. Figur 9:Klinter inom barnskyddets öppenvård, 0-17 åringar under ett år, % av befolkningen i samma ålder Klienter inom barnskyddets öppenvård, 0-17 åringar under ett år, % av befolkningen i samma ålder () ,9 1,9 2, ,7 Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Andelen åriga personer utanför utbildningssystemet 50 har minskat inom K5-området med sex procent (se följande figur). Av medlemskommunerna var antalet högst i Närpes (14 % år 2016). 48, THL 49, THL 50 19

21 Figur 10: åriga personer utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder åriga personer utanför utbildningssystemet, % av befolkningen i samma ålder () ,8 10,5 8, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Antalet arbetslösa ungdomar 51 inom K5-samkommunens område har varit nästan konstant (se följande figur). Antalet arbetslösa ungdomar är något lägre än i hela landet. Av medlemskommunerna inom K5-området var antalet högst i Kaskö (20,8 %) och lägst i Närpes (5 %). Figur 11: Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldrarna år 20 Arbetslösa ungdomar, % av arbetskraften i åldrarna år () ,4 10,8 9,3 10, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Antalet öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri (0-12 år) har minskat rejält och är betydligt lägre än hela landets nivå. Som jämförelsetal togs år 2011, som beskriver de första åren i K5-samkommunens verksamhet

22 Figur 12: Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri/1000 i åldrarna 0-12 år Öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, barnpsykiatri/ år () ,4 122,7 103,4 100,2 79, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Även antalet öppenvårdsbesök inom den specialiserade sjukvården, ungdomspsykiatrin, minskade betydligt under åren jämfört med år År 2017 började antalet stiga igen men är fortsättningsvis över hälften mindre än i hela landet i genomsnitt. 3.3 PERSONER I ARBETSFÖR ÅLDER (se bilaga 3) Undersökningen FinHälsa 2017 är en omfattande och nationell hälsoundersökningsstudie som koordineras av Institutet för hälsa och välfärd (THL) tillsammans med ett brett nätverk av experter. Undersökningen framställer information om den vuxna befolkningens hälsa, levnadsvanor, funktionsförmåga och välfärd samt om de faktorer som påverkar 52. Av resultaten från FinHälsa 2017 framkommer följande positiva iakttagelser bland befolkningen som fyllt 30 år: andelen av dem som röker dagligen har minskat, nykterhet har ökat, konsumtion av alkohol i berusningssyfte har minskat, den fysiska aktiviteten har ökat, befolkningens totalkolesterol har på nytt börjat minska, andelen personer med förhöjt blodsocker har inte blivit större, ökningen av allergiska symtom verkar ha börjat jämnas ut, den självuppskattade livskvaliteten har förbättrats i de äldsta åldersgrupperna, positiva iakttagelser om funktionsförmågan och positiv utveckling i socialt deltagande Päivikki Koponen, Katja Borodulin, Annamari Lundqvist, Katri Sääksjärvi och Seppo Koskinen, red. Hälsa, funktionsförmåga och välfärd i Finland undersökningen FinHälsa Institutet för hälsa och välfärd (THL). Raport 4/2018, 236 sidor. Helsingfors Päivikki Koponen, Katja Borodulin, Annamari Lundqvist, Katri Sääksjärvi och Seppo Koskinen, red. Hälsa, funktionsförmåga och välfärd i Finland undersökningen FinHälsa Institutet för hälsa och välfärd (THL). 21

23 Då det gäller främjandet av hälsa konstaterades följande utmaningar i FinHälsa 2017: andelen vuxna som röker dagligen borde ytterligare minskas, fetma, konsumtion av alkohol i berusningssyfte bland befolkningen i pensionsåldern, förhöjt blodtryck, psykisk belastning särskilt hos kvinnor i arbetsför ålder, depressionssymtom, smärtor i stöd och rörelseorganen och den positiva utvecklingen i tandborstning har avstannat. 54 Målet för regeringens spetsprojekt Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra är att förbättra sysselsättningen bland partiellt arbetsföra, att vara kvar i arbetet och sysselsättningen på den öppna arbetsmarknaden. I fortsättningen lönar det sig att dra nytta av projektets resultat och rekommendationer 55. År var 54,5 % av K5-områdets befolkning i åldern år (hela landet 61,4%). Andelen har minskat med cirka fem procent under åren och kommer enligt befolkningsprognosen att minska 57 ytterligare. Som befolkningens styrkor i Kust-Österbotten lyfts gemenskap och delaktighet fram, vilket också syns på den höga röstningsaktiviteten i området. Såsom konstaterats tidigare i detta dokumet så är den förväntade livslängden för nyfödda, sjukligheten och andelen förlorade levnadsår de bästa i landet. Trots detta är antalet åriga invalidpensionstagare 58 inom hela området på samma nivå som i det övriga landet (6 % år 2017). Antalet har minskat endast något under två procent under åren Antalet personer som fått invalidpension på grund av psykisk störning eller beteenderubbning var 2,8 % (hela landet 3 % år 2017). Andelen sysselsatta inom K5-området var cirka 40 % (hela landet cirka 41 % år 2016) 59. Andelen arbetslösa av hela områdets befolkning var 7 % (hela landet 11,5 % år 2017). Den höga arbetslösheten i Kaskö försämrar hela områdets arbetslöshetssiffror. Följande figur visar att antalet långtidsarbetslösa ökade med ca 3 % under åren Antalet är rejält mindre än hela landets genomsnitt. 54 Päivikki Koponen, Katja Borodulin, Annamari Lundqvist, Katri Sääksjärvi och Seppo Koskinen, red. Hälsa, funktionsförmåga och välfärdi Finland undersökningen FinHälsa Institutet för hälsa och välfärd (THL). 55 Regeringens spetsprojekt OTE saatavissa 2&p_p_col_count=1&_56_INSTANCE_7SjjYVdYeJHp_languageId=sv_SE

24 Figur 13: Långtidsarbetslösa, % av de arbetslösa 40 Långtidsarbetslösa, % av de arbetslösa () ,9 21,6 20,2 22,2 22, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Antalet svårsysselsatta (% år) beskriver den strukturella arbetslösheten 60 (se följande figur). Antalet svårsysselsatta i området har varit på nästan samma nivå från år Andelen är cirka tre procent lägre jämfört med hela landet. Figur 14: Svårsysselsatta (strukturell arbetslöshet), % av åringarna 8 6 Svårsysselsatta (strukturell arbetslöshet), % av åringarna () ,9 2,5 2,7 2,8 3 3,1 2, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Kostnaderna för Fpa:s rehabiliteringstjänster (se följande figur) inom området var 43,6 euro/invånare år (Indikatorn uttrycker kostnaderna av rehabiliteringstjänster från Fpa, men i den ingår inte rehabiliteringspenning som betalats som utkomststöd under rehabiliteringstiden.)

25 Figur 15: Rehabiliteringskostnader FPA, euro / invånare Rehabiliteringskostnader FPA, euro/invånare () ,1 50, ,6 34,2 36,1 36, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Följande figur visar förändringen i antalet besök vid specialistsjukvårdens psykiatriska öppenvård hos personer som fyllt 18 år (antal/1000 personer som fyllt 18 år 62 ). Som jämförelsetal används år 2011 som beskriver de första åren i samkommunens verksamhet. Antalet har minskat betydligt och ligger rejält under hela landets antal. Figur 16: Antalet besök inom psykiatrisk öppenvård för vuxna/1000 personer som fyllt 18 år Antalet besök inom psykiatrisk öppenvård för vuxna/1000 personer som fyllt 18 år () ,2 317,8 311, ,4 325,6 339,9 301,4 323,2 311,2 292,6 78,1 68,2 62,3 47, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Antalet personer i åldern år som fått utkomststöd inom K5-området var under 1 % (hela landet 2,4 %) av befolkningen i samma ålder

26 3.4 ÄLDRE (se bilaga 4) I juni 2017 publicerades en ny nationell kvalitetsrekommendation för äldre Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och serviceförbättring Kvalitetsrekommendationens centrala innehåll är följande: 1. tillsammans tryggar vi en så funktionsduglig ålderdom som möjligt, 2. klient- och servicehandledningen i centrum, 3. kvalitet skapas av utförare, 4. åldersvänlig servicestruktur och 5. tekniken utnyttjas till fullo. I publikationen finns informationsbaserade indikatorer för olika helheter och med vilka man systematiskt och regelbundet kan utvärdera genomförandet av rekommendationerna. Regeringens riksomfattande spetsprojekt Hemvård för äldre utvecklas och närståendevården för alla ålderskategorier förbättras ( ) genomförs som bäst och den finländska äldreomsorgen borde utvecklas i enlighet med detta. Inom K5-samkommunens område har man tillsammans sammanställt äldreomsorgsstrategin Värde i vardagen I den ingår följande gemensamma strategiska avsikter för främjande av de äldres välfärd: samkommunens äldre befolkning åldras tryggt och värdigt. Personalen är kompetent, motiverad och visar respekt. Alla arbetar tillsammans för att stärka och bibehålla den äldres egna resurser och förmåga till ett självständigt och innehållsrikt liv. I strategin ingår i äldreomsorgslagens anda målsättningar som gäller bl.a. områdets servicestruktur. Den regionala äldreomsorgsstrategin ska nu uppdateras i enlighet med den nationella kvalitetsrekommendationen så att den innehåller rekommendationens indikatorpaket till stöd för främjande av äldres välfärd. Dessa indikatorer ska också granskas i medlemskommunernas egna välfärdsberättelser. Av befolkningen inom K5 var 31 % 65 år fyllda år (hela landet 21,4 %). Andelen har ökat med cirka 2 % under fyra år och kommer enligt befolkningsprognosen ytterligare att öka. Andelen 65 år fyllda som får folkpension 66 var 1,5 % (hela landet 2 % år 2017) av befolkningen i samma ålder. I den regionala äldreomsorgsstrategin har antecknats som målsättning fram till 2020 då det gäller personer som fyllt 75 år: % bor hemma självständigt eller med stöd av ändamålsenlig socialoch hälsoservice som beviljats på basis av en grundlig utvärdering av servicebehovet. Följande figur visar att man är på väg mot målet. År 2016 bodde 90,5 % av de som fyllt 75 år hemma (hela landet 90,9 %). 64 Tillgänglig

27 Figur 17: Personer i åldrarna 75 år och över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder Personer i åldrarna 75 år och över som bor hemma, % av befolkningen i samma ålder () 91, , , , , ,5 88,6 88,6 88,8 88,9 88, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Den andra målsättningen är att 5-6 % av klienterna i åldrarna 75 och över ska få stöd för närståendevård fram till år 2020 (se följande figur). Andelen personer i åldrarna 75 år och över som under året vårdats inom ramen för stöd för närståendevård inom K5-området var 7,3 % av befolkningen i samma ålder (hela landet 4,8 %) 67. Målsättningen har redan uppnåtts och överskridits. Det att målet överskridits här främjar de äldres möjlighetet att klara sig hemma. Figur 18: Stöd för närståendevård, personer i åldrarna 75 år och över som vårdats under året, % av befolkningen i samma ålder Stöd för närståendevård, personer i åldrarna 75 år och över som vårdats under året, % av befolkningen i samma ålder () ,9 5 5,9 5,3 5,7 6,6 7, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Den tredje målsättningen var att % av klienterna i åldrarna 75 år och över ska få regelbunden hemvård fram till år 2020 (se följande figur). Andelen personer i åldern 75 år och över som fick regelbunden hemvård var 10,5 % av befolkningen i samma ålder (hela landet 12,2 %) 68. Målet har ännu inte uppnåtts

28 Figur 19: Personer i åldrarna 75 år och över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder 12,5 12 Personer i åldrarna 75 år och över som fick regelbunden hemvård 30.11, % av befolkningen i samma ålder () 11,5 11, ,5 10,7 10,9 10,7 10,6 10,9 10,5 10 9, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Den fjärde målsättningen var att endast 5-6 % av klienterna i åldrarna 75 och över fram till 2020 ska höra till serviceboende för äldre med heldygnsomsorg (se figuren nedan). Andelen klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg inom K5-området var 7,6 % ( ) (hela landet 7,3 %) av befolkningen i samma ålder 69. Målet har ännu inte uppnåtts eftersom andelen serviceboende med heldygnsomsorg borde minskas. Figur 20: Klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 31.12, % av befolkningen i samma ålder Klienter i åldrarna 75 år och över inom serviceboende för äldre med heldygnsomsorg 31.12, % av befolkningen i samma ålder () ,9 7,6 6,9 6 5,7 6, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 Den femte målsättningen var att fram till år 2020 ska endast 3 % av klienterna i åldern 75 år och över vårdas på ålderdomshem/långvårdspatienter på hälsovårdscentral (se följande figur). År 2015 var 5,3 % långvårdspatienter. Korsnäs kommuns rätt höga tal höjer områdets medeltal. Målet har 69 27

29 ännu inte uppnåtts helt. Siffrorna för år 2016 finns ännu inte att tillgå från alla K5-kommuner och därför har inget medeltal beräknats. Figur 21: Klienter i åldrarna 75 år och över på ålderdomshem eller i långvarig institutionsvård på hälsovårdscentraler 31.12, % av befolkningen i samma ålder Klienter i åldrarna 75 år och över på ålderdomshem eller i långvarig institutionsvård på hälsovårdscentraler 31.12, % av befolkningen i samma ålder ( ) ,7 6,8 5,4 5,5 5, Hela landet Österbotten (HE 15/2017 vp) K5 3.5 SAMMANDRAG Samkommunen K5 är ett flerspråkigt, havsnära, naturskönt område som värdesätter social gemenskap och entreprenörskap, och där trygghets-, sysselsättnings- och sjuklighetsstatistikerna är bland de bästa i landet. Den förväntade livslängden för både flick- och pojkbarn är den högsta i Fasta Finland. K5-medlemskommunerna skiljer sig mycket från varandra och befolkningen mår huvudsakligen bra. Kultur-, idrotts- samt organisations- och föreningsverksamheten är aktiv. Boendet är mycket förmånligt till exempel i jämförelse med huvudstadsregionen. Det stora antalet sommarstugor mångdubblar befolkningen under semestermånaderna. Området är ett av arbetskraftsinvandringens pionjärområden. Å ena sidan är området mycket framgångsrikt, å andra sidan mycket sårbart. Befolkningsmängden minskar och befolkningsstrukturen ändras. Detta medför fler utmaningar för kommunernas ekonomi. Utmaningar med att rekytera sakkunniga till området är en verklighet. Det verkar som om högt utbildade söker sig bort från området. Kaskö och Närpes för som bäst diskussioner om kommunsammanslagning. Enbart på basis av statistik kan några säkra generaliseringar inte göras men följande kan lyftas fram: - fenomen i anslutning till barnskyddet ökar - de unga är i huvudsak nöjda med sitt liv, men intresset för skola är rätt lågt och det finns erfarenheter om avsaknad av stöd från vuxna - man har inte lyckats med att minska ungdomsarbetslösheten 28

30 - man har lyckats minska antalet unga som är utanför utbildningssystemet - långtidsarbetslösheten har ökat - trots att områdets sjuklighetsindex och andelen förlorade levnadsår är bland de bästa i landet, är antalet personer som fått invalidpension på hela landets nivå - något större andel olyckor jämfört med landet i övrigt - personer i alla åldrar har en del olika beroendeproblem (tobaksprodukter, droger, internet, spel) - då det gäller mentalvårds-/psykiatriska tjänster för personer i alla åldrar har man lyckats men antalet besök inom psykiatri verkar öka på nytt - målsättningarna för utvecklande av servicestrukturen för äldre har delvis uppnåtts, fortfarande finns utmaningar då det gäller att stärka hemvården och minska heldygnsvården - endast en bråkdel av de äldre lever numera enbart på folkpension Samkommunens producenter och beställare har målmedvetet arbetat för att uppfylla gemensamt uppställda mål 70. I fortsättningen måste områdets kommuner fästa uppmärksamhet vid människor som är i särskilt svag eller sårbar ställning och vid att minska välfärdsskillnaderna mellan olika befolkningsgrupper. K5-området måste fortsättningsvis satsa på förebyggande av beroendeproblem hos personer i alla åldrar och på att förebygga och minska antalet olyckor. Befolkningen i arbetsför ålder måste stödas för att orka i sitt arbete och för att kunna balansera familj och arbete. Sysselsättningen av partiellt arbetsföra och arbetslösa måste också stödas. Med beaktande av områdets befolkningsprognoser lönar det sig att hålla fast vid de äldre eftersom hotbilden kan vara att en stor del av dem flyttar t.ex. till Syd-Europa för att njuta av sina pensionsdagar i värmen. I fortsättningen borde man ur beställarorganisationens produktifieringssynpunkt ännu tydligare beställa definierad och mätbar rehabilitering, hälsa, psykisk hälsa och välfärd i stället för antalet besök och vårddagar FRÄMJANDE AV VÄLFÄRD INOM K5-SAMKOMMUNENS OMRÅDE VISION DVS. STRATEGISKA MÅLSÄTTNINGAR 2022 Som K5-områdets befolkning deltar vi tillsammans eller ensamma, samhälleligt eller individuellt utgående från våra egna resurser och styrkor i främjandet av områdets välfärd. Vårt område är en inspirerande, aktiv och driftig miljö av företagsverksamhet och arbete. Det är också en 70 Utvecklingsstrategi för K5:s tjänster Vår sak 71 Se landskapsreformen, Tillgänglig på adressen 29

31 avslappnande, kraftgivande och trygg boendemiljö för invånare i alla åldrar. Hit vill man flytta även från annat håll. Vi hälsar också nya kommuninvånare samt återvändare hjärtligt välkomna. Tillsammans skapar vi nya arbetsmöjligheter och arbetssätt till området över sektor-, landskaps, och kommungränserna. Vi ser till att vårt område även i fortsättningen präglas av en kulturverksamhet som är aktiv, stolt över sin egen stil, mångspråkig, genererar glädje, upplevelser och gemensamma aktiviteter både i byarna och i centrumen FRÄMJANDE AV VÄLFÄRDEN I SAMKOMMUNENS STRATEGISKA LEDNINGSKONTEXT Såsom i början av detta dokument konstaterades förutsätter främjande av välfärd överenskomna strukturer, mål, god praxis och verksamhetsmetoder samt ett ramverk för att mäta processens och verksamhetens effekter. Främjande av välfärd är inte samkommunens enskilda uppgift utan kärnan i dess strategi. Beställaren och producenten har sina egna roller och uppgifter i detta. I figuren nedan har man haft som mål att komprimera främjandet av välfärden i K5-samkommunens strategiska ledningskontext. Beställarens, K5-samkommunens, regionala välfärdsberättelse är en del av planeringen av den strategiska nivån. Den kompletterar samkommunens strategi. Som aktörer fungerar ledningsgruppen som kompletterats med regionala sakkunniga (=samkommunens välfärdsforum) samt beslutsfattarna i samkommunstyrelsen och fullmäktige. Producenternas dvs. medlemskommunernas välfärdsberättelser ger exaktare kommunvisa tilläggsuppgifter. Medlemskommunerna har utsett ansvarspersoner för den hälsofrämjande aktiviteten och tillsatt en välfärdsarbetsgrupp. Både beställarens regionala välfärdsberättelse och producenternas dvs. medlemskommunernas välfärdsberättelser uppdateras med fyra års mellanrum och resultaten rapporteras årligen i bokslutet. För att mäta den hälsofrämjande aktiviteten används TEA-Viisari. Välfärdsfrämjandets resultat mäts med utvalda indikatorer 72 från. 72 Se landskapsreformen, tillgänglig på adressen 30

32 Figur 22: Främjande av välfärd i en referensram för samkommunens strategiska ledande. De regionala välfärdsberättelserna som beställaren och producenten tillsammans sammanställt (välfärdsplan för barn och unga, välfärdsplan för personer i arbetsför ålder samt de äldres välfärdsplan) konkretiserar åtgärderna för främjande av befolkningens välfärd. I dessa bestäms gemensamma sätt att producera tjänster, ibruktagningen av god praxis, utformningen av nya serviceinnovationer, ges förslag till arbetsfördelningen för regionala tjänster och närtjänster samt utbildningsbehovet inom detta. Beställarens regionala välfärdsberättelser uppdateras med fyra års mellanrum och resultaten rapporteras årligen i bokslutet. Dessutom kan man utarbeta regionala planer, t.ex. integrationsplan och mentalvårdsstrategi, för att främja välfärden för enskilda befolkningsgrupper. Med dessa separata planer vill man minska välfärdsskillnaderna för personer som är i en särskilt sårbar situation. Samkommunstyrelsen och -fullmäktige beslutar om tyngdpunktsområdena för främjande av välfärd och fastställer resurserna årligen i samband med budgetprocessen. Utvärderingen av förhandseffekterna ska ugöra grunden för beslutsfattandet. Beställarorganisationen beställer välfärdsfrämjande tjänster av producenterna inom ramen för sin budget och producerar dessutom själva överenskomna regionala tjänster som vid behov kan kompletteras med köptjänster. Rapporteringen av verksamheten sker i det årliga bokslutet. 31

33 Delaktigheten för områdets befolkning förverkligas både via beställarens regionala råd (mentalvårds- och integrationsråden) och medlemskommunernas råd (ungdoms-, handikapp- och äldreråden). Dessutom används internetbaserade eller andra överenskomna samarbetskanaler. 4.3 K5-SAMKOMMUNENS REGIONALA ÅTGÄRDER, MÄTARE OCH UTVÄRDERING ( ) I tabellen nedan finns K5-samkommunens dvs. beställarorganisationens åtgärdsförslag för upprätthållande och främjande av områdets välfärd och för minskning av välfärdsskillnaderna. Tabell 4: Åtgärder, mätare och utvärdering K5 SK:S ÅTGÄRDER K5 sk:s strategi uppdateras - områdets livskraft före och efter vårdreformen - i strategin beaktas främjande och upprätthållande av välfärden samt särskilt synvinkeln på hur välfärdsskillnaderna kan minskas (K5 sk:s regionala välfärdsberättelse utgör bakgrunden för strategin) MÄTARE OCH UTVÄRDERING Uppdatering år 2019 Raporteras årligen i samband med bokslutet Utvärderas i samband med uppdateringen av strategin och välfärdsberättelsen med fyra års intervaller. TEA-viisari används för utvärdering av den hälsofrämjande aktiviteten i alla medlemskommuner Utvalda indikatorer från används för uvärdering av resultatet av den välfärdsfrämjande verksamheten 73 (beställarens indikatorer, producenternas indikatorer) K5 sk:s regionala planer för främjande av välfärd uppdateras Plan för barns och ungas välmående K5 tema: - stödande av föräldraskap och familjer - främjande av en positiv psykisk hälsa hos barn och unga (rusmedels-, sociala medier- och spelberoende, näring och motion, ensamhet) - förebyggande av olyckor Välfärdsplan för äldre (i enlighet med de riksomfattande kvalitetsrekommendationerna 2017) K5 teman: - stödjande av en positiv psykisk hälsa (ensamhet, trygghet, kultur) - förebyggande av olyckor (näring, motion, rusmedel) - främjande av välfärden för personer med minnessjukdomar - främjande av närståendevårdares välfär - för främjande av regionens livskraft lockas äldre att bo i K5- kommunerna (se t.ex. Tule kotiin -projektet 74 i Punkalaidun) Utarbetas K5 sk:s regionala välfärdsplan för personer i arbetsför ålder inom området K5 teman: - befolkningen som hör till företagshälsovården - befolkningen som står utanför företagshälsovården - företagare, landtbruksföretagare, offentliga sektorn, organisationssektorn - tema för förnyande av arbetslivet ( en lyckad Uppdatering år 2019 Mer presicerade åtgärder för främjande av välfärd för barn och unga överenskoms i samband med uppdateringen av den regionala planen Mer presicerade åtgärder för främjande av välfärd för äldre överenskoms i samband med uppdateringen av den regionala planen Raporteras årligen i samband med det årliga bokslutet Utväderas i samband med uppdateringen av planerna med fyra års intervaller Görs med hjälp av utvalda indikatorer från 75 (beställarens indikatorer, producenternas indikatorer) Utarbetas 2019 Mer presicerade åtgärder för främjande av välfärd hos personer i arbetsför ålder överenskoms i samband med utarbetandet av den regionala planen Raporteras årligen i samband med bokslutet 73 Se landskapsreformen, tillgänglig på adressen 74 Se 75 Se landskapsreformen, tillgänglig på adressen 32

34 sammanjämkning av arbete och familj är till allas fördel ) - förbättrade konkreta möjligheter till distansarbete inom området (se t.ex. Lennätin-projektet 76 i Viitasaari) - främjande av en positiv psykisk hälsa hos personer i arbetsför ålder (näring, motion, ensamhet, rusmedel-, sociala medier- och spelberoende) - förebyggande av olyckor Utses riktade interventioner för minskande av välfärdsskillnaderna för personer i särskilt utsatt ställning K5 teman: - psykisk hälsa och rusmedel - barnskydd - personer med funktionshinder och invalidiserade personer - pesoner med minnessjukdomar - invandrare K5:s regionala uppgifter tryggas fortsättningsvis på ett kostnadseffektivt sätt - Talterapeut (2) - Minnesskötare (3) - Integrationskoordinator - Missbrukarkoordinator (2) - Palliativ sjukskötare - Welcome Office-rådgivning - Ergoterapeut - Näringsrådgivare - Talterapeut (äldre) - Rehabiliteringskoordinator - Kompletteras med köptjänster Utvärderas i samband emd uppdateringen av planen med fyra års intervaller Görs med hjälp av utvalda indikatorer från 77 (beställarens indikatorer, producenternas indikaatorer) Riktade invterventioner väljs i K5:s regionala välfärdsforum år 2019 Raporteras årligen i samband med bokslutet Utvärderas med fyra års intervaller Görs med hjälp av utvalda indikatorer från 78 (beställarens indikatorer, producenternas indikatorer) Resurserna inför i budgeten 2019 och planen 2020 Mervärdet av de regionala uppgifterna och besöksantalet raporteras årligen i samband med bokslutet 4.4 VERKSTÄLLANDE Utkastet till den regionala välfärdsberättelsen behandlas i ledningsgruppen, i det regionala välfärdsforumet, i avtalade påverkansorgan samt i samkommunstyrelsen. Samkommunfullmäktige besluter om godkännande. Ledningsgruppen ansvarar för verkställandet. Avslutningsvis ledningsgruppens kom ihåg-lista till stöd för verkställandet av främjande av välfärd identifiera/åtgärda 79 : - Är vår K5 strategi och K5:s regionala välfärdsberättelse och medlemskommunernas välfärdsberättelser samt planerna som stöder dem uppdaterade? - Har innehållet i dem kommunicerats med alla aktörer? - Har vi en gemensam förståelse- och värdegrund för förverkligandet av främjandet av välfärd? 76 Se 77 Se landskapsreform, tillgänglig på 78 Se landskapsreformen, tillgänglig på 79 Ks. s. 252, Strandman Kristiina (2009) Se vain ilmestyi - Vuorovaikutukseen perustuva strategian viestintä kuntaorganisaatiossa (2009), väitöskirja, Lapin yliopisto 33

35 - Finns det hinder för främjande av välfärden i vår organisationsstruktur eller -kultur? - Finns det hinder för främjande av välfärd i vår arbetshälsa? - Finns det hinder för främjande av välfärd i vårt arbetsklimat? - Har vi i tillräcklig grad marknadsfört och motiverat betydelsen av välfärdfrämjandet? - Har vi skapat tillräckligt med delaktighetsmöjligheter för att förverkliga främjandet av välfärd? - Har vi tillräckliga/överenskomna resurser för att förverkliga främjandet av välfärd? - Har vi tillräckligt mångsidiga kanaler, arbetsmetoder, -sätt för att förverkliga främjandet av välfärden? - Stöder/inspirerar/motiverar/reserverar vi tillräckliga resurser för innovationsverksamhet eller för att ta i bruk nya kanaler för förverklingande samt arbetsmetoder och -sätt för främjande av välfärd? - Har hela vårt kunskapskapital använts för att främja välfärden inom K5? - Upplever vi att hela personalens kunskaper värdesätts som en del av helheten? - Är alla medvetna om sin roll och uppgift i främjandet av områdets välfärd? - Behöver vi utbildning/träning för att främja välfärden? - Motiverar vi besluten med tanke på främjande av välfärden ur områdets och befolkningens synvinkel? - Används förhandsbedömning av beslutseffekterna? - Är vårt system för utvärdering av välfärdsfrämjandet sporrande och belönas personalen då de lyckas i sitt arbete? KÄLLOR Källorna har antecknats i fotnoterna 34

36 Foto: Kristiina Strandman 35