Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018/2019

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018/2019 Raoul Wallenbergskolan Järvastaden Postadress: Fridenborgsvägen100, Solna Mail: Webb:

2 Innehåll 1. Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår vision Delaktighet Elevernas delaktighet Vårdnadshavarens delaktighet Personalens delaktighet Förankring av planen Begrepp, regler och lagar Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Mobbning Det finns olika typer av mobbning Skollagen (SFS 2010:800) Diskrimineringslagen, LGR Barnkonventionen Övriga begrepp Våld Barn Elev Vårdnadshavare Mentor Definitioner av diskrimineringsgrunderna och övriga begrepp Diskrimineringsgrund: Kön Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller uttryck Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Diskrimineringsgrund: Ålder Resultat och analys Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat och analys av mål för läsåret Främjande insatser Förebyggande åtgärder Beskriv hur årets plan ska utvärderas... 14

3 5. Kartläggning Kartläggningsmetoder Områden som berörs av kartläggningen Hur eleverna och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Hur personalen har involverats i kartläggningen Resultat av kartläggning Mål för läsåret samt insatser Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever... 18

4 1. Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Skolans namn Raoul Wallenbergskolan Järvastaden 2 Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass samt fritidsverksamhet Vår vision På RWS Järvastaden har vi förmånen att få mötas i en mångkulturell miljö där förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet ingår. RWS Järvastaden ska vara en skola för lust och lärande. Vi vill positivt bidra till utveckling av svensk skola och därmed Sverige. Vi brinner för att göra positiv skillnad för varje enskilt barn och elev i våra skolor. Lärandet ska stå i centrum. Innehållet i arbetet ska kännas meningsfullt, utmanande och spännande. Goda relationer är en mycket viktig del i lärandet. Eleven ska ha tillhörighet i en grupp där varje barn/ungdom får växa och utvecklas kunskapsmässigt och socialt. Eleven ska känna delaktighet och inflytande över vad och hur hen lär sig. Flerspråkighet uppmuntras och ses som en tillgång. Alla ska känna trygghet och få vara den de är. Skolans ansvar är att erbjuda en tillgänglig läromiljö för alla elever oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Alla barn, ungdomar och vuxna ska vårda miljön och arbeta för att våra lokaler skall vara rena och inbjuda till lärande. Diplomaten Raoul Wallenberg ( ) visade genom sitt engagemang för att rädda människoliv under Andra Världskriget ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft. Hans livsgärning tror vi är en förebild som bidrar till en trygg och kreativ skolmiljö för barn, elever, vårdnadshavare och personal. I vårt dagliga arbete strävar vi efter att följa Raoul Wallenbergs exempel genom att alla mänskliga och pedagogiska möten präglas av ledorden ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft. Vårdnadshavare är de mest betydelsefulla vuxna för barnen och skolans viktigaste samarbetspartner. 1 Benämns här efter som Likabehandlingsplan 2 Benäms här efter som RWS Järvastaden 3 Benämns här efter som Skolan

5 Personalen är organisationens viktigaste resurs för att eleverna ska nå målen i sitt lärande och socialt. Mål och uppdrag ska vara tydliga för personalen och ledningen ska arbeta för att stödja och främja personalens lärande och utveckling. Ledarskapet ska bygga på relationer där ledarskapet förvärvas genom samverkan och dialog. Ledningen ska ta ansvar för att skapa mötesplatser för reflektion och samtal. Se vidare: Skollagen (SFS 2010:800) Diskrimineringslagen (2008:567) FN:s konvention om barns rättigheter Arbetsmiljölagen Planen gäller från Planen gäller till Ansvarig för planen Rektor Ulrika Bolin Delaktighet Elevernas delaktighet Områden som berörs i skolans kartläggning är de olika diskrimineringsgrunderna samt begrepp som kränkning, diskriminering och trakasserier samt trivsel, trygghet, fysisk och psykisk hälsa samt arbetsmiljö. Under läsåret 2018/2019 genomförs flera kartläggningar. Dessa innefattar att F-2 besvarar en trivsel- och trygghetsenkät med glada/neutrala/ledsna smileygubbar, den kompletterats med individuella intervjuer utifrån enskilda elevers förutsättningar. Fritidshemmen fyller i en liknande trivselenkät. År 3-4 besvarar en webbaserad trivsel- och trygghetsenkät med bifogade fält för kommentarer. Enkäten genomförs en gång per termin. Vidare mäter skolan elevernas studiero varannan månad genom en mindre enkät. Detta kompletteras med individuella intervjuer med enskilda elever. På klassrådet finns det en stående punkt som tar upp aktuella värdegrundsfrågor. I elevråden ska det finnas representanter från alla klasser åk 1-4. Under höstterminen genomför elevråden tillsammans med andra elever trivsel- och trygghetsvandringar för att belysa trygga och otrygga platser i skolans lokaler och på skolgården. Skolans pedagoger återkopplar resultaten från kartläggningen för att eleverna ständigt ska känna sig delaktiga i processen.

6 1.2.2 Vårdnadshavarens delaktighet Vårdnadshavare informeras om skolans likabehandlingsplan på föräldramöten och utvecklingssamtal samt om att den finns tillgänglig på skolans hemsida. Skolan uppmuntrar vårdnadshavare att läsa planens innehåll och diskutera den med sina barn. Vårdnadshavare informeras om skolans policy gällande likabehandling samt var man kan hitta likabehandlingsplanen. Varje år bjuds vårdnadshavare in till att besvara en webbaserad trivsel- och trygghetsenkät Personalens delaktighet Det dagliga arbetet skall genomsyras av ett inkluderande och icke-diskriminerande förhållningssätt. Olikheter ska uppmuntras och alla elever ska ges utrymme att vara den dem är och på så sätt utvecklas till sin fulla potential. Regelbundet under skolåret informerar skolledningen de olika arbetslagen om frågor och händelser relaterade till skolans likabehandlingsplan och värdegrund. Värdegrundsarbetet ska vara en stående punkt på arbetslagsmöten samt på elevhälsoteamets (EHT) möten. Trygghetsteamet (THT) är schemalagd 60 min/vecka, skolledare deltar vid behov. Vid skolstart träffas skolans personal för att informeras om likabehandlingsplanen samt planera och dokumentera likabehandlingsarbetet kommande läsår. Skolans personal diskuterar sedan kontinuerligt likabehandling tillsammans och med sina elever. Detta är en förutsättning för att hålla likabehandlingsarbetet levande. 1.3 Förankring av planen Skolans likabehandlingsplan läggs ut på skolans hemsida. Planen finns i varje arbetslag och är synligt placerad. Elever och personal deltar ständigt i upprätthållandet av skolans likabehandlingsplan genom olika aktiviteter och diskussioner. 2. Begrepp, regler och lagar 2.1 Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Eftersom diskrimineringen handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheterna är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn eller elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse.

7 2.2 Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om någon ur personalen utsätter ett barn eller en elev för trakasserier benämns det diskriminering Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barns eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. 2.4 Mobbning Kränkande behandling upprepande gånger klassas som mobbning. I en rapport från Skolverket (Utvärdering av metoder mot mobbning, rapport nr 353, 2002) definieras mobbning som en upprepad negativ handling som inbegriper att någon eller några medvetet eller omedvetet tillfogar eller försöker tillfoga dig skada eller obehag. Mobbning handlar ofta om en ojämn maktbalans mot en eller flera personer som har svårt att försvara sig. Mobbning är inte engångsföreteelser eller konflikter, utan en systematisk kräkning av en person eller flera. Det är viktigt att inte mobbning likställs med en konflikt. Förenklat kan man säga att en konflikt är ett tillstånd mellan personer med ett jämställt maktförhållande. De handlar inte om kränkningar utan om en kollision mellan intressen, värderingar, handlingar eller målsättningar. En konflikt kan också orsakas av missförstånd Det finns olika typer av mobbning Psykisk mobbning: Utfrysning och ignorering (så kallad passiv mobbing) och subtila metoder som miner, gester, ignorering, undvikande, suckar och blickar. Verbal mobbning: Glåpord, skvaller, rykten, förtal och överdrifter. Fysisk mobbning: Tafsningar, slag, sparkar, knuffar, sabotage och förföljelse. E-mobbning är också mobbning och andra kränkningar som sker via nätet eller mobilen. Detta är ingen egen form av mobbning utan rör sig om en ny kanal för mobbningen via digitala medier (till exempel sms, bilder och rykten på nätet eller kommentarer på sociala nätverk).

8 Definitionerna är hämtade från Skolverkets allmänna råd "Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt Skolverkets rapport Utvärdering av metoder mot mobbing, rapport nr 353, 2002." 2.5 Skollagen (SFS 2010:800) Nedan kommer en redovisning av de lagar som ligger till grund för detta dokument. Lagarna innebär att skolan både har ett ansvar för att sätta in åtgärder när en händelse motverkar likabehandling i skolan, men även att sätta in förebyggande åtgärder. Skollagen redogör för bestämmelser med syfte att motverka kränkande behandling av barn och elever. I de inledande bestämmelserna kap 1, paragraf 5 står det att utbildningen ska utformas med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheter som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Vidare behandlar kap 6 skolans skyldigheter kopplat till åtgärder mot kränkande behandling. 2.6 Diskrimineringslagen, LGR 11 I diskrimineringslagen (2017:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Styrdokument som skolan följer är Lgr 11. I det inledande kapitlet om skolans värdegrund och uppdrag, står det att skolan ska motverka tendenser till diskriminering och annan kränkande behandling. Skolan ska vara en plats där alla kan känna sig trygga och lika behandlade. 2.7 Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter (eller barnkonventionen som det också heter) är antagen av FN:s generalförsamling den 20 november FN:s standardregler från 1993 är internationella regler och som ska garantera människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet i samhället, är antagna av FN:s generalförsamling. 2.8 Övriga begrepp Våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom att denna handling skadar, smärtar, skrämmer eller kränker, får denna person att föra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill. 4 4 Per Isahl

9 2.8.2 Barn Är definitionen av de som är inskrivna i förskoleklass eller på fritidshem Elev Är definitionen på de som är inskrivna på skolan i årskurs Vårdnadshavare Är den eller de som har det juridiska ansvaret för ett barn under 18 år. Det kan vara en eller båda de biologiska föräldrarna, men även en annan person Mentor Är den läraren som har kontakten och relationen mellan elever, barn och vårdnadshavare. Det är till exempel med mentor som elever, barn och vårdnadshavare har utvecklingssamtal eller vid behov annan kontakt med. 3. Definitioner av diskrimineringsgrunderna och övriga begrepp 3.1 Diskrimineringsgrund: Kön Definition Kvinnor, män och transsexuella kan bli diskriminerade på grund av kön. En person som är transsexuell kan vara någon som vill ändra kön eller som har ändrat kön. Det är förbjudet att diskriminera någon på grund av kön. 5 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens kön. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sitt kön. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om incidenten att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. THT finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett kön. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett kön. THT finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig 5

10 All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande under året. 3.2 Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller uttryck Definition Min identitet är min bild av mig själv. Jag som skriver den här texten är man. Den som inte känner sig som kvinna och inte heller känner sig som en man har en identitet som är könsöverskridande. Diskrimineringsombudsmannen använder ordet könsidentitet. En transperson har en könsidentitet som överbygger de vanliga gränserna. Det är förbjudet att diskriminera en transperson. En man som klär sig som en kvinna ska inte behandlas annorlunda. En kvinna som klär sig som en man ska inte heller behandlas annorlunda. 6 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens könsöverskridande identitet eller uttryck. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin könsöverskridande identitet eller uttryck. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om incidenten att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. THT finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett könsöverskridande identitet eller uttryck. THT finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande under året. 3.3 Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Definition 6 Ibid

11 Jordklotet är fullt av människor. Vi kommer från olika länder, olika nationer. Vi har olika nationaliteter till exempel finländare, svenskar och polacker. Alla människor har olika hudfärg. Vi kommer från olika kulturer. Vi kan tillhöra olika folk och bo i samma land. Det kan kallas att vi har olika etniska bakgrunder. I lagen kallas det för etnisk tillhörighet. Till exempel har samer sin etniska tillhörighet och romer har sin etniska tillhörighet. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. En människa kan till exempel vara både same och svensk. En annan människa har sin etniska bakgrund i Afrika, men är född i Sverige. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Alla människor kan därför bli utsatta för etnisk diskriminering. 7 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens etniska tillhörighet. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av etnisk tillhörighet. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. THT finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett etnisk tillhörighet. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett etnisk tillhörighet. THT finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande under året. 3.4 Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning Definition Det är förbjudet att diskriminera på grund av religion eller tro. Kristendom och islam är exempel på religioner. En annan trosuppfattning kan vara ateism. Den som är ateist tror inte på någon Gud alls. 8 7 Ibid 8 Ibid

12 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens religion eller trosuppfattning. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin religion eller trosuppfattning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. THT finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett religion eller trosuppfattning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett religion eller trosuppfattning. THT finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande under året. 3.5 Diskrimineringsgrund: Funktionsnedsättning Definition En människa kan ha en funktionsnedsättning. Nedsatt syn eller nedsatt hörsel är exempel på det. Den som har en allergi mot jordnötter eller har svårt att gå har också en funktionsnedsättning. Ibland gör det saker krångligare. Ibland spelar det ingen roll om man är allergisk mot jordnötter eller inte. Det beror på var man är och hur miljön där ser ut. Det går inte att se alla funktionsnedsättningar. Några är osynliga. Du kan inte se att en person har problem inne i magen. Det kan till exempel vara problem med mage och tarmar eller oro och ångest. Du kan heller inte se om någon behöver extra hjälp för att kunna förstå, koncentrera sig eller sitta still. En lättläst text är nödvändig för några, men kan vara bra för alla. 9 Du får inte behandla en människa dåligt på grund av hens funktionsförmåga. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin funktionsnedsättning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor 9 Ibid

13 kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. THT finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats All personal arbetar medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett funktionsnedsättning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. Vi uppmuntrar alla elever att delta i alla aktiviteter oavsett funktionsnedsättning. THT finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande under året. 3.6 Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Definition Med sexuell läggning menas om en människa blir kär i män, kvinnor eller både män och kvinnor. Den som blir kär i en person av samma kön kallas homosexuell. Den som blir kär i en person av motsatt kön kallas heterosexuell. Den som blir kär i både män och kvinnor kallas bisexuell. 10 Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av vem hen blir kär i. Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin sexuella läggning. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. THT finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett sexuell läggning. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. THT finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande under året. 10 Ibid

14 3.7 Diskrimineringsgrund: Ålder Definition Ålder berättar hur gammal en människa är, hur många födelsedagar man haft. Du får inte behandla en människa annorlunda på grund av hennes ålder. 11 Mål och uppföljning Ingen elev på skolan ska utsättas för kränkningar, diskriminering eller trakasserier på grund av sin ålder. Om kränkningar, trakasserier eller diskriminering ändå sker, ansvarar den personal som får kännedom om problemet att mentor kontaktas för uppföljning. Samtal sker med elever och vårdnadshavare kontaktas vid behov. THT finns till hands och rektor är huvudansvarig. Insats På skolan arbetar personalen medvetet för ett öppet förhållningssätt gentemot eleverna oavsett ålder. Personalen är förebilder för eleverna, de föregår med ett gott exempel och är måna om att inte överföra fördomar till eleverna. THT finns till hands vid behov och rektor är huvudansvarig. Ansvarig All personal och rektor. Datum när det ska vara klart Löpande under året. 4. Resultat och analys 4.1 Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets likabehandlingsplan utvärderades av personal och på elevrådet Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Elever och all personal på skolan. 4.2 Resultat och analys av mål för läsåret De övergripande målen för läsåret är att arbeta för en ökad trygghet, trivsel och studiero på skolan. För att uppnå dessa mål valde skolan att fokusera på följande områden och insatser; Skolan ska ha hög trygghet och trivsel. Den uppsatta planen med bland annat trivselprogram och likabehandlingsplan 11 Ibid

15 har mynnat ut i att eleverna känner en stor trygghet i skolan. Klassrådsrepresentaterna som sitter i elevrådet har vi alla möten också poängterat att det verkligen känns tryggt i skolan och att personalen tar hand om mobbningsärenden omedelbart. Goda studieresultat Vi kommer att arbeta för att skapa en tydlig struktur vad gäller uppföljning och analys av elevernas resultat och måluppfyllelse. Detta för att utröna vilka insatser som ger positiva resultat och göra mer av det och på så vis höja studieresultaten. Ordning och reda Vi har under året aktivt arbetat med RWS-modellen i alla klasser, d.v.s. en gemensam struktur för uppstart och lektioner. Vi arbetar aktivt för att hålla våra regler och vårt förhållningssätt levande i alla led. F-6 skola med röd tråd Vi har ett samarbete med förskolan, där eleverna regelbundet läser för förskolebarnen. Detta har varit en mycket uppskattad aktivitet som vi vill fortsätta med och vidareutveckla. Skola och fritidshem integrerat Skola och fritids har ett nära samarbete. Fritidspersonal finns med under skoldagen och är ett stöd för eleverna. 4.3 Främjande insatser Raoul Wallenbergloppet Elevråd 1 ggr/mån Klassråd varje vecka Terminsavslutningar Föräldraråd Faddersystem byggs upp Trivselprogrammet KUB projektet Årsplan för värdegrundsarbete Väl fungerande elevhälsoteam 4.4 Förebyggande åtgärder Rollspelsövningar i årskurs 5 i samband med maktlekar. Rastvaktsystem. Renovering av och utökade öppettider uppehållsrum (åk 4-6 och 7-9). 4.5 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Under vårterminen 2019 sker utvärderingsdiskussioner utifrån årets plan tillsammans med all personal på skolan i arbetslagen, mentorsgrupper och i elevråden etc. Sammanfattning av dessa diskussioner skickas därefter till Trygghetsteam (THT). Vårdnadshavare är välkomna att höra av sig vid synpunkter på planen. Utvärdering inkluderar även vilka risker för diskriminering, trakasserier och annan kränkande

16 behandling som finns i verksamheten samt en analys kring varför dessa finns samt åtgärder som planeras. Årets plan ska utvärderas senast 25 april Ansvariga för att årets plan utvärderas Rektor. 5. Kartläggning 5.1 Kartläggningsmetoder Trivsel- och trygghetsvandring genomförs av elever på skolan tillsammans med personal. En skolenkät besvaras av F-4 samt vårdnadshavare. Denna kompletteras vidare med kartläggning av trivsel- och trygghet en gång per termin samt av studiero varannan månad. Diskussioner kring resultaten av trivsel- och trygghetsvandring samt enkät skall föras i klasserna och på klassråd Områden som berörs av kartläggningen Kön Könsidentitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder 5.2 Hur eleverna och vårdnadshavare har involverats i kartläggningen Eleverna och vårdnadshavare bjuds in att besvara enkäter. Resultatet av trivsel- och trygghetsenkäterna presenteras och diskuteras under klassråd, förslag till åtgärder sammanställs av klassföreståndare. Vidare diskuterar även elevråden resultaten och kommer med förslag till åtgärder. 5.3 Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen diskuterar resultatet av enkäterna i sina arbetslag samt stadievis. Resultatet av diskussionerna dokumenteras och lämnas till THT för att kunna inkluderas i nästkommande likabehandlingsplan. 5.4 Resultat av kartläggning Den trygghets-/nöjdhetsenkät som vårdnadhavre genomförde under våren visade på goda resultat. Resultatet där fyra av fyra parametrar ger ett resultat över vårt mål på 4 indikerar tydligt på att vi jobbar i rätt riktning.

17 6. Mål för läsåret samt insatser De övergripande målen för läsåret är att fördjupa arbetet för en ökad trygghet, trivsel och studiero på skolan genom följande åtgärder. Förebygga utanförskap, inneslutning och uteslutning genom att i varje klassrum ha fasta platser som är bestämda av läraren, samt att lärare ansvarar för all gruppindelning. Ansvar: Alla pedagoger Kartläggning av elevers trygghet och trivsel. Ansvar: Trygghetsteamet och skolledning Starta en fadderverksamhet Ansvar: Skolledning Arbete med likabehandling i klasserna sker kontinuerligt. Ansvar: EHT och skolledningen Föräldramöten med information kring likabehandlingsplanen, diskrimineringsgrunderna samt kränkningar i skolan och på internet. Ansvar: klasslärare och skolledning Säkerställa fungerande elevråd F-4 med representanter från grundskolans alla stadier, genom att utveckla och fördjupa elevdemokratin på skolan. Målet är att elevrådsverksamheten ska drivas framåt av eleverna självständigt. Ansvar: Klasslärare och skolledning.

18 7. Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till I första hand är det berörd personal som ska kontaktas. Även rektorer och THT kan kontaktas. Skolledning och elevhälsoteam Rektor Ulrika Bolin ulrika.bolin@rws.se Bitr. rektor Erika Lejdal erika.lejdal@rws.se Bitr. rektor Karan Partovi karan.partovi@rws.se Skolsköterska Camilla camilla.tersmeden@rws.se Trygghetsteam (THT) Skolsköterska Camilla (samordnare) camilla.tersmeden@rws.se Jenny Söderberg Ann Stille-Christiernsson Jessica Björkander

19 8. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av andra elever När vi får kännedom om att en elev trakasseras eller blir utsatt för kränkande behandling av annan/andra elev/elever vidtas. 1. Den vuxne som varit med om incidenten kontaktar klassläraren/fritidspersonal (arbetslaget behöver informeras). Den vuxne/klasslärare/fritidspersonal har utredande konfliktsamtal med elever. 2. Den vuxne informerar personal om händelsen och därefter tas ett beslut om vem som informerar vårdnadshavare. 3. En incidentrapport skrivs och skickas till skolsköterska samt rektor. 4. Om eleven/eleverna, trots samtal, fortsätter gör rektor och specialpedagog en ny bedömning. Frågan lyfts till Trygghetsteamet som kopplas in. 5. Om trakasserier/kränkningarna inte upphör kallas elev/elever och vårdnadshavare till elevhälsomöte där rektor deltar. 6. Vid svårare fall anmäler rektor vidare till socialtjänsten, polis samt rapporterar till arbetsmiljöverket. Rutiner för att utreda och åtgärda kränkningar via sociala medier All personal ansvarar för att uppmärksamma och agera vid fall där elever kränks, trakasseras eller diskrimineras i sociala medier. Vid anmälningar gällande detta sparas text/bild om möjligt. Samtal sker med inblandade elever och vårdnadshavare. Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev kränks av personal 1. Elever som känner sig kränkta av personal kontaktar rektorn. Även vårdnadshavare kan kontakta rektor i sådana situationer. Personal som får kännedom om detta ska också kontakta rektor. 2. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning. Rutiner för att utreda och åtgärda när en personal kränks av en elev 1. Personal som känner sig kränkta av elev/er kontaktar rektorn. 2. Rektor ansvarar för utredning och uppföljning. Rutiner för uppföljning Vid fall av kränkningar, diskriminering eller trakasserier ansvarar rektor för att ansvariga utses för en uppföljning av läget med inblandande elever sker genom samtal och eventuella vidare åtgärder. Ansvarsförhållande Alla på skolan är ansvariga för att vara goda förebilder samt att agera vid kränkningar, trakasserier och diskriminering så att alla på RWS Järvastaden känner sig trygga. EHT ansvarar för organisation vid upprättandet av ny likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ytterst ansvarig är rektor Ulrika Bolin.