Bilaga förvaltningar. Periodrapport maj LD13/00585

Transkript

1 Mkr LD13/00585 Bilaga förvaltningar Periodrapport maj 2013 Övergripande prognos Den ekonomiska strategin för perioden fortsätter att präglas av arbetet med att balansera verksamheten inom de ekonomiska ramarna. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat ett stort ackumulerat underskott som skall återställas (932 mkr efter 2012), behov av strukturella åtgärder samt att möjlighet att skapa utrymme för den framtida medicinska och demo grafiska utvecklingen. Landstingets samlade prognos för 2013 pekar mot ett resultat på plus 50 mkr exklusive RIPS-ränta (inklusive RIPS-ränta minus 180 mkr). Prognos resultatet är 89 mkr sämre än budgeterat. Prognosen för verksamhetens netto kostnader beräknas bli minus 104 mkr. Osäkerhets marginalen i bedömningarna ligger på +/- 20 mkr Budget, bokfört resultat exkl RIPS och prognos 2013 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Omvärldsanalys ack budget 2013 resultat 2013 prognos balanskrav Analyser och bedömningar från SKL visar att BNP-tillväxten i Sverige förväntas öka något de närmaste åren och att de svenska finanserna anses vara i relativt god ordning jämfört med vissa delar av övriga Europa. Det finns dock en fortsatt oro för den europeiska skuldkrisen, särskilt utvecklingen i södra Europa. Om den globala ekonomin drabbas av en djup nedgång är risken stor att även Sverige dras med LD13/00585 Periodrapport maj 2013 Landstingets samlade prognos per maj pekar mot ett resultat på plus 50 mkr (+/- 20 mkr). Det är 89 mkr sämre än budgeterat. RIPS-ränta försämrar resultatet med ytterligare 230 mkr. Prognosen förutser att kostnads reducerande effekter av vidtagna åtgärder uppstår enligt plan successivt från och med hösten. Prognosen pekar på att verksamheternas nettokostnader blir 1,5 procent högre än budgeterat 2013, vilket är 104 mkr mer än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 90 mkr högre än budgeterat, trots tilläggsbudget på 100 mkr. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas öka med 15 mkr jämfört med budget. Det långsiktiga problemet med att finansiera välfärden finns kvar. För att kunna möta de ökade förväntningarna på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Pensionsavgångarna bland landstinget Dalarnas anställda kommer att öka väsentligt inom de närmaste åren, vilket medför ökade kostnader för pensioner. Befolkningsutvecklingen i länet bedöms enligt SKL:s prognos minska något fram till Andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under första kvartalet 2013 hade Dalarna hade ett födelseunder skott och samtidigt ett något större positivt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning ökade med 82 personer till invånare. Verksamhet Inom Hälso- och sjukvården pågår arbetet med vårdgarantiåtgärder. Planen är att vårdgaranti upp fyllelsen och kömiljardnivån ska förbättras och att köerna ska arbetas bort under första delen av För närvarande pågår utredning om köstatistikens kvalitet, därför redovisas inga mätningar i den här periodrapporten. Inom hälso- och sjukvården fortsätter införandet av det nya gemensamma vårdinformationssystemet, Take Care. Under senvåren har TC införts i primärvården, vilket till viss del kan påverka tillgängligheten inom det området. Inom Hälsoval har hittills 44 procent av Dalarnas invånare aktivt valt vårdcentral sedan våren Cirka 13 procent (36 000) är listade vid någon av de fem privata vård centralerna i Dalarna, något som påverkar landstingets egna vårdcentraler på de orter som berörs.

2 Innehållsförteckning Hälso- och sjukvården...3 Central förvaltning...5 Finansförvaltningen...7 Landstingsfastigheter...8 Landstingsservice...10 Kultur- och bildningsförvaltningen...12 Tandvårdsförvaltningen...14 Beställarenhet för tandvård...17 Patientnämnden...18 Kostsamverkan Mora...19 Revisorerna och tjänstemannabiträde...20 Bilaga förvaltningar maj

3 Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Ledningsorganisation Hälso- och sjukvårdens nuvarande ledningsorganisation bygger på följande grundprinciper: Samlad ledningsfunktion för landstinget, central förvaltning, samt hälso- och sjukvårds förvaltning. Samlad ledningsfunktion och gemensam förvaltning för hela hälso- och sjukvården. Samlad administrativ stödfunktion avseende såväl landstingsövergripande perspektiv som för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdens inre organisation karaktäriseras av en platt ledningsstruktur d.v.s. inga delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. Fokusområde vårdgaranti. Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, gav augusti 2012 ett uppdrag till hälso- och sjukvårdens förvaltningschef att utarbeta en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård, samt beräkna erforderlig finansieringskomplettering. Handlingsplanens genomförande ska leda till en mycket hög vårdgarantiuppfyllelse (90 % eller mer) och en hög kömiljarduppfyllelse (80 % eller mer), för såväl nybesök som operation/behandling, senast under våren Uppföljning besparingsåtgärder Fortsatt gäller arbete enligt åtgärdsplan för ekonomi i balans. Effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans är försenade och beräknas inte ge full effekt under Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall maj Prognos Budget Resultat Intäkter 621, , , ,9 Kostnader , , , ,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat , , , , , , , ,3 Landstingsbidrag 2 052, , , ,1 Över/ Underskott -126,5-90,0 0,0-195,2 Investeringar -12,9-140,0-140,0-57,8 Sammantaget beräknas en total prognos för hälso- och sjukvården motsvarande -90 Mkr. Kostnadsnivån är i likhet med senare delen av 2012 fortsatt för hög i förhållande till budget, samtidigt som effekter av åtgärdsplan inte får full effekt. För att prognosen skall infrias krävs effekter av åtgärdsplan för ekonomi i balans. I prognos för hälso- och sjukvården finns inräknat 45 mkr i överföring, utöver budget, av övrig landstingsintern intäkt från central förvaltning. Ökade kostnader finns för övertid och tim vikarier. Påverkansfaktorer här är införande av Take Care samt sjukfrånvaro för personal (influensa bl a). Kommunaliseringen av hemsjukvården, vilken trädde i kraft 7 januari i år, innebär en resterande personalkostnad för årets första dagar på 2,5 mkr. Ytterligare förklaringar finns i: Kösatsning. Ökade kostnader för köp av högspecialiserad vård. Kostnader för nya vårdblocket kommer att belasta 2013 mer än beräknat. 3 Bilaga förvaltningar maj 2013

4 Personal (maj 2013) Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda (jan-maj) 2011 Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Valda personalkostnader (mkr) Prognos/maj Resultat Löner Budget exklusive sociala avgifter Inhyrd personal* *inhyrda läkare Karin Stikå-Mjöberg Förvaltningschef Hälso och sjukvården Dalarna Arbetad tid (jan-april) Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda varav arbete under jour/ beredskap läkare - varav mertid/övertid samtlig personal Arbetad tid timmar, stafettläkare* Antal anställda inom Hälso- och Sjukvården ligger kvar på samma nivå som Arbetad tid totalt ligger drygt timmar högre än i fjol med hänsyn taget att mars i år hade två arbetsdagar färre än mars (En arbetsdag inom Hälsooch sjukvården motsvarar ca timmar.) Däremot har de timanställdas arbetade tid ökat med 8 procent. Andelen mertid/övertid har ökat markant, med 24 procent från föregående år. Även timmarna för hyrläkare har ökat kraftigt (26 %) under de första tre månaderna i år jämfört med förra året. Samtliga dessa ökningar kan sannolikt förklaras av brist på personal inom nyckelgrupper som läkare och sjuksköterskor samt kvarstående effekter av Take-Care införandet. Det är framför allt de stora klinikerna som har ökat arbetstid, övertid/fyllnadstid och timtid. En stor del av ökningen bör kunna hänföras till kösatsningar samt fortsatt införandet av Take Care-system. En annan förklaring kan vara den ovanligt långdragna influensa som vi haft även i år och vilket har medfört ett ökat tryck på såväl befintlig personal som ett ökat timutnyttjande. Bilaga förvaltningar maj

5 Landstingsstyrelsen Central förvaltning Ledningsorganisation Sedan 2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemanna ledning har initierats och genomförts en ny ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens inre organisation som landstingets administrativa stödfunktion. Under vintern planerades och genomfördes en ny och samlad administrativ stödfunktion, som utgör huvuddelen i landstingets centrala förvaltning. Vid årsskiftet ändrades den organisatoriska tillhörigheten för landstingets hjälpmedels verksamhet, som nu ingår i den centrala förvaltningen. Den centrala förvaltningen innehåller nu verksamheter som indelas i sju större enheter: Administrativ enhet Ekonomienhet Personalenhet Hälso- och sjukvårdsenhet Medicinsk enhet MIT-enhet Hjälpmedelsenhet I den centrala förvaltningen ingår även en ledningsenhet, med innehåll motsvarande landstingsdirektör / förvaltningschef, biträdande landstingsdirektör / förvaltningschef, samt vissa verksamheter respektive några medarbetare organiserade direkt under landstingledningen. Under har den nya organisationen successivt funnit välfungerande former, med roller, arbetsinnehåll och arbetsfördelning, i samarbete med bl.a. politisk ledning, tjänstemannaledning, förvaltningschefer och enhets/ verksamhetschefer. Verksamhet Åtgärdsplaner för ekonomi i balans med fokus på hälso- och sjukvården, har under 2011 och 2012 utgjort en stor del av förvaltningens arbetsinnehåll, i samband med utarbetande och verkställande av åtgärdsplan I och II, samt utarbetande av åtgärdsplan III och IV. Under 2013förutses att den centrala förvaltningen, med dess chefer och medarbetare, stå inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av en samlad och välfungerande administrativ stödorganisation, med precisering av roller och arbetsinnehåll. Fortsatt ledning och styrning, samt administrativt stöd, i samband med verkställande av åtgärdsplaner för ekonomi i balans. Administrativt stöd vid införande av ett nytt och gemensamt vårdinformationssystem inom hälso- och sjukvården. Administrativt stöd i samband med utarbetande av en långsiktig framtidsplan, med tidsperspektiv 2015 och 2025, som ett viktigt grundarbete inför planering av sjukvårdens framtida innehåll och utbud. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack Utfall Prognos Budget Resultat Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Investering 2013 (mkr) Ack Utfall Prognos Budget A01 Årets investering Verksamhetsområde Avvikelse mot budget Prognos Huvudkontoret -4 Trafik och bidragsgivning 0 Hjälpmedel * 5 Hälsoval 4 *) inkl avkastningskrav 3 mkr Investeringar (mkr) Prognos 2013 Budget 2013 IT-investeringar Hjälpmedel Avvikelse För Beställarenheten hälsoval prognostiseras ett överskott på ca 4 mkr. Minskning med 11 mkr jämfört med tidigare prognostiserat överskott beror på ny bedömning av vårdcentralernas möjligheter att uppnå målen för kvalitetsoch besöksersättning. Tidigare bedömning var att Take Care- införandet skulle ta mer resurser än vad som nu visats sig göra. Prognosen på utförarsidan ger motsvarande bättre resultat. Det prognostiserade överskottet inom LD Hjälpmedel uppgår till 5 mkr och beror till största delen på betydligt lägre priser i senaste upphandlingen av hörapparater. För övriga verksamheter ligger prognoserna i nivå med budget. Överskottet inkluderar avkastningskravet på 3 mkr. Nytt avtal har tecknats för Microsoftlicenser och innebär en ökad kostnad med ca 10 mkr jämfört med tidigare. Kostnaden ingår i IT-enhetens prognos som totalt uppgår till ett underskott på ca 4 mkr. För övriga verksamheter inom centralförvaltningen ligger prognoserna i stort sett i nivå med budget 5 Bilaga förvaltningar maj 2013

6 Personal per maj 2013 Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare 527,47 503,73 491,41 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Faktiska årsarbetare har sedan 2012 ökat med 23,74 årsarbetare. En ökning med 22 personer. Ökningen kan hänvisas MiT-, Medicinsk-, Personal- och Hälso- och sjukvårdsenhet. Beroende på VIS-projektet samt ett flertal projekt med statsbidrag. Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda varav mertid/övertid samtlig personal Som en naturlig konsekvens av att antalet anställda ökar, så ökar även den arbetade tiden. Såväl timanställningar som mer-/övertid har minskat. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter Prognosen för personalkostnader följer budgeten. Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör FV-chef Central förvaltning Bilaga förvaltningar maj

7 Landstingsstyrelsen Finansförvaltningen Inom finansförvaltningen redovisas kostnader för pensioner, löneskatt på pensioner, premie för patientförsäkringen, interna ränteintäkter samt intäkter och kostnader för specialdestinerade statsbidrag. Verksamhetskostnader och intäkter Specialdestinerade statsbidrag budgeterades inte i den ursprungliga budgeten för 2013 eftersom villkoren för att få statsbidrag inte var kända i oktober/november Efter att villkoren blivit kända har en bedömning gjorts av både intäkter och kostnader för insatser kopplade till statsbidragen. Statsbidrag ingår med netto 25 mkr i den reviderade budgeten som fastställdes av LF i april. Utfallet beräknas bli 35 mkr varav 10 mkr avser sjukskrivningsmiljarden 2012 Prognos för respektive statsbidrag 2013 framgår av tabellen nedan: Statsbidrag (mkr) Intäkter Kostnader Nettointäkt Ökad tillgänglighet (kömiljard) Psykisk ohälsa Rehabiliteringsgaranti Ökad patientsäkerhet Sjukskrivningsmiljard 20* -6 14* Sammanhållen vård för äldre Summa *) varav 10 mkr avser bidrag för insatser 2012 Pensionskostnader inkl löneskatt och ränta prognostiseras enligt KPA:s prognos från mars Totalt ligger prognosen i nivå med budget. Kostnader för pensioner intjänade före 1998 samt förändring av pensionsskulden överstiger budget med 8 mkr medan räntekostnaderna beräknas bli 6 mkr lägre. Premien för patientförsäkringen, 26 mkr, är 3 mkr högre än budgeterat. Totala resultatet för finansförvaltningens verksamhetskostnader är -11 mkr. Finansnettot visare ett överskott på 9 mkr och beror i huvudsak på lägre räntor än budgeterat, varav 6 mkr avser ränta på pensioner. Därutöver tillkommer en finansiell kostnad på 230 mkr som avser ränta på pensionsskulden och som är en konsekvens av att den rekommenderade diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen sänks med 0,75 procentenheter fr o m Effekten av sänkningen ska beaktas i redovisningen 2013 som en jämförelsestörande post. Den ingår inte i balanskravsresultatet Skatter, statsbidrag mm Prognos Budget Avv. Preliminärskatt Avräkning Avräkning Summa Inkomstutjämningsbidrag Regleringsavgift Kostnadsutjämningsbidrag Statsbidrag läkemedel Statsbidrag minskad sjukfrånvaro Summa Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa Totalt Jämförelsestörande finansiell kostnad; ränta på pensioner (RIPS) Peter Hansson / Ekonomidirektör Skatteintäkter, statsbidrag och finansiella kostnader och intäkter Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag i landstingets periodrapport bygger på SKL:s senaste prognos från april ek.nytt nr 9/2013. Intäkterna är 6 mkr större än den reviderade budgeten i april. Det finns fortfarande ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget. Bidraget 2012 minskade med 40 mkr jämfört med Detta som en följd av lägre läkemedelskostnader. Läkemedelskostnaderna har fortsatt minska under 2013 och därmed även bidraget från staten. Prognosen för 2013 är att statsbidraget blir 10 mkr lägre än budget. 7 Bilaga förvaltningar maj 2013

8 Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Måluppfyllelse Politikens inriktning och uppdrag till fastighetsförvaltningen framgår av landstingets verksamhetsplan för åren Uppdraget finns sammanfattat under punkterna 1-3 nedan. Kopplat till uppdragen finns även effektmål och utfallsmått angivna. 1. Tillhandahålla lokaler som uppfyller hyresgästers behov och förväntan på funktion, arbetsmiljö, säkerhet, tillgänglighet och komfort. Mål 2013 Prognos 2013 Utfall 2012 Totalindex >57 Hyresgästenkät genomförs vartannat år Nästa mätning Förvalta Landstinget Dalarnas fastigheter kostnadseffektivt. Totalindex 57 (2010; 57) Mål 2013 Prognos 2013 Utfall 2012 Total kostnadseffektivitet = lokalernas andel av landstingets totala kostnadsmassa = < 5,66 % Kostnadseffektivitet = resultat på Energiförbrukning = kwh/kvm = 169 (165 innan försäljning av 8 sjukhem) Vakanser = total area för outhyrda lokaler i procent av uthyrningsbar area = 5,6 % 5,66 % 100 % (18,7 mkr) 169 se kommentar nedan 110 % (+50,5 mkr) 173 (168 innan försäljning av 8 sjukhem) 5,0 % 5,0 % < 5 % 3. Genomföra investeringar i fastigheter byggherrerollen utifrån givna förutsättningar och med effektivt utnyttjande av egna och tilldelade resurser. Mål 2013 Prognos 2013 Utfall % 264 mkr 98 % 312 mkr Den av Fastighetsnämnden i april 2011 fastställda energiplanen tar sikte på en energiförbrukning (värme och el) på 150 kwh per kvm vid utgången av år Nedbrutet per år är målet att energiförbrukningen ska minska med minst 1,2 procent årligen. Inledningen på året har börjat med en minskning på energiförbrukningen. Prognosen är att förbrukningen kommer att minska enligt plan, dock med korrigerade siffror efter sjukhemsaffären, och landa på 169 kwh/m2 (168,2 kwh/m2 2012). Ökningen kompenseras när den nya vårdbyggnaden på Falu lasarett, NVB, räknas med på helår Verksamhet Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande planperiod ( ) har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. Det enskilt största projektet under planperioden är ny vårdbyggnad på Falu lasarett (NVB), som kommer att överlämnas till hälso- och sjukvården den 1 juli Nära kopplat till NVB-projektet finns följande projekt upptagna i landstingets investeringsplan; Ombyggnad för patienthotell, Ombyggnad för dagkirurgi och Ny ambulansstation för totalt 120 mkr. Vid utgången av februari förvaltades totalt kvm BRA, varav var landstingsägda och inhyrda. Dessutom hanterades kvm externt inhyrda lokaler. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 199,8 496,2 485,2 532,8 Kostnader -193,0-477,5-464,2-458,7 Verksamhetens resultat -7,0-18,4-19,4-15,8 6,9 18,7 21,0 74,1 Landstingsbidrag Över/ Underskott 6,9 18,7 21,0 74,1 Årets investering -140,6-263,9-317,0-311,7 Specificerat på intäkts- och olika kostnadsslag kan resultatet sammanfattas enligt följande: varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Prognos Budget Avvikelse Fastighetsintäkter 497,3 486,3 +11,0 Fastighetsdrift -106,2-106,6 +0,4 Planerat underhåll -47,0-47,0 - Inhyrda lokaler -142,4-127,1-15,3 Försäkringar, skatt -3,0-3,0 - Avskrivningar -110,0-110,0 - Förvaltningskostnader -12,8-14,6 +1,8 Finansiella poster -57,2-57,0-0,2 Resultat 18,7 21,0-2,3 Bilaga förvaltningar maj

9 Våra energimål för 2013 fortsätter att vara tuffa. Januarimaj har sammantaget varit ungefär som ett s k normalår vad gäller värme. Indikationer i detta skede visar att målen för 2013 kommer att uppnås. Fastighetsnämnden har på möte fastställt en lägre kalkylränta, motsvarande statslåneräntan, för investeringar i energibesparingar. NVB drar under byggtiden både extra el och värme som tillsammans utgör ca 0,6 mkr för perioden. Avyttringen av åtta sjukhemsfastigheter och därmed avvecklingen av Landstingsfastigheters förvaltaransvar för dessa, innebär förändringar i resultaträkning och balansräkning. Rörelseresultatet för Landstingsfastigheter beräknas sjunka med 2,3 mkr som en direkt konsekvens av detta. Det prognostiserade resultatet för 2013 blir då 18,7 mkr. Ny vårdbyggnad ska stå klar att tas i drift 1 juli i år. Inflyttning kommer att ske successivt under hösten Lokalerna som verksamheterna flyttar ur kommer att byggas om för bland annat patienthotell. Programarbetet har dragit ut på tiden, vilket innebär att även efterföljande skeden förskjuts. Det innebär att de tomställda lokalerna inte kommer att generera hyresintäkter under Totalt sett justeras prognosen för planerade investeringar 2013 ner med drygt 50 mkr. Flera av våra stora kostnadsposter är baktunga och ökar mot slutet av året, t ex planerat underhåll, avskrivningar och räntekostnader. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare 23,7 21,1 24,8 Antal anställda 24,0 23,0 26,0 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Trots flera rekryteringar så har vi fortfarande några vakanser och jobbar mycket med att återbesätta tappad kompetens. Vi är mitt uppe i en omfattande generationsväxling som vi har gemensam med hela fastighetsbranschen. Dessutom i en tid då vi ska genomföra investeringar i en omfattning som aldrig tidigare. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter 12,9 12,9 10,7 Inhyrd personal 0,8 0,8 0,5 Jan Sjöberg Förvaltningschef Landstingsfastigheter 9 Bilaga förvaltningar maj 2013

10 Servicenämnden Landstingsservice Måluppföljning Perspektiv Mål Utfall Status Personal Sjukfrånvaro Nöjdmedarbetarindex 5,0% 90% 7,7% 89% Ekonomi Resultatindex 1,01 1,03 Kund Nöjdkundindex 90% 89% Produktion Städ, avverkningsgrad Tvätt, leveranssäkerhet Kost (antal portioner/timme) 353,0 98,1% ,1 98,6% 10,7 Verksamhet Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten fram till och med maj månad anges nedan i punktform: Extern revision avseende förvaltningens kvalitets- och miljöarbete genomfördes under tre dagar i maj månad. Revisorn tillstyrkte att LsD får fortsatt innehav av kvalitetsoch miljöcertifikat. Genom ett centralt uppdrag har förvaltningen arbetat fram ett gemensamt ramavtal för Landstinget Dalarnas transporter. Syftet är att samtransportera vårt gods på ett mer kostnadseffektivt sätt. Effekten är att Landstingsservice utför mer av Landstinget Dalarnas transporter. Vidare kommer den inre logistiken att genomlysas under innevarande verksamhetsår. Syftet är att se hela logistikflödet för både inre och yttre transporter. Förvaltningen har fått i uppdrag att göra en översyn av Café Oasen vid Säters sjukhus. Rapport och förslag till åtgärder för att få till stånd ett bättre resultat skall redovisas till HK i slutet av juni månad. Café Hörnan på Ludvika lasarett driftsattes 21 januari av Landstingsservice. En viss restaurering med tillhörande möblemang har skett och vi kan konstatera en liten ökning i omsättningen som följd. Kraftiga neddragningar kommer ske under sommarmånaderna på Ludvika lasarett, detta kommer påverka resultatet i negativ bemärkelse. Ett ramavtal mellan Landstingsservice och Tandvården har framarbetats. Detta är ett resultat av den avtalsöversyn som pågått av Landstingsservice tjänster. Efterfrågan av personalplagg ökar vid Fredriksbergstvätten som följd av skärpta hygienaspekter. Det pågår även ett arbete i att lösa den Nya vårdbyggnadens leverenser av personalplagg från centrala förråd. Under årets början inrättades ett Serviceråd mellan Hälsooch sjukvården och Landstingsservice på uppdrag av Landstingsdirektören. Det främsta syftet med rådet är att skapa ett tydligt forum där servicefrågor skall hanteras samlat i ett landstingsledningsperspektiv. Årets benchmarkingmaterial för våra ingående processer, tvätt, kost, städ, avfallshantering och materialförsörjning har tagits fram och kommer att slutredovisas av Ernst & Young under juni månad. Som en följd av detta kommer Best practice att utses och presenteras inom respektive process. Uppföljning besparingsåtgärder Uppdraget 2013 är att bibehålla effekten av de besparingsåtgärder och rationaliseringar som genomfördes under 2011 och Avkastningskravet på Landstingsservice uppgår 2013 till 2,0 Mkr. Förvaltningen fortsätter arbetet med att utveckla synergier mellan olika verksamhetsområden i syfte att bli kostnadseffektivare. Landstingsservice är intäktsfinansierade och därmed beroende av kundens efterfrågan. Det ställer krav på förvaltningen att kunna uppvisa effektiva produktionslösningar för våra kunder. Transparens och hög grad av intäkts- och kostnadskontroll är av största vikt för att upprätthålla förtroliga och goda kundrelationer. Ett nära samarbete med våra kunder sker förutom i det nyinrättade Servicerådet i respektive styrgrupp för Tandvård, Landstingsfastigheter och Hjälpmedel. Implementering för fullservice har påbörjats avseende Materielförsörjning för Ny vårdbyggnad. Internrekrytering av fyra tillkommande tjänster för uppdraget har påbörjats. Planering inför flytten till ny vårdbyggnad pågår, första flytt sker under vecka 34. För närvarande pågår byggstädning. Kostförsörjningen på Ludvika lasarett har säkrats i Landstinget Dalarnas egen regi fr.o.m. 21 januari. Ett mottagningskök på Ludvika lasarett har färdigställts. Matleveranser sker från produktionsköket i Mora, övriga livsmedel levereras från produktionsköket i Falun. Övertagandet har gått enligt plan med nöjda kunder överlag. Bilaga förvaltningar maj

11 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 124,9 281,6 276,1 279,2 Kostnader -120,8-281,3-275,5-276,5 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -71,9-172,1-169,9-164,5 4,1 0,4 0,6 2,8 Landstingsbidrag 0,0 1,4 1,4 0,0 Över/ Underskott 4,1 1,7 2,0 2,8 Investeringar -1,3-4,9-4,9-1,6 Bidragande orsaker till vårt positiva resultat är exempelvis den ökade försäljningen på Café och butik i Falun och en stor efterfrågan på tvätteritjänster i Fredriksberg i kombination med att vår kostnadssida ligger inom budgeterad ram. Förvaltningens avkastningskrav och resultatmål på 2,0 Mkr vid årets slut ser i dagsläget ut att kunna uppfyllas men vi vet av erfarenhet att sommaren och hösten är en ekonomisk svag period. Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare 378,6 360,0 364,4 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Hög korttidssjukfrånvaro under årets första del har medfört att timanställda och mertid/övertid har tvingats att öka för att säkra den dagliga driften. Orsaken till den höga sjukfrånvaron är bl.a. en förvärrad influensaepidemi i jämförelse med tidigare år. Den höga mertid/övertid kan till stor del förklaras av kommunals varsel om strejk under våren. Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -116,6-118,1-115,7 Som en följd av den tillkommande kostverksamheten på Ludvika lasarett har nyrekryteringar skett vilket föranlett en prognosförändring av personalkostnaderna. Ander Roos Förvaltningschef Landstingsservice 11 Bilaga förvaltningar maj 2013

12 Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Verksamhet Många förändringar och utmaningar ligger framför förvaltningen och mycket arbete har präglades av arbete med rekryteringar eller iordningställande av nya lokaler för att möta dessa förändringar. Arbetet med att sätta igång de, av Kulturrådet beviljade projekten, Musikteater för, med och av Barn och Unga, Barnbildscenter i Dalarna samt Site-Kick Dalarna, infrastruktur för dans i Dalarna pågår för fullt. Tillsammans med riksteatern Dalarna bedrivs också projektet Kultur hjärta skola. Projekten kommer att betyda mycket för utvecklingen av kulturell verksamhet i Dalarna. Under maj tog Kultur- och bildningsnämnden beslut om nya riklinjer för ideella, idéburna organisationer och studieförbund samt för de politiska ungdomsorganisationerna. Nämnden beslutade också om en höjning av kulturpriset och de sökbara kulturstipendierna. För det överklagande av budgetbeslutet per december som inlämnats till Förvaltningsrätten har ännu ej svar erhållits. Överklagandet behandlar frågan om landstinget Dalarna missgynnar de rörelseägda folkhögskolorna i jämförelse med de egna skolorna. Uppföljning besparingsåtgärder Inför 2013 har inte Kultur och bildningsförvaltningar några särskilda sparbeting. Förvaltningen arbetar aktivt med att informera alla anställda om hur viktigt det är med återhållsamhet och göra alla delaktiga i utveckling av arbetet med kultur och bildning. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 45,5 100,3 99,7 98,4 Kostnader -104,3-233,3-233,0-225,5 Verksamhetens resultat -33,7-76,2-76,2-72,6-58,8-133,0-133,0-127,1 Landstingsbidrag 55,4 133,0 133,0 128,7 Över/ Underskott -3, ,5 Investeringar -0,5-2,4-2,4-2,2 Inget i utfallet indikerar på att årets resultat skulle hamna på något annat än nollresultat. Snarare är det så att de ej fördelade medlen samt vakanta tjänster gör att resultatet kan komma att bli ett överskott för året. För närvarande redovisas i prognosen ändå ett nollresultat. Under våren tjänas semester- och uppehållslöner in vilket ger en högre kostnad under våren. Sommaren innebär att semestrar och uppehållslöner plockas ut och hösten sedan innebär en kostnadshöjning igen. I resultatet nedan återfinns felaktiga periodiseringar för studieförbund. Fakturering av studerande vid våra folkhögskolor sker efter avslutad termin så där saknas intäkter för närvarande. varav personalkostnader Verksamhetsområde (mkr) Ack utfall janmars Resultat 2012 Fornby fhsk -0,5 0 Mora fhsk -0,1 0 Malungs fhsk -0,2 0,1 Naturbruksgymnasiet Älvdalen 0,1-1,1 Musikkonservatoriet -1,4-0,1 Folkrörelser och studieförbund Interkommunal ersättning fhsk -1,7 0,2-0,8 0,2 Film i Dalarna 0,5 0 Länsbibliotek Dalarna -0,1 0 Mentalvårdsmuseet 0 0,1 Konsulenter inkl konstarkiv 0,2 0,6 Stiftelser och bidrag 0,5 0,1 Kansli, oförutsett samt nämnden 0,2 1,3 Resultat -3,4 1,5 Bilaga förvaltningar maj

13 Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare 138,99 129,68 197,78 Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -55,5-53,8-50,7 Inhyrd personal -0,2-0,2-0,1 Av tabellen framkommer att det finns åtta fler anställda per maj 2013 än jämfört med maj Främst beror det på tidsbegränsade vikariat. Malin Lagergren Förvaltningschef Kultur- och bildningsnämnd 13 Bilaga förvaltningar maj 2013

14 Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen Verksamhet 05 / 13 Folktandvårdens verksamhet har så här långt löpt i stort enligt plan. Införandet av det tredje steget i tandvårdsstödet har gått över förväntan och de it anpassningar som gjorts inför införandet har gått bra. Vakansläget har förbättrats avsevärt och i stort sett alla tidigare vakanta tandläkartjänster är nu bemannade med egen fast anställd personal. De rekryteringar som gjorts utgörs nästan uteslutande av tandläkare utan yrkes erfarenhet varför omfattande handlednings- och inskolningsinsatser krävs. Detta kommer att påverka Folktandvårdens ekonomi negativt p g a minskad produktivitet och det är nu svårare än någonsin att prognostisera de intäkter som Folktandvårdens finansiering är uttalat beroende av. Det produktionsbortfall som uppkommer vid denna omfattande utväxling av erfarna kollegor mot mindre erfarna har därför ett tydligt pris men är också en förutsättning för att verksamheten på sikt skall klara de åtagande som finns kopplat till landstingets planeringsansvar. Generationsväxlingen får också verksamhetsmässiga konsekvenser. Vi kommer att klara våra obligatoriska åtaganden gällande barn- och ungdomstandvård, akuttandvård och vård till särskilda patientgrupper men vi kommer inte att kunna erbjuda vuxna patienter den vård som dessa efterfrågar. En kraftigt bidragande annan orsak till denna utveckling är det stora antalet asylsökande som kommunplaceras. Vård skall ges till dessa enligt nationella överenskommelser och de asylsökande utgör en prioriterad grupp inom Folktandvårdens ansvarsområde. Då vårdbehovet är mycket stort krävs omfattande resurser för detta omhändertagande vilket försvårar Folktandvårdens möjligheter att ta emot nya vuxna patienter och också ge vård till befintliga vuxna kunder inom Folktandvården Dalarna. En prognos i detta tidiga skede av året blir därför mycket osäker. Trots att nuvarande tandvårdsstöd är komplicerat och kräver mycket administration kan vi dock konstatera att de utvecklingsinsatser som gjorts av såväl Försäkringskassan som internt inom Folktandvården Dalarna varit effektiva och att nuvarande stöd nu fungerar allt bättre även om vissa problem kvarstår. Nya krav på konkurrensneutralitet och krav om att inga fria nyttigheter skall finnas och att avdrag för ingående moms ej får göras inom den offentliga tandvården medförde att tandvårdstaxan höjdes fr o m Denna höjning var en konsekvens av de kostnadsökningar som ovanstående krav om konkurrensneutralitet genererar. Uppföljning besparingsåtgärder För 2013 har Folktandvården erhållit en uppräknad landstingsersättning jämfört med Ersättningen räknades upp med 2,3%, vilket motsvara ca 3,85 Mkr. När detta var gjort gjordes avdrag med 1 Mkr i form av ett besparingskrav och därtill avräknades ytterligare 1 Mkr. I det senare fallet gjordes detta då man från landstingets sida ansåg att vi under 2012 fått för hög ersättning som kompensation för ökade kostnader för landstingsfinansierad vård till följd av att avdrag för ingående moms ej längre fick göras. Utöver ovanstående sparkrav har ingen extra ersättning hittills beviljats för den pågående EpI-Wux studien. Denna studie har tidigare beviljats extra anslag och om så inte sker, är kostnaden för genomförandet uppgående till ca 2 Mk ofinansierat och ytterligare ett sparkrav Till detta kommer ett nyligen påfört extra sparkrav om 3 Mkr i form av ett avkastningskrav Tandvårdstaxan höjdes fr o m på goda grunder och vår prislista ligger nu på gällande nationell referensprisnivå. Då den höjning som gjordes 2012 inte fick önskad effekt finns nu också en farhåga att detta upprepas även i år. Detta innebär att vi måste tillämpa en mycket strikt kostnadskontroll och åtgärder kommer kontinuerligt att vidtas för att om möjligt minska kostnaderna. En återhållsamhet på utbildningssidan kommer att gälla samtidigt som vissa strategiskt viktiga utbildningar kommer att genomföras. Verksamhetscheferna måste nu i mycket hög grad använda de uppföljningsverktyg som Folktandvården har och hela tiden poängtera värdet av en rimlig resursförbrukning i relation till de åtgärder man utför och kan ta betalt för. Besparingskravet skall därmed klaras genom en kombination av ökade intäkter och minskade kostnader. Vi kommer också även fortsättningsvis att se över våra lokaliteter och den avveckling av tre kliniker i Avesta som skedde i slutet av 2012 förväntas ge full effekt under Vår bedömning är också att vårt nuvarande teknikstöd kommer att behöva utvecklas ytterligare under 2013 för att klara nya redovisningskrav. De vid årets början kända sparkraven har vi beräknat klara av. Däremot är det ytterst tveksamt om vi kan klara ett vid denna tidpunkt på året tillkännagivet nytt sparkrav om 3 Mkr och då i synnerhet om inte extra medel tillförs för den s k Epi Wux studien. Vi behöver också få arbetsro via en större tydlighet kring vilken frihetsgrad tandvården kan få i ett landstingsperspektiv. Folktandvården måste ges de marknadsmässiga och företagsekonomiska förutsättningar som dagens regelverk för tandvård kräver och en möjlighet att gasa och bromsa utifrån tandvårdens regelverk och de konkurrensvillkor som gäller för tandvården. Då samma förutsättningar inte kan sägas gälla för all övrig landstingsverksamhet måste tydliga förutsättningar skapas inom exempelvis begreppet bolagsliknande former. Bilaga förvaltningar maj

15 Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 90,9 204,0 207,0 190,2 Kostnader -157,1-372,2-376,2-357,3 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -101,2 238,0 239,5-227,0-66,2-168,2-169,2-167,1 Landstingsbidrag 70,5 169,2 169,2 167,4 Över/ Underskott 4,3 1,0 0 0,3 Årets investering 0,8 5,0 5,0 6,8 Folktandvårdens ekonomi är höggradigt beroende av löpande patientintäkter baserade på egen produktivitet. I nuläget syns en tydlig produktivitetsminskning kopplad till ökad sjukfrånvaro, generationsväxlingen och det komplicerade tandvårdsstödet. Minskningen är av sådan omfattning att någon större ökning av intäkter via tandvårdstaxan inte kan ses i det kortsiktiga perspektivet gällande verksamhetsåret Genom att det nya tandvårdsstödet hela tiden genomgår vissa förändringar uppstår hela tiden tolkningsproblem och krav på utbildningsinsatser. Detta medför produktionsbortfall och ständig inskolning i helt nya rutiner. Sannolikt får vi därför leva med detta även fortsättningsvis och då i första hand problem gällande vad som är ersättningsberättigad vård eller inte.. Dessa problem har avtagit men kommer delvis att kvarstå och påverka verksamheten under 2013 och också framledes. Förändringar i regelverket kring nuvarande tandvårdsstöd kan komma att ske kontinuerligt under året och även under kommande år och det är osäkert hur dessa förändringar på sikt kommer att påverka Folktandvårdens resultat. Dessutom har otydligheter i regelverket kring det nya tandvårdsstödet lett till ständiga tolkningsproblem för såväl vårdgivarna som Försäkringskassan. Dessa tolkningsproblem har successivt avklingat då behandlarna blivit allt mera erfarna i användandet av tandvårdsstödet och utbildningsinsatser givits till desamma. Trots detta har omfattande kundförluster uppkommit i form av kundförluster mot Försäkringskassan men också i form av patientrelaterade kundförluster. Vår uppfattning är att de patientrelaterade kundförlusterna ökat sedan kontanthanteringen slopades, något vi varnat för. Det komplicerade tandvårdsstödet medför också en omfattande administration och det är alldeles uppenbart att den patientrelaterade administrationen ökat samtidigt som vi har svårt att debitera patienten för densamma. Detta är en viktig förklaring till att intäkterna inte ökat enligt kalkyl. En annan konsekvens av detta har blivit att vi tvingats förstärka vår egen support kring det nya tandvårdstödet med ökade kostnader som följd. Då vi dessutom nu fört ut kostnader i verksamheten som driftskostnader utifrån momsproblematiken och kravet om att inga s k fria nyttigheter skall få finnas av konkurrensskäl, blir den ekonomiska osäkerheten än större. Utifrån den tydliga ekonomistyrning som måste gälla inom ramen för tandvårdens regelverk kommer fortlöpande åtgärder att vidtas för att åstadkomma ekonomisk balans. Dessa åtgärder kommer inte nödvändigtvis att vara desamma som landstinget i övrigt anser vara de rätta. Det viktiga är att intäkterna ökar i den omfattning som krävs för att balansera kostnadsutvecklingen, vilket kräver fortlöpande tandvårdsspecifika åtgärder i olika situationer. Utvecklade uppföljningsverktyg finns för ekonomi och verksamhetsuppföljning samt också ett ledningssystem för ledning och styrning kommer också att vara ett försöksår för särredovisning av kostnader inom barn- och ungdomstandvården respektive vuxentandvård. På detta sätt förväntas vi kunna renodla och jämställa vår verksamhet med privata aktörer och andra offentliga aktörer inom tandvårdssektorn utifrån gällande konkurrensvillkor. En totalt sett förbättrad ekonomiredovisning av landstingens kostnader för tandvård utifrån landstingets planeringsansvar för all tandvård måste också åstadkommas då dagens redovisning inte är tillräckligt objektiv och leder till felaktiga slutsatser. Personalkostnaderna kommer att öka under året p g a nya löner fr o m för samtliga yrkeskategorier med undantag för tandhygienisterna som tecknat ett två års avtal som började gälla fr o m och får full effekt under 2013.Totalt sett förväntas också personalkostnaderna öka genom nyanställningar men också på grund av att vissa befintliga personalkostnader ökar på grund av att vi inte längre får göra avdrag för ingående moms. Samtidigt kommer personalkostnaderna att minska genom att unga personer anställs med lägre löner än de erfarna som de ersätter varför den totala personalkostnadsutvecklingen beräknas kunna hållas inom rimliga gränser. De övriga kostnaderna kommer att öka på grund av den allmänna kostnadsutvecklingen men kommer att kunna hållas inom rimliga gränser såvida inget oförutsett inträffar. Rekryteringsproblematiken gör dock att stor osäkerhet kommer att gälla både vad avser intäkter och personalkostnader. En viss trygghet finns dock genom den arbetsorganisatoriska utveckling och växling av personal som skett där allt mera tandvård utförs av personal som inte är tandläkare. Genom att renodling skett kring på vilket sätt var och en skall arbeta på toppen av sin kompetens, har en större effektivitet i vården kunnat uppnås. Kommer våra nyanställda att stanna kvar hos oss och utvecklas i den omfattning vi tror är möjlig, kan resultatet för 2013 kunna bli positivt. Genom väl valda strategier gällande såväl intäkter som utgifter prognostiseras, om inget oförutsett inträffar, ett överskott om 1 Mkr t i förhållande till budget och nu kända förutsättningar. Skulle kompensation utgå i enlighet med äskade medel för Epi-Wux studien motsvarande 2 Mkr prognostiseras också avkastningskravet att nås. Denna studie kan och skall inte finansieras via Folktandvårdens drift utan är en viktig del i landstingets planeringsansvar. De ökade personalkostnader som uppkommit till följd av 2013 års lönerörelse har inkluderats i prognosen. 15 Bilaga förvaltningar maj 2013

16 Personal Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med arbetade timmar. Antal anställda 2011 Antal faktiska årsarbetare Antal anställda Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid Ack 2013 Ack 2012 Ack 2011 Arbetad tid timmar, anställda varav timanställda* varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -163,0-163,0-153,7 Antalet anställda ökar vid Folktandvården som ett led i en lyckad utlandsrekrytering av distriktstandläkare och ett klart förbättrat marknadsläge även på den svenska arbetsmarknaden. Det är glädjande att antalet distriktstandläkare ökar eftersom vi där har haft och har rekryteringsproblem.. Genom att utveckla större chefsområden har vi också minskat antalet chefer som är tandläkare men även det totala antalet chefer. Genom att arbeta i team har vi kunnat klara av en ganska besvärlig vakanssituation gällande tandläkare via en kompensation av ett ökat antal tandhygienister. Detta är även ett led i att stärka förvaltningens förebyggande arbete. Vi har en tämligen god balans mellan tandhygienister och tandläkare som i det närmaste är ett till ett. Den arbetade tiden minskar t trots ökat antal anställda vilket är bekymmersamt. Vi har investerat mycket i utbildning och nyrekrytering under Det är glädjande att mertid/övertid fortsätter att minska Rekryteringsinsatser har varit lyckosamma och vi närmar oss ett läge med full bemanning. Detta är ett långsiktigt arbete som nu i allt större omfattning leder till positiva resultat och minskade vakanser. Conny Konradsson Förvaltningschef Tandvårdsförvaltningen Bilaga förvaltningar maj

17 Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Verksamhet Den uppsökande verksamheten och tandvårdsinsatserna för personer som är berättigade till tandvårdsstöd fungerar bra. Kännedomen om det nya tandvårdsstödet för personer med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning ökar successivt hos allmänheten, tandvården och sjukvården. Ekonomi Resultaträkning (Tkr) Ack Utfall Prognos Budget Resultat Intäkter Kostnader varav personalkostnader Verksamhetens resultat Lanstingsbidrag Över-/underskott Investering (Tkr) Prognosen för 2013 är ett nollresultat. Personal Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter -1,2-1,3-1,0 Personalen består, fr.o.m och resten av 2013 av två assistenter på heltid, en förvaltningschef (75 %) samt två timanställda bedömningstandläkare. Anna-Kari Rynoson Förvaltningschef Beställarenhet för tandvård 17 Bilaga förvaltningar maj 2013

18 Patientnämnden Patientnämnden Verksamhet En fortsatt ökning av antalet ärenden verkar ske även i år. Under januari-maj 2013 har 610 ärenden registrerats jämfört med 559 ärenden år 2012 och 518 ärenden Informationstillfällena är en viktig verksamhet och vi fortsätter med att försöka vara ute och informera beroende på efterfrågan och tid. Vi besöker AT-läkare både i Falun och Mora och studerande på sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Dalarna. Vi försöker att mer systematiskt gå ut på olika kliniker och informera om vår verksamhet och diskutera ärenden. Just nu är Kirurg- och Ortopedklinikerna i Mora aktuella. Vår övriga planering innefattar även vårdcentraler och att komma ut på mässor och liknande större samlingar där vi kan träffa många medborgare. Chefläkarna fortsätter att vara med en åt gången på våra sammanträden. Förvaltningschefen deltar även regelbundet i chefläkarnas möten. Chefsnätverket som ombildats till ett nätverk för alla patientnämnder i landet med en representant från varje nämnd kallas numera Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk och träffas ca.4 ggr per år. Den nya registreringen som det jobbades med under förra året kommer att starta vid årsskiftet Modellen testas nu av flera patientnämnder som har olika system för att se om det kan fungera utan allt för mycket ingrepp och kostnader i de olika systemen Patientmaktsutredningen har kommit med ett delbetänkande och det finns en hel del kring patientnämnderna där. Alla nämnder har i år fått svara på en enkät kring hur nämndernas återföring av ärenden hanteras av de olika landstingen Det finns svårigheter att få tiden att räcka till för de informationsinsatser som är efterfrågade och önskvärda, samtidigt som vi anser det mycket viktigt. Även den löpande verksamheten fortsätter att svälla. Patientsäkerhetsutredningen förutspådde ju att patientnämnderna behövde ett tillskott av personal, vilket vi även fått i form av en ny tjänst som tillsattes i december Rekryteringen av ny förvaltningschef har också slutförts under början av året och ny förvaltningschef är utsedd och kommer att börja den 1/7. Nämnden har under 2012 successivt övergått från att ta del av många enskilda ärenden till att försöka se övergripande trender och tendenser och koncentrera sig på ärenden som innehåller patientsäkerhet. Innan sammanträdena sker en presidieberedning och en genomgång av de ärenden som kan vara värt att koncentrera sig på. Landstingsfullmäktige har utsett två nya ledamöter, efter avgående ledamöter, och en har hunnit delta i ett sammanträde. Regelbundna träffar med Hälso- och sjukvårdsdirektören har fortsatt med nämndens tjänstemän. Hon har i sin tur direktkontakt med Landstingets ledningsgrupp och de verksamhetschefsträffar som förekommer. Vid de senaste verksamhetschefsträffarna fick vi hjälp av chefläkare att ta upp frågan om att svara på Patientnämndens brev i tid, vilket är 1-2 månader och att man sedan får en påminnelse. Det finns problem med att några verksamhetschefer har tagit allt för lång tid på sig innan man kommit med svar. Ekonomi Resultaträkning (mkr) Ack utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 0,1 0,3 0,3 0,3 Kostnader -1,9-4,5-4,5-4,0 varav personalkostnader Verksamhetens resultat -1,6-3,9-3, ,8-4,2-4,2-3,7 Landstingsbidrag 1,8 4,2 4,2 4,1 Över/ Underskott 0,0 0,0 0,0 0,4 Vad gäller ekonomin så får man nog räkna med att budgeten går åt. Både en ny medarbetare och ny förvaltningschef har rekryterats så det blir en del introduktionskostnader som gör att det kan bli svårt att hålla budgeten. Personal Valda personalkostnader (mkr) Budget Prognos Resultat Löner exklusive sociala avgifter 2,6 2,6 2,3 Fyra personer i personalen arbetar heltid. En del ledigheter p.g.a. fackliga och politiska uppdrag förekommer. Antalet uppdrag och stödpersoner ligger fortfarande på en hög nivå men det har inte tillkommit så många nya uppdrag i år. Några tillskott av nya stödpersoner har skett på det nya året. I personalkostnaderna ingår arvoden och reseersättningar för förtroendevalda samt för stödpersonerna. Staffan Mild Förvaltningschef Patientnämnden Dalarna Bilaga förvaltningar maj