Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Högbergsgården & Brynäsgården Förskolechef: Lenah Öhlander H Ö G B E R G S G Å R D E N Barn och Ungdom, Som ovan, Gävle, Sverige Besöksadress Styrmansgatan 20 Tfn (vx)

2 Sid 2 (23) Innehållsförteckning 1 Inledning sid Grundfakta sid System för kvalitetsarbete sid 7 4 Föregående års åtgärder för utveckling sid 8 5 Sammanställning av föräldraenkät sid Redovisning av avdelningarnas arbete utifrån sid 15 prioriterade mål 6.1 Likabehandlingsplan sid Barns och elevers inflytande/delaktighet sid Barn och elever i behov av särskilt stöd sid Genus och jämställdhet sid Språk och läsutveckling sid Hälsa och livsstil sid Sammanställning av åtgärder sid 22

3 Sid 3 (23) Inledning Högbergsgården och Brynäsgården är två förskolor på Brynäs, vi har barn från olika kulturer. Båda förskolorna ligger centralt i stadsdelen Brynäs. Personalen har lång erfarenhet av förskolearbete och vi har arbetat tillsammans i många år, samarbetet mellan husen fungerar mycket bra, vi slår ihop verksamheterna under jul och på sommaren, vi har gemensam personal som arbetar i vår vikariepool. Läroplan för förskolan är vårt styrdokument och vår arbetsplan innehåller alla förskolans strävansmål. Det pågår en ständig utveckling av verksamheten, pedagogerna diskuterar, provar och testar olika idéer och tankar, så att miljön och aktiviteterna för barnen lockar till utveckling och lärande, barnens delaktighet och inflytande är avgörande för verksamheten. Två pedagoger på Brynäsgården har gått LLU utbildning på Högskolan under året, detta för att vi ska erbjuda studenter praktisk utbildning under studietiden. Gemensamt har vi: Ledningsgrupp med 2 representanter från varje förskola Elevvårdsteam med 3 representanter från varje förskola Samverkansträffar med arbetsplatsombuden från Lärarförbundet och Kommunal Kost/Städ möten för berörd personal Informationsmöte en gång/vecka Vi har både gemensamma och enskilda arbetsplatsträffar. Vi har ett årskalendarie där all viktig data finns nerskriven.

4 Sid 4 (23) Personalen på båda förskolorna har gått Allmän brandskyddsutbildning Båda förskolorna har haft fortbildning i TAKK (tecken som alternativ kommunikation). Ett par pedagoger har deltagit i NTA utbildning. All personal har deltagit i medarbetarutvecklings programmet Vision 2025, detta har sedan diskuterats i mindre grupper på arbetsplatsträffar på förskolan. Ledningsgruppen har fått utbildning vid 4 tillfällen under våren med anledning av likabehandlingsarbetet och Likabehandlingsplanen På Brynäsgården har vi vår dygnet runt öppna avdelning, där tar vi emot både förskole och skolbarn. Skolbarnen går i skolan och på fritids och kommer till Nattis på kvällar och helger. Inom centrala områdets förskolor och skolor lägger vi stor vikt vid kommunikation och språkutveckling. Centralas områdesteam har sitt kontor på Stenebergsskolan, det har även vår områdeschef Bo Egebrand.

5 Sid 5 (23) Grundfakta Högbergsgården har två avdelningar en för de yngre barnen Gullvivan och en för de äldre barnen Violen. Under våren har storbarnsavdelningen vid vissa aktiviteter varit indelad i två grupper detta med hänsyn till barnens behov och förmåga. Förskolan hade den 1 februari barn inskrivna fördelat på 31 pojkar och 20 flickor. Följande hemspråk var representerade arabiska, kirundi, finska, kurdiska, spanska, bosniska, turkiska, tagalo, persiska/farsi, serbiska, (för flera av språken så är det bara ett barn som har en eller båda föräldrarna med det hemspråket) På båda förskolorna har det varit för få barn med samma språk för att få ihop till en hemspråksgrupp. Högbergsgården fortsätter med sin språkgrupp där träffas barn som har tal och språkförseningar. Pedagogen som ansvarar för gruppen får handledning av talpedagog Fia Ekstam, hon träffar också en del av barnen själv, detta gäller även Brynäsgården. Vi har i snitt haft 17 barn i grupperna. Personalbemanning: 6,5 förskollärare och 2,75 barnskötare. Vi har under våren haft en poolare som funnits till för båda förskolorna, vi har även haft en basplacerad personal som arbetade på vikariat och personalförstärkte på halvtid eftersom vi fick pengar till resursförstärkning för ett barn. Brynäsgården har två avdelningar en för de yngre barnen Mejseln och en för de äldre barnen Spiken. From hösten -09 så blandar vi dag och nattis barn, små barnsavdelningen blir nattis avdelning från klockan 16 ca till klockan 07 på morgonen. Den 1 februari var 59 barn inskrivna fördelat på 34 pojkar och 25 flickor av dessa är 22 barn nattis barn och 37 dag barn, vi har också 10 skolbarn 5 flickor och 5 pojkar som kommer på kvällar nätter och helger. Följande språk var representerade arabiska, spanska, engelska, kurmandji, bosniska, finska. Vi har i snitt barn i grupperna på storbarnssidan går ca 40 barn.

6 Sid 6 (23) Personal bemanning: Dagtid 7,25 förskollärare och 1,75 barnskötare. På obekväm tid: 2,0 förskollärare och 3 barnskötare. Det är stor efterfrågan på omsorg på obekväm arbetstid. Vi har kö till avdelningen både för förskolebarn och skolbarn. Övrig personal På enheten har vi 3 ekonomibiträden som har kombitjänst 2 arbetar heltid och den tredje 75%. Vi har en poolare på heltid. En förskolechef som arbetar heltid och har sitt kontor på Högbergsgården

7 Sid 7 (23) System för kvalitetsarbete På avdelningsmöten och planeringsdagar så är det pedagogiska diskussioner, värdegrund, attityd, förhållningssätt, barnsyn och lärande som är i fokus, och hur vi kan göra miljön utmanande och utvecklande för lek och lärande. Arbetsplatsträff en gång i månaden på varje förskola Planerad tid för reflektion och barn fri tid (måste ses över och läggas in i schemat)förbättringsåtgärd till hösten-10. Blanketter för utvärdering Gemensam arbetsplan där alla strävansmål ingår Årskalendarie Samverkan arbetsplatsombud och förskolechef Ledningsgruppsträffar Elevvårdsteam träffar 2 pedagoger 1 från varje förskola är med i pedagogiskt nätverk (Hösten-09) NTA nätverk startade våren-10 Uppdragsdialog och medarbetarsamtal Enkäter Barnintervjuer Kvalitetsredovisning

8 Sid 8 (23) Föregående års åtgärder för utveckling - kommentarer Vi fortsätter att arbeta med miljön på båda förskolorna. Storbarnsgruppen på Högbergsgården är ibland uppdelad i två grupper men vi vill fortfarande arbeta utifrån storgruppstanken. Barnens inflytande måste ges mera utrymme igen, det har blivit mera vuxenstyrd verksamhet och inte lika många valmöjligheter som tidigare. Det kan bero på barngruppens sammansättning och förmåga till lek och aktivitet. Brynäsgården From hösten så ändrades avdelningarna, storbarns gruppen blev stor ca 35 barn i snitt varje dag. Det blev en mycket positiv förändring för nattis barnen som fick en ökad kontinuitet i verksamheten, de möter alltid samma pedagoger och de har alltid jämnåriga barn att leka med. Alla pedagoger på båda förskolorna har gått utbildning i TAKK, det har varit positivt, barnen har blivit delaktiga genom veckans tecken, bilder, sånger mm.

9 Sid 9 (23) Sammanställning av föräldraenkät Brynäsgården/Högbergsgården vt Enkäten lämnades ut till samtliga föräldrar på båda förskolorna. På Hbg. avdelning Gullvivan representerades 8 barn av 17 och avdelning Violen representerades 10 barn av 34. Totalt 18 svar. På Bg. avdelning Spiken representerades 23 barn av 41 och på avdelning Mejseln representerades 12 barn av18. Totalt 35 svar. 1. Känner du att ditt barn upplever trygghet och välbefinnande i förskolan? BG: Ja HBG: Ja BG: Nej HBG: Nej BG:Tveksam HGB:Tveksam Tycker du att personalen är lyhörd för dina tankar och synpunkter? BG: Ja HBG: Ja BG: Nej HBG: Nej BG: Vet ej HBG: Vet ej Hur upplever du som förälder, att du blir bemött av personalen? Personalen respekterar mina åsikter. Personalen lyssnar men inget mer. Jag upplever det som om personalen inte tar tillvara mina åsikter. BG: 34 HGB:18 BG:1 HGB:0 BG:0 HGB:0

10 Sid 10 (23) 4. Har du kännedom om förskolans mål enligt läroplanen? BG: Ja HBG: Ja BG: Nej HBG: Nej BG: Tveksamt HBG: Tveksamt Hur får du veta vad som har hänt ditt barn under dagen? Måste alltid fråga. Personalen tar sig tid Får aldrig veta. att berätta. BG: 5 HGB:2 BG:30 HGB:16 BG:0 HGB:0 6. Har vår förskola ändamålsenliga och stimulerande inne- och utemiljöer? BG: Ja HBG: Ja BG: Nej HBG: Nej Vad vill du att ett föräldramöte ska innehålla? BG: Information om verksamheten, planering och kommande händelser. Eventuella problem på förskolan. Läroplanens mål och tankar. Arbetssätt. Info om ekonomi, kost, vikarier och politikerbeslut samt hur dessa påverkar verksamheten. Möjlighet för föräldrarna att diskutera och delge varandra erfarenheter samt diskutera föräldrarnas roll/ansvar gentemot verksamheten. Många har efterlyst möjligheten till fika även att ta med själva. HBG: Information om verksamheten, planering och kommande händelser. Eventuella problem på förskolan. Läroplanens mål, tankar och uppföljning. Arbetssätt. Förbättringsåtgärder. Aktiviteter för att lära känna de andra föräldrarna.

11 Sid 11 (23) 8.Vad anser du om personalens kompetens och engagemang? BG: Mycket bra HBG: Mycket bra BG: Bra HBG: Bra BG: Mindre bra HBG: Mindre bra De som svarat mycket bra och bra på fråga 8, kommenterar detta: BG: De gör mycket med barnen. Engagerade. Personalen skapar trygghet. Är där barnen är. Kompetenta. Lyhörda. Kan såklart skifta mellan olika individer, men överlag tycker vi att det är mycket bra. Önskan om manlig pedagog. Vårda och värna om personalen - det är de som gör BG till en kanonförskola! HBG: Mycket bra, men orolig att de stora grupperna gör det svårt att hinna med. Hängiven personal som tar hand om/ ser barnen. Inte bara ser det som ett arbete. 9. Hur upplever du förändringen av verksamheten från att ha varit tre avdelningar och nu är två grupper med fler barn i gruppen för de äldre barnen? BG: Mycket bra HBG: Mycket bra BG: Bra HBG: Bra BG: Mindre bra HBG: Mindre bra BG: Sämre än tidigare HBG: Sämre än tidigare Vissa barn började hos oss efter omorganisationen. Dessa har inte haft någon uppfattning om frågan. ( BG: 8 st. HBG: 7) De som svarat sämre än tidigare på fråga 9, kommenterar detta:

12 Sid 12 (23) BG: För många barn lite personal. Oro över större infektionsrisk eftersom en avdelning är öppen dygnet runt. Svårt att få grepp om barn/personal nu när de är så många. Inte så tät kontakt som tidigare. Men det är bara något vi föräldrar känner - vårt barn trivs bra. Blandningen av barngrupperna är en vinst för nattis barnen, men samtidigt på bekostnad av de andra barnen. Det har gett en rörigare tillvaro eftersom barn kommer och går under hela dagen. HBG: Tillfällena då personalen informerar om vad som hänt under dagen har blivit färre. Personalstyrkan bör inte dras ner! De som svarat mycket bra och bra på fråga 9,kommenterar detta: BG: Bra att 3-6 åringarna är uppdelade på 3 grupper. Större ytor att vara på. Det har gått bättre än jag trodde, men saknar mindre barngrupper. HBG: Tycker att det är bra, men kanske bättre förr med blandade åldrar. Fast barngrupperna ska inte vara så stora. 10. Om du har skolat in ditt barn under läsåret, vilka synpunkter har du på inskolningen? Hade ni velat göra på något annat sätt? BG: 10 har svarat. Det har varit bra. Smidigt. Bra att ta några barn i taget. Svårt för mig som förälder att veta vad som förväntas av mig, kände mig i vägen. HBG: 4 har svarat. Inskolningen gick jättebra. Vill inte ändra på något. Bra! Anpassad efter vårt barn och våra behov.

13 Sid 13 (23) Följande tre saker tycker jag fungerar särskilt bra på mitt barns förskola: BG: Engagerad personal. Whiteboard på dörren för info. Omgivningen, lugnt och trevligt. Bra struktur mellan schemalagda och fria aktiviteter samt grupper. Ute- och inneaktiviteterna. Flexibilitet hos personalen vid uppkomna situationer. Barnen blir väl omhändertagna! Nattis. Bra kommunikation mellan förälder personal. Sällan vikarier. Konsekvent personalgrupp. Mycket läsning. Trygghet för barnen. Daglig utevistelse. Matsituationen. Läroplanen. Lyhördhet inför barns önskemål. Personalen engagerar sig i lämningsprocessen. Mångkulturellt med avseende på etnicitet och social status. Värdegrunden: det är en vänlig atmosfär och respektfull ton, både mellan barn och vuxna. HBG: Personalens förmåga att lyssna och bry sig. Jättebra rutiner för barnen, bra pedagogiska lekar. Engagemang av personalen vid lämning. Empatisk personal. Barnen känner trygghet. Personalens öppenhet för kontinuerlig utveckling. Trevlig personal o relativt lugn miljö. Gott om plats. Information. Närvarande pedagoger. Uteaktiviteter. Gemensam frukost. Vernissaget mycket uppskattat. Kommunikation barn- personal- föräldrar. Uppmuntrar självständighet hos barnen. Ordning på barnens ägodelar. Blöjbytena. Följande tre saker tycker jag fungerar mindre bra på mitt barns förskola: BG: Pga stora ytor känns det svårt att hitta personal vid lämning. Utemiljön -särskilt för de yngre barnen. Öppning på en avdelning. För lite info om dagens händelser på whiteboarden. Saknar infobrev. Vinklad gård= svårt att ha uppsikt om få vuxna är på gården. Maten från Sodexho vill ha egen matlagning. Säkerheten ute. Grindarna är ofta öppna. Personalindragningar. Några tycker att info saknas om vad barnen gjort under dagen. Flex-frukost. För stor barngrupp. HBG: Vill ha längre vistelsetid för arbetslösa. Stressande att lämna vid 9- tiden många barn kommer då och lite personal. Kraftigare mellanmål. Maten från Sodexho vill ha egen matlagning. Fler saker för yngre barn utomhus. Stökigt vid hämtning. Ibland dålig info om utflykter etc. Kläder försvinner. Ibland osäkert om tillräcklig tillsyn. Dålig info om dagen vad får barnen göra och vad lär de sig?

14 Sid 14 (23) Övriga synpunkter som kan vara bra för oss att veta: BG: Önskemål om kort+namn på all personal på varje avdelning, samt att personalen bär namnbrickor. Personalen bjuder till och är lyhörda för barnens behov. Trygghetskänsla. Positivt med skogsbesök. Väldigt nöjda med förskolan och dess personal. Önskvärt att barnets egen avdelningspersonal tar emot på morgonen. Önskemål att alla barn ska ha hjälm ute på vintern. Info i förväg om vilken personal som arbetar vid sammanslagningar. Vill ha mer info om barnens pågående projekt innehåll och resultat. Drop-in fika. Vi förutsätter att förskoleledningen driver frågan om barnens utemiljö, både för Spiken och Mejseln. Dåliga grindar, låga staket och tråkig lekmiljö. Detta måste även skapa arbetsmiljö problem för personalen. Vi förväntar oss redovisning av åtgärder! HBG: För få utvecklingssamtal. Vill ha bättre utemiljö lekredskapen är gamla och slitna. Personalen är helt underbar som förhoppningsvis fortsätter att arbeta! Barnen blir sedda.

15 Sid 15 (23) Redovisning av kommunens och avdelningarnas arbete utifrån prioriterade mål Arbetsplan, våra prioriterade mål analys och resultat finns att läsa i sin helhet på respektive avdelning, i den här redovisningen har vi valt följande Likabehandlingsplan Barns och elevers inflytande Barn och elever i behov av särskilt stöd Genus och jämställdhet Språk och läsutveckling Hälsa och livsstil Gullvivan Violen Gullvivan Spiken Spiken Mejseln Likabehandlingsplan Mål: Att alla barn känner trygghet, empati och samma möjligheter oavsett kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning. Förutsättning: Varje barn får sina behov respekterade och får uppleva sitt eget värde. Varje barn får utveckla sin empatiska förmåga. Arbete i verksamheten: Vi bemöter varje barn individuellt. Vi dokumenterar och reflekterar tillsammans med barnen om olika känslor. Vi förstärker positivt beteende hos barnen genom uppmuntran. Resultat/Analys: De äldsta barnen använder språket mera nu i konfliktsituationer i stället för att slå varandra. Om något barn är ledset kommer ofta ett barn med napp eller gosedjur för att trösta, då får barnet en positiv förstärkning av oss vuxna.

16 Sid 16 (23) Åtgärder för utveckling: Vi ska utveckla vårt arbete med känslobilderna. Skaffa barn böcker som handlar om olika familjebildningar, sexuell läggning, funktionsnedsättning och olika etniska grupper. Barns och elevers inflytande/delaktighet Mål: Lägga grunden till att barnen utvecklar sin självständighet och får tillit till sin egen förmåga. Förutsättning: Ge barnen utmaningar i ateljén Att barnet känner sig stärkt i sitt kunnande/lärande Arbete i verksamheten: Barnen ska få prova på att skapa i olika material. Barnen ska stöttas att få prova igen även om de säger att de inte kan. Resultat/Analys: Vi har inte gett barnen tillräckligt med utmaningar i ateljén. Barnen har skapat i sk skräpmaterial de har också provat på olika målartekniker. Vi känner att vi inte alltid lyckats att fånga barnens intresse till att skapa vidare. Barnen ville gärna leka med pappersflygplan som de ville att de vuxna skulle vika, vi uppmuntrade och visade hur man gör, barnen tränade och en del tyckte att det var roligt och några tyckte det var svårt. Vi har flyttat ateljén till ett mindre rum, vi såg att barnen behövde ett större rörelserum. Åtgärder för utveckling: Förändra arbetssättet i ateljén

17 Sid 17 (23) Barn och elever i behov av särskilt stöd Mål: Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd, ska få detta tillgodosett. Förutsättning: Barn med annat modersmål förstår vad vi säger och kan själv göra sig förstådda. Arbete i verksamheten: Språkstöd erbjuds, likaså tolk. Vi är mycket tydliga och benämner noga allt vi gör. Vi observerar för att se det enskilda barnets behov. Vi använder tecken som stöd i kommunikationen. Resultat/Analys: Det har förekommit att föräldrar avböjt erbjudande om språkstöd och tolk. Barnen lär sig genom att härma. Barnen kan säga ordet den vuxne eller lekkompisen sagt precis efter som ett eko. De tecken vi vuxna använt ser vi att barnen också använder. Vi har märkt att foton vi sätter upp har väldigt stor betydelse, barnen tittar på gruppfotot och vill höra vad barnen heter. Barnen tittar ofta på känslobilderna. Åtgärder för utveckling: Fortsätta använda tecken som stöd. Plasta in tecknen så att barnen kan använda dem själva. Uppmuntra/informera föräldrarna om vikten av att använda det egna språket och utnyttja den möjligheten som finns i form av språkstöd hos oss på förskolan.

18 Sid 18 (23) Genus och jämställdhet Mål: Att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. Förutsättning: Vi pedagoger har blivit mer medvetna om hur vi bemöter och tilltalar barnen. Vi ger varje barn samma möjlighet oavsett kön. Barnen känner sig trygga i den nya miljön. Arbete i verksamheten: Vi uppmuntrar barnen till att välja lekar utifrån intresse och vi pedagoger är närvarande med barnen för att introducera den nya miljön och rummen. Arbeta för en bättre fördelning vid datorn, locka flickorna och de som har mindre datorvana att intressera sig mer för datorn. Resultat/Analys: Fördelningen och turordningen har fungerat bra, båda könen valde att spela dator och flickorna blev tryggare med att använda datorn, pedagogerna har introducerat datorn för flickorna och barnen har uppmuntrats att hjälpa varandra med lyckat resultat. Val av lek har blivit mer av eget intresse, inte kompisstyrt. Leken mellan flickor och pojkar har ökat och sker på lika villkor. Vissa av de nya rummen har inte fungerat bra och pedagogerna har inte lyckats presentera miljön som de önskade. Åtgärder för utveckling: Vi pedagoger ska i ännu större utsträckning uppmuntra barnen att känna sig trygga i de val de gör. Rum som inte fungerat måste ses över, hur kommer det sig och vad gör vi åt det? Viss förändring av verksamheten i miljön kommer att ske under hösten -10, detta bl.a pga åldersfördelningen i gruppen.

19 Sid 19 (23) Språk och läsutveckling Mål: Att lägga grunden till att varje barn får ett rikt, utvecklat och vårdat språk med en god språkförståelse. Förutsättning: Barnen visar nyfikenhet till det egna språket. Pedagogerna är mer närvarande och delaktiga i barnens lek och aktiviteter. Varje barn är med på lässtund minst 2ggr/vecka. Dramatisera sagor. Arbete i verksamheten: Organiserade lässtunder måndag och fredag pga den stora gruppen. Daglig språkträning. För att se att varje barn får läs/sagobehovet tillgodosett så fyller vi i en lista. Vi arbetar med tecken som stöd. Vi har även individuell språkträning med några barn. Resultat/Analys: Läsning har skett när tillfällen funnits i stort sett har det varit samma barn som lyssnat, de planerade lässtunderna har periodvis fungerat bra. Vi har sett en språklig utveckling hos de barn som fått individuell språkträning. De planerade läsgrupperna har inte alltid blivit genomförda. Den individuella språkträningen har varit prioriterad. Dramatisera sagor blev ej aktuellt. Åtgärder för utveckling: Bättre planering av grupperna, lässtunder och drama. Fortsatt individuell språkträning. Utveckla tecken som stöd.

20 Sid 20 (23) Hälsa och Livsstil Mål: Ge varje barn en positiv upplevelse av natur och närmiljö, utveckla sin motorik och värna om sin hälsa. Förutsättning: Vi pedagoger måste hjälpa och stötta våra barn i alla situationer eftersom de är små (1-2,5 år) Arbete i verksamheten: Vi har varit ute varje dag oavsett väder. Antingen på gården eller genom promenader i omgivningarna, både med och utan vagn. Alla barn har varit på utflykt med buss, antingen till skogen eller till Boulognern. Barnen tvättar händerna efter varje utevistelse och toalettbesök samt i samband med måltid. Alla barn sitter på pottan eller toaletten en stund efter lunchen för att bekanta sig med den. Det finns böcker att titta i för den som vill. På hösten fick barnen vid lunchen börja med grönsakerna för att locka till att prova innan matvagnen kom in. Resultat/Analys: Alla barn tycker om att leka ute. Barnen vet att de ska tvätta händerna. Vi började att använda pappershanddukar och det fungerar bra för de flesta. Alla barn tycker att det är ok att sitta på pottan en stund. Vissa sitter 5 sekunder och andra en längre stund. De läser bok eller samtalar med kompisarna, pott sittning blir en naturlig stund innan vilan. Promenaderna har gjort att barnen går bättre och orkar längre sträckor, de kan klättra och går bättre i ojämn terräng. På våren började vi att äta grönsakerna tillsammans med lunchen för nu har alla lärt sig att våga smaka, nästan alla barn är förtjusta i grönsaker.

21 Sid 21 (23) Åtgärder för utveckling: Halva gruppen blir ny till hösten så vi börjar om träningen med de nya barnen och fortsätter vårt arbetssätt med de gamla barnen.

22 Sid 22 (23) Sammanställning av åtgärder för utveckling Ledningsgruppen kommer att få handledning i arbetet med Likabehandlingsplanen under hösten, Den ska finnas med vid planering och föräldrasamverkan. Läroplanen för förskolan och arbetsplanen med våra prioriterade mål skall alltid finnas med vid planerings och reflektionstillfällen. Planerad tid för reflektion och barnfri tid måste ses över och läggas in på schemat. Fokusera mera på utemiljön, göra den utmanande och lockande. Båda förskolornas utemiljö kommer att prioriteras av Gavle fastigheter. Arbeta vidare med innemiljön. Fortsätta utvecklingen av tecken kommunikation TAKK. Fortsätta det påbörjade arbetet med NTA, teknik och matematik. På APT träffar ska utrymme ges för pedagogiska diskussioner, ca 1 timme, varje grupp ansvarar och bestämmer temat för diskussionen. Ett gemensamt möte under hösten och ett under våren för pedagogerna för de yngre barnen på båda förskolorna och ett gemensamt möte för pedagogerna för de äldre barnen.

23 Sid 23 (23)