KVALITETSREDOVISNING FÖR MÖLLANS FÖRÄLDRAKOOPERATIV FÖRSKOLAN 2007

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR MÖLLANS FÖRÄLDRAKOOPERATIV FÖRSKOLAN 2007 Ansvarig: Jessica Hansson Annika Nordlund

2 1. Inledning Enligt Skolförordningen är varje kommun skyldig att årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som omfattar varje kommunalt bedriven skolverksamhet, förskoleverksamhet samt skolbarnomsorg. Barn och utbildningsverksamhetens kvalitetsredovisning för 2008 skall lämnas till Skolverket senast den 1 maj och skall gälla för den verksamhet som bedrivits i kommunen under Kvalitetsredovisningens syften är att fungera som ett utvärderingsverktyg i strävan efter att hela tiden förbättra verksamheten, likväl som en sammanfattning av arbetet och måluppfyllelsen under året. Motsvarande krav som finns på kommunen finns på enhetsnivå vilket innebär att varje kommunalt bedriven skola, förskola och fritidshem har ett ansvar att upprätta en kvalitetsredovisning för att främja det kontinuerliga, systematiska och utvärderande arbetet. Från och med 2007 ställer Barn och utbildningsverksamheten samma krav på de enskilda förskolorna i Laholms kommun. Detta för att föräldrar, elever och andra intressenter skall få en möjlighet att göra jämförelser mellan verksamheterna men framförallt för att kvalitetssäkra samtliga verksamheter som bedriver förskoleverksamhet i kommunen. I denna kvalitetsredovisning kan du därför ta del utav det arbete som genomförts, utvärderingarna samt dess analyser av 2007 på förskolan, skolan och/eller fritidshemmet. Vidare kommer du få en inblick i fortsatta tankar kring hur medarbetarna och rektor vill arbeta för att utveckla och styra verksamheten i ett framåtsyftande perspektiv i syfte att ge barnen och eleverna livskvalité, så att de kan verka som ansvarsfulla, medvetna och företagsamma samhällsmedborgare.

3 2. Underlag och rutiner i framtagandet och arbetet med kvalitetsredovisningen Följande rutiner har vi för att arbeta fram kvalitetsredovisningen Föräldramöte, utvecklingssamtal, årsmöte, föreningsmöte och tamburkontakten. Barnen och föräldrarna deltar i intervjuer och enkäter. Dokumentation genom fotografering, teckningar och portfolio På planeringsdagar, veckoplanering och personalmöte har vi utvärderat, förberedande och analyserat verksamheten. Vi hade under vt 23 barn inskrivna och 4,10 i tjänst fördelat på sex pedagoger. Under ht var det 21 barn och 3,85 i tjänst. Ekonomiska resurser var mycket begränsade på grund av för höga kostnader bakåt i tiden så detta läsår blev ett återhämtningsår. Nyckeltal 2007 Antal barn 1 3 år st 13 Antal barn 4 5 år st 10 Antal pojkar 1 3 år st 6 Antal pojkar 4 5 år st 2 Andel barn med annat % 0 modersmål än svenska Andel årsarbetare med % 33 pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn 1 5 st 4 år per årsarbetare Antal anmälningar och utredningar som behandlats utifrån likabehandlingsplanen st 0

4 Kvalitativ information som vi har är att vi har haft intervjuer med barnen som resultatet var att barnen överlag trivdes och ansåg att de hade kompisar på förskolan. Barnen föredrog den fria leken utomhus eftersom vi har en jättefin utomhusmiljö som är rymlig och kreativ. Inomhus är det något begränsat på grund av lite små utrymmen vilket gör den fria leken mycket mer begränsad, och att ljudnivån upplevs högre än vad den är. Barnen tyckte bättre om maten och åt mycket bättre när den lagades på förskolan av kocken och detta upplevde pedagogerna också. Barnen var mycket glada för att gå till gymnastiken där vi arbetade mycket med grovmotoriken och avslappningsövningar. Vi har haft handledning av tillgången i arbetslaget under året med talpedagog och kurator, vilket har lätt till förbättringar och samtidigt har barnen vidareutvecklats. Pedagogerna gick en teckenspråkskurs tecken som stöd. Utvecklingssamtal hade vi inte under 2007 på grund av omständigheterna att det var mycket personalombyte som gjorde att pedagogerna var där inte tillräckligt länge för att ha skapat ett bra underlag och lärt känna barnen. I början av 2008 hade vi det istället. 3. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Förskolan är en avdelning med 23 barn och vt bestod 6 pedagoger varav 2 barnskötare, 1 kock utbildad, 1 utbildad inom montessoripedagogik och 2 förskollärare. 2 pedagoger delade föreståndartjänsten. En pedagog har även del av sin tjänst på kooperativets fritidshem under dagen. Det har varit byte av personal under verksamhetsåret ett antal gånger på grund av föräldraledighet och fått arbete på annan arbetsplats. Kocken lagade mat till barngruppen innan men det upphörde och då ingick kocken i arbetet med barngruppen. Numera hämtar man hem mat utifrån. Det hade varit mycket inskolningar under ht 2006 av små barn. Mycket arbete lades till att få grupptrygghet och bli en sammansvetsad grupp vilket tog tid

5 efter som det var personalbyte dessutom, vi höll på med detta in på vt Detta gjorde att kompetensutveckling höll uppe under vårterminen. Vårterminen höll vi igen extra hårt ekonomiskt på grund av att det hade varit ett tufft år ekonomiskt året innan och vi vågade inte släppa iväg kostnaderna eftersom vi inte visste hur mycket barn som var på väg in. Höstterminen bestod av 21 barn och 5 pedagoger varav 3 barnskötare, 1 fritidspedagog och 1 förskollärare som dessutom var föreståndare för både förskola och fritidshem. Tre pedagoger gick på barnledighet och en tog tjänstledigt inför höstterminen vilket gjorde att det blev ett helt nytt arbetslag där endast en vikarie var kvar sen våren och en fastanställd kom tillbaks från sin föräldraledighet. Ekonomiskt såg vi att förskolan gick med plus så började vi investera lite försiktigt igen i pedagogiskt material för barnen. Under hösten hade vi brandutbildning för gravlediga och nuvarande arbetslag. Nuvarande arbetslag var även på en föreläsning som handlade om att tänka positivt och hur viktigt det är med kommunikationen. En pedagog var dessutom på lärarförbundets föreläsning om relationer och kommunikation. 4. Resultat och måluppfyllelse utifrån nationella mål och riktlinjer Normer och värden Barnen kan hantera sina känslor, ha social kompetens, känner empati samt ta ansvar. 1a. Hit når vi genom att: Se och uppmuntra alla barns olika behov och kompetenser. Uppmuntra barnen att stå fram för andra ex prata i samlingar och delta i diskussioner vid matbordet. Lära barnen att ta ansvar för varandra och förskolans material. Att barn och vuxna har en öppen dialog och vågar visa sina känslor på ett naturligt sätt. Ha förståelse för andra och respekterar olika känslor och åsikter.

6 1b. 1c. 1d. Barngruppen generellt klarar att visa respekt och förståelse för varandras olika kvaliteter. I barngruppen har vi några barn som har svårigheter att kunna ha förståelse och respekt för andra. Vi anser att vi generellt har en god måluppfyllelse. (se punkt 1b) Vi tror att det kan bero på att vi uppmärksammar vart och ett av barnen i den vardagliga verksamheten. Att vi delar barnen i smågrupper vilket gör det lättare att ha ett bra samspel. Vi kommer att lägga stor vikt vid arbetet med den sociala kompetensen och att ha empati för varandra. Dela barnen i smågrupper Att ha kompetent och lyhörda pedagoger. Att ha struktur och organisation och akta sig för att massproducera, och istället synliggöra den sociala kompetensen som vi arbetar med ständigt. Utveckling och lärande Utveckla ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycker sina tankar. Hit når vi genom att: 2a. Att leka mycket med språket i samlingen genom rim och ramsor, sång, ordbilder. Mycket högläsning där barnen är delaktiga och övar sitt tal och får ordförståelse genom sagor. Måltiderna är en viktig stund där tillfälle ska ges till behagliga diskussioner och möjlighet att lära sig nya ord.

7 2b. 2c. 2d. Med ett väl utvecklat språk fungerar det sociala samspelet mellan barnen med ett mycket positivare resultat. Vi arbetade med tecken som stöd då det fanns barn som behövde hjälpen men vi gjorde det med hela barngruppen. Barnen använder språket i de olika situationerna t ex fri lek, samlingar och måltider. Barnen känner sig trygga i att komma och berätta om de upplever något fel eftersom de kan kommunicera bra. De vågar även uttrycka sina behov och önskemål. Det gör mycket att barnen känner varandra. Vi anser att vi har en god måluppfyllelse eftersom barnen vågar ta initiativ vilket utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens. Vi har mycket fri lek vilket är viktigt för barns utveckling, lärande och kreativitet. Genom detta så ser vi att barnen är självständiga. Att kartlägga och kunna se barnens olika behov ännu tydligare för att kunna sätta in aktuellt stöd så fort som möjligt. Chanserna ökar då till ett rikt och nyanserat tal och kroppsspråk. Öka samarbetet med hemmet. Att utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning. 2a. Hit når vi genom att: Att vara ute i skog och mark och traska i ojämn terräng, som tränar upp balans och grovmotorik på ett naturligt sätt. Att ha varierande övningar i gymnastik som innehåller lekar, hinderbana, samarbetsövningar, balansträning och avslappning. Att låta barnen vara kreativa och aktiva i den fria leken utomhus t ex klättra i träd, rulla ner för kullen. Har genom mycket rörelse stärkt sin kroppsuppfattning.

8 2b. 2c. 2d. Barnen är väldigt glada för att använda sin kropp på grovmotoriska aktivteter ute som inne. Utifrån barnens ålder och motoriska utvecklingsfas anser vi att de flesta barnen har en god motorik, dvs vi har en god måluppfyllelse. En del barn behöver mer träning och hjälp av oss pedagoger i de grovmotoriska aktiviteterna för att stärka sin kropp. Fortsätta att använda vår fina utemiljö och tillgången av gymnastiksalen. Pedagogerna deltar aktivt där det behövs hjälp och stimulans till grovmotoriska lekar. Ansvar och inflytande Barnen känner ansvar för sig själv samt sin omgivning 3a. Hit når vi genom att: 3b. Låta barnen se tydliga konsekvenser av egna handlingar( ex konfliktsituationer positiv handling.) Att pedagogerna uppmärksammar och lyssnar på barnens behov. Att vi vuxna använder oss av dramatisiering för att synliggöra olika vardagsituationer. Barnen är medvetna om att vi vuxna lyssnar på barnen och därför kommer de gärna med idéer och förslag. De största barnen i gruppen visar väldigt ansvarstagande för de mindre och där med kan vi behöva hejda de så att de små får utrymme för sin egna vilja och önskemål.

9 3c. 3d. Vi anser att vi har en god måluppfyllelse genom resultatet som framkommer i observationer av barngruppen och arbetet med portfolion. Att fortsätta ha en god dialog och ett bra samspel med barnen. Genom enkla rollspel från de vuxna ger vi barnen en verklig upplevelse av aktuella situationer. Detta vill vi använda oss med mera i vardagliga situationer. Förskola och hem Ha en god kontakt samt en öppen dialog med föräldrar och förskolans pedagoger. 4a. Hit når vi genom att: 4b. 4c. Tamburkontakt Utvecklingssamtal Föräldramöte Föräldrar och pedagoger är nöjda med kontakten mellan förskola och fritidshem men önskar ökat samarbete med skolan. Vi anser att vi har en god måluppfyllelse med föräldrarna p g a öppen dialog och ett nära samarbete. Genom den dagliga kontakten får vi responsen från föräldrarna att de vågar komma till oss med sina synpunkter och önskemål.

10 4d. Vi vill fortsätta arbeta för en god dialog och ett gott samarbete med hemmet. Vi önskar utveckla att ha månadsblad som rutin där man kort ger en redogörelse av vad som komma skall, och utvärdera månaden som gått. Övergångar, samverkan och omvärld Ge barnen en trygg överskolning samt ha ett nära samarbete med fritidshem och skola. 5a. Hit når vi genom att: 5b. 5c. 5d. Låta barnen i god tid få besöka och delta i verksamheten och lära känna pedagogerna. Barnen och föräldrarna känner sig trygga med överskolningen. Barn och föräldrar känner igen personalen på fritidshemmet eftersom pedagogerna även deltar i förskolans verksamhet. Skolan ligger granne till förskolan och detta underlättar att man känner till verksamheten. Vi anser att vi har en god måluppfyllelse på grund av god planering och en öppen dialog mellan föräldrar och pedagoger. Vi vill fortsätta ha en god dialog och ha ett bra samarbete med föräldrarna. Vi önskar en längre överinskolning med skolan och arbetar för detta.

11 5. Styrning och ledning Under 2007 har vi förändrat från att ha tre föreståndare (2 förskolan och 1 på fritidshemmet) till att på höstterminen övergå till 1 föreståndare för både förskola och fritidshem på prov. Det har lagts mer ansvar på föreståndaren nu från styrelsen som t ex medarbetarsamtal, lönerapportering. Stor del av styrelsen har blivit ny under början av 2007 och vi arbetar med strukturera ledningsarbetet och att det finns nerskrivet så alla vet vad som gäller och att det ska vara lätt att finna. Vi håller även på att förändra i våra stadgar som kommer att klubbas i februari Det har införts 2 timmar barnfri tid/vecka för de anställda under höstterminens början. Massage utanför arbetstid 1gång/månad för de som arbetar. Vi har börjat diskutera med tre andra kooperativ om till att börja med samarbete vid sommarsemestern där vi ska ha samarbete 3 veckor och hjälpa varandra. Kompetensutveckling för styrelse och föreståndare kommer att fortlöpa. 6. Uppföljning av likabehandlingsplanen Under året har vi påbörjat revideringen av vår likabehandlingsplan, för att vi på bästa sätt kunna förbereda oss på att möta krav som förskolan måste leva upp till, med avseende på alla människors lika värde. Om en person uppger att den blivit kränkt, måste det alltid behandlas på allvar och utredas. Arbetet mot kränkande behandling omfattar alla som arbetar på förskolan och fritidshemmet inklusive styrelsen. Likabehandlingsplanen omfattar arbetet mot: Mobbning Diskriminering Sexuella trakasserier Rasism Homofobi

12 Kränkningarna kan vara: Fysiska (ex. utsatt för slag eller knuffad) Verbala (ex. hotad eller kallad hora) Psykosociala (ex. utfrysning) Text och bildburna (ex. lappar, sms) Prioriterade mål: 1. Alla barn ska känna trygghet, tillit samt visa solidaritet och respekt för varandra. 2. Inget barn eller pedagog utsätts för någon form av kränkande behandling. 3. Alla anställda, barn och föräldrar känner till vad likabehandlingsplanen innebär. 4. All personal på förskolan arbetar aktivt för att motverka alla former av kränkande behandling. Åtgärder som genomförts på förskolan är att tillgången har haft handledning för pedagogerna angående barn som behövt stöd i detta avseende. Barns och föräldrars delaktighet sker genom utvecklingssamtal, enkäter, samtal och daglig kontakt där vi upplever att föräldrarna och barnen känner sig trygga att säga hur de upplever det. Om det skulle vara att någon känner sig kränkt så kommer de och pratar med pedagogerna som agerar direkt. Likabehandlingsplanen är under vidare utveckling. Vi behåller samma prioriterade mål kommande läsår eftersom vi tycker att de är mycket viktiga och inte färdigutvecklade.

13 7. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet/ resume av övergripande måluppfyllelse En viktig grundsten i vår verksamhet är att vi har en god dialog mellan pedagoger, föräldrar och barn. Detta anser vi leder till att alla känner sig delaktiga och värdesatta. Eftersom vi är en liten väletablerad verksamhet så har föräldrarna höga krav och förväntningar på verksamheten. Detta leder till hög kvalitet med ett rikt innehåll i verksamheten. Där det också är viktigt att ständigt utvärdera och utveckla verksamheten utifrån aktuell barngrupp för att få och bibehålla en hög kvalitet. Vi kommer fortsätta lägga stor vikt på arbetet med social kompetens och omsorg för sin omgivning. Genom att vistas i naturen mycket så har vi tränat motoriken och förbättrat den på ett naturligt sätt. Även när vi är i gymnastiksalen tycker barnen att det är spännande att utforska och det har gjort att grovmotoriken har styrkts genom de olika övningarna och lekarna. Genom massage och olika samarbetsövningar i gymnastiken så har även relationer och förståelsen för varandra stärkts vilket vi tycker är en ständigt pågående process. Barnen har fasta platser när vi har samling vilket har gjort att det blivit mycket lugnare samlingar för vi pedagoger har styrt upp för att minimera konflikter och vilka barn som ska sitta bredvid varandra. Vi analyserar var barnen är i utvecklingen och ger dem den hjälp och stimulans som barnet behöver, det går upp och ner. Språket har förbättrats dels genom mycket rim och ramsor. Vi samtalar mycket med barnen och har ögonkontakt med dem vilket är viktigt för att känna närvaro. Viktigt att låta barnen komma med förslag vad de vill göra och hjälpa dem att ta reda på det de undrar över, för det är en träning in för skolstarten, där man ska söka kunskaper själv. De lär sig också att vi vuxna lyssnar på dem och att det är värt att ha en åsikt, t ex matsituationen att man ska försöka smaka på allt men att barnen respekteras om de inte vill ha t ex ärtor att man inte lägger upp över deras vilja för då kör den vuxne över barnens vilja. Men det är viktigt att ha en dialog med barnen så de inte bara säjer nej för att grannbarnet säjer nej tack.

14 Att faktiskt alla barn kan ha olika regler i olika situationer t ex i matsituationen, av och påklädning. 8. Åtgärder för förbättring Kompetensutveckling för pedagogerna och styrelsen. Resurspersonal kan tillsättas vid behov. Ett professionellt synsätt på vårt uppdrag. Kunna se möjligheterna i arbetet och utnyttja dem på bästa sätt för barnen och till bl a planering. Vi har nu försökt efter bästa förmåga och kunskap att skiva denna kvalitetsredovisning och önskar en respons på om vi är på rätt spår.