Likabehandlingsplan Magelungsskolan

Transkript

1 Likabehandlingsplan Magelungssklan

2 Likabehandlingsplan Magelungssklan Juni Intrduktin 2. Det här är Magelungssklans likabehandlingsplan. Sklenheten har bytt tillbaka till den gamla beteckningen (istället för Plan mt diskriminering ch kränkande behandling, PDKB, sm den kallades förra året), eftersm namnet helt enkelt är lättare att säga. 3. Den beskriver vårt övergripande arbete, hur vi främjar en trygg arbetsmiljö, hur vi förebygger ch arbetar mt all typ av mbbning på sklan. Den är ckså en handlingsplan med knkreta åtgärder sm vi vill genmföra under läsåret för att ytterligare öka tryggheten på sklan. 4. Vår likabehandlingsplan följer strukturen sm rekmmenderats av diskrimineringsmbudsmannen i deras webb-verktyg Plan för sklan ch många av åtgärderna utgår från Sklverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka ch åtgärda 5. Planen gäller från till ch med ch mfattar skla ch sklbarnmsrg (fritids) från förskleklass till årskurs VÅR VISION LAGAR OCH STYRANDE DOKUMENT BEGREPP OCH DEFINITIONER ANSVARSOMRÅDEN ARBETET MED PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN 2015/ FRÄMJANDE ARBETE KARTLÄGGNING FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER REFERENSER

3 Vår visin Sklenhetens visin när det gäller trygghet ch frånvar av diskriminering ch kränkande behandling är att alla elever i förskleklass, skla ch fritidshem ska känna trygghet ch kamratskap nlltlerans mt mbbning, trakasserier eller annan kränkande behandling ska förekmma ingen rasism, främlingsfientlighet eller diskriminering på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, sexuell läggning eller funktinshinder ska förekmma allas likheter ch erfarenheter ska ses sm tillgångar ch sklan ska bidra till att utveckla scial ch emtinell kmpetens hs våra elever Lagar ch styrande dkument Det är självklart att alla måste känna sig trygga i sklan, men det finns ckså lagar ch riktlinjer sm ger direktiv för hur sklan måste arbeta för att öka tryggheten Lärplanen I Lgr11 står skrivet att sklan måste mtverka tendenser till diskriminering, trakasserier ch annan kränkande behandling. Ingen ska utsättas för det i sklan. Det är sklans uppgift att bemöta främlingsfientlighet ch intlerans med kunskap, öppen diskussin ch aktiva insatser. Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering av elever på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnicitet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning samt ålder. Lagen säger ckså att sklan måste arbeta förebyggande för att diskriminering inte ska uppstå. Den sm bevakar att denna lag följs ch sm man kan vända sig till m man anser att man har blivit diskriminerad är diskrimineringsmbudsmannen. Skllagen Skllagens kapitel 6 talar m att kränkande behandling, sm inte är diskriminering eller trakasserier, ckså är förbjudet. Sklan måste arbeta förebyggande även mt detta. Om en elev upplever att han/hn blir kränkt i sklan, kan han/hn vända sig till Barn- ch Elevmbudet på Sklinspektinen. Det finns alltså myndigheter utanför sklan vilka kan vända sig till m man inte tycker att tillräckligt har gjrts för att mtarbeta diskriminering ch kränkande behandling. Vi på sklenheten hppas att du först kntaktar ss - 2

4 pedagger, elevhälsteam eller sklledning - m du känner dig illa eller felaktigt behandlad. Begrepp ch definitiner För att kunna diskutera arbetet mt diskriminering ch kränkande behandling är det viktigt att man har ett gemensamt språk, att rden betyder samma sak för alla inblandade. Diskriminering ch diskrimineringsgrunder Diskriminering innebär att någn missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl sm har samband med någn av de sju diskrimineringsgrunderna Kön: Man eller kvinna Könsöverskridande identitet eller uttryck: Människr sm på lika sätt bryter mt invanda nrmer kring könsidentitet ch könsuttryck. Etnisk tillhörighet: När någn tillhör en grupp av persner sm har samma natinella eller etniska ursprung eller hudfärg Religin eller trsuppfattning: Någn sm trr på en högre, icke-världslig makt eller en gud, eller någn sm inte har någn gudstr Funktinsnedsättning: Fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persns funktinsförmåga Sexuell läggning Ålder: Skyddet mt åldersdiskriminering mfattas av alla, avsett ålder Eftersm diskriminering handlar m missgynnande förutsätter det någn frm av makt hs den sm diskriminerar. I sklan är det persnalen sm kan göra sig skyldig till diskriminering, elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar sm kränker elevers eller vuxnas värdighet, handlingar sm kränker principen m alla människrs lika värde ch sm inte har någt samband med någn diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera persner ch riktas mt en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga ch handfasta likaväl sm dlda ch subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefn ch Internet. Kränkande behandling kan till exempel vara fysisk, till exempel att bli utsatt för slag ch knuffar 3

5 verbal, till exempel att bli kallad fula rd psykscial, till exempel bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning text ch bild, till exempel kltter, brev, lappar, e-pst, sms/mms Kränkningarna kan även handla m att frysa ut eller hta någn. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska ch återkmmande. Kränkningar kan bland annat ta sig i uttryck sm främlingsfientlighet, mbbning, diskriminering, sexuella trakasserier ch rasism. Kränkning är ett uttryck för makt ch förtryck. Trakasserier Trakasserier innebär ett handlande sm kränker någns värdighet ch sm har samband med någn av diskrimineringsgrunderna. Mbbning Mbbning är en frm av kränkande behandling sm innebär en upprepad negativ handling när någn eller några medvetet ch med avsikt tillfgar eller försöker tillfga en annan skada eller behag. Ansvarsmråden Alla sm arbetar ch studerar på Magelungssklan har ett ansvar att göra vad man kan för att öka trivseln ch tryggheten på sklan. För att inte viktiga arbetsuppgifter ska glömmas brt har vi ckså en tydlig ansvarsfördelning, så att man vet vem man ska vända sig till m man har frågr eller behöver hjälp med någt sm rör tryggheten på sklan Det är rektrs ansvar att: persnal, elever ch vårdnadshavare känner till att alla frmer av diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling är förbjudna på sklan sklans persnal främjar barns lika rättigheter ch att mtverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier denna plan mt kränkande behandling utvärderas ch uppdateras varje läsår m sklan får kännedm m att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekmmer, se till att detta reds ut ch att åtgärder vidtas för att stppa detta sklpersnal har ett gemensamt system för hur de dkumenterar anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering ch de åtgärder sm vidtagits 4

6 kntakta andra myndigheter m det behövs Det är pedaggers ch annan sklpersnals ansvar att: följa sklans plan mt kränkande behandling ifrågasätta ch reflektera över de nrmer ch värderingar sm han/hn förmedlar genm sin undervisning ch sträva efter att alla behandlas likvärdigt ta upp planen mt kränkande behandling för diskussin på höstens förstamöte med vårdnadshavarna ta upp innehållet i likabehandlingsplanen för diskussin med eleverna i början av varje termin vidta åtgärder då kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering misstänks, anmäls eller upptäcks dkumentera misstänkt, anmäld eller upptäckt kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering ch vad man gör för att stppa detta bevaka att utredda fall av kränkande behandling, trakasserier ch diskriminering, där den enskilda läraren eller annan persnal är berörd, följs upp bemöta elever, kllegr ch vårdnadshavare på ett prfessinellt ch respektfullt sätt Det är elevers ansvar att: berätta för någn vuxen på sklan m man upptäcker kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering bemöta elever, pedagger ch annan persnal på ett respektfullt sätt Arbetet med Likabehandlingsplanen Aktiviteter, ansvar ch tidsplan Likabehandlingsplanen uppdateras varje år. Utgångspunkten för vilka speciella åtgärder vi vill sätta in under kmmande läsår är den utvärderingen sm vi gör under vårterminen. Själva planen är skriven utifrån riktlinjerna i diskrimineringsmbudsmannens verktyg "Plan för sklan". Så här ser arbetsprcessen med planen mt kränkande behandling ut. 1. Likabehandlingsplanen ch hur trygga eleverna känner sig på sklan utvärderas i mars varje år genm - en enkät till alla elever i år F-6 5

7 - frågr till alla föräldrar - frågr till elevrådet på sklan - frågr till lärarnas ch fritidshemmens arbetslag 2. Ledningsgruppen sammanställer åsikterna ch presenterar resultatet för elevrådet, föräldrarådet ch arbetslagen. Dessa grupper kan då diskutera situatinen på sklan ch föreslå knkreta åtgärder sm man tycker behöver genmföras under kmmande läsår. 3. Sklans ledningsgrupp samlar in gruppernas synpunkter ch skriver ett förslag till en uppdaterad plan mt kränkande behandling, sm lämnas ut till lärare ch elever i slutet av maj. Alla synpunkter ch förslag till förbättringar ska vara sklledningen tillhanda före smmarlvet. 4. Sklans ledningsgrupp färdigställer likabehandlingsplanen under smmarlvet. 5. Årets likabehandlingsplan är färdig ch börjar gälla från ch med läsårsstarten på hösten. Kmmunikatin av innehållet i planen mt kränkande behandling Det är viktigt att alla elever, föräldrar ch persnal sm arbetar på Magelungssklan känner till innehållet i planen mt kränkande behandling ch att de följer intentiner ch rutiner sm den anger. Så här ser vi till att alla berörda på sklan får ta del av planen mt kränkande behandling: I augusti, under planeringsdagarna inför det nya läsåret, går alla arbetsteam igenm den nya reviderade versinen av planen mt kränkande behandling, diskuterar innehållet ch hur man bäst tar upp den med eleverna, vilka frågr man diskuterar med dem. I början av varje läsår går klasslärarna igenm utvalda delar av likabehandlingsplanen med eleverna i klassen, berende på klassens ålder, mgnad ch behv. Man kan till exempel diskutera innehållet ch hur det påverkar klassen eller samspelet mellan eleverna på sklan. Sklledningen ser till att den uppdaterade planen mt kränkande behandling läggs ut på sklans hemsida i början av det nya läsåret. I början av varje läsår skickar sklans ledningsgrupp ut planen mt kränkande behandling till alla vårdnadshavare med rektrs månadsbrev, tillsammans med en uppmaning att läsa igenm den ch diskutera innehållet med sina barn. Klasslärarna ser till att planen mt kränkande behandling presenteras översiktligt på höstens första möte med vårdnadshavarna i varje klass - föräldrarna ska känna till att den finns, var den finns ch vilken typ av infrmatin sm finns i den. 6

8 Utvärdering av Likabehandlingsplanen 2016/2017 Här är de åtgärder vi planerade att genmföra ch hur väl vi lyckades med detta: Mål ch uppföljning: Att eleverna ska känna sig trygga i att besöka taletterna Insats: Tydliga talettregler. Utfall: Målet att eleverna ska känna sig trygga i att besöka taletterna visar i utvärderingen att eleverna tycker att städningen har blivit bättre. Den tydliga talett etiken har bidragit till fräschare taletter anser eleverna. Vi upplever att eleverna dck tycker att tryggheten ligger att låsfunktinen inte fungerar samt att färgmarkeringen saknas så man vet inte m det är upptaget eller inte. Mål ch uppföljning: Ökad trygghet på sklgården Insats: Utplacering av rast värds persnal över hela sklgården samt att de bär tydliga gula västar. Rast värds persnal har lika ansvarsmråden när det gäller rastaktiviteter varje rast. Rutiner finns för ersättning av frånvarande persnal. Walkie talkie används för snabbare kmmunikatin över sklgården. Regler för ftbllsplan är upprättade. Utfall: Målet har uppnåtts. Mål ch uppföljning: Ökad trygghet i mklädningsrummen Insats: Schemaläggningen att lägga tid för mbyte innan nästa klass kmmer. Att en vuxen alltid följer med till ch från idrttslektinen. Utfall: Schemaläggningen att lägga tid för mbyte innan nästa klass kmmer har fungerat i vissa årskurser men inte alla. Målet att en vuxen alltid ska följa med till ch från idrttslektinen för att skapa trygghet i mklädningsrummen har inte fungerat till full. 7

9 Talutrymme ch bemötande Mål ch uppföljning: Målet är att vi ska ge alla elever lika strt talutrymme i undervisningen. Alla ska uppmuntras att prata ch få tillsägelser m man inte uppför sig väl. Insats: Vi använder Dylan Williams tekniker från bken "Att följa lärande". Utfall: Målet delvis mött. Hur väl pedaggerna lyckats implementera Dylan Williams tekniker varierar från klass till klass. Vi har inte gjrt någn mätning av hur detta har förändrats under läsåret. Rasismens idéhistria Mål ch uppföljning: Eleverna ska bli medvetna m de mänskliga rättigheterna ch vilka mekanismer sm ligger bakm rasism ch fördmar. Eleverna ska känna till att man ska värderas ch behandlas lika avsett etnisk tillhörighet. Vi följer upp genm att fråga undervisande lärare på våren hur de arbetat med detta. Insats: I undervisningen i de samhällsrienterade ämnena tas rasismens idéhistria upp ch vi medvetandegör eleverna m de mänskliga rättigheterna, begreppet rasism tydliggörs. Utfall: Målet delvis nått. Vi har huvudsakligen arbetat med denna fråga i samband med FN-dagen. Religinsundervisningen Mål ch uppföljning: Målet är att alla elever ska ha kunskap m att det finns flera lika religiner ch hur de kmmer till uttryck ch vad de har gemensamt. Eleverna ska känna till att man ska värderas ch behandlas lika avsett religiös tr. Vi följer upp genm att fråga undervisande lärare på våren hur de arbetat med detta. Insats: Religinsundervisningen ska ge eleverna gd förståelse för att det finns lika religiner ch hur de kmmer till uttryck. Vi uppmärksammar traditiner sm är knutna till lika världsreliginer. Vi ser till att underlätta för eleverna att utöva sin religin i sklan. Det gör vi genm att i möjligaste mån ta hänsyn till kstönskemål. Utfall: Målet delvis nått. Lärarna har i lika mfattning tagit upp frågrna i sin undervisning ch det finns alltid alternativ mat för elever sm inte vill äta mat sm strider mt deras religin. Lära eleverna mer m funktinsnedsättningar Mål ch uppföljning: Eleverna ska känna till att det finns lika funktinsnedsättningar ch att sklan möter dessa behv. Vi följer upp genm att fråga undervisande lärare på våren hur de arbetat med detta. Insats: Vi synliggör persner inm lika mråden med funktinsnedsättningar. Vi läser böcker riktade till barn sm berör människr 8

10 med funktinsnedsättning. Vi hjälper elever att förstå ch respektera människr med funktinsnedsättning. Åk 4-6 arbetar med temat Hudikteatern Utfall: Målet är delvis nått, vi har inte arbetat med denna fråga i någn större mfattning under läsåret. Ökad trygghet på sklgården ch utanför matsalen Mål: Att alla elever känner sig trygga ute på sklgården ch utanför matsalen Åtgärder (ansvariga inm parentes): - Förankra reglerna för ftbllsplanen ch rutinerna för rastvakterna (rektr) - Utarbeta ch etablera rutiner för att skapa lugn utanför matsalen (rektr) Utfall: Målet är inte mött. Reglerna för ftbllsplanen ch rutinerna för rastvakterna är etablerade, men kan frtfarande fungera bättre. Vi har prvat lika lösningar runt matsalen, sm till exempel klassisk musik inne i matsalen, tysta fem minuter ch en vuxen värd ute i entrén, men vi behöver frtsätta öka tryggheten. Alla elever känner sig frtfarande inte trygga på sklgården. Etablerade rutiner runt kränkande behandling Mål: - Att vi har etablerat tydliga rutiner för att hantera alla fall av diskriminering ch kränkande behandling ch att dessa är väl kända av alla elever, föräldrar samt all persnal sm arbetar på sklan. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): - Skapa handlingsplaner för elever sm upprepade gånger kränker andra (rektr, KL) - En särskild infrmatinskampanj riktad till elever ch föräldrar startar under höstterminen m rutinerna runt diskriminering ch kränkande behandling (klasslärare, EHT, sklledning) Utfall: Målet delvis mött. Vi har tagit fram ett utkast till handlingsplan sm vi prövat för en del elever, men behöver färdigställa den. Vi har genmfört flera kampanjer ch initiativ under året, till exempel reviderat studier ch trygghets ch gjrt en elevanpassad knsekvenstrappa. Eftersm flera barn frtfarande känner sig trygga, behöver vi frtsätta detta arbete. Förhållningssätt hs vuxna Mål: - Eleverna ska uppleva att samtliga (inte bara de allra flesta) vuxna på sklan bemöter dem med tillit ch respekt. De vuxna måste förstås markera när barn uppför sig illa, men alla barn ska mötas med psitiva förväntningar. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): - Vi ska hjälpa eleverna att berätta m händelser när de inte anser att de blivit bemötta på ett bra sätt av vuxna på sklan (LÄ, FR) - Vi ska infrmera föräldrarna m att de måste kntakta ss m deras barn känner sig trygga med någn vuxen på sklan (rektr) 9

11 - Vi låter vuxna besöka klasserna där elever känt sig trygga med dem. Tillsammans med andra vuxna (t ex klassläraren) samtalar de med barnen för att skapa ett bättre klimat ch öka tryggheten (sklledningen) - Vi samtalar med ch stödjer vuxna sm behöver utveckla sina förhållningssätt gentemt barnen (sklledningen) Utfall: Målet är inte mött. Aktiviteterna är bra, men vi har inte genmfört dem tillräckligt knsekvent ch behöver därför arbeta vidare med dem även under läsåret 2015/16. Det finns frtfarande elever sm inte känner sig trygga med alla vuxna på sklan. Upptäcka Kränkningar Mål: Eleverna ska uppleva att de vuxna på sklan upptäcker ch mtverkar kränkningar/mbbning. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): - Etablering av rastvakts rutiner på sklan (rektr) - Tydligare förklara för eleverna deras ansvar när någt händer - de måste kntakta en vuxen, eftersm de vuxna inte kan se allt sm händer. Utfall: Målet är inte mött. Även m vi genmfört insatserna, upplever eleverna frtfarande att de vuxna i tillräcklig mfattning inte upptäcker ch mtverkar kränkningar/mbbning. Främjande arbete Främjande arbete handlar m att identifiera ch stärka de psitiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet med att främja lika rättigheter ch möjligheter riktar sig till alla elever ch ska genmföras utan att det föranleds av någt särskilt prblem. Åldersövergripande aktiviteter Mål: Att eleverna har lättare att leka ch samarbeta i åldersblandade grupper Uppföljning: Vi följer upp utvecklingen i den pedaggiska ledningsgruppen, PLG Insatser: (ansvariga inm parentes): Eleverna får samarbeta med elever i andra årskurser t.ex. vid temaarbeten inm arbetslagen (lärare) Vi utvecklar vår fadderverksamhet ch rdnar fler aktiviteter (lekar, läsgrupper, utflykter etc) för eleverna i fadderklasserna (lärare) Vi försöker utvidga verksamheten runt våra två sklkörer sm ingår i elevens val, så att fler elever söker sig dit (musiklärare) Vi rdnar minst en sklgemensam, åldersblandad friluftsdag med fkus på samarbete under varje termin (idrttslärare) 10

12 Vi ska sammanställa årets alla åldersintegrerade aktiviteter i en översikt, så att vi tydligare kan etablera rutiner runt detta arbete (sklledningen) Vi rganiserar öppen scen en gång varje månad där eleverna kan uppträda för varandra ch för andra sm vill se (fritids) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret Mer etablerad rastverksamhet Elevrådet Mål: Vi ska under läsåret ha etablerat en så gd rast verksamhet att det påtagligt har minskat elevernas knflikter under rasterna Uppföljning: Rast gruppen rapprterar återkmmande m utvecklingen till sklledningen Insatser: (ansvariga inm parentes): Vi etablerar vår rast grupp ch hittar frmer för hur de kan föra vidare sina idéer ch arbetssätt till andra vuxna på sklan (sklledningen) Vi etablerar ett tydligt utlåningssystem för alla saker i bden (rast gruppen) Vi stänger helt av mrådet bakm C-huset under alla raster, eleverna får då inte alls vara där ch leka - vi gör tydliga markeringsgränser för var vi är på rasterna (rektr) Vi hittar frmer för hur vi kan etablera lekledare på rasterna (rast gruppen) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret Mål: Vi vidareutvecklar elevrådet till att arbeta med ett tydligt fkus på trygghetsfrågr Uppföljning: Vi följer upp utvecklingen i str EHT med trygghetsteamet. Insatser: Vi samlar in ch förbereder diskussinsfrågr m hur vi kan öka tryggheten på sklan (sklledningen ch alla vuxna på sklan) Vi initierar aktiviteter i elevrådet sm sedan förs vidare till klassråden, sm till exempel husmdellen ch trygghetsvandringar, m hur det känns att vara på lika platser ch hur man skulle kunna göra det tryggare (sklledningen) Vi initierar nrmkritiska diskussiner på elevrådet (sklledningen) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret 11

13 Kartläggning Under våren 2016 deltg elever ch vuxna på sklan i kartläggningen av sklans styrkr ch utmaningar runt diskriminering ch kränkande behandling. Vårdnadshavare var delaktiga i kartläggningen via föräldrarådet. Utifrån sklinspektinens enkät tillsammans med sklans kartläggning med Huset mdellen visar det tydligt att eleverna trivs ch är trygga på sklenheten. Huset mdellen indikerar dck på tre mråden sm ska pririteras i årets Likabehandlingsplan. Kartläggning visar: 1. Eleverna upplever taletterna sm en tryggplats då låsen är svårhanterliga för eleverna. Taletterna ligger på platser där det rör sig mycket elever samt att de tycker att de är fräscha. Den största rn visar sig vara taletterna i matsalen. Eleverna upplever att de inte får vara ifred på taletten. 2. Eleverna upplever mklädningsrummen i idrtten sm en trygg plats. Det för att det är spring i dörrarna både in till idrttshallen ch ut till sklgården. Man får inte vara ifred när man byter m ch duschar. Eleverna saknar persnal i mklädningsrummen ch idrttslärarna hinner inte vara där. 3. Eleverna upplever att det finns persnal på sklgården men ibland saknas det rast värdar under vissa tillfällen. Eleverna upplever att de inte blir lyssnade på utan hänvisas vidare till någn annan. Eleverna upplever att det känns tryggt när det inte finns regler ch rutiner på ftbllsplan eller i andra gemensamma bllekar. Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar ch utgår från identifierade riskfaktrer. Sklenhetens pririterande mråden under Läsåret 17/18: 1. Områden sm berörs av åtgärden: kränkande behandling, etnisk tillhörighet, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religin eller trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, ålder. Mål: Att eleverna ska känna sig trygga i att besöka taletterna. Åtgärder: ansvarig inm parantes Låsen ska ses över så att de inte tröga i låsen samt tydlig färgmarkering på låsvredet. (vaktmästare ) Markering på glvet med tejp utanför taletterna för att markera avstånd till talettdörr. (vaktmästare ) Tydliga talettregler med bildstöd finns uppsatta i taletterna men de måste uppdateras på vissa då de åkt ner. ( vaktmästare ) När det gäller taletterna i matsalen så skall stppmarkering för kö till lunch markeras på glvet i kapprummet (vaktmästare ) samt 12

14 att lärare slussar in eleverna för att få brt köbildning utanför taletterna (lärare ). Klasserna ska ha egna klasstaletter sm de ansvarar för att de hålls snygga ch tar ansvar för. (Lärteamen ) 2. Områden sm berörs av åtgärden: kränkande behandling, etnisk tillhörighet, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religin eller trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning, ålder. Mål: Ökad trygghet i mklädningsrum. Åtgärder: ansvarig inm parantes Se över schemaläggningen idrttshallen för att skapa tid för mbyte ch duschning i lugn ch r. (Biträdande rektr ) Att alltid en vuxen följer med till, under mbyte ch från idrttslektin för att skapa trygghet i mklädningsrummen (ansvarig persnal, biträdande rektrer ) FÖRSLAG 3. Områden sm berörs av åtgärden: Mål: Jargngen på sklan ska främja likabehandling Åtgärder: Utökat ansvar för trygghetsteamet Mål: Att trygghetsteam ska hinna arbeta mer förebyggande ch inte bara hantera fall av mbbning när dessa är ett faktum Uppföljning: Trygghetsteam rapprterar frtlöpande till str EHT ch rektr m utvecklingen av arbetet Åtgärder (ansvariga inm parentes): Vi tar fram en tydlig uppdragsbeskrivning till trygghetsteamet (rektr) Vi ser till att gruppen består av 4-5 persner (rektr) Vi uppdaterar stöddkument ch prcesser runt trygghetsarbetet (rektr ch trygghetsteam). Tidsplan: Det nya sättet att arbeta i trygghetsteamet ska vara etablerat senast i augusti 2017 Trygghet fkus vid gemensamma persnalträffar 13

15 Mål: Vi ska vid gemensamma persnalträffar, sm till exempel APT ch upptaktsdagar, samla hela persnalgruppen för att under detta läsår fkusera på trygghetsarbetet. Det ska resultera i att vi har etablerat ett gemensamt ch tydligt förhållningssätt till att öka tryggheten ch mtarbeta all frm av kränkande behandling. Uppföljning: Vi följer upp utvecklingen i den pedaggiska ledningsgruppen efter varje APT Åtgärder (ansvariga inm parentes): Vi utbildar persnalen i sklmedling under upptaktsdagarna, m hur man hjälper eleverna att lösa knflikter själva (sklledningen) Vi utbildar persnalen i jämställdhetsarbete under upptaktsdagarna (sklledningen) Vi diskuterar nlltlerans ch inm vilka mråden vi trr att vi kan ha ett sådant förhållningssätt. Exempel på mråden är skjbråk, inte följa vuxens uppmaning, ch dåligt uppförande på ftbllsplanen, (sklledningen) Vi följer upp arbetet med studier ch trygghet, gör eventuella justeringar ch diskuterar hur vi kan använda den mer effektivt (sklledningen) Vi diskuterar strategier när man är rastvakt, till exempel hur vi ska hinna hantera alla situatiner sm uppstår ch hur vi möter elevernas bristande förtrende när vuxna inte ingriper (sklledningen) Vi diskuterar hur vi kan uppmärksamma ch hantera vardagskränkningar, sm till exempel grvt språk ch sänkningar (sklledningen) Vi diskuterar m vi kan ha en gemensam, hård plicy runt fysiskt bråk, till exempel alltid ha ett uppföljningsmöte ch vem sm kan hålla i det (sklledningen) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret Nätmbbning ch andra kränkningar på nätet Mål: Vi ska under läsåret ha bättre förståelse för ch ha utarbetat en knkret rutin att följa när vi upptäcker nätmbbning Uppföljning: Vi arbetar med frågan i PLG under läsåret Åtgärder (ansvariga inm parentes): Alla klasslärare på mellanstadiet (på lågstadiet vid behv) ska ta upp fenmenet nätmbbning i sina klasser ch hur vi tillsammans kan mtarbeta det (klasslärare) Vi ska samla bra material för att ha sm underlag för diskussinerna i klasserna (lärare, fritids, trygghetsteamet) 14

16 Vi ska ta fram en knkret rutin eller checklista för eleverna sm de kan använda m de blir utsatta för nätmbbning (sklledningen, trygghetsteamet) Vi ska diskutera vett ch etikett på nätet med eleverna (lärare) Tidsplan: Rutinerna ska vara klara senast augusti 2016 Ökad trygghet på utsatta mråden Mål: Att alla elever känner sig trygga ute på sklgården, i mklädningsrummen ch utanför matsalen Uppföljning: Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Åtgärder (ansvariga inm parentes): Vi etablerar rutiner för att hålla taletterna utanför matsalen mer fräscha, till exempel städa flera gånger m dagen, matvärd på plats vid lunchtid (rektr) Alla klasser på lågstadiet ch mellanstadiet har en krt talettkurs med sin klasslärare, hur man gör för att hjälpas åt att hålla taletterna fräscha (klasslärare) Förankra reglerna för ftbllsplanen ch rutinerna för rastvakterna (rektr) Vi etablerar tydliga knsekvenser för elever sm inte uppför sig väl (uppträder trevligt, spelar för hårt, skjuter för hårda bllar, inte följer vuxnas uppmaningar, spelar på fel tid på ftbllsplanen): Varning utvisning dagen utvisning veckan utvisning terminen (rektr) Utarbeta ch etablera rutiner för att skapa lugn utanför matsalen (rektr) Vi ger idrttslärarna tydligt uppdrag att skapa trygghet i mklädningsrummen (rektr) Vi stödjer de pedagger sm har svårt att få eleverna att följa deras instruktiner när de är rastvakter (all persnal/sklledningen) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret. Etablerade rutiner runt kränkande behandling Mål: Att vi har etablerat tydliga rutiner för att hantera alla fall av diskriminering ch kränkande behandling ch att dessa är väl kända av alla elever, vårdnadshavare samt all persnal sm arbetar på sklan. Uppföljning: Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Färdigställa mallen för handlingsplaner för elever sm upprepade gånger kränker andra (rektr) 15

17 Trygghetsteamet presenterar sig krt i alla klasser i början av läsåret ch sätts upp sm ftgrafi i alla klassrum (trygghetsteamet) Trygghetsteamet (i grupper m två) besöker alla klasser, berättar m vad de gör ch svarar på frågr (trygghetsteamet) Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret. Förhållningssätt hs vuxna Mål: Eleverna ska uppleva att samtliga (inte bara de allra flesta) vuxna på sklan bemöter dem med tillit ch respekt. De vuxna måste förstås markera när barn uppför sig illa, men alla barn ska mötas med psitiva förväntningar. Uppföljning: Ledningsgruppen stämmer av med elevrådet, arbetsteam ch föräldrarna via rektrs månadsbrev i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Vi ska infrmera vårdnadshavarna m att de måste kntakta ss (ringa, mejla eller göra en anmälan m kränkande behandling) m deras barn känner sig trygga med någn vuxen på sklan (rektr) Vi låter vuxna besöka klasserna där elever känt sig trygga med dem. Tillsammans med andra vuxna (t ex klassläraren) samtalar de med barnen för att skapa ett bättre klimat ch öka tryggheten (sklledningen) Vi samtalar med ch stödjer vuxna sm behöver utveckla sina förhållningssätt gentemt barnen (sklledningen) Vi pratar med eleverna, via klassråd ch elevråd, m att de ska vända sig till sina vårdnadshavare eller en vuxen på sklan de har förtrende för m de känner sig rädda för någn (rektr, lärare) Tidsplan: De förtydligade rutinerna ska helt etablerade på sklan senast till juni Upptäcka Kränkningar Mål: Eleverna ska uppleva att de vuxna på sklan upptäcker ch mtverkar kränkningar/mbbning. Uppföljning: Klasslärarna tar upp frågan på klassrådet i december ch maj. Knkreta insatser (ansvariga inm parantes): Fördjupad diskussin m rastvaktsrutinerna på APT (rektr) Tydligare förklara för eleverna deras ansvar när någt händer - de måste kntakta en vuxen, eftersm de vuxna inte kan se allt sm händer (lärare, fritids) Vi ska ta fram tydliga rutiner för hur vi lggar ch följer upp elever sm upprepat kränker andra på sklan (rektr, trygghetsteam) Vi uppdaterar vårt system för att anmäla kränkande behandlingar, via ett webbfrmulär, för att underlätta snabb rapprtering (rektr) 16

18 Tidsplan: Vi arbetar återkmmande med detta under hela läsåret. Rutiner för akuta situatiner Om det förebyggande ch främjande arbetet inte räcker till ch någn på sklan blir mbbad, kränkt eller diskriminerad behöver vi sätta in lika åtgärder för att kmma till rätta med prblemen. Det är viktigt att förstå att all kränkande behandling inte är samma sak sm mbbning. Mbbning är en särskild frm av kränkande behandling ch alla typer av kränkande behandling är inte mbbning (se tidigare i detta dkument under rubrik 3: Begrepp ch definitiner). Alla anmälda kränkningar rapprteras vidare till utbildningsförvaltningen med en särskild blankett. Olika typer av kränkande behandling hanteras alltså på lika sätt. Hur vi hanterar varje enskilt fall kan variera berende på vad sm hänt, till exempel hur allvarlig kränkningen är, men sm utgångspunkt har vi delat in ärendena i följande grupper. 1. Mbbning (elever mbbar elever) När en eller flera elever utför upprepade negativa handlingar för att medvetet ch med avsikt tillfga eller försöker tillfga en annan skada eller behag. 2. En elev kränker en elev När en elev uppför sig illa mt en annan elev, till exempel htar, slår, eller sprider rykten. 3. Knflikt mellan elever När två eller flera elever hamnar i en knflikt de inte förmår att lösa själva 4. En vuxen kränker eller diskriminerar en elev När en vuxen uppför sig illa mt en elev Mer infrmatin m dessa lika typer av kränkningar ch m hur vi försöker följa upp ch hantera dem finns beskrivet nedan. Anmälan av kränkande behandling Elever, vårdnadshavare eller persnal på sklan ska anmäla kränkande behandling via ett särskilt frmulär. Anmälningarna tas emt av sklans biträdande rektr. Elever kan ckså lägga en anmälan i trygghetsteamets fack. När en anmälan kmmer in bedömer biträdande rektr vilken typ av kränkande behandling det rör sig m ch den sm anmält ärendet får ett skriftligt besked m vilka åtgärder sm vidtagits på sklan ch m vem sm hanterar ärendet (se mer infrmatin nedan). Mbbning (elever mbbar elever) När vi har definierat ett ärende sm mbbning, lämnas det över till sklans trygghetsteam. Detta team följer en fast rutin för att mtverka den aktuella 17

19 mbbningen. I vissa fall av till exempel särskilt grv eller långvarigt återkmmande mbbning kpplas elevhälsteamet eller sklledningen in i arbetet. En elev kränker en elev När en elev kränker en annan elev hanteras detta nrmalt av de närmast inblandade vuxna, till exempel undervisande lärare, klasslärare, pedagger på fritids eller kökspersnal. Genm att tydligt markera för eleven att hn eller han uppfört sig på ett acceptabelt sätt, ger man eleven möjligheten att medelbart upphöra med kränkningarna. Om beteendet inte upphör kntaktas elevernas klasslärare ch ärendet hanteras enligt sklans knsekvenstrappa sm beskrivs i Studier & Trygghets planen. Vid vissa kränkningar kan även trygghetsteamet eller sklans psyklg kpplas in i arbetet, särskilt grva kränkningar kan ckså resultera i att sklan anmäler det inträffade till scialtjänsten eller plisen. Knflikt mellan elever Ibland uppstår knflikter mellan elever sm måste lösas innan eleverna kan gå vidare. Huvudregeln är att elevernas pedagger (klasslärare ch fritids) träffar eleverna för att försöka lösa knflikten, hitta en lösning sm båda kan acceptera (detta är en del av sklans uppdrag, att träna eleverna i att lösa knflikter). Om man inte lyckas lösa knflikten, kallas föräldrarna till ett möte med eleverna ch pedagger ch i särskilt svåra fall ska även representanter från elevhälsteamet, trygghetsteamet eller sklledningen delta. Så långt det är möjligt förlägger man dessa möten utanför lektinstid. En vuxen kränker eller diskriminerar en elev Vår utgångspunkt är att alla vuxna på sklan vill eleverna väl ch att det fta kan handla m missförstånd m elev känner sig utsatt. Samtidigt tar vi mycket allvarligt på m en elev inte känner sig trygg med någn vuxen på sklan. Vi uppmanar alltid eleven ch föräldrarna att vända sig direkt till den berörde vuxne för att direkt försöka reda ut vad sm hänt. Om en elev uppfattar sig kränkt eller diskriminerad av en vuxen på ett sätt sm hen inte kan diskutera med den aktuella vuxna, kntaktar eleven eller dennes vårdnadshavare sklans ledning, sm då följer en tydlig prcess. 18

20 Referenser [1] Främja, förebygga, upptäcka ch åtgärda Ett stödmaterial från Sklverket [2] Plan för sklan Diskrimineringsmbudsmannen webb-verktyg för att skapa en likabehandlingsplan [3] Magelungssklans visin [4] Studier ch trygghets plan Om hur vi skapar arbetsr på sklan, våra knsekvenssteg när eleverna inte följer sklans plan (regler) [5] Anmälan av kränkande behandling Ett frmulär för elever, föräldrar eller persnal på sklan att fylla i m man upplever att någn blivit utsatt för kränkande behandling [6] Antimbbningprcess En beskrivning av hur Trygghetsteamet jbbar [7] Anmälan av kränkande behandling till förvaltningen En blankett för rapprtering till förvaltningen när någn blivit utsatt för diskriminering eller kränkande behandling [8] Prcess när barn upplever sig kränkta av vuxna Det är alltid någn i sklledningen sm utreder ett sådant ärende. 19