FÖRSTUDIE - KVINNORS FÖRETAGANDE EN STUDIE OM ATT LÅNGSIKTIGT INTEGRERA ETT PERSPEKTIV

Transkript

1 Avsedd för Regionförbundet Södra Småland Dokumenttyp Rapport Datum Maj, 2012 FÖRSTUDIE - KVINNORS FÖRETAGANDE EN STUDIE OM ATT LÅNGSIKTIGT INTEGRERA ETT PERSPEKTIV

2 Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Om satsningen i Södra Småland Om satsningen Vårt uppdrag Rapportens disposition 5 2. Nuläget i Kronobergs län en bild av kontexten Befolkning Näringslivet i Kronobergs län 7 3. En bild av de aktörer som agerar inom det företagsstödjande systemet Regionförbundet Södra Småland Företagsfrämjande aktörer de som möter företagarna Regionala och kommunala nätverk Kvinnors företagande: strategier, metoder och attityder Företagande och branscher i regionen Möjligheter och utmaningar Rekommendationer för det fortsatta arbetet Regionförbundets strategiska arbete Regionförbundets operativa arbete Sammantagen bild av utmaningar och rekommendationer Litteraturförteckning 40 BILAGOR Bilaga 1. Kvinnors och mäns företagande i olika branscher

4 1

5 1. INLEDNING 1.1 Om satsningen i Södra Småland Programmet Främja kvinnors företagande startade i september Nuvarande programperiod sträcker sig fram till Satsningen är en riktad insats för att främja kvinnors företagande, men den syftar till att bidra till tillväxt genom att fler nya företag startas och växer. Tanken är att det finns en outnyttjad potential vad gäller kvinnors företagande och om insatser kan bidra till att öka kvinnors andel kan det påverka tillväxten positivt. I och med denna programperiod har Regionförbundet Södra Småland ansvar för att genomföra och administrera satsningen. Ansvaret har tidigare legat på länsstyrelsen. Tanken är att satsningen ska få en tydligare koppling till det regionala utvecklingsarbetet. Mer precist handlar det om att Regionförbundet ansvarar för att strategiskt, och inom ramen för ett långsiktigt arbete, förmedla medel till affärs- och innovationsinsatser för att bidra till det uppsatta målet. År 2011 publicerade OECD sin rapport titulerad OECD Territorial Review för Småland, Blekinge och Öland på uppdrag av Regionförbunden för Södra Småland, Blekinge, Jönköping och Kalmar. I den framkom att den största utmaningen för regionerna i fråga är att utveckla det traditionella näringslivet som i hög grad präglats av en mansdominerad tillverkningsindustri mot ett mer kunskapsintensivt och tjänsteinriktat näringsliv med större koppling till universitet och högskola. Ytterligare utmaningar för regionerna består i att behålla högutbildade ungdomar i länen, underlätta för invandrare att utveckla sin kompetens samt utöka antalet kvinnor i den privata sektorn. Kvinnors, unga och personers med utländsk bakgrund deltagande i arbetsmarknaden och i företagandet beskrivs i rapporten som avgörande för dess framtida attraktivitet. Satsningen på kvinnors företagande kan ses som ett sätt att möta de utmaningar som pekas ut i OECD-rapporten. I detta arbete planerar Regionförbundet Södra Småland att driva två processer parallellt. Syftet med detta är att skapa synergier mellan olika åtgärder och tydligare arbeta för att skapa jämställd tillväxt. Med jämställd tillväxt avses i detta sammanhang både att jämställdhet i sig ses som något tillväxtskapande, men också att tillväxten som sådan ska vara jämställd. Jämställdhetsåtgärder ska därför ha koppling till både ökad tillväxt och ökad jämställdhet. Som en del i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet pågår därför både en verksamhet inom resurscentra och en förstärkt satsning på företagande genom kvinnors företagande. Resurscentras verksamhet handlar om att utifrån erfarenheter från tidigare projekt påverka attityder, omvärldsbevaka, analysera och kartlägga, medverka och påverka planeringsprocesser, medverka i regionala nätverk och skapande av mötesarenor, samverka och bidra till dialogmöten, seminarier och utbildningar. Vidare ska resurscentra även ta initiativ till forskning och synliggöra problemområden och tidigare forskning. Projektets primära målgrupp är de aktörer, både offentliga och privata, som arbetar för att främja entreprenörskap, nyföretagande och innovativa miljöer och arbetssätt. Kommunerna och landstinget är en viktig målgrupp, bl.a. genom sitt ansvar för en hel del program- och planeringsprocesser som utgör en del av de strukturer som ska granskas och påverkas. Genom resurscentras verksamhet vill regionförbundet skapa kontinuitet, legitimitet och långsiktighet som bidrar till att förstärka jämställdheten i det regionala tillväxtarbetet. Huvudmålet för resurscentras verksamhet är att ett genusperspektiv ska få genomslag i arbetet för att främja entreprenörskap och utveckling av innovativa miljöer och kluster. Tillsammans med satsningen på kvinnors företagande är ambitionen att ta ett krafttag och bidra till att påverka strukturomvandling i regionen och möta utmaningar i form av omställning av industri mot tjänstesektor. 1.2 Om satsningen Denna rapport innehåller en beskrivning och analys av Regionförbundet Södra Småland möjligheter att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. I detta kapitel vill Ramböll ta tillfället i akt att resonera kring begreppet kvinnors företagande och vad som krävs för att arbeta strategiskt och operativt med satsningen. Detta för att ge en fördjupad förståelse för frågan. 2

6 Om kvinnors och mäns företagande Våren 2011 publicerade Tillväxtverket rapporten Varför ska man främja kvinnors företagande? 1. I rapporten går att läsa att, medan en allmän och generell ökning av främjandeåtgärder torde behöva för att öka företagandet: Men för att åtgärda det systematiska missgynnandet av kvinnors företagande, som underrepresentationen är ett tecken på, behövs korrigerande åtgärder. Dessa åtgärder måste påverka dels systemen för företagande och start samt också de kulturella normerna kring företagande 2 Idag driver ca 5 procent av alla kvinnor i Sverige företag, under talet var siffran ca 10 procent 3. En historisk tillbakablick visar att kvinnor har drivit företag i alla tider, men dagens bild av en företagare är tydligt kopplad till en man. Till viss del kan detta faktiskt bero på den enkla anledningen att kvinnor i dagsläget driver företag i mindre utsträckning än män. I Sverige utgörs andelen företag som drivs av kvinnor av procent. Bland nystartade företag är siffran något högre; 32 procent av alla nystartade företag drivs av kvinnor och sju procent drivs av kvinnor och män gemensamt. Det finns emellertid studier och rapporter som visar att det även har att göra med attityder och traditionella föreställningar om kvinnligt och manligt som utgör hinder för kvinnor att starta, driva och utveckla företag. Inte minst har detta varit tydligt i Rambölls tidigare uppdrag inom ramen för kvinnors företagande. Det finns stora regionala skillnader i kvinnors och mäns företagande. I Kronobergs län utgör kvinnorna endast 26 procent av företagarna i länet. Detta innebär att Kronobergs län ligger näst sist av landets regioner avseende kvinnornas andel av företagandet. För nyföretagandet ser bilden något bättre ut genom att andelen kvinnor bland nyföretagarna utgör 29 procent (2010). Detta ligger emellertid under riksgenomsnittet och fortfarande råder en kraftig obalans inom nyföretagandet i länet. 4 Förutom att kvinnor som företagare är färre än män som är företagare så visar undersökningar att kvinnor och män till viss del driver företag inom olika branscher. Företagande kan sägas spegla situationen på den svenska arbetsmarknaden som till stor del präglas av en kraftig könssegregation 5. Då människor tenderar att starta företag i branscher de redan kan har detta fått bäring på hur kvinnor och män agerar i näringslivet. Gruppen kvinnor som driver företag är emellertid präglad av stor variation; kvinnor som driver företag är i allra högsta grad en heterogen grupp. Det går förvisso att urskönja skillnader mellan kvinnors och mäns företagande, men dessa skillnader är tydligt kopplade till att kvinnor och män agerar inom olika branscher. Jämförs olika branscher eller företag som varit igång i några år så framträder en bild av större likheter än skillnader mellan kvinnor och män som företagare. 6 Ett strategiskt och operativt arbete på regional nivå för att främja tillväxten Ramböll Management har i tidigare förstudier konstaterat att satsningen Främja kvinnors företagande är en näringslivspolitisk satsning med tydligt fokus på tillväxt, men någonstans i dess implementering tycks fokus ha hamnat mer på kvinnors företagande än på företag som drivs av kvinnor. Satsningen blir en del av regionernas jämställdhetsarbete, snarare än en naturlig del av deras tillväxtarbete. Detta innebär konsekvenser för hur satsningen har organiserats, administrerats och implementerats på regional nivå. Dels riskerar satsningen att tränga undan övrigt jämställdhetsarbete, dels blir satsningen ett stuprör i förhållande till det ordinarie tillväxtarbetet. Ramböll Managements övergripande bedömning i de förstudier som genomförts är att satsningens fokus måste vara på företag och företagande och att aktörer med kompetens på området används för att stärka företag som drivs av kvinnor. Detta är aktörer vars funktioner utgör det ordinarie stödsystemet, då dessa har kompetens att stötta företag och individer. Det finns en uppsjö av aktörer på regional nivå som förstår logiken bakom uppstarten av ett företag, 1 Författare var Carin Holmquist vid Handelshögskolan, Agneta Barle och Karin Wennermark vid Ordförrådet i Falun. 2 Holmquist mfl 2011:13 3 Ibid, sid 22 4 Fakta om kvinnors företagande rapport från företagarna. Företagarna ( Statistikportalen. Statistik över Nystartade företag. Tillväxtanalys. ( 5 SOU 2005:66 6 Holmquist mfl 2011:31 3

7 marknadsföring, försäljning och expansion, för att nämna några viktiga komponenter för företag. Det finns också stor kunskap om behov som olika företagstyper har eller företag i olika branscher upplever. Undersökningar och intervjuer visar dock att bilden av företagande och företagaren styrs av djupt liggande normer, attityder och beteenden, något som också framgår av förstudierna. Givet att satsningen ska implementeras i befintliga system är Regionförbundet Södra Smålands roll i detta arbete av största vikt. Hur kan regionen arbeta för att påverka och leda de företagsfrämjande aktörerna att uppmärksamma och utveckla metoder och arbetssätt som är anpassade efter områden och branscher där företag som drivs av kvinnor finns? För att lyckas krävs både ett strategiskt och ett operativt arbete, något som beskrivs närmare i denna rapports avslutande kapitel. Det företagsfrämjande systemet Förstudien kan bidra till att utveckla det strategiskt och det operativa arbetet genom att tydliggöra den regionala bilden av det företagsfrämjande systemet. Utöver att kartlägga aktörer, deras funktioner och arbetssätt syftar förstudien till att få en förståelse för input och output i relation till systemet. Mer precist handlar detta om att förstå kvinnor och mäns förutsättningar att ta del av systemets funktioner och identifiera svagheter och brister kopplat till detta, det vill säga input. Det kan handla om att synliggöra i vilken utsträckning aktörer i företagsfrämjarsystemet aktivt arbetar för en jämn könsfördelning bland deltagare på sina aktiviteter, vilka kanaler de använder för att kommunicera och rekrytera företagare till kurser och utbildningar. Det kan också handla om i vilken utsträckning aktörerna baserar sina insatser på grundliga behovsanalyser och vems behov dessa behovsanalyser baseras på. Dessutom handlar det om att undersöka output, det vill säga i vilken utsträckning kvinnor och män tagit del av systemet samt identifiera eventuella svagheter och brister kopplat till detta. Exempel på svagheter och brister kan vara i vilken utsträckning andelen kvinnor och män som deltar i insatser startar företag och finna förklaringar till en eventuell diskrepans. Figur 1. Förståelse för uppdraget Utmaningar och möjligheter Regional tillväxtarbete - kvinnors företagande är integrerat i långsiktiga strategier Input - Kvinnors/mäns förutsättningar att ta del av systemet Det företagsfrämjande systemet -Aktörer -Funktioner -Arbetssätt Output - Andelen kvinnor/män som fått stöd Svagheter och brister Svagheter och brister 1.3 Vårt uppdrag Detta är en förstudie som genomförts av Ramböll Management med syfte att stötta Regionförbundet Södra Småland i arbetet att integrera satsningen på kvinnors företagande i ordinarie system genom programmet Främja kvinnors företagande och Resurscentrum. Med detta avses såväl systemet på regional nivå och bland utförande aktörer. Det ska inte vara någon skillnad mellan hur kvinnor och mäns företagande bemöts; satsningen ska bidra till att det företagsstödjande systemet erbjuder lika möjligheter för kvinnor och män att starta och utveckla sina företag, oavsett företagsform eller bransch. För att det ska vara möjligt utgör denna förstudie ett stöd i att identifiera faktorer som påverkar möjligheten att uppnå detta samt bidra med rekommendationer inför det framtida arbetet. 4

8 Förstudien baseras på dokumentstudier, intervjuer, fokusgrupper och statistiskt underlag från SCB. 1.4 Rapportens disposition Denna rapport bör betraktas som ett underlag inför det framtida arbetet med att integrera satsningen på kvinnors företagande i det ordinarie systemet. Rapporten inleds med en beskrivning av nuläget i regionen. Därefter följer en beskrivning och analys av den regionala nivån, det företagsstödjande systemet och målgruppen. Efter detta följer ett avsnitt som innehåller slutsatser och rekommendationer. 5

9 2. NULÄGET I KRONOBERGS LÄN EN BILD AV KONTEXTEN I det här kapitlet ges en övergripande beskrivning av Kronobergs län med avseende på befolkning, sysselsättningsstruktur efter bransch, företagande, klusterinitiativ, företagsstödjande aktörer samt tidigare satsningar på jämställdhetsintegrering och att främja kvinnors företagande. Syftet med kapitlet är att kartlägga de näringslivsmässiga förutsättningar som råder i länet, samt att ta fasta på de erfarenheter som finns av arbete med jämställdhetsintegrering, då dessa är centrala i analysen av hur Kronoberg kan komma att arbeta med Resurscentra och satsningen Främja kvinnors företagande Befolkning Kronobergs län hade år 2011 en folkmängd på Befolkningsökningen som varit under 2000-talet beror både på inflyttning och på fler födda än döda. 7 Befolkningsutvecklingen i Kronoberg speglar en nationell trend av koncentration inom regionen; mellan åren ökade Växjö sitt invånarantal med 18 procent. Under samma period minskade de mindre kommunerna (< invånare) sitt invånarantal med mellan 1-14 procent. Denna trend skapar svårigheter för mindre kommuner att tillhandahålla god samhällsservice och en attraktiv boendemiljö för sina invånare mot bakgrund av en minskande skattebas och minskad tillgång på humankapital. 8 Medelåldern på 41,8 år i Kronoberg är något högre än rikets 41,1 år. 9 Medelåldern för kvinnor i Kronoberg är 42,9 och medelåldern för män är något lägre, 40,9 år. 10 Regionens arbetsföra befolkning (15-74 år) utgör 74 procent av den totala befolkningen, något mindre än rikets 75 procent. Andelen kvinnor av samtliga i den arbetsföra befolkningen är något lägre än rikets genomsnitt; 48 procent jämfört med rikets 49 procent. Andelen 0-15 åringar är samma som för riket; 17 procent medan regionens andel äldre (74 +) är något högre än rikets, 9,7 procent jämfört med 8,4 procent (skillnaden är i stort sett lika stor för kvinnor som för män). 11 Ca 14 procent av regionens befolkning är utrikes födda, något lägre än rikets 15 procent 12. Andelen invånare i regionen med eftergymnasial utbildning ökar. Av befolkningen i åldrarna år har 23 % av kvinnorna och 15 % av männen minst treårig eftergymnasial utbildning. Detta speglar rikets fördelning i stort, även om regionens totala utbildningsnivå är lägre än riksgenomsnittets. 13 Mellan åren har Kronoberg haft negativa nettoflyttningstal, i varierande storlekar 14. Unga, kvinnor och universitetsutbildade är överrepresenterade i utflyttningstalen och gör förlusten av humankapital ännu mer påtaglig för regionen. Av de studenter som genomfört sin universitetsutbildning i Kronobergs Län är det 53 procent som fortfarande bor kvar i regionen 3 år senare. 15 Förvärvsfrekvensen i länet var år 2010 högre bland personer i åldrarna år än rikets genomsnitt, både bland män och bland kvinnor 16. Som för riket, är regionens arbetsmarknad könssegregerad och i hög grad koncentrerad kring tillverkningsindustrin som sysselsätter 21 7 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 8 OECD Territorial review Småland och Blekinge. Kap 1. s.9 9 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 10 SCB.se. Statistikdatabas ( aspx) 11 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 12 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 13 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 14 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 15 OECD territorial review Småland och Blekinge. Kap 2. s.5 16 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 6

10 procent av länets förvärvsarbetande. Servicesektorn står för en lägre andel sysselsatta än rikets genomsnitt (67 procent jämfört med 76 procent). 17 Länets sysselsatta kvinnor arbetar framförallt inom offentlig sektor. Finanskrisen 2008 slog hårt mot regionens tillverkningsindustri och privata sektor och bidrog därför till mäns ökade arbetslöshet i högre utsträckning. 18 Mellan 2009 och 2010 ökade sysselsättningen i länet, både bland män och bland kvinnor, men något mer bland män 19. Sektorer som kvinnor återfinns i stor utsträckning är vård och omsorg, hotell och restaurang, samt utbildning 20. Regionens ungdomsarbetslöshet är något lägre än rikets och även lägre än de andra småländska länens, bortsett från Jönköping län Näringslivet i Kronobergs län Branschstruktur Kronobergs län har liksom resten av landet en könssegregerad branschstruktur. Majoriteten av de förvärvsarbetande männen återfinns i näringar såsom Tillverkning och utvinning samt Byggverksamhet, där andelen av de förvärvsarbetande kvinnorna är relativt låg. Branscher där stor andel av de förvärvsarbetande kvinnorna kan ses är framförallt Vård och omsorg och Utbildning. Figuren nedan visar mäns och kvinnors förvärvsarbetande i Kronobergs län år 2010, uppdelat efter bransch och sorterat efter förvärvsarbetande kvinnors branscher/vanligaste branscherna i regionen. 22 Figur 2. Mäns och kvinnors förvärvsarbetande i Kronobergs län år 2010 uppdelat på bransch Andel förvärvsarbetande per bransch män och kvinnor, % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andel förvärvsarbetande män Andel förvärvsarbetande kvinnor Totalt förvärvsarbetande Figuren ovan ger bilden av en könssegregerad branschstruktur i Kronobergs län. De två vanligaste branscherna för förvärvsarbetande är Tillverkning och återvinning samt Vård och 17 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 18 OECD Territorial review Småland och Blekinge. Kap. 1 s. 30 ff 19 SCB.se. Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) ( aspx) 20 Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 21 Ekonomifakta.se. Statistik och fakta ( 22 Den branschindelning som används är SNI (Svensk näringsgrensindelning) 2007 på grov nivå. De förvärvsarbetande som studeras är dagbefolkningen, det vill säga sysselsatta med arbetsplats i Kronobergs län. 7

11 omsorg. Den förstnämnda sysselsätter 32 procent av de förvärvsarbetande männen, men endast 10 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna återfinns i branschen. De förvärvsarbetande kvinnorna återfinns i stor utsträckning inom Vård och omsorg samt Utbildning, som sysselsätter 30 procent, respektive 16 procent av kvinnorna, men bara 5 procent av de förvärvsarbetande männen. Den tredje vanligaste branschen, Handel, sysselsätter lika stor andel män som kvinnor av de förvärvsarbetande. Företagstjänster, Byggverksamhet och Transport och magasinering sysselsätter sammanlagt 19 procent av de förvärvsarbetande och är mer eller mindre segregerade avseende relationen andel män och kvinnor anställda inom respektive målgrupp. I de resterande nio branscherna återfinns resterande 21 procent av samtliga förvärvsarbetande. Inom dessa mindre branscher är segregationen mindre påtaglig och skillnaderna i procent mellan andel förvärvsarbetande män och kvinnor inom respektive målgrupp är mindre än 4 procent. Det är tydligt att de förvärvsarbetande kvinnorna i Kronobergs län återfinns inom offentlig sektor, medan de förvärvsarbetande männen är överrepresenterade inom branscher som kan kopplas till den privata sektorn. De branscher som uppvisar relativt jämn fördelning av kvinnor, respektive män är bland annat Kulturella och personliga tjänster, Information och kommunikation, Jordbruk och fiske, Hotell och restaurang, Fastighetsverksamhet och Finans och försäkring. Dessa branscher kan också kopplas till den privata sektorn och även till flera av de näringar som satsningen på Främja kvinnors företagande skall prioritera. Ser vi istället till fördelningen män, respektive kvinnor bland totala antalet sysselsatta per bransch (visas inte i figur), är könsfördelningen mest asymmetrisk inom Byggverksamhet, där män utgör 92 procent av branschens totala antal sysselsatta i länet och i Vård och omsorg där motsatt förhållande råder och 84 procent av de sysselsatta är kvinnor. I regionens största bransch, Tillverkning och utvinning, utgör kvinnor ungefär 21 procent av de sysselsatta, liksom i Transport och magasinering, Jordbruk, skogsbruk och fiske samt Energiförsörjning och miljöverksamhet. Kvinnor utgör en mer eller mindre klar majoritet bland förvärvsarbetande inom Utbildning, Offentlig förvaltning, Hotell och restaurang och den bransch som betecknas som Okänd verksamhet. Till de branscher som sysselsätter ungefär lika många män som kvinnor hör Finans- och försäkringsverksamhet, Handel, Företagstjänster samt Kulturella och personliga tjänster. Jämfört med riket i övrigt följer siffrorna i Kronobergs län resten av landets sysselsättningsmönster i stor utsträckning förutom i några fall. Inom exempelvis Hotell- och restaurang, Information och kommunikation, samt inom den bransch som kallas Okänd verksamhet utgör kvinnor en märkbart högre andel sysselsatta i Kronobergs län än i resten av landet 23. Företag i Kronobergs län Av de förvärvsarbetande i Kronobergs län är 8 procent företagare, vilket är på samma nivå som riket. Andelen företagare skiljer sig inte speciellt mellan länets lokala arbetsmarknadsregioner. Däremot varierar det mellan kommunerna startades 9,5 företag per 1000 invånare i länet mot rikets 11,6. Nyföretagandet har legat lågt i länet i förhållande till riket under flera års tid, dock har en viss förbättring skett de senaste åren. 24 Flest företag startas inom sektorerna företagstjänster, besöksnäring och personliga tjänster. Bland företagarna i Kronobergs län är 26 procent kvinnor och 74 procent är män. Detta innebär att Kronoberg ligger något under riksgenomsnittet där motsvarande siffror är 29 procent för kvinnor och 71 procent för män. Tillsammans med Jönköpings län placerar sig Kronoberg sist i listan över andelen kvinnor av företagare. 25 Nyföretagande i länet bland kvinnor har under senare år ökat i absoluta tal, även om andelen nyföretagare som är kvinnor har minskat relativt sett jämfört med nyföretagande män. Bland nyföretagarna år 2010 var 29 procent kvinnor och 64 procent män. Av de nystartade företagen drivs 7 procent av kvinnor och män tillsammans Regionfakta.com. Statistikdatabas ( 24 Statistikportalen. Statistik över Nystartade företag. Tillväxtanalys ( 25 Fakta om kvinnors företagande rapport från företagarna. Företagarna ( 26 Statistikportalen. Statistik över Nystartade företag. Tillväxtanalys ( 8

12 Företagen i Kronoberg, är liksom i riket, små. 67 procent är soloföretag och 20 procent företag med 1-4 anställda. Kvinnor och män driver företag inom alla branscher, men företagandet är liksom arbetslivet i övrigt könsuppdelat. Huvuddelen av företagen i Sverige i stort och i Kronoberg är tjänsteföretag, där 65 procent av de företag som drivs av kvinnor och 38 procent av de företag som drivs av män återfinns. Kronobergs län har en hög andel företagande inom tillverkningsindustrin, där 18 procent av företagen som drivs av män återfinns (Endast Jönköpings län har högre 20 procent av de företag som drivs av män återfinns i tillverkningsindustrin). Motsvarande siffror för kvinnor som driver företag är 9 procent. Företagarnas Småföretagarbarometer 2009 anger att 98,9 procent av länets företag är små och att de tillsammans sysselsätter 60 procent av länets totala antal privata sysselsatta. 27 I Småföretagarbarometern 2011 anger 66 procent av småföretagen att det finns goda expansionsutsikter på sikt, vilket var något högre än riket som helhet. 39 procent av samtliga småföretag i Kronoberg uppgav att de tvingats tackat nej till order på grund av brist på arbetskraft. Störst var problemen inom tillverkningsindustrin där 46 procent uppger detta. 28 Nätverk och kluster i Kronobergs län. Regionförbundets hemsida presenterar fem regionala kluster 29 inom vad som tidigare sågs som fyra nyckelbranscher; Verkstadsindustri, Skog och trä, Kreativa näringar inklusive turism och Miljöteknik. Utifrån dessa branscher har det vuxit fram samarbeten mellan olika privata och offentliga aktörer i form av både nätverk och klusterinitiativ som inom sina respektive branscher, ska stimulera ekonomisk tillväxt och stärka sin egen och varandras konkurrenskraft genom samverkan. År 2010 fanns det fem verksamma kluster i regionen: Möbelriket Design och möbelföretag, tillverkning och tjänsteföretag. Glasriket Marknadsföringsorganisation inom turism och upplevelser för kommunerna i Glasriket. Aluminiumriket Intresseorganisation för företag inom aluminiumindustrin Tunga fordon Består av 15 företag inom tillverkning av tunga fordon och arbetsfordon. Bioenergikluster Småland Marknadsföringsorganisation. Ska höja tempot på energisystemets omställning och öka tillväxten i svenskt näringsliv. Dessa kluster beräknades samma år omfatta mer än 150 företag, anställda och mer än 25 externa samarbetspartners som t.ex. universitet och högskola. 30 Tillgång till nätverk och näringslivets infrastruktur är en förutsättning för att företagande ska öka i regionen. Utifrån föregående avsnitt om Kronobergs näringslivsstruktur vittnar dessa samarbeten om att nätverk och kluster är tydligt verksamma inom branscher där kvinnor är i minoritet, vilket kan innebära ett hinder för kvinnor att starta och driva företag, då det normalt sker inom branscher som man har kunskap, kollegor och ett uppbyggt kontaktnät inom. En av aktörerna i det företagsstödjande systemet uttrycker det på följande vis: Just kvinnliga företagare efterfrågar detta, de är mindre och till och med ensamma, beroende av att träffas och diskutera sina vardagliga problem och potentialer 27 Företagarna: Småföretagarbarometern. Kronobergs län Företagarna: Småföretagarbarometern. Kronobergs län Rapporten Kronoberg som innovativ miljö. Samverkan för konkurrenskraft och tillväxt, Regionförbundet Södra Småland

13 3. EN BILD AV DE AKTÖRER SOM AGERAR INOM DET FÖRETAGSSTÖDJANDE SYSTEMET 3.1 Regionförbundet Södra Småland Regionförbundet Södra Småland (RFSS) grundades 2007 med syfte att samla allt regionalt utvecklingsarbete i en organisation. 31 Avdelningen för regional utveckling hanterar löpande uppgifter inom ramen för myndighetsuppdraget, samordningsuppdraget, samverkansuppdraget och ägaruppdraget. Avdelningens arbete bedrivs inom tre av de fyra prioriterade områdena i det regionala utvecklingsprogrammet: Förnyelse och dynamik, Kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt Livskraft. 32 Regionförbundet både driver och stöder ett antal projekt som ska bidra till en positiv regional utveckling. Aktuella projekt med direkt koppling till näringsliv och tillväxt är ex. Kompetensutveckling för besöksnäringen i Södra Småland, Re-think, ett projekt som ska främja företagande inom den kreativa sektorn 33, samt Destination Småland, ett helägt dotterbolag som ska arbeta för att skapa en attraktiv region och stärka turismen 34. Främja kvinnors företagande Från och med 2011 har regionförbundet övertagit administrationen av Främja kvinnors företagande från Länsstyrelsen, vilket ska bidra till att ge satsningen en tydligare koppling till det regionala utvecklingsarbetet. Tidigare har satsningen genomförts årsvis, vilket försvårat det långsiktiga arbetet. Den nya satsningen ska genomföras under fyra år och med den betonas målet att nå ett kontinuerligt arbetssätt inom den egna verksamheten och möjligheten att utveckla livskraftiga och fungerande nätverk. Inom ramen för satsningen skall följande näringar prioriteras: - Gröna näringar (LRF:s definition: Företag som har jord, skog, trädgård eller landsbygdens miljö som grundläggande resurser i sin verksamhet - Tjänste- och servicesektorn - Kreativa och Kulturella näringar - Vård och omsorg - Utbildning - IT och Internet för ökad affärsnytta i företag som drivs i gles- eller landsbygd - Utveckling och kommersialisering av innovationer Samtliga av dessa är prioriteringar som gjorts på nationell nivå. Regionalt resurscentrum Behovet av att ta ett samlat grepp kring regional tillväxt och jämställdhet har inneburit att Regionförbundet sedan hösten år 2011 även driver ett Regionalt resurscentra (RRC). Resurscentrat syftar till att förändra strukturer som i nuläget skapar hinder för jämställd tillväxt i länet och är under åren inriktat på området entreprenörskap och innovativa miljöer. Resurscentrat finansieras av Tillväxtverket via nationella resurscentraprogrammet och har medel mellan juli år december år Exempel på aktiviteter inom ramen för verksamheten är; - attitydpåverkan och omvärldsbevakning - behovsanalys av främjandesystemet 31 Rfss.se. Regionförbundet södra Småland ( 32 Rfss.se. Regionförbundet södra Småland ( 33 Rfss.se. Regionförbundet södra Småland ( 34 Rfss.se. Regionförbundet södra Småland ( 10

14 - seminarier och utbildningar - samverkan och dialogmöten Verksamheten sker med särskild utgångspunkt i kreativa näringar, gröna näringar, traditionell industri, entreprenörskap och stöd- och rådgivarverksamhet Företagsfrämjande aktörer de som möter företagarna De företagsfrämjande aktörerna erbjuder en mängd olika typer av stöd till potentiella företagare och företagare såsom rådgivning, utbildning, mentorskapsprogram, coachning, ledarskapsprogram och finansiering. I genomgången nedan behandlas de främst i förhållande till vilken fas av företagandet de riktar sig mot (idé/uppstart, driva, expansion/tillväxt eller samtliga faser) samt vilken utsträckning de riktar sig till specifika målgrupper och branscher. Genom att göra den här typen av indelning möjliggörs en gap-analys som synliggör huruvida det finns branscher och målgrupper som inte täcks in av aktörernas utbud samt om det finns överlapp i systemet. Aktörernas verksamheter och målgrupper Baserat på intervjuer och fokusgrupper med företagsfrämjande aktörer samt Kontigos tidigare kartläggning av aktörer i Södra Småland och Blekinge 36 har vi kategoriserat aktörerna utifrån mot vilken fas aktörerna riktar sitt utbud samt huruvida aktörerna är inriktade mot specifika målgrupper. Figur 3. Kartläggning av aktörer i det företagsfrämjande systemet Idé/Uppstart Driva Expansion/Tillväxt Samtliga faser Selektivt/vissa Nätverket SIP Coompanion Destination Småland Linnéuniversitetet målgrupper Drivhuset Winnet Kronoberg Tunga Fordon UF Aluminiumriket Arbetsförmedlingen Designregion Coompanion Småland Winnet Kronoberg Glafo Alla Nyföretagarcentrum Exportrådet Almi Inkubatorn Enterprise Europe Kommunala Network näringslivskontor Värt att notera att vissa aktörers, som exempelvis Winnet:s, plats i funktionsanalysen kan variera över tid, beroende på vilka projekt som bedrivs. En slutsats av figuren ovan är att det finns en eller ett flertal aktörer för de flesta målgrupper och företagsfaser. Aktörerna fyller dock delvis olika funktioner i och med att de riktar sin verksamhet mot olika typer av målgrupper, såsom arbetslösa som vill starta företag (Arbetsförmedlingen) unga (UF), vissa branscher (klustren), företag som vill göra internationella affärer (Exportrådet), studenter (Drivhuset), och kooperativa företag (Coompanion). Almi har också särskild kompetens vad gäller rådgivning till personer med utländsk bakgrund (genom IFS). Dessa aktörer som har en tydlig och specifik målgrupp riktar sig till företag i den första fasen. De flesta av de aktörer som riktar sig till företag i den tredje fasen är fokuserade på specifika branscher. Här finns de kluster- och tillväxtinitiativ som generellt bygger på identifierade regionala styrkeområden med en historia bakåt i tiden. Tunga Fordon och Aluminiumriket 35 Rfss.se. Regionförbundet södra Småland ( 36 Kontigo: Innovationssystemet i Småland-Blekinge. En övergripande funktionsanalys. November

15 återfinns inom traditionella branscher inom industrin, medan Designregion Småland är inriktad mot möbelbranschen och Destination Småland är inriktat mot företag i turistbranschen. För företag som befinner sig i driva-fas och inte passar in i Coompanions eller Winnets målgrupper visar funktionsanalysen att Almi blir en helt avgörande aktör, liksom för företag som befinner sig i expansionsfas, men som inte befinner sig på en export-/importmarknad eller i klusterinitiativens branscher. För aktörer som vänder sig mot samtliga målgrupper och företagsfaser, är det alltså viktigt att förvissa sig om att man besitter nödvändiga och specifika branschkompetenser inom en mängd olika områden. Utifrån satsningen på Främja kvinnors företagande är det framförallt viktigt att företag med tillväxtpotential i branscher där det är troligt att kvinnor finns fånga supp, men även att aktörer med branschspecifika kunskaper också finns med i tidigare faser (idé och uppstart). En deltagare i fokusgruppen beskriver det begränsade utbudet av aktörer i driva- och expansionsfasen på följande sätt: Det finns stöd för nyföretagande eller uppstart, men sen då? Det har varit lite vilsenhet där, där skulle man kunna jobba lite mer, det har inte varit så tydligt i regionen vilka aktörer som finns och vad de gör Avseende bristen på stöd i driva-fasen finns det argument både för och emot att detta behöver utvecklas. Då företagsstöd inte ska vara permanent utan endast ges till företag som befinner sig i särskilt krävande faser, går det att argumentera för att stöd i driva-fasen inte ska prioriteras. Samtidigt har synpunkter framförts som pekar mot att det finns flera situationer, t.ex. vid stora omställningar av befintliga verksamheter, då företag i denna fas har stort behov av ett tillfälligt stöd för att fortsätta vara konkurrenskraftiga. Rent generellt kan Ramböll konstatera att även om programmet Kvinnors företagande syftar till utveckling av idéer och innovationer, genom affärsutvecklings- och innovationsutvecklingsprogram, så dominerar affärsutvecklingsinsatserna. Men då en av prioriteringsgrunderna för att bevilja projekt är Utveckling och kommersialisering av innovationer görs nedan en kategorisering av aktörerna efter vilken fas företaget befinner sig och huruvida aktören är inriktad främst på företagsstödjande aktiviteter eller aktiviteter inom forskning och innovation. Figur 4. Kartläggning av aktörer i det företagsfrämjande systemet och aktörer inom forskning och innovation Idé/Uppstart Driva Expansion/Tillväxt Samtliga faser Företagsstödjande Nyföretagarcentrum Inkubatorn Destination Småland Almi aktörer Nätverket SIP Coompanion Exportrådet Kommunala Inkubatorn Winnet Kronoberg Tunga fordon näringslivskontor Drivhuset Aluminiumriket UF Sverige Winnet Kronoberg Enterprise Euope Network Aktörer inom Linneakademin Linneakademin Glafo Almi forskning och Landstinget Glafo Linnéuniversitetet innovation Som tidigare nämnts domineras Kronobergs län av småskalig verkstadsindustri, vilket innebär att aktörerna inom forskning och innovation är relativt få. De aktörer som är mest framträdande är Almi och Linnéuniversitetet. Linnéakademien för Vetenskap och Näringsliv är knutet till 12

16 universitetet, och Glafo är ett glasforskningsinstitut. Landstinget har också ett uppdrag att arbeta med innovation i vården. Vi kan konstatera att givet prioriteringen kan det vara förenat med vissa svårigheter att hitta aktörer inom denna del av satsningen. Det är också viktigt att satsningar inom detta område är en del av ett strategiskt och långsiktigt arbete för att stärka innovationssystemet i Kronobergs län och inte endast ett enstaka projekt. Något som inte framgår av bilderna ovan är aktörernas lokala synlighet och spridning. I intervjuerna med näringslivsutvecklarna nämns framför allt ALMI som den aktör som de har mest kontakt med. Sedan 2012 har dessutom samtliga kommuner avtal med Inkubatorn om s.k. virtuell inkubator. Dock kan avstånden till aktörerna upplevas som en svårighet på kommunal nivå. Mer precist kan företagare ha svårt att ta sig tid att delta i aktiviteter anordnade av företagsfrämjande aktörer om dessa ligger för långt bort. 3.3 Regionala och kommunala nätverk I regionen finns ett antal viktiga mötesplatser och forum där företagsfrämjande aktörer och näringslivsrepresentanter kan mötas. Nedan presenteras ett antal regionala och kommunala nätverk och projekt som nämnts återkommande i intervjuerna. Regionala nätverk Regionalt forum arrangeras gemensamt fyra gånger per år av Regionförbundet södra Småland och Länsstyrelsen Kronoberg. Forumet består av fyrtio näringslivsrepresentanter från hela länet. Syftet är att skapa en gemensam regional agenda med koppling till länets Regionala utvecklingsprogram (RUP). 37 Ambassadörsnätverket bildades som en kraftsamling efter finanskrisen 2008 på initiativ av landshövdingen. Det samlar cirka 200 medlemmar från näringsliv, akademi och samhälle, varav cirka hälften är företag. Mötesformerna består dels av gemensamma träffar och dels av träffar i mindre grupper kring gemensamma intressen, ex. naturreservat. Nyttan av dessa träffar har varit möjligheten att mötas för en neutral diskussion i ett tidigt skede, vilket ofta möjliggjort en tidig lösning på problemet. 38 TvärdraG är ett ERUF-finansierat regionalt profileringsprojekt som ska pågå mellan och där RFSS är projektägare. Projektet samlar de kommunala företrädarna och bygger på samverkan mellan länets kommuner, offentliga aktörer och näringsliv. TvärdraG syftar till att skapa regional tillväxt, genom att på lång sikt attrahera fler inflyttare med efterfrågad kompetens till länet och skapa stolthet bland Södra Smålands invånare. 39 Kommunala nätverk Ljungby business arena är en näringslivsorganisation som är fristående från den kommunala verksamheten. Cirka ett hundratal företag är med idag. Ljungby business arena är en viktig framtida samarbetspartner för kommunen. Tillväxt Markaryd AB är ett näringslivsbolag som omfattar 93 företag som var och en äger en aktie var, från stora företag till små företag. Tillsammans med kommunen genomförs en mängd olika projekt. Växande Älmhult är en ekonomisk förening öppen för företag och organisationer med arbetsgivaransvar. Drivande är Älmhults kommun och det privata näringslivet i samverkan. Verksamheten startade i maj 2000 och representerar idag 75 procent av kommunens näringsliv. 37 Information Erica Lindberg 38 Regionförbundet Södra Småland: Kronoberg som innovativ miljö. Samverkan för konkurrenskraft och tillväxt, Rfss.se. Regionförbundet södra Småland ( 13

17 Vi företagare i Tingsryd är en självständig privat aktör som representerar Tingsryds kommuns näringsliv. Organisationen driver även projektet TUFF som är ett nätverk för företagande kvinnor i Tingsryd. 40 Ramböll har inte undersökt sammansättningen av företag som ingår i dessa nätverk. Som nämnts ovan, utgör tillgång till näringslivets infrastruktur och kontaktnät en viktig förutsättning för individer att kunna starta upp och driva företag. 3.4 Kvinnors företagande: strategier, metoder och attityder I detta kapitel behandlas aktörernas aktiviteter inom ramen för och syn på satsningen främja kvinnors företagande. Till grund för analysen ligger intervjuer och fokusgrupper med totalt 20 aktörer inom det företagsfrämjande systemet i Kronobergs län. Regionala aktörer i det företagsfrämjande systemet De flesta aktörer inom regionens företagsfrämjande system har sitt huvudkontor i Växjö, men kan i vissa fall även ha kontor på mindre orter i länet. De företagsfrämjande insatserna består i huvudsak av utbildning, mentorskap, affärsrådgivning, samt finansiering i vissa fall. De flesta aktörer anger att de vänder sig till alla branscher givet att den sökande uppfyller kriterier såsom ålder (ex. studenter), företagsform (ex. kooperativ) eller fas (ex. uppstart). Av de aktörer som ingår i analysen är det bara Winnet Kronoberg som enbart riktar sig till kvinnor som vill starta eller driver företag. Några av aktörerna har haft insatser och aktiviteter som riktar sig till kvinnor, men då som en integrerad del av sin generella företagsfrämjande verksamhet. Några av aktörerna riktar sig mot en viss typ av bransch eller företagsform inom vilken många kvinnor driver företag och når därmed genom sin vanliga verksamhet kvinnor i högre utsträckning än vad övriga aktörer gör. Det finns även aktörer som i egenskap av intresseeller branschorganisationer uteslutande driver de frågor som deras medlemmar anser viktiga. De företagsfrämjande aktörernas aktiviteter och insatser får därför ses i ljuset av vilka typer av branscher och företagsformer de representerar. Det finns en relativt bred samstämmighet bland aktörerna i regionen om att kvinnors låga representation bland företagarna i Kronoberg kan tillskrivas både strukturella faktorer på individoch samhällsnivå och det företagsfrämjande systemet i sig. Det finns en uppfattning bland aktörerna i det företagsfrämjande systemet om att kvinnor är mer prestationstyngda, försiktiga och mer noggranna i sin riskanalys och inte lika riskbenägna som män är vid nyföretagande. En större försiktighet, kopplat till ett betydande ansvar för hem och hushåll tros bidra till att kvinnor i mindre utsträckning beslutar sig för att starta eget. En representant uttrycker det så här: Vi har väldigt många kvinnor som är intresserade av ledande positioner, men de vågar inte starta. Vi ser ju att inom akademin är det väldigt många kvinnor som läser företagsekonomi och entreprenörskap och är intresserade av det, men de vågar helt enkelt inte satsa på att starta eget, utan de tar hellre anställning Det finns även ett mått av självkritik i de företagsfrämjande aktörernas svar, då de tar upp faktorer i det egna systemet som kan ligga till grund för att få kvinnor startar eller driver företag i länet. Bland annat adresseras det faktum att kvinnors affärsidéer ofta uppstår inom nya branscher som i hög grad är kopplad till tjänstenäringar eller servicenäringar, där affärsutvecklarna i det företagsfrämjande systemet kanske saknar expertis eller erfarenhet för att kunna ge konstruktiv rådgivning och kan i vissa fall därför avfärda idéer som presenteras. Detta, menar aktörerna, förvärras ytterligare av det faktum att aktörerna har dålig kunskap om varandras kompetenser. Det finns både aktörer som är positiva till satsningen på främja kvinnors företagande och de som är mer skeptiska till satsningen. De som är skeptiska till satsningen har under intervjuerna pekat på de strukturella problemen, som nämnts ovan, med att kvinnor i högre utsträckning haft ansvar för hem och barn, vilket försvårat företagande, samt att kvinnor oftare arbetar inom 40 Vi Företagare i Tingsryd ( 14

18 offentlig sektor, där företagande varit ovanligt eller omöjligt. Dessa aktörer menar att satsningen på kvinnors företagande därför borde fokusera på att ändra dessa strukturer på politisk nivå, både genom att garantera ett socialt skyddsnät även för företagare, men också genom att öppna upp offentlig sektor för företagande. Det finns även aktörer som är skeptiska till att punktmarkera kvinnors företagande och framhåller istället vikten av att erbjuda företagare, både kvinnor och män, riskkapital i ett tidigt skede. De flesta som är skeptiska till satsningen på kvinnors företagande har ändå en strategi för att främja företagande generellt, under vilken de menar att kvinnors företagande också faller. I dessa fall handlar det ofta om opinionsbildning och att få upp frågan på den politiska agendan. En av representanterna för aktörerna uttrycker sig så här: Opinionsbildningsmässigt driver vi på just det här området runt kvinnor då, frågor som ska öppna upp marknaden där många kvinnor jobbar. Och då är det ju vård, skola, omsorg. I det här länet där vi har stor tillverkningsbransch ser vi ju att vi kommer långt ner på listan över kvinnliga företagare. Det blir kanske inte massa fler kvinnor som jobbar inom tillverkning, därför är det viktigt att öppna upp den offentliga marknaden Kommunernas näringslivskontor Kommunen är manlig, mekanisk och lågutbildad, något jag jobbar med är att få igång fler kvinnliga företagare och få dem vi har mer synliga, för att på så sätt inspirera andra som vill Citatet kommer från en representant för en liten kommun. Det är förhållandevis stor skillnad på hur kommunerna agerar i sin roll som näringslivsfrämjande aktörer och därmed på deras aktivitetsgrad inom näringslivsområdet. Ett fåtal ser sig uteslutande som möjliggörare och vill inte inkräkta på näringslivets eller det företagsfrämjande systemets område. Flerparten har dock intagit en relativt aktiv roll och genomför exempelvis inspirationskvällar, utbildningar, mässor, frukostmöten etc. i samarbete med andra aktörer, såsom ALMI, universitetet, näringsliv, etc. Flera av kommunerna har ett omfattande samarbete med näringslivet, företagsfrämjande aktörer och även med övriga kommuner inom regionen. Ett exempel på ett sådant samarbete är TvärdraG, ett samverkansprojekt med syfte att profilera regionen som en attraktiv plats för företag och boende och som initierades av näringslivet i Kronoberg, men och samordnas av Regionförbundet. I stort sett samtliga näringslivsansvariga betonar sin egen kommuns litenhet och att samverkan mellan regionens kommuner är ett måste för att kunna åstadkomma främjande insatser inom näringslivet generellt. En annan representant för kommunerna uttrycker sig så här: Interkommunala samarbeten är positivt i olika frågor. Nu har vi exempelvis ett gemensamt företagsregister, bra att ha länsöversikt. Turistfrågor är också gemensamma i hög grad. Industrietableringar kan röra fler kommuner. Kanske viktigaste bitarna med regionala samarbetet är att man lär känna varandra och man kan ta ett större grepp Intervjuade personer vid länets kommuner är generellt sett positiva till satsningen på kvinnors företagande. Nästan alla näringslivsansvariga betonar vikten av att utveckla nätverk för kvinnor som är företagare och lyfta fram förebilder som inspiration. Resonemanget runt den egna rollen i arbetet med att främja kvinnors företagande handlar i stor utsträckning om att säkerställa att kvinnor finns representerade i de företagsnätverk som näringslivsutvecklarna arbetar med. De som är tveksamma till satsningen framhåller att kvinnor och män som driver företag upplever ofta samma typ av hinder, men inom olika branscher och att kommunen behöver fler företag, generellt, oavsett om det startas av en kvinna eller en man. Regionförbundet Inom Regionförbundet Södra Småland beskrivs möjligheter i att satsningen på Främja kvinnors företagande nu kommer präglas av större långsiktighet, vilket borgar för att enskilda satsningar kommer kunna ha högre kvalité än tidigare. Regionala företrädare lyfter även behovet av att se 15

19 det som en satsning på tillväxt och företagande och inte på jämställdhet och kvinnor. OECDrapporten nämns som en stor del av förankringsprocessen med satsningen. Jag tycker att det är viktigt att kvinnors företagande inte ses som ett sidospår, att det ses som en del av tillväxten. Kvinnor är potentiella företagare, viktigt att vi pratar om det i olika sammanhang, det ska heta företagande inte kvinnors företagande 41 Kvinnors förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet De flesta av de aktörer Ramböll intervjuat anser att det finns strukturella problem som ligger till grund för det faktum att kvinnor och män inte har samma förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet. Kvinnors typ av företagande nämns också som ett skäl till att de i lägre utsträckning än män tar del av det företagsstödjande systemet, då företag som kvinnor driver är främst levebrödsföretag, utan särskilt många anställda eller tillväxtambitioner. En representant för en företagsstödjande aktör uttrycker det så här: Det är klart, när vi ska jobba med företag som har hög tillväxt är det bara att konstatera att företag som drivs av kvinnor inte har hög tillväxt. Om vi bara jobbar med kvinnors företagande skulle vi jobba i branscher där de inte växer så starkt, sen kanske man kan hoppas att detta ändrar sig, att vi kan förändra detta. Enmansföretag och levebrödföretag kan vara framgångsrika, men de har ingen stor tillväxtpotential De flesta aktörer instämmer i bilden som presenterats ovan av regionens könssegregerade näringslivsstruktur. Av aktörernas och näringslivsansvarigas svar framträder en bild av att kvinnor behöver stöd och uppmuntran i idé- och uppstartsfas och att detta kan åstadkommas genom rådgivning, utbildning och framförallt nätverk. En representant för en aktör framhåller att kvinnor generellt är bättre förberedda och metodiska i sina tillvägagångssätt: Genomgående hos de företag som kontaktar oss är att kvinnorna har kommit väldigt mycket längre. Männen kan ha fått en idé helt nyligen och är redo att ta över världen utan att ens ha affärsplan, medan kvinnor har finansiering, styrelse, ett team och de undrar om vi kan tänka oss att titta på idén Som nämnts ovan lyfter flera av respondenterna fram att kvinnors låga representation inom företagande beror på strukturella hinder, som att kvinnor i högre utsträckning haft ansvar för hem och barn och att kvinnor oftare arbetar inom offentlig sektor eller sektorer där företagande är ovanligt. Flera av dessa är tveksamma till nyttan med riktade insatser då de anser att dessa strukturella problem inte kan lösas genom kompetenshöjande insatser. En skeptisk representant för aktörerna uttrycker sig så här: Sådana här satsningar är säkert bra, men det är kanske inte där skon klämmer. Jag menar att vi har en kultur kring det här att starta eget. Det är ett brett strukturellt problem att män tillåts vara mer våghalsiga, för det är oftast inte de som är ansvariga för barnen hemma. Vi måste skapa bättre förutsättningar för företagare generellt att ta del av det sociala skyddsnätet och då kommer det automatiskt gynna företagarklimatet för både kvinnor och män, men det kommer göra en större skillnad för kvinnor En annan av aktörerna utvecklar resonemanget om riskkapital som ett sätt att få kvinnor att ta steget att starta företag: Något som jag också tror är bra är att det finns pengar i tidiga skeden för företag att söka direkt. Jag menar, framförallt kvinnor är väldigt noggranna med att det finns nog med finansiering och man tänker på familjen på ett annat sätt. Så de pengarna är viktiga, men man måste ta bort mycket av byråkratin. Man kan som aktör inte behöva lägga kr på att redovisa till Regionförbundet var kr har gått. Man måste lita mer på företagen, det kallas riskkapital 41 Intervju Kristina Alsér. Landshövding. 16

20 Flertalet av aktörerna inom det företagsfrämjande systemet är positiva till satsningen Främja kvinnors företagande. De flesta av dessa aktörer har idéer om hur kvinnors företagande kan främjas, men saknar uttalade strategier och metoder. Oftast handlar det om att lyfta fram goda förebilder samt att utveckla nätverk för kvinnliga företagare. Vissa aktörer fokuserar på utbildning och rådgivning i sin strategi, medan ett par aktörer betonar vikten av bemötande av kvinnor och män och vilken bild av företagare man kommunicerar som en del i strategin för att främja kvinnors företagande. Samma representant för en av aktörerna fortsätter sitt resonemang: Jag tror det är väldigt viktigt med goda exempel. Jag gillar egentligen inte att pinpointa olika grupper, men vi ser ju att det är mest män som kommer hit. Det tror jag dels beror på att kvinnor skräms bort av de höga krav som vi ställer. De tror att deras affärsidéer inte håller för våra krav på tillväxtpotential etc. trots att de oftast gör det. Så kvinnor måste tro på sig själv mer tycker jag En annan av aktörerna betonar att själva bilden av hur det är att vara företagare måste kommuniceras annorlunda: Det är väl också så att ambassadörer och förebilder, framförallt för unga tjejer, betyder mycket. Att se andra som gjort det. Men man måste tänka på hur man kommunicerar vad det faktiskt är att vara företagare och tänka mer retoriskt. Klassikern att det går jättebra idag, men jag tog inte ut en enda semesterdag på 15 år och träffade aldrig mina barn, låter inte så roligt. Istället lyfta det positiva, vad de har gett en personligen De företagsstödjande aktörernas roll i regionen och synen på regionförbundet De flesta företagsstödjande aktörer har en tydlig bild av sin egen roll i det företagsfrämjande systemet, men poängterar att systemet kan verka komplicerat utifrån, för företagare. Det råder en samstämmighet om att det behövs kunskap och kännedom om varandras kompetenser och verksamheter för att kunna slussa folk vidare till rätt aktör med rätt kompetens. Det finns en samstämmighet om regionens styrkor och svagheter som i hög grad är desamma som de som presenteras i OECD-rapporten, med betoning även på det generationsskifte som regionens näringsliv står inför. Övergripande framträder en positiv bild av Regionförbundets roll vad gäller näringslivsutveckling och företagsfrågor i intervjuerna. Aktörerna i det företagsfrämjande systemet framhåller Regionförbundets roll som samordnande och synliggörande. Regionförbundet ska bidra till att samla aktörer, och mer specifikt bidra till att skapa närhet mellan regionala stödfunktioner och kommun. De kommunala näringslivsutvecklarna lyfter i synnerhet Regionförbundets roll att tillhandahålla ett forum för möten. Regionförbundet kan axla ett regionalt ledarskap genom att prioritera, synliggöra och konkretisera frågor. En person som arbetar som rådgivare på en av aktörerna uttrycker sig så här: Regionförbundet har en jättechans nu att klargöra vad de olika aktörerna gör och vad det är för målsättning som finns så att man vet vem som gör vad, samt att anlägga ett kundperspektiv hos rådgivarna. Kan vara tufft, men det finns ingen samlad bild, man känner inte till vem man ska vända sig till. Kanske är det en generationsfråga, ensamma cowboys gjorde ingen omvärldsanalys, man är nöjd med det man har och har inga högre ambitioner Utifrån resonemanget hos de företagsfrämjande aktörerna är det få som känner till resurscentrats uppdrag och flera av dem upplever en risk med att det blir ännu en aktör. Det framstår alltså som en utmaning för Regionförbundet att kommunicera nyttigheten med Resurscentra till länets företagsfrämjande aktörer. Både kommunala representanter och representanter för regionförbundet framhåller dock Resurscentra som en viktig arena för att kunna påverka på olika nivåer, framförallt mot stödsystemen. 17