Kommunfullmäktige PROTOKOLL

Transkript

1 Smmnträdesdtum Kommunfullmäktige Tid Måndgen den 16 december 2013 kl. 13:00-16:30 Plts Stor konferensslen, Brofästet Hotell & Konferens Omfttning Beslutnde Roger Kliff (S), ordförnde Ann-Mrie Engström (S), 1:e vice ordförnde Görn Häggfors (M), 2:e vice ordförnde Kjell Henriksson (S) Anette Lingmerth (S) Mttis Adolfson (S) Rolnd Peterson (S) Steve Sjögren (S) Ann Soltorp (S) Ylv Grnqvist (S) Elisbeth Gustvsson (S) Nsim Mlik (S) Mon Jensson (S) Micel Ländin (S) Dzenit Abz (S) Jons Hellberg (S) Robert Sigvrdsson (S) Mrinne Dhlberg (S) Anne-Cthrine Lind (S) Annik Brodin (S) Bengt Kronbld (S) Nikolos Strchinis (S) Roger Holmberg (S) Peter Olofsson (S) Ylv Hällbld (S) Bouchr El Abdelloui (S) Görn Wiegert (S) Ingvr Nilsson (S) Bertil Dhl (V) Birgitt Axelsson Edström (V) Anslget på kommunens nslgstvl den 23 december 2013

2 Smmnträdesdtum 2 (45) Ann Thore (MP), Jons Löhnn (MP) Ann Y Hellenborg (MP) Jimmy Svensson (MP) Ami Höglund (M), Jn R Andersson (M) Per-Olof Jonsson (M) Kjs Hedin (M) Tmás Lktos (M) Jn-Ingemr Lundström (M) Birger Jägtoft (M) Britt Dicksson (M) Lennrt Erlndson (M) Kerstin Edvinsson (M) Krl Holst (M) Rolf Wllergård (M) Anders Andersson (C) Ingemr Einrsson (C) Gunnr Olsson (C) Ann-Cristin Fredriksson (C) Sivert Andersson (C) Inger Hilmnsson (FP) Björn Brändewll (FP) Birgitt Nordlöw (FP) Ann-Britt Wejdsten (FP) Ann-Mri Jensson (KD), Christopher Dywik (KD) Thorlf Alfsson (SD) Lrs Rosén (SD) Sekreterre Jons Sverkén Justers Roger Kliff ordförnde Kerstin Edvinsson Ann-Cristin Fredriksson

3 Smmnträdesdtum 3 (45) Hedersgåv I smbnd med kommunfullmäktiges öppnnde överlämnr ordförnde Roger Kliff (S) över Klmr kommuns hedersgåv till Rolf Wllergård (M). Rolf hr hft politisk uppdrg i Klmr kommun i över 20 år. 243 Vl v protokollsjusterre Beslut Kommunfullmäktige utser Ann-Cristin Fredriksson (C) och Kerstin Edvinsson (M) tt tillsmmns med ordförnden juster protokollet. 244 Fstställnde v dgordning Ordförnden föreslår tt ärende 5, förslg till ny VA-tx 2014, utgår från föredrgningslistn. Sedn överläggningen vslutts beslutr kommunfullmäktige enligt Roger Kliffs förslg. Beslut Kommunfullmäktige fstställer dgordningen med den ändringen tt ärende 5, förslg till ny VA-tx 2014, utgår. 245 Interpelltion: Gränslös Klmr - om välkomst-skyltning Dnr KS 2013/0947 Kommunfullmäktige beslutr tt Tmás Lktos (M) får ställ följnde interpelltion till kommunstyrelsens ordförnde John Persson (S), som överlämnr den till kommunlrådet Anders Andersson (C): Kommunen, genom sin olik stsningr, lägger betydnde belopp på tt, som det heter, plcer Klmr på krtn. Med tnke på dess nsträngningr ter sig märkligt tt vi inte på ett bättre sätt synliggör stdens gränser. På sjösidn proppde nästn på nolltid upp stdens nmn i en Hollywood inspirerd jätteformt. Det hände i smbnd med Ironmn och vr med ll säkerhet imponernde syn på tv rutorn - i någr dgr. På lndsväg kör dock dgligen tiotusentls pssgerre förbi Klmr utn tt ens vr medvetn om tt de befinner sig inom den historisk stdens gränser. Unionsskylten med det inslgn slottet vr ett konstverk som lockde till sig uppmärksmhet v de flest som körde förbi på E22-n. Efterföljnde bilden med hopptornet uppfttdes möjligen som en turistmgnet sommrtid, men vr nog lite vilselednde med vintrrns snötäckt lndskp som bkgrund. Sedn hr den modern tekniken fått ett järngrepp om mrkeringen v stdens gränser.

4 Smmnträdesdtum 4 (45) Det rådde viss tveksmhet när kommunen genom en utbytesffär försäkrde sig om ndelr i ett ntl digitl ljusskyltr. Efter prövotiden kn vi konstter tt det skpr mer bekymmer än nytt. Enligt Trfikverket befrr tt bildväxlingrn kn bind förrens uppmärksmhet lldeles för länge och därmed ök risken till olyckor. Det visde sig oväntt tt det skrp ljuset också orskr olägenhet för boende på viss områden. Det störst problemet med den ursprunglig idén är dock tt på så sätt försök ersätt den tydlig stdsgränsmrkeringen. Även den som oft kör förbi dess ljusskyltr lycks knske br vr femte gången, och enbrt för en kort stund, se kommunens välkomstbild. Iblnd dyker det upp precis när mn är br pr meter från skärmen, iblnd växls det bort när mn fortfrnde är så långt ifrån tt mn knppt hinner uppftt nmnet. Men för det mest kommer inte stdsbilden frm under den minut någon upptäcker, ser och psserr förbi skylten. Vnligen ser mn någon lokl bilfirm eller något nnt företg som viss med en nnons. Jg vet inte vilket vtl kommunen hr. Hur oft och hur länge skulle Klmrbilden viss? Men det är knske inte längre en relevnt fråg. Det visde sig tt bytesffärer, som tt upplåt mrk för tt i gengäld få välkomstbilden visd då och då, sknr grund i lgen. Kommunen är tvungen tt t betlt för mrken och då bryts förmodligen den tidigre överenskommelsen med ljusskyltens ägre. Dett innebär tt även denn otillräcklig mrkering v stdens gränser kn försvinn. Därför vill jg fråg: 1. Anser du tt det är viktigt med intresseväcknde välkomstskyltning vid Klmrs infrter? 2. Vd tänker du gör för tt vi snrst möjligt får skyltr som tydligt mrkerr stdens gränser och återspeglr Klmrs historisk gästvänlighet? Anders Andersson lämnr följnde svr på interpelltionen: Det är viktigt med intresseväcknde välkomstskyltning vid Klmrs infrter. Men om Tmás Lktos med dett menr trditionell och historiskt korrekt, till form och plts, är vi i mjoriteten mer tveksmm till tt prioriter dett nu. Denn typ v skyltning vr uppe till diskussion i smbnd med beslutet om de digitl skyltrn. Kostnden översteg 1 miljon totlt och vi vr i det läget inte beredd tt lägg de pengrn. Det vr en prioritering som också Modertern stod bkom vid det tillfället. Jg hr inte kunnt se tt någon nnn prioritering gjorts i moderterns budgetsförslg som hnterdes för cirk tre veckor sedn. Tmás Lktos vill tt välkomstskyltrn sk stå vid den gml stdsgränsen. Stdsmuren måste historiskt vrit stdsgränsen och genom kommunsmmnslgningen hr kommunen ndr gränser idg. Den form vi hr idg välkomnr besökre på ett modernt sätt. Det informerr om ktiviteter och events men bär också sin egn kostnder. Enligt vtlet hr kommunen 25 % v visningstiden, smt tt krisledningsinformtion hr företräde, mot tt vi står för mrkupplåtelse.

5 Smmnträdesdtum 5 (45) Jg tror tt nutidens bilresenärer i större grd kn locks till spontnbesök genom tt få upplysning om vd som sker i nutid än historisk pltsngivelser. Det kulturhistorisk Klmr är viktigt men det budskpet skll förmedls i nnt smmnhng Kommunen hr hft möten med Trfikverket där välkomstskyltningen diskuterts. Där finns i grunden ingen oenighet melln Trfikverket och kommunen i den här frågn. Vi hr emellertid kommit överens om tt plceringr i Klmr skll utvärders under Interpelltion: Vd blev det v det klmritisk stimulnspketet? Dnr KS 2013/0946 Kommunfullmäktige beslutr tt Inger Hilmnsson (FP) får ställ följnde interpelltion till kommunlrådet John Persson (S), som överlämnr den till smhällsbyggndsnämndens ordförnde Mttis Adolfson (S): Klmr kommuns ekonomi hr präglts v kortsiktighet och kommunen hr tvingts till åtstrmningr efter vrje vl. Efter vlet 2006 insåg även socildemokrtern, tt kostndsläget måste minsk med c 75 miljoner. De sökte hjälp v Allinsen och vi ställde upp kring ett Budget i Blnsrbete. När den interntionell krisen kom 2008, lämnde socildemokrtern snbbt smrbetet och presenterde utn förvrning förslg med ytterligre åtstrmningr i kärnverksmheter och en skttehöjning. Dessutom lnserdes Ett Klmritiskt stimulnspket med 1, 1 miljrd kronor som skulle dämp lågkonjunkturen och ök kommunens exploteringsintäkter. Någon utvärdering hr inte gjorts, men de förväntde exploteringsintäktern hr uteblivit. Budget år 2013 beskrivs v S och V som en miljrdstsning som gör Klmr ännu strkre. Inför 2014 års budget där C nslutit sig, ligger Klmr kommuns kostnder nu mer än hundr miljoner över stndrd. Socildemokrtern presenterr nu ny stsningr på 1,7 miljrder under den kommnde treårsperioden. Försäljningsintäkter, tillfällig AFA pengr och fiktiv exploteringsintäkter kmouflerr tt mjoriteten lever över sin tillgångr. Det är oft lgstyrd verksmhet, som i de flest kommuner räkns in i den norml verksmheten och som borde vrit självfinnsierd enligt kommunens egn finnsiell mål. Fortfrnde efter fem år ligger fler mrkreservtioner från det Klmritisk stimulnspketet som en förlmnde hnd över Klmr. Folkprtiet förordr mrknvisningstävln i ttrktiv lägen. Då får fler företgre chnsen och stden får de bäst förslgen. Medi presenterr oft det som socildemokrtern hr på gång i Klmr t.ex. hr ett prkeringshus i City vrit på gång i olik rtiklr sen 2006, men är ännu inte frmme för beslut. Utn insyn eller kritisk grnskning kn medborgre få intrycket tt det händer mycket i Klmr och tt det mjoriteten lovr, också kommer tt infris.

6 Smmnträdesdtum 6 (45) Mjoriteten stsde för fem år sedn 1,1 miljrd i det Klmritisk stimulnspketet. Det är dgs tt vi får vet vd som genomförts och vilk stimulnseffekter det gv. Min frågor är: - Vilk v smtlig objekt i det Klmritisk stimulnspketet är idg klr (färdig för nvändning) och vilk exploteringsintäkter hr de inbringt? - Med tnke på Klmr kommuns företgsklimt, hur tror du tt fem år gml mrkreservtioner i ttrktiv lägen, uppftts v företgre i brnschen? Mttis Adolfson lämnr följnde svr på interpelltionen: Inger Hilmnsson frågr om effektern v det Klmritisk stimulnspketet som ldes i smbnd med lågkonjunkturen 2008/2009. Det vr ett offensivt pket som stte fokus på tt stimuler byggntion. Effektern vr positiv, under perioden hde Klmr blnd den lägst byggrbetslösheten i lndet. När kommunfullmäktige behndlde ärendet så vr enigheten stor. Det fnns exempelvis ingen reservtion från Folkprtiet eller Inger Hilmnsson. Den vr också positiv på ett nnt sätt. Den pekde på behovet v en krftsmling när det gäller kommunens rbete med detljplner och smmnhålln plnprocesser. Kommunfullmäktige hr också krftigt förstärkt resursern för tt stimuler ökd plnberedskp och bostdsproduktion. Folkprtiet hr vrit ett v få prtier som motstt sig dett. Smtidigt hr mn vrit kritisk till tt det byggts för lite. Det blev extr tydligt för någr veckor sedn då budgeten hnterdes. Folkprtiet ville krftigt minsk rmen för smhällsbyggndskontoret smtidigt som mn ville ök målen för bostdsproduktionen. Det är en ekvtion som inte går ihop. Här är en redovisning v Stimulnspketet: * En översyn v plnprocessen är gjord och en rd orgnistorisk förändringr hr genomförts. Allt med syfte tt nå en effektivre plnprocess. I övrigt hr följnde genomförts eller håller på tt genomförs: - Berggården: På sökndes begärn gjordes ny detljpln och bygglov för den är beviljd - Cssiopej: 10 rdhus, bygglov beviljt klrt - Tegelviken: 12 rdhus, bygglov beviljt klrt - Stören 3: rdhus klrt - Drg: 45 villtomter klrt o bygge pågår - Hossmo: 22 villtomter och lägenheter klrt - Violvägen: 3 prhus (6 lägenheter), bygglov beviljt klrt - Vrvsholmen: 150 lägenheter (+ c 150 i ny detljpln)klrt o pågående - Tenngjutren: Hotell och c 15 bostäder - Fjölebro: 30 villtomter klrt - Östr Vimpeltorpet: 300 grupphus och lägenheter (vi undersöker nu möjligheten tt omvndl en del till villtomter)

7 Smmnträdesdtum 7 (45) - Övrig tätorter C 50 tomter - Östr Smedby C kvm för verksmheter klrt. Det hr sedn växt till c en hlv miljon kvdrtmeter. - Fjölebro C kvm för verksmheter klrt Följnde detljplner är genomförd: - Stensövägen 40 lägenheter - Boholmrn 25 villtomter - Jkobsberg villtomter - Östr Vimpeltorpet Förskol - Ljungbyholm 20 villtomter och 10 lägenheter - Mästren Kontor, hndel och bostäder - Flygstden Område för verksmhet etpp 1 - Läckeby 15 villtomter - Hossmo 20 villtomter - Treknten 10 villtomter - Läckeby (Snättebro) 30 villtomter - Ögonstenen Förskol - Djurängen 200 lägenheter och småhus Försäljning och mrkreservtioner - Vlnötsträdet, etpp 1 och 2 - Västr Djurängen PEAB, Hns Bygg och PowerBygg: detljpln klr - Rockneby Hns Bygg (beslut finns): detljpln i smrådsfs - Systrströmmen, detljpln klr för Got Medi - Kvrteret Svln Tegnnder: detljpln i smrådsfs - Bergvik + Svensknbbevägen Humn Hus detljpln överklgd - Slveområdet Plnerd försäljning: KSRR detljpln pågår - Ljusstden Ikno vsgt sig ersätts med Ahlqvist & Eriksson smt ByggPower: klr etpp 1 o 2 byggd Kommunl investeringsprojekt - Fjölebro, klubbhus - Rockneby, sporthll - Nötskrikn, träningshll - Kv Bilen, träningsplner - Dämmet - Vågbrytre Ekenäs - Cykelstrtegi - Upprustning bd- och båtsportnläggning vid Ängö - Centrumutveckling Kvrnholmen - Projektering för fortstt muddring - Kustmiljöåtgärder - Enkelt vhjälpt hinder för rörelsehindrde - Rondeller och gc-stråk utmed Tysk vägen cpl Frnsk o Tysk vägen - GC-bro Djurängen-Hns City - GC-väg utmed Erik Dhlbergs väg melln N: vägen och Fredriksskns - Hndikppnpssning v busshållspltser - Gång- och cykelväg Esplnden: byggstrt 2014

8 Smmnträdesdtum 8 (45) Just nu pågår byggntion v cirk 400 bostäder i Klmr. En förutsättning för dett hr vrit vår krftig stsning på ökd plnberedskp. Det Klmritisk stimulnspketet tydliggjorde det behovet. Jg är mot denn bkgrund mycket nöjd med pketet och det resultt som det hittills för med sig, både i form v ökt byggnde och ökd kommunl plnberedskp. Det är också något som byggföretg och fstighetsägre ger uttryck för när vi möter dem. De upplever en stor förändring mot tidigre. Hur de hde uppfttt företgsklimtet om Inger Hilmnsson fått mjoritet för sin nedskärningr kn vi br spekuler om. 247 Interpelltion: I väntn på fritidshjälpmedel Dnr KS 2013/0948 Kommunfullmäktige beslutr tt Kjs Hedin (M) får ställ följnde interpelltion till kommunlrådet Anette Lingmerth (S). Riksförbundet för Rörelsehindrde Brn (RBU) i Klmr väntr fortfrnde på tt få hjälp med tt få tillgång till fritidshjälpmedel som fungerr väl. Men det går trögt. Därför strtr föreningen eget för tt tillgodose behoven hos de 25 brn och ungdomr i åldrrn från ett år och upp till 17 år. RBU i Klmr hr tillskrivit lndstinget om hjälp men det verkr br h fstnt i en utredning som inte ens hr gett något svr till lösning. RBU i Klmr behöver få hjälp med den prktisk hnteringen när det gäller utlåning v fritidshjälpmedel. Jg vill därför fråg kommunlrådet Anette Lingmerth - Kn och vill du rbet för tt kommunen hjälper RBU tt få hjälp med den prktisk hnteringen när det gäller utlåning v fritidshjälpmedel? Anette Lingmerth lämnr följnde svr på interpelltionen: Tck för interpelltionen Kjs. Det är lltid beklgligt när föreningr upplever tt kontktern med en kommun eller ett lndsting går trögt. Kommunen hr inget nsvr för fritidshjälpmedel. Jg vill påpek vikten tt det måste vr tydligt vem som nsvrr för dett. Det måste också tydliggörs vd lndstinget sk nsvr för innn kommunern eventuellt går in i dett. Svret på frågn; J, under förutsättning tt nsvrsförhållnden för fritidshjälpmedel är tydligt utredd så är jg beredd tt rbet för en lösning på för den prktisk hnteringen.

9 Smmnträdesdtum 9 (45) 248 Interpelltion: Vd gör mjoriteten för tt sts på biogsen? Dnr KS 2013/0949 Kommunfullmäktige beslutr tt Ann Thore (MP) får ställ följnde interpelltion till kommunlrådet Anders Andersson (C): Enligt nturvårdsverket kommer de störst koldioxidutsläppen från trnsporter och bilismen. De bäst åtgärdern för tt minimer dess utsläpp är åtgärder som syftr till tt minsk det totl nyttjndet v motorfordon. Grön bilister menr tt det också är v stor vikt tt ställ om befintlig motorfordonsflott till tt drivs fossilbränslefritt, i synnerhet i gles kommuner med högt bilberoende. Vidre menr Grön Bilister tt vd det gäller personbilr är det idg är biogs- och eldrivn bilr som är de bsolut bäst fossilbränslefri lterntiven. Kommuner och lndsting hr stort nsvr för tt hjälp till med denn omställning. Klmr kommun står bkom det regiongemensmm målet om en fossilbränslefri region Kommunen hr även egn mål om tt minsk koldioxidutsläppen. I senste remissvret över regionens biogsstrtegi yttrde kommunstyrelsen tt Klmr kommun bedömer tt det finns god möjligheter för regionen tt uppnå uppstt klimt- och miljömål med en utökd nvändning v biogs som fordonsbränsle smt tt kommunen verkr ktivt för tt ök biogsnvändning med de verktyg som finns. Miljöprtiet hr under hösten pekt på tt den ny mjoriten vrken följer sin upphndlingspolicy om tt köp in biogs- och elbilr särskilt väl eller ens tnkr biogs i de biogsbilr som finns. Vid upphndling v txiresor ställs ing tuff krv på biogsbilr, vilket skulle kunn h hjälpt den lokl näringen tt ställ om sin flott. Biogsproduktionen hr Klmr kommun lgt ut nsvret för till privt inititiv. Nyckelfktorn för tt ders verksmhet sk lycks består i tt kollektivtrfiken ställer om sin verksmhet till biogsbserd i så stor utsträckning som möjligt. Denn verksmhet bär lndstinget nsvret för. Med interpelltion kräver vi svr på vd kommunen och den ny mjoriteten tänker gör för tt gynn den lokl produktionen v biogs. Ett v få styrmedel som finns kvr för en kommun som vill gynn omställning v den privt bilflottn till fossilfritt är tt ge ekonomisk snktioner som exempelvis fri prkering för biogs- och elbilr. Klmr Kommun hr frm till åtskiftet en sådn morot, utformd för tt br gynn de bäst miljöbilrn precis så som Grön bilister nu går ut och rekommenderr. Då väljer den ny mjoriteten tt plock bort även denn sist stsning för biogs och elbilr! Min fråg till Anders Andersson är; vd finns nu kvr för tt verk ktivt för tt ök biogsnvändning med de verktyg som finns? På vilket sätt vill Anders Andersson säkerställ den ny biogsproduktionens överlevnd och ök ndelen privt biogsbilr i Klmr kommun?

10 Smmnträdesdtum 10 (45) Anders Andersson lämnr följnde svr på interpelltionen: Klmr kommun hr ett mål tt kommunen sk vr en fossilbränslefri kommun Regionförbundet hr smm mål. Kommunen hr också ett ntl ytterligre och kompletternde mål inom området ekologisk hållbrhet. Ett budgetmål är tt minsk koldioxidutsläppen från tjänsteresor med minst 15 % under En viktig del är stsningen på fordon som drivs med biogs och el. Klmr kommuns förvltningr hr idg 411 fordon i drift. Av dess fordon är 220 miljöklssde, lltså över 50 %. Tre är elbilr, 25 är biogsbilr, 175 är etnolbilr och 20 är miljöklssde dieselbilr. De kommunl bolgen hr också ett ntl fordon. Upphndlingsreglern nger tt bäst miljövl, el, biogs eller etnol, sk gäll vid inköp v fordon. Undntg måste motivers och godkänns v förvltningschefen. Självklrt skll rätt bränsle tnks i biogsbilrn. Ann Thore lämnde en snrlik interpelltion till Bertil Dhl vid kommunfullmäktiges oktobersmmnträde. Då lämndes ett uppdrg till kommundirektören tt t upp frågn med förvltningschefern. Dett är gjort och en återrpport kommer inom kort tt lämns till kommundirektören från förvltningschefern om hur rätt bränsle i fortsättningen skll tnks i vår biogsbilr. Fråg 1 Vd finns nu kvr för tt verk ktivt för tt ök biogsnvändningen med de verktyg som finns? - Smmntget sker nu stor stsningr för tt ök ndelen miljöbilr och förnybr drivmedel. Ntionellt hr det lgts ett miljöbilspket som består v tre delr. En treårig förlängning v det nedstt förmånsvärdet för de bäst miljöbilrn, ett nytt kvotpliktsystem för tt ök ndelen låginblndde förnybr drivmedel i bensin och diesel smt fortstt skttebefrielse för höginblndde biodrivmedel. Enbrt den ökde låginblndningen kommer tt minsk vår koldioxidutsläpp med ton vrje år i vårt lnd. - Som jg redogjort för ovn hr vi gett kommundirektören i uppdrg tt tillsmmns med förvltningschefern t red på vrför fel bränsle nvänts. De sk även se till tt skp medvetenhet om direktiven och t frm rutiner så tt vår fordon tnks med bäst miljövänlig bränsle. Fråg 2 På vilket sätt vill Anders Andersson säkerställ den ny biogsproduktionens överlevnd och ök ndelen privt biogsbilr i Klmr kommun? - Genom tt ök ndelen biogsbilr i den offentlig sektorn och tt vid offentlig upphndlingr v trnsporter ställ krv på miljövänlig bränslen som t ex biogs. Kollektivtrfiken hr en nyckelroll när det gäller tt ök nvändningen v biogs. Lndstinget äger den frågn men vi kommer genom vår representnter i trfikråd

11 Smmnträdesdtum 11 (45) m.m. försök driv utvecklingen i rätt riktning så det ställs krv på miljövänlig bränslen som biogs. - Att påverk ntionell beslutsfttre tt fortsätt med stimulnser för de som köper miljöbilr. 249 Införnde v en Klmrmodell för LOV (Lg om vlfrihetssystem) Dnr KS 2013/0071 Hndlingr Förfrågningsunderlg den 23 oktober Skrivelse från omsorgsförvltningen den 14 oktober Utdrg ur protokoll från omsorgsnämnden den 23 oktober 2013, 75. Utdrg ur protokoll från Södermöre kommundelsnämnd den 23 oktober 2013, 147. Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 218. Bkgrund Vlfrihet finns inom förskol, grundskol och gymnsium. Klmrmodellen v LOV (Lg om vlfrihetssystem) innebär tt ett system för vlfrihet även införs i hemtjänsten. Vlfriheten innebär möjlighet tt välj utförre som end konkurrensfktor. Det finns inget nnt såsom ersättning till utförre eller olik vgifter till omsorgstgre. Klmrmodellen omfttr biståndsprövd service och personlig omvårdnd inklusive instruerd och delegerd hälso- och sjukvård. Instsern omfttr veckns ll dgr kl. 07:00-22:00. Utförrn sk i sin verksmhet kunn erbjud både service och personlig omvårdnd smt besvr trygghetslrm. Kompetenskrvet är underskötersk. Utförre i vlfrihetsmodellen är kommunen smt de privt utförre som nsökt och blivit godkänd utförre v kommunen och därmed uppfyller förfrågningsunderlgets krvspecifiktion. Vlfrihetsmodellen omfttr endst beviljde biståndsinstser beslutde v kommunens biståndshndläggre. Södermöre kommundelsnämnd och omsorgsnämnden hr föreslgit tt en Klmrmodell för vlfrihet inom hemtjänsten införs vid årsskiftet 2013/2014. Vidre föreslås tt upprättt förfrågningsunderlg godkänns smt tt en utvärdering v vlfrihetssystemet sk ske årligen och tt ll uppgifter sk vr offentlig smt tt utvärderingen sk görs v oberoende prt. Kommunstyrelsen hr tillstyrkt förslget med ändringen tt Utförren skll h tecknt svensk kollektivvtl för de nställd eller så kllde hängvtl till svensk kollektivvtl. sk läggs till i förfrågningsunderlget.

12 Smmnträdesdtum 12 (45) Överläggning Under överläggningen redoviss följnde förslg: 1. Bertil Dhl (V) med instämmnde v Birgitt Axelsson Edström (V), Ann Thore (MP), Jons Löhnn (MP) och Jimmy Svensson (MP) föreslår i först hnd tt ärendet återremitters till omsorgsnämnden för vidre utredning. Speciellt bör erfrenheter från kommuner som genomfört LOV nlysers med vseende på kvlitet och brukrnytt. I ndr hnd, som lterntivt förslg om kommunfullmäktige inte återremitterr ärendet, föreslås tt införndet v den s.k. Klmrmodellen för vlfrihetssystem i hemtjänsten (LOV) vslås. 2. Steve Sjögren (S) med instämmnde v Christopher Dywik (KD), Kerstin Edvinsson (M), Ingemr Einrsson (C), Birgitt Nordlöw (FP), Per-Olof Jonsson (M), Anette Lingmerth (S), Anders Andersson (C), Ann-Mri Jensson (KD), Björn Brändewll (FP), Thorlf Alfsson (SD), Ann-Britt Wejdsten (FP), Inger Hilmnsson (FP) och Mon Jensson (S) föreslår tt kommunfullmäktige sk bifll kommunstyrelsens förslg. 3. Ann Thore (MP) föreslår tt kommunfullmäktige sk beslut om följnde tillägg: Det kommunl lterntivet utomtiskt sk gäll när brukren inte själv gör ett ktivt vl v omsorgsform (ickevlslterntivet). 4. Inger Hilmnsson (FP) med instämmnde v Kerstin Edvinsson (M), Birgitt Nordlöw (FP), Per-Olof Jonsson (M), Christopher Dywik (KD) Björn Brändewll (FP) och Ann-Britt Wejdsten (FP) föreslår tt kommunfullmäktige sk beslut om följnde tillägg: - Utgångspunkten för ersättningen är den tid som nges i omsorgstgrens biståndsbeslut. Leverntören får dock enbrt betlt för utförd tid. 5. Inger Hilmnsson (FP) med instämmnde v Birgitt Nordlöw (FP), Christopher Dywik (KD), Björn Brändewll (FP) och Ann-Britt Wejdsten (FP) föreslår tt kommunfullmäktige sk beslut om följnde tillägg: - Kommunfullmäktige ger Södermöre kommundelsnämnd i uppdrg tt snrst t frm en egen ersättningsnivå per timme för utförd timmr enligt biståndsbeslut. Denn sk gäll för geogrfisk området Södermöre kommundel specifikt och vr en npssning till kommundelens självkostnd. Den specifik ersättningen sk ingå i förfrågningsunderlget under vsnittet Ersättningen. 6. Jons Löhnn (MP) föreslår tt kommunfullmäktige sk beslut om följnde tillägg: Omsorgsnämnden får i uppdrg tt utred möjlighetern och verk för ett ökt inslg v koopertiv och intrprend. Sedn överläggningen vslutts frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill vgör ärendet idg eller återremitter det. Hn finner tt kommunfullmäktige vill vgör ärendet idg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill vgör ärendet idg röstr j, den som vill återremitter det röstr nej. Vid omröstningen vges 47 j-röster, 6 nej-röster, 5 ledmöter vstår från

13 Smmnträdesdtum 13 (45) tt röst och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 1). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt vgör ärendet idg. Härefter frågr ordförnde om kommunfullmäktige vill bifll eller vslå kommunstyrelsens förslg med undntg v de delr där det redovists motförslg. Hn finner tt kommunfullmäktige bifller kommunstyrelsens förslg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill bifll kommunstyrelsens förslg med undntg v de delr där det redovists motförslg röstr j, den som vslå det röstr nej. Vid omröstningen vges 43 j-röster, 6 nej-röster, 9 ledmöter vstår från tt röst och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 2). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt bifll kommunstyrelsens förslg. Därefter frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill bifll kommunstyrelsens förslg eller Ann Thores ändringsförslg när det gäller ickevlslterntivet. Hn finner tt kommunfullmäktige bifller kommunstyrelsens förslg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill bifll kommunstyrelsens förslg röstr j, den som vill bifll Ann Thores ändringsförslg röstr nej. Vid omröstningen vges 43 j-röster, 4 nej-röster, 11 ledmöter vstår från tt röst och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 3). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt bifll kommunstyrelsens förslg. Härefter frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill bifll kommunstyrelsens förslg eller Inger Hilmnssons m.fl. förslg om tt leverntöreren sk få ersättning för utförd tid. Hn finner tt kommunfullmäktige bifller kommunstyrelsens förslg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill bifll kommunstyrelsens förslg röstr j, den som vill bifll Inger Hilmnssons m.fl. förslg röstr nej. Vid omröstningen vges 25 jröster, 20 nej-röster, 13 ledmöter vstår från tt röst och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 4). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt bifll kommunstyrelsens förslg. Därefter frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill bifll kommunstyrelsens förslg eller Inger Hilmnssons m.fl. förslg om tt uppdr till Södermöre kommundelsnämnd om tt t frm en ersättningsnivå per timme. Hn finner tt kommunfullmäktige bifller kommunstyrelsens förslg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill bifll kommunstyrelsens förslg röstr j, den som vill bifll Inger Hilmnssons m.fl. förslg röstr nej. Vid omröstningen vges 37 jröster, 6 nej-röster, 15 ledmöter vstår från tt röst och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 5). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt bifll kommunstyrelsens förslg. Avslutningsvis frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill bifll eller vslå Jons Löhnns tilläggsförslg om tt uppdr åt omsorgsnämnden tt utred möjlighetern och

14 Smmnträdesdtum 14 (45) verk för ett ökt inslg v koopertiv och intrprend. Hn finner tt kommunfullmäktige vslår tilläggsförslget. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill vslå tilläggsförslget röstr j, den som vill bifll det röstr nej. Vid omröstningen vges 33 j-röster, 14 nej-röster, 11 ledmöter vstår från tt röst och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 6). Det innebär tt kommunfullmäktige vslår tilläggsförslget. Beslut Kommunfullmäktige beslutr: 1. Inför Klmrmodellen för vlfrihet inom hemtjänsten vid årsskriftet 2013/ Godkänn upprättt förfrågningsunderlg med följnde ändring: Nuvrnde skrivning under rubriken Kollektivvtl på sidn 12 i förfrågningsunderlget utgår och ersätts v följnde skrivning: Utförren skll h tecknt svensk kollektivvtl för de nställd eller så kllde hängvtl till svensk kollektivvtl. 3. Utvärdering v vlfrihetssystemet sk ske årligen och ll uppgifter sk vr offentlig smt tt utvärderingen sk görs v oberoende prt. Reservtioner Ledmötern från V reserverr sig skriftligt mot beslutet och nför: Äldreomsorgen i sju västländer hr jämförts i en nyligen publicerd studie från Stockholms Universitet och slutstsen är tydlig: Kvliteten inom äldreomsorgen hr inte blivit bättre v privtisering, vrken i ett ntionellt eller i ett interntionellt perspektiv. Forskningen är entydig: Om de äldre själv får välj vd som är llr viktigst hndlr det om tre sker: Flexibilitet: tt få påverk innehållet i omsorgen. Kontinuitet: tt få omges v smm personer. Tiden: tt personlen kn t sig tid. Äldre vill lltså h och värderr verklig vlfrihet helt i linje med det som Vänsterprtiet föreslgit, inte vl melln utförres glättig broschyrer och poppig hemsidor. När hemtjänsten kommer vill mn kunn välj tt gå ut i stället om solen skiner istället för tt dusch, eller tt få hjälp med tvätten istället för dmmsugning om det bättre behövs den dgen. Innehåll är således viktigre än utförre. Mång års privtisering inom äldreomsorgen hr inte lett till ökd kvlitet. Däremot utmärker Sverige sig i ett helt nnt vseende: Inget nnt lnd hr en så stor ndel v den privt äldreomsorgen i så få bolg. Crem (efter skndler omdöpt till Vrdg) och Attendo, bolg som i sin tur utmärker sig som storsklig och vinstdrivnde koncerner och som hr väldigt lite gemensmt med små bolg som vill känn sig närmre brukren, är dominernde på den svensk mrknden. Den s.k. Klmrmodellen sknr möjlighet tt gå emot den utvecklingen. Små företg och idéburn orgnistioner kommer tt stå sig slätt mot de stor drkrns möjligheter tt t mrkndsndelr. De stor bolgen ägs oft v riskkpitlbolg med kopplingr till s.k. sktteprdis. Skttepengr går direkt till vinstutdelning och stor summor besktts inte i lndet utn flytts till lågsktteländer utn kontroll.

15 Smmnträdesdtum 15 (45) Argumenten när privtiseringen börjde vr tt en konkurrensutstt äldreomsorg skulle led till lägre kostnder, högre kvlitet och effektivre metoder. Ingenting tyder på tt de målen hr uppnåtts. Istället vet vi tt lägre personltäthet leder till försämrd kvlitet, och den utvecklingen är tyvärr redn igång, ovsett hur mång mätningr, tidsstudier och uppföljningr som privtiseringen hr medfört. Följden blev inte ökd kvlitet utn istället en större byråkrtisk kontrollpprt. Svensk studier visr dessutom tt privt vårdbolg hr lägre bemnning än kommunl. Allr lägst hr de vårdbolg som drivs v riskkpitlbolg. Också ntlet fst nställd minskr och timnställd ökr vilket tyder på dålig personlpolitik. Där är skillnden särskilt stor inom hemtjänsten. Vlfrihetssystem enligt LOV innebär också en risk för ojämlikhet visr brittisk forskning. Den som är strk, välutbildd och hr råd och/eller hr nhörig med inititivkrft och hög röster, kn let upp ett gott privt lterntiv. Där kn mn också vi RUT köp tilläggstjänster som extr städning och på så vis skff sig en riktigt heltäcknde omsorg. De flest ndr förlorr dock stort. De flest som är beroende v äldreomsorg hr, ovsett hur stor resurser de hr i övrigt, dessutom så stor stödbehov tt möjlighetern tt gör egn vl melln utförre är mycket begränsde. Vi sk inte behöv skämms för vår äldreomsorg. Istället för tt lägg ut hemtjänsten till vinstdrivnde företg som sätter vinsten frmför kvliteten bör vi lyssn till dem äldres synpunkter och fokuser rätt. När mn inför LOV, ovsett om den klls Klmrmodellen eller inte, görs de äldre till kunder och mn lägger utvecklingen och välfärden i händern på mrkndskrfter där vinsten är den främst drivkrften och som inte styrs demokrtiskt utn på helt ndr sätt. Det leder logiskt nog, vilket både forskning och omvärldsspning visr, åt fel håll. Personlen inom omsorgen gör idg ett fntstiskt rbete inom hemtjänsten. Signlen från de politiker som nu inför LOV är dock tydlig. Kommunens nställd gör i ders ögon ett dåligt jobb och det bäst sättet tt åtgärd dett är tt lägg omsorgen i händern på privt utförre. Det är ett ideologiskt ställningstgnde. Det skps inte ett end nytt jobb. Däremot kn ntlet kommunnställd behöv minsks i hemtjänsten. Kommunen får inte ens utgör det s.k. icke-vlslterntivet. Därför reserverr jg mig mot införndet v LOV i hemtjänsten i Klmr kommun i sin helhet. Vår äldre och vår personl förtjänr bättre. Ledmötern från FP reserverr sig skriftligt och nför: Att ge ersättning efter utförd timmr snrre än beviljde timmr är mycket ngeläget ur omsorgstgrens perspektiv. Att ge betlt efter utförd timmr uppmuntrr en högre ndel tid hos omsorgstgren vilket betyder mer tid och högre kvlité i omsorgen v vår äldre. Även kommunens egen hemtjänst skulle kunn påverks positivt genom tt utgå från utförd snrre än beviljd tid i hur vi ersätter vår utförre i LOV. Fler ndr kommuner i vårt län hr vlt tt ersätt efter utförd snrre än beviljd tid. I Södermöre bedrivs ett mycket ktivt och lovvärt rbete kring företgnde. Projektet Ett företgnde Södermöre ledde frm till tt Södermöre fått en egen företgrförening och mn hr även tillsmmns inrättt priset Årets företgre. För tt privt

16 Smmnträdesdtum 16 (45) utförre inom hemtjänsten sk vilj strt upp i Södermöre behöver ersättningsnivån npsss för de förutsättningr som råder i kommundelen. Oft är privt utförre inom hemtjänsten kvinnor något som också bör uppmuntrs i kommundelen. Utvärderingr är mycket viktig i ll skttefinnsierd verksmhet. Särskilt i för kommunen vid införndet v helt ny system. För tt trnsprens sk finns i en verksmhet där företg och kommun konkurrerr är det viktigt tt ll uppgifter som frmkommer i utvärderingr är tillgänglig för ll. Vi tror också tt det är mycket viktigt tt är de som gör utvärderingr är oprtisk för tt vi sk kunn håll en hög kvlité både i vår egen men också i den privt utförd hemtjänsten. Folkprtiet liberlern hr följnde övrig synpunkter på det förfrågningsunderlg som behndls idg. - Prissättningen i vlfrihetssystemet är mycket viktigt för företgrns möjligheter tt kunn etbler sig. Därför sk ll extern utförre, godkänd och potentiell kunn t del v hur kommunen räknt frm de fktisk kostndern för verksmheten i egen regi. - Förfrågningsunderlget bör om möjligt korts ner och mn bör se över ntlet bilgor (20 st). Förfrågningsunderlgets omfttning sk inte vr ett hinder som vskräcker potentiell utförre. - Att mn vid behov smverkr med grnnkommuner för tt erbjud ett större brukrunderlg och enhetlig villkor till extern utförre. Dett gäller t.ex. norr kommundelen och Mönsterås kommun. - Kommunen bör i smbnd med sjösättningen v LOV utred om mn kn utform biståndsbeslut på ett sätt som uppmuntrr till ny innovtiv och npssde lösningr för den enskilde. Mn bör också se om tiden för vl i smbnd med vårdplnering kn förlängs. - Förfrågningsunderlget kunde h utformts för tt ge privt utförre mer utrymme tt profiler sig. Målsättningen sk inte vr en verksmhet identisk med kommunens. - Krvet på tt ll personl sk h minst undersköterskekompetens är för strikt stt. Dett krv klrr inte kommunen i egen-regi idg. Mer relistiskt vore tt säg tt 90 % v ll personl sk h en lägst dokumenterd utbildning motsvrnde underskötekompetens. Ledmötern från M reserverr sig mot beslutet tt vslå Inger Hilmnssons (FP) m.fl. tilläggsförslg om tt leverntören sk få ersättning för utförd tid. Ledmötern från KD reserverr sig mot besluten tt vslå Inger Hilmnssons m.fl. förslg smt Jons Löhnns tilläggsförslg. Ledmötern från MP reserverr sig till förmån för egn förslg. 250 Txor för båtpltser småbåtshmnr och uppläggningspltser Dnr KS 2013/0900 Hndlingr Skrivelse från serviceförvltningen den 18 november 2013 inklusive förslg till txor.

17 Smmnträdesdtum 17 (45) Utdrg ur servicenämndens protokoll den 27 november 2013, 162. Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 220. Bkgrund I kommunens budgetbeslut för 2012 vsttes kronor i räntbl investeringr per år under perioden för tt utök servicen i småbåtshmnrn. Arbetet sker i när smrbete med båtklubbrn för en god förnkring om vilken service som önsks. Serviceförvltningen hr märkt tt det är mång båtägre som ser en utökd service i hmnrn som önskvärd vseende tillgång till el, vtten, y-bommr mm. Uppfttningen är tt de båtägre som önskr dett även är beredd tt betl för den utökde servicen. Utn tt bygg bort möjlighetern till en enkel och billig båtplts nser serviceförvltningen tt en successiv ökning v servicen, där txn utöks för tt täck de tillkommnde kostndern, hr god förutsättningr tt led till ökd beläggning i vår småbåtshmnr. Serviceförvltningen ser dett som en strtegi för den fortstt utvecklingen v småbåtshmnrn. Arbetet kommer tt fortsätt under Servicenämnden hr föreslgit tt kommunfullmäktige ntr txor för småbåtshmnr och uppläggningspltser tt gäll från och med båtsäsongen 2014 och uppläggningssäsongen 2014/2015 med följnde ändring: - Tx för båtkrnslyft: 300 kr per lyft. Kommunstyrelsen hr tillstyrkt förslget. Överläggning Under överläggningen föreslår Thorlf Alfsson (SD) tt kommunfullmäktige sk bifll serviceförvltningens ursprunglig förslg om tt txn för båtkrnslyft sk vr 150 kronor per lyft. Sedn överläggningen vslutts frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill bifll kommunstyrelsens förslg eller Thorlf Alfssons ändringsförslg. Hn finner tt kommunfullmäktige bifller kommunstyrelsens förslg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill bifll kommunstyrelsens förslg röstr j, den som vill bifll Thorlf Alfssons ändringsförslg röstr nej. Vid omröstningen vges 56 jröster, 2 nej-röster och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 7). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt bifll kommunstyrelsens förslg. Beslut Kommunfullmäktige ntr ny tx för småbåtshmnr och uppläggningspltser tt gäll fr.o.m. båtsäsongen 2014 och uppläggningssäsongen 2014/2015 enligt serviceförvltningens förslg med följnde ändring: - Tx för båtkrnslyft: 300 kr per lyft.

18 Smmnträdesdtum 18 (45) 251 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resulttutjämningsreserv (RUR) Dnr KS 2013/0865 Hndlingr Förslg till riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resulttutjämningsreserv (RUR) den 16 november Kommunledningskontorets skrivelse den 21 november Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 222. Bkgrund Från och med den 1 jnuri 2013 nger kommunllgen tt kommunfullmäktige sk beslut om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Vidre ges kommuner och lndsting, om viss förutsättningr är uppfylld, rätt tt reserver och disponer från/till en resulttutjämningsreserv (RUR). Syftet med lgändringen är tt kommuner och lndsting sk få möjligheter tt utjämn intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningr tt möt effekter v konjunkturvritioner. Möjlighet finns tt gör reserveringr v överskott för åren Dett förutsätter tt kommunfullmäktige under 2013 fttr ett sådnt beslut. Beslut Kommunfullmäktige ntr riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resulttutjämningsreserv (RUR). Kommunfullmäktige reserverr för åren ,6 miljoner kronor till resulttutjämningsreserv (RUR). 252 Försäljning v del v fstigheten Vlnötsträdet 8, etpp 2 Dnr KS 2012/0240 Hndlingr Kommunledningskontorets skrivelse den 13 november Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 226. Bkgrund Tidigre hr beslutts tt sälj hel fstigheten Vlnötsträdet 8 till Glebes Fstighets AB. Dett vr då resulttet v ett nbudsförfrnde. Försäljningen villkordes tt plnändring kom tt ske från llmänt ändmål till kvrtersmrk. Ett plnprogrm gjordes. Dett visde på tt delr v fstigheten hr historisk betydelse smt tt det fortstt plnrbetet skulle komm tt uppdels i fler detljplneområden.

19 Smmnträdesdtum 19 (45) Då den ursprunglig försäljningen inte kunde fullföljs beviljdes istället bolget en mrkreservtion för tt förvärv och utveckl fstigheten i enlighet med de tnkr som presenterdes för kommunen vid nbudsgivningen. Dett innebr tt bolget gvs möjlighet tt förvärv plnlgd kvrtersmrk v fstigheten Vlnötsträdet 8. För del v fstigheten Vlnötsträdet 8, plnetpp 2, hr nu ny detljpln vunnit lg krft. Syftet är tt möjliggör ombyggntion till bostäder, kontor smt lokler för utställning. Plnen säkerställer även befintlig bebyggelse och områdets kulturhistorisk värden smt skpr förutsättningr för tt synliggör pltsens medeltid histori. Bolget hr tidigre förvärvt Vlnötsträdet 9 v kommunen och genomfört ombyggnd för 41 hyreslägenheter och kféverksmhet. Bolget hr sökt bygglov för etpp 2. Ombyggnden berör c 20 hyreslägenheter och lokler. Byggstrt plners till våren 2014, byggtiden är c 1 år. Försäljningen v del v fstigheten Vlnötsträdet 8, etpp 2, kommer tt genomförs med vstyckning och fstighetsreglering till bolget för totlt kronor. För resternde mrkområde med byggnd kommer försäljning tt ske i tkt med tt ny detljpln vinner lg krft. Beslut Kommunstyrelsen får sälj del v fstigheten Vlnötsträdet 8 för totlt kronor till Glebes Fstighets AB (org. nr ). 253 Utdelning ur förvltde dontionsstiftelser 2013 Dnr KS 2013/0884 Hndlingr Kommunledningskontorets skrivelse den 28 november 2013 inklusive bilgor. Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 228. Bkgrund Enligt stiftelseurkundern sk kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ftt beslut om utdelning v vkstningen för viss v de förvltde dontionern. Kommunledningskontoret hr upprättt ett förslg till utdelning. Beslut Kommunfullmäktige bifller förslg till utdelning ur August Peterssons dontionsfond, Axel Åkessons dontionsfond, Dhmsk fonden och Appeltoffts dontionsfond.

20 Smmnträdesdtum 20 (45) 254 Motion från Birgitt Nordlöw (FP) och Ann-Britt Wejdsten (FP): Välj mt - självklrt Dnr KS 2013/0583 Hndlingr Motion från Birgitt Nordlöw (FP) och Ann-Britt Wejdsten (FP) den 20 juni Skrivelse från omsorgsförvltningen den 19 ugusti Utdrg ur omsorgsnämndens protokoll den 29 ugusti 2013, 64. Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 230. Bkgrund Birgitt Nordlöw (FP) och Ann-Britt Wejdsten (FP) föreslår i en motion tt Klmr kommun utreder förutsättningrn, enligt lgen om vlfrihet (LOV), för produktion v färdiglgd mt för leverns till personer med beslut om mtdistribution enligt sociltjänstlgen. Omsorgsförvltningen tillstte 2010 en rbetsgrupp med representnter från kommun, pensionärsorgnistioner och näringsliv med uppdrg tt t frm förslg på hur mn på bäst sätt kn sörj för god, närproducerd och näringsriktig mt till omsorgstgre i omsorgsförvltningens vård- och omsorgsboenden och till omsorgstgre i ordinärt boende. Arbetsgruppen, som fick nmnet kostkommissionen, tog frm olik förslg som behndldes v omsorgsnämnden. Ett v förslgen tt möjlighetern till leverns v mt från närliggnde resturnger sk vidre utreds. Omsorgsnämnden hr föreslgit tt kommunfullmäktige sk beslut tt inför en s.k. Klmrmodell v LOV (lgen om vlfrihet). Riktlinjer för införnde och krvspecifiktioner för utförre håller på tt ts frm och omsorgsnämnden sk t ställning till dess under hösten Ett införnde v Klmrmodellen v LOV öppnr också möjligheter för tt npss krvspecifiktionern så tt de även kn gäll mtdistribution för omsorgstgre med biståndsbeslut och tt det kn bli en vlfrihet även när det gäller mtdistributionen. När krvspecifiktionen för LOV är frmtgen och beslutd kommer en npssning tt görs så tt det kn omftt även mtdistributionen. Arbetet är påbörjt och sker i dilog med serviceförvltningens upphndlingsvdelning. Överläggning Under överläggningen redoviss följnde förslg: 1. Ann-Britt Wejdsten (FP) med instämmnde v Birgitt Nordlöw (FP), Jons Löhnn (MP) och Inger Hilmnsson (FP) föreslår tt ärendet återremitters för tt inhämt ett yttrnde från servicenämnden. Som lterntivt förslg, om kommunfullmäktige beslutr tt vgör ärendet idg, föreslås tt kommunfullmäktige bifller motionen.

21 Smmnträdesdtum 21 (45) 2. Kerstin Edvinsson (M), med instämmnde v Christopher Dywik (KD), föreslår tt ärendet återremitters till omsorgsnämnden för ytterligre utred rätten tt få välj mt. 3. Steve Sjögren (S) föreslår tt kommunfullmäktige sk bifll kommunstyrelsens förslg. Sedn överläggningen vslutts frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill vgör ärendet idg eller återremitter det. Hn finner tt kommunfullmäktige vill vgör ärendet idg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill vgör ärendet idg röstr j, den som vill återremitter det röstr nej. Vid omröstningen vges 34 j-röster, 25 nej-röster och 2 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 8). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt återremitter ärendet (minoritetsåterremiss). Härefter frågr ordförnden om kommunfullmäktige sk återremitter ärendet för tt inhämt ett yttrnde från servicenämnden eller återremitter ärendet till omsorgsnämnden för ytterligre utred rätten tt få välj mt. Hn finner tt kommunfullmäktige återremitterr ärendet till omsorgsnämnden. Beslut Kommunfullmäktige återremitterr ärendet till omsorgsnämnden för ytterligre utred rätten tt få välj mt. 255 Motion från Ann Thore (MP): Ök förutsättningrn för socilt företgnde i Klmr Dnr KS 2013/0296 Hndlingr Motion från Ann Thore (MP) den 18 mrs Kommunledningskontorets skrivelse den 7 november Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 231. Bkgrund Ann Thore (MP) hr lämnt in en motion om tt ök förutsättningrn för socilt företgnde i Klmr. I motionen föreslås tt kommunen utrbetr en policy för socilt företgnde för Klmr kommun smt tr frm förslg på kompetens, rbetssätt och stsningr för tt utveckl och stödj fler socil företg i Klmr kommun inom näringslivsenheten i smrbete med socilförvltningen. Kommunledningskontoret hr tgit frm ett förslg till svr. Av svret frmgår blnd nnt följnde: Socilt företgnde hr på senre år kommit llt mer i fokus för tt stödj människor som står långt från rbetsmrknden. Syftet med socil företg är tt driv en

22 Smmnträdesdtum 22 (45) ffärsmässig verksmhet som erbjuder en rbetsplts som är npssd efter medrbetrns förmåg. Härigenom kn den enskilde ök sin egenförsörjning och minsk sitt bidrgsberoende. Del-T produktion i Klmr/Nybro är exempel på socilt företg i Klmr. Del-T rbetr företrädesvis med legotillverkning och hr idg 65 nställd i Klmr och i Nybro. Utöver det finns 35 personer inom dglig verksmhet. Klmr rbetsgivrring driver också ett mindre socilt företg. En del kommuner hr beslutt om policy för socilt företgnde men en policy är inget krv för tt strt ett socilt företg. Kommunstyrelsen hr föreslgit tt kommunfullmäktige besvrr motionen från Ann Thore (MP) enligt följnde: Det är inte ktuellt tt rbet frm en policy för socilt företgnde i Klmr kommun. Kommunen är dock positiv till tt fler socil företg bilds och kommunen kommer även fortsättningsvis tt stödj sådn inititiv. Dett frmgår även v budget Överläggning Under överläggningen föreslår Ann Thore (MP) tt kommunfullmäktige sk bifll motionen. Sedn överläggningen vslutts frågr ordförnden om kommunfullmäktige vill bifll motionen eller kommunstyrelsens förslg. Hn finner tt kommunfullmäktige bifller kommunstyrelsens förslg. Omröstning begärs. Kommunfullmäktige godkänner följnde omröstningsproposition: Den som vill bifll kommunstyrelsens förslg röstr j, den som vill bifll motionen röstr nej. Vid omröstningen vges 53 j-röster, 4 nej-röster, 1 ledmot vstår från tt röst och 3 ledmöter är frånvrnde (hur vr och en röstr frmgår v bilg 9). Det innebär tt kommunfullmäktige beslutr tt bifll kommunstyrelsens förslg. Beslut Kommunfullmäktige besvrr motionen från Ann Thore (MP) enligt följnde: Det är inte ktuellt tt rbet frm en policy för socilt företgnde i Klmr kommun. Kommunen är dock positiv till tt fler socil företg bilds och kommunen kommer även fortsättningsvis tt stödj sådn inititiv. Dett frmgår även v budget Reservtioner Ledmötern från MP reserverr sig mot beslutet till förmån för eget förslg tt bifll motionen.

23 Smmnträdesdtum 23 (45) 256 Ekonomirpport 2013 efter oktober månd Dnr KS 2013/0287 Hndlingr Kommunledningskontorets skrivelse den 25 november Kommunstyrelsens protokoll den 3 december 2013, 223. Bkgrund Delårsbokslutet för perioden jnuri ugusti redovisde en helårsprognos för årets resultt på 37,9 miljoner kronor, en positiv vvikelse mot budget på 27,8 miljoner kronor. I uppföljningen efter oktober 2013 hr brn- och ungdomsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd revidert sin tidigre utfllsprognoser. Brn- och ungdomsnämnden redovisr nu en vvikelse på -4,0 miljoner kronor och Södermöre kommundelsnämnd redovisr en vvikelse på -1,2 miljoner kronor. För internränt, pensioner, jämförelsestörnde poster m.m. redoviss en positiv vvikelse, oförändrt prognosen i delårsbokslutet, med 22,8 miljoner kronor. Enligt den senste sktteunderlgsprognosen från Sveriges Kommuner och Lndsting beräkns en budgetvvikelse för sktter och kommunl utjämning på 21,6 miljoner kronor. För finnsnettot redoviss en prognos på 6,0 miljoner kronor. Efter oktober månd uppgår investeringrn till 254,5 miljoner kronor. Med hänvisning till ovnstående redoviss efter oktober månd en helårsprognos för årets resultt på 33,1 miljoner kronor, en vvikelse mot budget på 23,0 miljoner kronor. Justert resultt beräkns till 16,7 miljoner kronor. Beslut Kommunfullmäktige lägger ekonomirpport 2013 efter oktober månd till hndlingrn. 257 Vl v ledmot i kommunstyrelsen efter Tr Brem (MP) Dnr KS 2013/0944 Hndlingr Tr Brems (MP) vsägelse den 12 december Skrivelse från vlberedningens presidium den 16 december 2013.

24 Smmnträdesdtum 24 (45) Beslut Kommunfullmäktige godkänner vsägelsen från Tr Brem (MP). Kommunfullmäktige väljer Ann Thore (MP) till ledmot i kommunstyrelsen till och med 31 oktober Vl v ersättre i styrelsen för Klmr Kommunbolg AB efter Tr Brem (MP) Dnr KS 2013/0944 Hndlingr Tr Brems (MP) vsägelse den 12 december Skrivelse från vlberedningens presidium den 16 december Beslut Kommunfullmäktige godkänner vsägelsen från Tr Brem (MP). Kommunfullmäktige väljer Ann Thore (MP) till ersättre i styrelsen för Klmr Kommunbolg AB till och med bolgsstämmn Vl v ersättre i kommunstyrelsen efter Annik Crlsson Wistedt (MP) Dnr KS 2013/0945 Hndlingr Annic Crlsson Wistedts (MP) vsägelse den 12 december Skrivelse från vlberedningens presidium den 16 december Beslut Kommunfullmäktige godkänner vsägelsen från Annic Crlsson Wistedt (MP). Kommunfullmäktige väljer Tr Brem (MP) till ersättre i kommunstyrelsen till och med 31 oktober Fråg: Beprövd erfrenhet eller Klmritiskt experiment? Dnr KS 2013/0950 Kommunfullmäktige beslutr tt Inger Hilmnsson (FP) får ställ följnde fråg till smhällsbyggndsnämndens ordförnde Mttis Adolfson (S):