Tecken som bygger broar och utvecklar

Transkript

1 Tecken som bygger broar och utvecklar Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vägen mot bättre kommunikation mellan barn och vuxna? Sign as support the way to enhance communication between children and adults Anna Svensson Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Språk och berättande/förskollärarprogrammet Grundnivå 15hp Handledare: Djamila Fatheddine Examinator: Getahun Yacob Abraham

2 Abstract In this study I will examine the general view among preschool teachers on the use of sign as support as a complement in order to enhance communication. I have focused this work on children between the one and three years of age. The main aim of this study is to investigate how sign as support is used in the daily work in different preschool and how this method affects the development of verbal communication between the children and teachers. I want to find out more about the general view and the advantages and possible disadvantages this method introduces on the daily work among the teachers who actually uses this tool. This is particularly important as the foundation of the children s ability to continue to grow and developed are made during this time. To help the younger children improve their communication skills it is the view of this author that sufficient support and tools are required at an early stage, preferably as early as possible, task to provide the teachers with sufficient means to accomplish this. A web enquiry is used as the main tool to get an up to date information about how the teachers use sign as support these days as well as the opinions about its advantages and disadvantages where a number of relevant questions are put to the participating teachers. The result show for example that a majority, 96 of 100, finds sign as support very helpful approach. Only four found other means more appropriate on an individual basis. Additionally, it was found that digital media and tools were not a tool commonly applied when using the sign as support method. This suggests that the potential for improving the sign as support method further seem very promising in the future. Keywords Sign as support, communication, preschool, language development 1

3 Sammanfattning I min studie undersöker jag några pedagogers syn på användandet av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag har valt att inrikta mig på de pedagoger som arbetar med de yngre barnen (1-3år). Syftet med min studie är att undersöka hur TAKK används i verksamheten och hur den utifrån pedagogernas perspektiv påverkar de yngre barnens språkutveckling. Jag vill därför få en inblick i hur pedagoger som använder TAKK upplever verksamheten med hjälp av detta hjälpmedel. Förskolans verksamhet är viktig eftersom denna tid i livet högst avsevärt påverkar hur barnet kommer att utvecklas i framtiden. För att de minsta ska få en bra start på sin språkutveckling anser jag att det är väsentligt att de får rätt stöd och verktyg av oss pedagoger på förskolan för att utveckla sitt språk i så tidigt stadium som möjligt. Genom att använda mig av metoden webbenkät kan jag få ett bra underlag på hur metoden TAKK används och upplevs i dagens samhälle med hjälp av ett antal relevanta frågor som presenteras för respondenterna i enkäten. I mitt resultat kommer det fram att en stor majoritet, 96 respondenter av 100, tycker att TAKK hjälper alla små barn med deras språkutveckling på ett bra sätt. Endast fyra respondenter tycker att de hjälper barn med behov av språkstöd bäst i sin språkutveckling genom att ge dessa extra stödåtgärder individuellt. Dessutom framkommer det att digitala media ännu inte har något större stöd i användandet av TAKK vilket antyder att metoden har stor potential för att utvecklas ytterligare. Nyckelord TAKK, kommunikation, förskola, språkutveckling,. 2

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställningar Forsknings- och litteraturgenomgång Användandet av TAKK med barn Miljöns påverkan på barns språkutveckling Små barns tecken och meningsskapande i förskolan Teoretiskt perspektiv Sociokognitivt perspektiv Multimodalitet Metodologisk ansats och val av metod Val av metod Urval Genomförande Etiska överväganden Informationskravet Samtyckeskravet Konfidentialitetskravet Nyttjandekravet Resultat och analys Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Fråga Sammanfattning av resultat och analys Reflektioner över min studie Kunskap inför mitt framtida yrke Vidare forskning Referenser Bilagor 3

5 1. Inledning Jag har i mitt examensarbete valt att fokusera på ämnet Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Mitt intresse för detta ämne väcktes under min andra vfu-period (verksamhetsförlagd utbildning) period då det arbetslaget startade upp arbetet med TAKK. Det skedde på en avdelning med barn i åldrarna ett till tre år och det fanns inget barn med någon speciell språksvårighet. TAKK kom att fungera som ett verktyg för barnen till att kunna kommunicera med oss vuxna på förskolan. Vårdnadshavarna reagerade också positivt när barnen började teckna med händerna och vi använde oss dessutom av bilder uppsatta i tamburen så att även vårdnadshavarna kunde ta del av nya tecken. Tisell (2009, s. 9) skriver att tecken på senare tid blivit en vanlig metod att använda på yngre barn som ett extra stöd för snabbare talutveckling. Heister Trygg och Andersson (2009, s. 52) skriver även om TAKK, att det bygger på det svenska teckenspråket och används för att förstärka det viktiga i en mening/sats. Figur 1Visar ett exempel från Tisells (2009, s.74) bok Lilla boken om tecken, som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling på hur ett tecken kan genomföras i verkligheten. Figur 1 Illustrerar tecknet för duktig Figur 1Visar ett exempel från Tisells (2009, s. 74) bok Lilla boken om tecken, som ett verktyg för kommunikation och språkutveckling på hur ett tecken kan genomföras i verkligheten. 4

6 1.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) används samt upplevs av pedagoger i förskolans verksamhet och synliggöra pedagogernas användande och syn på hur TAKK påverkar barnens språkutveckling. Jag vill även få syn på hur digitala hjälpmedel används i arbetet med TAKK. 1.2 Frågeställningar Som ett stöd i fördjupningsarbetet i ämnet utgår denna studie från tre frågeställningar enligt nedan: Hur används TAKK rent praktiskt i förskolans verksamhet? Används digitala verktyg som ett hjälpmedel för att introducera TAKK? Hur ser det ut i barnens närmiljö i förskolorna, finns det något som uppmuntrar till användandet av TAKK? 5

7 2. Forsknings- och litteraturgenomgång I detta avsnitt i kommer jag att presentera vad som tidigare skrivits om mitt ämne TAKK och dess betydelse för barns språkutveckling. Tecken som alternativ och Kompletterande Kommunikation innebär att man kompletterar det talande språket med teckenspråkets handrörelser för att förtydliga det man säger. Du talar och tecknar samtidigt vilket leder till att det blir tecknet som betonar de viktigaste ordet i meningen för barnen (Tisell, 2009, s. 8) 2.1 Användandet av TAKK med barn TAKK bidrar till ökad koncentration och närvaro, barnen får känna sig delaktiga i lärandet (Tisell, 2009, s. 11). Tisell (2009, s. 12) skriver vidare att TAKK gör att vi pratar långsammare och tydligare, det är även lättare för barnen att i tidig ålder få en möjlighet till att uttrycka sig själva. Vilket leder till att barnen tidigt kan kommunicera med sin omgivning. Barnen får också öva på turtagning genom att kommunicera med TAKK, de lär sig fråga, svara och berätta vilket är positivt för fortsatta språkutvecklingen (Tisell, 2009, s. 12). Tisell (2009, s. 58) skriver om de främsta fördelarna med att använda TAKK, bland annat: Tecken kräver mindre finmotorik än tal Tecken ökar koncentrationen Tecken fungerar som en brygga mellan talet som finns i omgivningen och det egna medfödda uttrycksättet, kroppsspråket. Genom att använda sig av TAKK får barnen en chans att inte bara höra ordet utan även se och känna det. Detta leder till att kunskapen tas in genom mer än ett sinne, vilket gör det lättare för barnen att ta till sig (Tisell, 2009, s. 10) 2.2 Miljöns påverkan på barns språkutveckling Barns språkutveckling påverkas starkt av den miljö de befinner sig i, barn lär sig därför ofta talspråk effektivare i den miljö där de ständigt får höra talat språk. Den allmänna inställningen i vårt samhälle till när barn ska lära sig prata är ofta att de är upp till barnen själva att börja prata. Medan när barnet ska lära sig skriva och läsa, då är det istället upp till omgivningen att 6

8 förmedla den kunskapen till barnet. (Svensson, 2009, s ). Svensson (2009, s. 139) skriver även vidare att hur stort föräldrarnas engagemang i barnens språkutveckling är har en stor betydelse. De lyfts även fram att sagoläsningen som en viktig del i den mänskliga utvecklingen. Att använda sin fantasi och kreativitet för att komma på lösningar på olika problem har människan nytta av i hela sitt liv. Kvaliteten på den stimulans barn får i tidig ålder har en stor betydelse eftersom den påverkar barnets allsidiga utveckling (Svensson, 2009, s. 140). Eftersom barnen numera ofta befinner sig på förskolan en betydande del av dagen så kommer omgivningen där att vara synnerligen påverkande. Därför är det viktigt att förskolans pedagogik och verktyg utformas så att barnet får en språkligt stimulerande omgivning. 2.3 Små barns tecken och meningsskapande i förskolan Sara Hvit Lindstrands (2015, s. 5) doktorsavhandling Små barns tecken- och meningsskapande i förskolan, multimodalt görande och teknologi syfte är att skapa kunskap om små barns spontana tecken- och meningsskapande och tidiga litteracitet i förskolan. Ett vidare syfte är att bidra till den teoretiska förståelsen av små barns multimodala språkande i förskolan. Hvit Lindstrand har ett intresse av att undersöka följande punkter i sin avhandling: Att visa och analysera hur förskolepersonalen beskriver små barns litteracitet. Att Studera hur små barn språkande och meningsskapande görs i interaktion med andra barn och med teknologi (Hvit Lindstrand, 2015, s. 27). Avhandlingen består av fyra studier. I de två första studier har Hvit Lindstrand använt sig av fokussamtal. Det genomförde tjugo fokussamtal på förskolor i storstad, villaförort, flerspråkiga områden och landsbygd. Fokussamtal innebär ett samtal förväntas utvecklas genom i interaktion mellan deltagarna. Barnen på avdelningarna var ett till tre år och personerna i studien använde redan existerande grupper, i detta fall arbetslagen. Metoden har valts för att arbetslagen ska utvecklas genom att lyssna på sina egna och varandras beskrivningar och få möjlighet att interagera och samtala kring litteracitet i förskolans pågående verksamhet (2015, s ). 7

9 Tredje och fjärde studien genomfördes med videoobservationer. Fokus var hur små barns språkande och meningsskapande görs i interaktion med andra barn och med teknologi. Hvit Lindstrand (2015, s ) ville få syn på hur små barn språkande i interaktioner med andra barn. Materialet bestod av en fyra och en halv timmes film inspelat vid sex tillfällen inom en period av sex månader. Förskolan där studien genomfördes arbetade aktivt med teknologi, framförallt med en interaktiv skrivtavla och datorer. Det var femton barn i åldrarna ett i tre som deltog i studien. Studierna resulterade i följande resultat: Studie 1: Visar hur små barn aktivt söker efter symboler i sin omgivning och transformerar betydelser i olika sammanhang. Studien bidrar till vidare diskussioner om hur förskolan kan ta tillvara och utgå från små barns kroppsliga deltagande och intresse för tecken och symboler i verksamheten på förskolan. Studie 2: Visar att förskolans litteracitetspraktik ska erbjuda något annat än skolans praktik. För att genomföra detta behöver förskolans teoriutbildning expanderas. Dessutom bör förskolepersonalen tidigare kunna analysera och verbalisera sina erfarenheter och sin professionella kunskap både för andra och för sig själva. Detta för att mer effektivt kunna reflektera över hur personen agerar i olika sammanhang och kunna diskutera detta med andra. Studie 3: Visar hur interaktioner uppstår i mötet mellan sociala resurser som barnens olika kroppsliga eller verbala handlingar och materiella resursen som ljud, ljus eller färg. Studien öppnar för frågor om vad olika digitala enheter genererar för meningspotentialer. Studie 4: Visar att barnens handlingar är situerade i praktiken och för sina meningsskapande processer är de beroende av sina möjligheter att kunna iaktta och följa varandras handlingar i en praktik. Studien väcker reflektioner kring vilka möjligheter teknologi ger för barns kreativitet och fantasi (Hvit Lindstrand, 2015, s ). 8

10 2.4 Teoretiskt perspektiv I detta kapitel presenteras studiens teoretiska inriktning. Som grund har jag valt att använda mig av en sociokulturell ram. De inriktningar som är särskilt relevanta i min studie är det sociokognitiva perspektivet samt multimodalitet. Dessa beskrivs mer nedan Sociokulturell syn på lärande En sociokulturell syn på lärande är en bred teoretiskt inriktning. Jag kommer därför i min studie utgå ifrån två perspektiv som ingår i den sociokulturella synen. Det Sociokulturella perspektivets grund utgår från Lev Vygotskijs tankar om att lärandet sker i ett socialt och kulturellt sammanhang. Vygotskij menade att människan ständigt lär sig, i alla situationer. Det går inte att undvika att lära sig (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godee, 2014, s. 31). Vygotskij poängterar miljöns påverkan och att samspelet mellan individer är viktigt. Vi lär av varandra, kunskap skapas och blir tillgänglig genom interaktion (Elfström, et al., 2014, s. 31). Genom den sociokulturella utvecklingen har människan skapat olika hjälpmedel som vi använder oss av. Vygotskij skiljer på två slags redskap: psykologiska och fysiska. Psykologiska redskap är sådant vi använder för att tänka och kommunicera med till exempel alfabetet och vårt siffersystem. Fysiska redskap också kallat artefakter är föremål människan tillverkat till exempel bilar, papper och penna. Ett av Vygotskijs mest kända begrepp är den närmaste utvecklingszonen (zone of proximal development) och definieras som avståndet mellan det barnet klarar av på egen hand och det barnet förmår klara av med stöd av andra människor (Forsell, 2011, s ). Jag har valt att utgå från denna syn på lärande i min studie eftersom jag ser TAKK som ett psykologiskt redskap pedagogerna i förskolan kan använda som ett verktyg till att utveckla de yngre barnens språkutveckling Sociokognitivt perspektiv Ett av de två perspektiv jag använder mig av i studien är den sociokognitiva teorin. Den Sociokognitiva teorin utgår från material presenterat av Jerome Bruner. Bruner har tagit ett stort intryck av Vygotskij och studerar hur människan lär av varandra. Stor vikt läggs på den sociala miljöns inflytande på barns sociala, kognitiva och övriga utveckling. Bruner anser att människor lär av varandra, dessutom hur det kulturella samt det sociala inverkar på lärandet. Bruner ser 9

11 därför språket som det viktigaste kulturella redskapet i barns kognitiva utveckling. Barn behöver därför ha ett bra stöd av vuxna som leder, stöder och hjälper dem att klara av aktiviteter och problemlösningar på svårare plan och nivå än vad de egentligen klarar av på egen hand. Enligt Bruner två olika krafter som får barnet att använda sitt språk. Det ena är den naturliga och nedärvda drivkraften som barn har att över huvud taget lära sig språk, den andra är dragningskraften som finns i en stödjande omgivning- Language Acquisition Support System (LASS). LASS stödjer utvecklingen från förspråklig till språklig kommunikation. (Svensson, 2009, s ). Det sker genom: Interaktion mellan barn och vuxna i trygga kända situationer Att vuxna ger alternativa uttrycksformer för en kommunikativ funktion som barnet redan har Låtsaslekar då barnet får många tillfällen till att använda språket Rutinsituationer då barnet lär sig generalisera från väl kända förhållanden till andra tillfällen (Svensson, 2009, s.43) Eftersom TAKK innebär ett visuellt tal som kompletterar det talade språket på ett annat sätt än skriven text. TAKK kan därför ha en viktig funktion i den tidiga inlärningen. Detta då det ständigt föränderliga samhället innebär att nya hjälpmedel utvecklas som kan förbättra metoden ytterligare till exempel med hjälp av digitala verktyg Multimodalitet Ett Multimodalt perspektiv på meningsskapande innebär ett antagande om att mening skapas i olika teckenvärldar. Meningsskapande är ett vitt begrepp och de sker ständigt både medvetet och omedvetet (Magnusson 2014, s. 46). Vi skapar kunskap samtidigt som vi utvecklar våra resurser för meningsskapande (Magnusson 2014, s. 46) Multimodalitet bidrar i övrigt till en ökad förståelse gällande nutidens meningsskapande (Magnusson 2014, s ). Magnusson (2014, s.42) skriver att en tongivande forskare inom multimodalitet är Gunther Kress som poängterar vikten av att resurser snarare finns tillgängliga snarare än fasta ramar och metoder. Därför är en viktig grund för de multimodala teorin är att mening finns och skapas ständigt och överallt (Magnusson, 2014, s. 42). 10

12 I multimodal teoribildning är en central del att skapa ett eget specialiserat språk för att tala om meningsskapande genom olika och jämbördiga teckenvärldar. Nya begrepp introduceras och en del gamla får ny innebörd(magnusson, 2014, s. 44). Eftersom det multimodala perspektivet handlar om tecken och kommunikation känns det som en naturlig utgångspunkt i mitt arbete där fokus ligger på barns kommunikation och meningsskapande med hjälp av TAKK. 11

13 3. Metodologisk ansats och val av metod 3.1 Val av metod Jag har valt metoden enkät i mitt examensarbete, vilket ger mig ökade möjligheter till att få svar från ett stort antal individer. Jag får en aktuell uppfattningar om hur metoden används och upplevs i dagens samhälle. Jag kan dessutom få svar av pedagoger från hela Sverige med olika kunskaper om TAKK och därmed en bredare bild av hur metoden fungerar på förskolor i flera olika kommuner. 3.2 Urval När jag skulle genomföra min webbenkät tänkte jag direkt att Facebook var en bra sida för att nå ut till många respondenter. Jag gick igenom olika slutna grupper jag är medlem i och kom fram till en grupp som var lämpligast för enkäten. Detta eftersom de var riktat till pedagoger i förskolan och inte till vårdnadshavare som flera andra grupper inriktade sig till. Genom att lägga in enkäten i en sluten grupp på Facebook som heter Pedagogiska tips och trix för förskollärare så kan man nå en urvalsgrupp. Gruppen har medlemmar och även om det inte finns några garantier att alla jobbar inom förskolans verksamhet finns stor möjlighet att få många som svarar på min enkät. 3.3 Genomförande Jag har valt att använda mig av en webbenkät då jag kan få snabba svar och undviker den merhantering som det innebär att posta ett brev för både avsändare och mottagare. Att göra en enkät på internet har fördelar som att det är mer ekonomiskt jämförelsevis med postenkät, data kan samlas in och ordnas mycket snabbt och man kan nå ett stort antal individer på ett enkelt sätt. Några nackdelar kan vara att man inte får någon personlig kontakt, tillgång till internet kan vara ett problem och undersökningsdeltagarna kan oroa sig för anonymitet och konfidentialitet på grund av datahackare och vårdslös förvaring av elektroniskt material (Bryman, 2008, s ). Det är enligt Bryman (2008, s. 235) viktigt att tänka på hur enkäten är uppbyggd, är det för tätt mellan frågorna eller för rörigt kan respondenten snabbt tröttna och välja att inte slutföra enkäten. Detsamma gäller om antalet frågor är för stort. Min 12

14 enkät består av åtta stycken slutna frågor och en öppen fråga. Slutna frågor innebär att det finns ett antal fasta svarsalternativ respondenten kan välja på. Öppna frågor innebär att respondenten själv kan fylla i sitt svar utan färdiga svarsalternativ (Bryman, 2008, s ). Enligt hemsidan jag genomförde min enkät på genomfördes enkäten på 100 respondenter. Jag hade möjlighet till att få 310 svar till på min enkät genom att betala för en prenumeration vilket jag avstod ifrån. Jag har sett att på vissa frågor är de lite fler respondenter. Det troligaste skälet till detta är att inte alla genomfört hela enkäten och då inte räknas till de 100 fullständiga resultaten som registreras. 3.4 Etiska överväganden I genomförandet av en studie som involverar människor krävs tillstånd (Vetenskapsrådet, 2011, s.13) Det finns dessutom många olika etiska övervägande att ta hänsyn till och de viktigaste listas nedan Informationskravet Informationskravet är en viktig princip inom forskningsetik som handlar om att den personen som ska delta i undersökningen får information om vad individens roll i undersökningen är och att personen när som helst under studien kan välja att avbryta sin medverkan. För att undvika detta är det därför bra att använda sig av skriftlig information som ett komplement till den muntliga informationen med en kort bakgrund om undersökningen och en beskrivning med avsikten av arbetet (Löfdahl, 2014, s.36). Innan jag lade ut min webbenkät skrev jag information till de som eventuellt skulle besvara min enkät. Att jag sökte efter pedagoger med erfarenhet av att jobba med TAKK med de yngre barnen i förskolan. De fick information om att enkäten var till för mitt examensarbete och att de som respondenter är anonyma Samtyckeskravet Samtyckeskravet innebär att alla som ingår i min undersökning ges information och möjlighet att samtycka till eller avstå från att medverka. När en undersökning ska genomföras på en förskola ska du alltid informera förskolechefen först innan du kontaktar förskollärarna 13

15 (Löfdahl, 2014, s. 36). I min studie fick respondenterna information om att det var frivilligt att svara på enkäten Konfidentialitetskravet Konfidentialitet innebär skydd mot att obehöriga tar del av uppgifterna men forskargrupper kan via kodnycklar hänföra uppgifter eller prover till enskilda individer (vetenskapsrådet, 2011, s. 67). Uppgifter om personer ska inte förvaras lättillgängligt av obehöriga (Bryman, 2011, s. 132). All information jag har fått genom min enkät har förvarats på min dator som endast jag använder. Alla uppgifter kommer raderas när mitt arbete är avslutat Nyttjandekravet Nyttjandekravet kräver att insamlade uppgifter om varje person ska brukas endast till avsett forskningsändamål (Bryman, 2011, s. 132). Eftersom min webbenkät är helt anonym har jag inte några personuppgifter om mina respondenter. 14

16 4. Resultat och analys I detta avsnitt kommer jag redovisa mina resultat i min webbenkät Figur 2 till 9 visar resultaten av de olika frågor som ställts till enkätdeltagarna för att ge ett mer statistiskt tillförlitligt resultat Fråga 1 Min första fråga på min enkät är hur gammal respondenten som svarar är. Det kan vara intressant att veta när jag får svaren på resterande frågor. Jag hade även en fundering på om de är vanligast att yngre eller äldre pedagoger som använder sig av TAKK och hur detta skulle påverkar attityden för denna metod. Hur gammal är du som svarar på enkäten? år 35-50år 50 år eller äldre Figur 2 Resultat: Av de hundra respondenter som svarade på denna fråga är de 36 stycken som är mellan år, 41 som är mellan och 23 som är 50 år eller äldre. Detta visar att det finns pedagoger som använder sig av TAKK i alla åldersgrupper i förhållandevis jämn fördelning. Detta resultat visar även att TAKK fortfarande är aktuellt verktyg och används i våra förskolor runt om i Sverige. Dock är det troligt att genomförandet skiljer sig, vilket är en frågeställning som är värd att hålla i minnet när svaren på de övriga frågorna analyseras. 15

17 4.1.2 Fråga 2 I denna fråga vill jag undersöka hur lång erfarenhet av arbete i förskolans verksamhet pedagogerna har. 60 Hur länge har du jobbat inom förskolans verksamhet? år 5-10 år 10 år eller längre 0-5år 5-10 år 10 år eller längre Figur 3 Resultat: Resultatet visar att en klar majoritet av de flesta respondenter har en stor erfarenhet av förskolans verksamhet. Det innebär däremot att moderna tekniker för att introducera eller använda TAKK troligtvis inte slagit fullt ut i verksamheten. Vidare är den dominerande kategorin de med mer än tio år i verksamheten följt av de med mindre än fem. 16

18 4.1.3 Fråga 3 Jag vill försöka ta reda på hur de ser ut när pedagoger använder sig av TAKK i verksamheten. En viktig information är bland annat ta reda på vilka barn de använder metoden med. Med vilka barn använder ni Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)? Barn med behov av språkstöd 94 Alla barn i verksamheten Barn med behov av språkstöd Alla barn i verksamheten Figur 4 Resultat: Resultatet visar att av 104 stycken respondenter använder sig 94 av dessa TAKK med alla barn i verksamheten. Metoden framstår som synnerligen inkluderande. Här överstiger antalet responderande 100 vilket antyder att 4 inte har genomfört hela enkäten och därför räknas till de som utfört hela. Jag valde att genomföra denna fråga då jag funderat mycket på hur det ser ut om användandet med TAKK generellt ser ut. De flesta använder TAKK med alla barn vilket jag ser som positivt då jag ser en möjlighet till exkludering i barngruppen om det endast sker med enskilda individer. För barnets välbefinnande bör det ges en känsla av att inte pekas ut och med hjälp av TAKK ges möjlighet att kommunicera med andra barn i barngruppen. 17

19 4.1.4 Fråga 4 Jag har intresserat mig för hur miljön kan inspirera barnen på förskolan. Jag vill med hjälp av denna fråga få reda på hur det ser ut på förskolor som än använder sig av TAKK Hur ser det ut i barnens miljö på förskolan, finns det några bilder på tecken i den miljön där barnen befinner sig? 95 Ja 5 Nej Ja Nej Figur 5 Resultat: Majoriteten av respondenterna använder sig av bilder i barnens miljö när de arbetar med TAKK i förskolan. Här kan vi se ett mönster att de är positivt att använda bilder eftersom de är många som gör det och är positiva till användandet av TAKK. Att använda sig av till exempel en laminerad a4 papper vid matsituationer med olika tecken på som har med matsituationen att göra kan barnen vara med och peka och härma pedagogen för att kunna förmedla vad barnet vill ha att dricka till exempel kan vara ett sätt att använda sig av bilder på ett utvecklande sätt. Det är också viktigt att tänka på att visuella hjälpmedel utvecklas snabbt vilket kan göra metoden än effektivare om några år vilket vi ska tala om lite senare. 18

20 4.1.5 Fråga 5 I nästa fråga vill jag undersöka hur barnen använder TAKK när de kommunicerar med varandra. Använder barnen TAKK när de kommunicerar med varandra? Ja Ibland Nej, endast med oss pedagoger Ja Ibland Nej, endast med oss pedagoger Figur 6 Resultat: I denna fråga är de flest respondenter som svarar att barnen ibland använder sig av TAKK med varandra när de kommunicerar. Här skulle de kanske finnas ett till alternativ att barnet/barnen inte kommunicerar med TAKK alls utan kanske med hjälp av andra sätt till exempel endast med hjälp av talet. Det kan också vara så att barnen inte har något i sin miljö som inbjuder till att använda TAKK. Det är fem respondenter i föregående fråga som svarar att de inte finns några bilder på tecken i barnens miljö. Utifrån den sociokognitiva teorin är pedagogerna viktiga och ska ge stöd för att barnen ska upptäcka och lära sig nya saker. Jag tänker att materialet kan vara en viktig del i att ett lärande ska kunna ske. 19

21 4.1.6 Fråga 6 I denna fråga vill jag få fram pedagogernas syn på hur TAKK kan användas för att utveckla små barns språk och kommunikation. Eftersom det är pedagogerna som styr verksamhetens innehåll i förskolan är de viktigt att ta reda på hur pedagogerna ser på användandet av TAKK. Upplever ni att TAKK hjälper de små barnen att utveckla sitt språk och/eller sin kommunikation med andra barn? Ja de hjälper alla barn (1- Nej, jag tycker det hjälper 3år) att utveckla sitt språk de barn med behov av extra stöd att utveckla sitt språk bäst 4 Ja de hjälper alla barn (1-3år) att utveckla sitt språk Nej, jag tycker det hjälper barn med behov av extra stöd att utveckla sitt språk bäst Figur 7 Resultat: Denna fråga visar tydligt att så många som 96 av 100 respondenter tycker att TAKK hjälper små barn att utveckla sitt språk och lär sig kommunicera med andra barn. Av de som svarat nej på denna fråga kanske de kan vara så att dem inte upplever att behovet av TAKK behövs just så som deras barngrupp ser ut nu. Resultatet visar även här på att de som arbetar med TAKK ser det som en positivt och utvecklande för barnen i förskolans verksamhet. 20

22 4.1.7 Fråga 7 I dagens samhälle är det vanligt att använda sig av digitala verktyg, som till exempel Ipads och datorer. Det kan vara till stor hjälp att hitta material och bidra till ny kunskap på ett enkelt sätt. Det kan vara genom att visa olika bilder på tecken eller att sjunga olika sånger med hjälp av Youtube där de finns flera inspelade sånger med TAKK. Detta gjorde mig intresserad av att se hur många pedagoger som använder sig av digitala verktyg när de arbetar med TAKK. Använder ni några digitala verktyg som stöd eller annat material tillgängligt exempelvis från youtube för att komplettera metoden? Ja, ofta Ibland Nästan aldrig Inte alls Ja, ofta Ibland Nästan aldrig Inte alls 11 Figur 8 Resultat: I denna fråga är det endast 19 respondenter som använder digitala verktyg när de arbetar med TAKK. Elva stycken använder inte alls digitala verktyg när de arbetar med TAKK. Eftersom de var många respondenter som var 35 år eller äldre är det kanske inte bekväma med att arbeta med digitala verktyg som till exempel dator eller surfplatta. Digitala verktyg är en stor del i dagens samhälle men det har gått fort i utvecklingen och de som är lite äldre har inte samma kunskap som de som examineras som förskollärare i dagens samhälle. Det är heller inte säkert att några digitala verktyg finns tillgängliga så att möjligheten att använda sådana helt enkelt saknas. 21

23 4.1.8 Fråga 8 I denna fråga vill jag undersöka hur pedagogerna upplever vad barnen tycker om användandet av TAKK i deras verksamhet. 60 Upplever ni att barnen tycker metoden är något positiv att använda eller behövs uppmuntran från er pedagoger? Ja, alltid Ja, ofta Inte i början Sällan Ja, alltid Ja, ofta Inte i början Sällan Figur 9 Resultat: Resultatet visar att majoriteten av barnen ser TAKK som något positivt i verksamheten. Det kan vara svårt för pedagogerna att avläsa barnen om deras synpunkter om de inte har ett verbalt språk. Här verkar de ändå som de flesta pedagoger upplever att barnen är positiva till användandet av TAKK. Min enkät visar ett mönster på att majoriteten av både barn och pedagoger upplever användandet av TAKK i verksamheten är något positivt. Dessutom finns det stor poential till utveckling när vi använder dagens teknik på bästa sätt. 22

24 4.1.9 Fråga 9 Jag avslutar min enkät med en öppen fråga som är frivillig att svara på. Nedan har jag sammanställt svaren, vissa kommentarer var väldigt lika med varandra därför kommer jag inte skriva med alla kommentarer. Övriga synpunkter på mina frågor om TAKK?(Frivilligt) Glädjen i att se små barn som inte kan prata verbalt än kommunicera och göra sig förstådda är häftigt! Kul när barnen som kan prata verbalt frågar hur man visar/tecknar ord de säger, det tyder på att de själva är intresserade och vill lära sig. För barn som inte kommit långt i sin verbala utveckling är tecken ett stort steg att kunna meddela sig. Bilder är ju ett annat sätt. Underlättar för mig. Man stressar inte och pratar inte för fort. Plus att man tecknar till kollegor på håll inte ropa, tex jag ska på toa. Tycker ärligt talat att det tar för mycket tid i anspråk jämfört med den lilla respons det ger. Barnen tecknar enbart i de situationer där pedagoger tecknar. Har aldrig sett dem teckna av sig själva. Däremot fungerar bilder vi har på väggen. Där kan barn gå fram och peka när de vill något eller vill förklara. Vi har tex bilder på måltid, utevistelse, samling, toalett, tvättställ, leksaker. Tycker bara det är positivt Svårt att svara på sista frågan då det är två frågor i en med motsatser Men våra barn älskar när vi tecknar på samlingen, de ber om att vi ska göra det och lära dem fler tecken. Barnen är väldigt engagerade! Ett roligt och givande sätt att förstärka talande språket. Varit positivt för alla de små barnen. Extra positivt för de barn med annat modersmål 23

25 Resultat I min sista fråga hade respondenterna möjlighet att framföra sådant som hon/han inte fått fram under resterande frågor. De är övervägande positiva kommentarer och de flesta tycker att TAKK är givande för de små barnens språkutveckling. Genom att använda sig av TAKK i verksamheten kan pedagogerna i förskolans verksamhet få ett extra verktyg att använda för att kommunicera med barnen på förskolan. Det är även ett verktyg för barnen att använda för att kommunicera både med barn och vuxna. 4.2 Sammanfattning av resultat och analys Det jag kan sammanfatta min studie med är att de flesta respondenter som deltagit är positiva till att använda TAKK i verksamheten. I mitt urval valde jag att inrikta mig på pedagoger som använde sig av TAKK i verksamheten, detta kan ha påverkat mitt resultat. Reliabilitet är ett begrepp som används för att ta reda på om studien skulle bli densamma om undersökningen gjordes på nytt (Bryman, 2011, s.49). I mitt fall hade resultatet eventuellt blivit annorlunda om jag riktade mig till pedagoger generellt i förskolan och inte till endast pedagoger som har erfarenhet av TAKK. Det vanligaste är att TAKK används med alla barnen på avdelningen. Något jag blev lite förvånad över var användandet av digitala verktyg, elva respondenter använder sig inte alls av digitala verktyg när de arbetar med TAKK och 28 använder nästan aldrig digitala verktyg när de arbetar med TAKK. Detta kan bero på olika saker kanske har man arbetat utan digitala verktyg och väljer att arbeta med de man är bekväm med. 64 av 100 respondenterna är över 35 år och åldern kan också påverka. De kanske inte känner sig bekväma med att använda de digitala verktygen när de inte är en vana att använda dem. När en yngre generation examineras och börjar arbeta i förskolan så kommer TAKK metoden troligen utvecklas kraftigt eftersom de har stor erfarenhet av digitala verktyg. Något som stödjer detta är dessutom att metoden upplevs lika positivt över hela åldersspannet av pedagoger och därmed kommer sättet att utföra metoden TAKK på bästa sätt sannolikt utvecklas. En annan insikt som knyter an till teorin om lärande är hur barnets miljö är viktig för talets utveckling. Då resultaten i enkäten avslöjar hur vanligt det är med bilder på de tecken som används i barnets omgivning så kan det underlätta inlärningen på samma sätt som och tillsammans med det talade språket vilket Bruner poängterar är viktigt. Tillsammans med kommentarerna hur barnen 24

26 utvecklas positivt tillsammans med TAKK understryker omgivningens betydelse och där kan man också se möjligheter till förbättring genom digitala hjälpmedel. Ett exempel på detta skulle kunna vara genom att använda animeringar istället för tryckta illustrationer. Bildskärmar på väggarna skulle kunna vara ett sätt. En annan kommentar är metodens inkluderande karaktär, att i princip alla barn kan ha nytta av metoden tyder på att barnens kulturella bakgrund verkar ha liten betydelse. Jag anser att min studie har hög validitet då antalet respondenter är relativt hög och över en omfattande ålders och erfarenhetsspann. Vidare att mina frågeställningar hjälpt mig att nå fram till mitt syfte med studien. Validitet är en bedömning av om en undersökning hänger ihop eller inte (Bryman, 2011, s.50). 25

27 5 Diskussion I detta avsnitt kommer jag presentera och diskutera tidigare forskning och litteraturgenomgång relaterat till mitt resultat. Jag kommer även redovisa mina egna tankar, funderingar och slutsatser om och kring min studie. Tisell (2009, s.12) skriver att TAKK leder till att pedagoger pratar långsammare och tydligare. I dagens samhälle finns mycket stress och det kan vara enkelt att bli ofokuserad på det som händer i verksamheten. Detta kan vara en av de centrala faktorerna bakom mina resultat eftersom dessa överlag visar på många positiva faktorer genom användandet av TAKK hos både barn och pedagoger. Barnen upplever sig sedda och att de kan kommunicera utan att pedagogerna avbryter det verbala samspelet som lätt kan ske vid enbart talat informationsutbyte. Även miljön hemma bidrar till barnens språkutveckling, Svensson (2009, s. 139) skriver att föräldrarnas engagemang påverkar språkutvecklingen. Det naturliga är då att tänka på hur föräldrarna skulle kunna använda sig av språkmaterial på ett effektivt sätt som dessutom skulle likna det barnen använder i förskolans verksamhet. Ett sätt vore genom att använda sig av enkla bilder i tamburen där föräldrarna också kan ta del av vissa eller andra ordillustrationer barnen arbetar med på förskolan. Detta innebär förstås en extra insats som leder till frågan om pedagogerna anser att arbetet ger tillräckligt positivt utbyte för att vara värt den extra mödan. Jag fick endast en negativ kommentar i min öppna fråga och respondenten skrev såhär: Tycker ärligt talat att det tar för mycket tid i anspråk jämfört med den lilla respons det ger. Barnen tecknar enbart i de situationer där pedagoger tecknar. Har aldrig sett dem teckna av sig själva. Däremot fungerar bilder vi har på väggen. Där kan barn gå fram och peka när de vill något eller vill förklara. Vi har tex bilder på måltid, utevistelse, samling, toalett, tvättställ, leksaker. Utifrån de teoretiska perspektiv som diskuterats ovan funderar jag på hur pedagogen själv ser på användandet av TAKK. Utifrån det socikogonitiva perspektivet är det vi pedagoger som ska ge det nödvändiga verktygen och stöd som barnen behöver för att utvecklas själva men också i samspel med varandra där förstås kommunikationen är det centrala. En möjlig faktor som kan försvåra detta kan vara att det är en stressig miljö på förskolan och pedagogerna på den avdelning respondenten arbetar på kanske inte har tillräckligt med tid att förbereda material som kan stimulerar barnen. Enligt den multimodala teorin finns det mening med sådana ansträngningar och den skapas samt synliggörs ständigt och överallt (Magnusson, 2014, s. 42). Något annat som vore intressant att veta i sammanhanget var hur länge denna pedagog 26

28 jobbat med TAKK och den utveckling som är att vänta. När man beaktar det arbete TAKK innebär är det förstås så att det kan variera hur fort en barngrupp tar in ny kunskap och slutar då pedagogerna använda verktyget så blir det svårt för barnen att fortsätta använda sig av TAKK. Visuella hjälpmedel som finns i miljön kanske i sammanhanget ger en viss kontinuitet då dessa i form av bilder ger positiva resultat. Det är intressant att i enkäten finns det kommentaren att någon respondent rekommenderar bilder. Utifrån materialet presenterat av såväl Hvit Lindstrand (2015, s ) och Svensson (2009, s ) är den omgivande miljön viktig i små barns språkutveckling. Detta är något som även syns tydligt i min studie att majoriteten använder sig av bilder i barnets närmiljö på förskolan. Det upplevs som att barnen lockas av bilderna och de därmed uppmuntras till att utforska och utveckla sin språkutveckling. Utifrån min enkät kunde jag se att de endast var ett lågt antal respondenter som svarade att deras barn använde TAKK när de kommunicerade med varandra däremot var de mer än hälften som svarade att barnen gjorde de ibland. Kanske kan det vara utifrån ett multimodalt perspektiv på det sätt att barnen skapar mening med varandra genom att i den egna kommunikationen introducera egna tecken, vilka kanske inte vare sig föräldrar eller ens vi pedagoger uppfattar som just tecken. Det kan till och med vara svårt att se att kommunikation äger rum då den kan vara subtil. Genom att använda sig av TAKK för barnen enligt (Tisell, 2009, s. 10) ges möjlighet till ta in kunskapen genom mer än ett sinne, vilket gör det lättare för barnen att ta till sig metoden. Detta kan vara en stor bidragande del till att just TAKK får sådan positiv respons i min studie där jag just inriktar mig på de yngre barnen i åldrarna (1-3) år. Mening skapas i olika teckenvärldar enligt den multimodala teorin (Magnusson, 2014, s. 46). Barnen kan med hjälp av TAKK skapa mening för sitt språk och fortsatt språkutveckling. Tisell (2009, s.58) skriver även om att tecken fungerar som en brygga mellan talet som finns i omgivningen och det egna medfödda uttrycksättet, kroppsspråket. Det blir ett verktyg till stöd för de yngre barnen att utvecklas från att endast använda sitt kroppsspråk till ett utvecklat talspråk. I och med användandet av TAKK blir kroppen här en modalitet som stödjer den fortsatta språkutvecklingen. Då bilder kan förekomma i digital form på till exempel fotoramar och Ipads är det naturliga steget till att använda digitala verktyg för att underlätta för barn i deras språkutveckling inte 27

29 särskilt långt. Detta skulle till exempel kunna ske genom att använda olika språkappar. Det kan även vara ett verktyg för vårdnadshavare, till exempel att använda sig av samma appar förskolan använder sig av i hemmet. Det blir ett igenkännande för barnen och vissa vårdnadshavare kan tycka att det är svårt att hitta givande appar som passar för barnen. Fortsatta studier inom detta ämne bör inkludera föräldrarna mer än vad som gjorts i detta arbete. Då digitala hjälpmedel ger stora möjligheter att utveckla verksamheten vidare och genom att fler nyutbildade med datavana kommer att börja arbeta inom kort kommer det finnas avsevärt ökad kunskap hos pedagogerna. Därmed skulle en undersökning kunna genomföras med en ung respektive äldre målgrupp och erfarenheter från båda skulle kunna jämföras för att se hur fördelarna från mer digitala hjälpmedel kan kombineras med traditionella metoder för att uppnå ett bättre lärande och förbättrad TAKK- metod. Att teorierna bakom TAKK och resultaten i enkäten inte strider mot varandra är klart, Ämnet står också inför utveckling i närtid då lärandet utvecklas allt snabbare, genom bland annat ny examinerad personal som medför ny kunskap i förskolan och tekniken i dagens samhälle utvecklas. 5.1 Reflektioner över min studie Hade jag haft mer tid till min studie hade jag kunnat söka kontakt med en förskola som jobbar aktivt med TAKK och använt mig av en annan metod till exempel observationer eller intervjuer. Då hade kanske resultatet blivit annorlunda och jag hade fått syn på andra saker inom användandet av TAKK. Några saker som skulle kunna göras annorlunda är att ändra formuleringarna på frågorna på min enkät. Exempelvis var min första fråga i enkäten där frågar jag efter respondentens ålder. Jag såg nu efter att fått svar att de fattas ett alternativ för de som är mellan 30 och 34 år. Första alternativet är år och nästa är 35-50, genom att ändra första svarsalternativet till 20-35år hade jag istället inkluderat alla åldrar. Även fråga åtta: upplever ni att barnen tycker metoden är något positivt att använda eller behövs uppmuntran från er pedagoger? Denna fråga skulle behövas formuleras om då flera respondenter tyckte den var svår att besvara. Då det blev två frågor i en. 28

30 5.2 Kunskap inför mitt framtida yrke Genom min studie har jag fått kunskapen om att pedagogens inställning till TAKK är viktig eftersom de är pedagogerna som inför arbetet med TAKK i förskolans verksamhet. Vi som pedagoger kan inte genomföra något vi inte tror på. Det är vi som ska ge barnen verktyg att kunna utvecklas i förskolans verksamhet. Min studie visar även att de flesta som använder TAKK använder det med hela barngruppen, vilket jag ser som väldigt positivt. Finns det barn med speciella behov i verksamheten är de viktigt att det barnet ska kunna få samma förutsättningar till att kunna kommunicera som andra barnen. Är det bara det enskilda barnet och pedagogerna som kan TAKK finns det en stor risk att barnet med specialbehov blir exkluderad av resterande barngrupp. Utifrån det multimodala perspektivet sker meningsskapande ständigt, vilket gör det viktigt för oss pedagoger att fånga upp barnen och ge de stöd och verktyg de behöver i sin språkutveckling. Studien visar därmed på betydelsen av att som förskollärare ha ett multimodalt förhållningssätt gentemot barnens kommunikation. I Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016, s. 10) står det att Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Det är viktigt att vi i förskolan gör det bästa för våra barn genom att prova olika möjligheter att utveckla sitt språk, ett sätt kan vara TAKK. 5.3 Vidare forskning I min avslutande fråga fick jag en kommentar om användandet av TAKK: Ett roligt och givande sätt att förstärka talande språket. Varit positivt för alla de små barnen. Extra positivt för de barn med annat modersmål. Detta fick mig att fundera på att kanske göra en studie som handlar om barn med ett annat modersmål. Kan TAKK användas som extra stöd för att lära sig det svenska språket? Att förbättra integrationen mellan barn från olika kulturer är extremt viktigt och kan detta göras effektivare så bör mycken energi läggas på detta. Det är ett intressant ämne att forska vidare på. 29

31 6 Referenser Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Elfström, I. (2014). Barn och naturvetenskap: upptäcka, utforska, lära i förskola och skola. (2. [rev.] uppl.) Stockholm: Liber. Forssell, A. (red.) (2011). Boken om pedagogerna. (6., [omarb.] uppl.) Stockholm: Liber. Heister Trygg, B. & Andersson, I. (2009). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. (3., rev. uppl.) Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet. Hvit Lindstrand, S. (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola: multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping, Jönköping Löfdahl, A. (2014). God forskningssed-regelverk och etiska förhållningssätt. I Löfdahl, A., Franzen, K., Hjalmarsson, M. (Red.). Förskollärarens metod- och vetenskapsteori (s.32-43). Stockholm: Liber. Magnusson, P. (2014). Meningsskapandets möjligheter: multimodal teoribildning och multili teracies i skolan. Diss. Malmö : Malmö högskola, [Malmö]. Skolverket, (2016) Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (rev.2016). Stockholm: Skolverket. 30

32 Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Tisell, A. (2009). Lilla boken om tecken: som ett verktyg för kommunikation och språkutvecklinging. (1. uppl.) Lidingö: Hatten. Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stockholm: Vetenskapsrådet. 31

33 Bilaga 1 Här kommer en beskrivning på informationen jag lade ut i gruppen Pedagogiska tips och trix för förskollärare tillsammans med en länk till min enkät. Hej! Jag söker er pedagoger som har erfarenhet att arbeta med Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation (TAKK) med de mindre barnen (1-3år). Jag studerar på Karlstads universitet och genomför nu en undersökning till mitt examensarbete och jag vore väldigt tacksam om ni hade tid att svara på min enkät (helt anonymt) bestående av 9 frågor. Vänliga hälsningar Anna Svensson.

34 Bilaga 2 I denna bilaga finns min webbenkät Fråga 1 Hur gammal är du som svarar på enkäten? år år 50 år eller längre Fråga 2 Hur länge har du jobbat inom förskolans verksamhet? 0-5 år 5-10 år 10 år eller äldre Fråga 3 Med vilka barn använder ni Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK)? Barn med behov av språkstöd Alla barn i verksamheten Fråga 4 Hur ser det ut i barnens miljö på förskolan, finns det några bilder på tecken i den miljön där barnen befinner sig? Ja Nej Fråga 5 Använder barnen TAKK när de kommunicerar med varandra? Ja Ibland Nej, endast med oss pedagoger Fråga 6 Upplever ni att TAKK hjälper de små barnen att utveckla sitt språk och/eller sin kommunikation med andra barn? Ja de hjälper alla barn (1-3 år) att utveckla sitt språk Nej, jag tycker det hjälper de barn med behov av extra stöd att utveckla sitt språk bäst Fråga 7 Använder ni några digitala verktyg som stöd eller annat material tillgängligt exempelvis från Youtube för att komplettera metoden? Ja, ofta Ibland

35 Nästan aldrig Inte alls Fråga 8 Upplever ni att barnen tycker metoden är något positiv att använda eller behövs uppmuntran från er pedagoger? Ja, alltid Ja, ofta Inte i början Sällan Fråga 9 Övriga synpunkter på mina frågor om TAKK?(Frivilligt)