SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET SYNTES AV ERFARENHETER FRÅN FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE
|
|
- Jan Forsberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET SYNTES AV ERFARENHETER FRÅN FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE
2 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET Juni, 2012 Beställare: Ramböll Management Consulting Konsult: Ramböll Management Consulting Kontakt: Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)
3 FÖRORD Våren 2011 genomförde Ramböll Management Consulting utvärderingen av det nationella programmet Främja kvinnors företagande. En huvudsaklig rekommendation var att satsningen kommit att implementeras i regionerna på ett sätt som inte bidrog till satsningens övergripande mål om att skapa tillväxt utan snarare hade blivit ett medel för att bedriva jämställdhetspolitiska insatser. Hösten 2011 förlängde regeringen satsningen Främja kvinnors företagande till att ytterligare löpa mellan åren Denna programperiod beslutades att samtliga regionala aktörer som via Tillväxtverket fördelats medel skulle genomföra en förstudie med fokus på kvinnor och mäns förutsättningar att ta del av det företagsfrämjande systemet samt med syfte att arbeta fram strategier för att långsiktigt integrera kvinnors företagande i ordinarie stödsystem. Ramböll Management fick förtroendet att genomföra sex av dessa förstudier. Sammantaget har Ramböll genomfört 191 intervjuer i sex regioner med såväl regionala aktörer, företagsfrämjande aktörer och företag. Vi har dessutom analyserat dokument, statistik och branschspecifik data. Med avstamp i erfarenheterna från dessa uppdrag har Ramböll på eget initiativ sammanställt denna syntes som innehåller sju konkreta råd till regionala aktörer i arbetet med att integrera kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. Rambölls ambition är att bidra med erfarenheter och lärdomar kring integreringen av kvinnors företagande i ett ordinarie system som idag stöttar män i större utsträckning än kvinnor.
4 INNEHÅLL 1. Målsättning: Regional Attraktivitet Företagande i Sverige en generell överblick Tre kategorier med utmaningar 8 2. Sju konkreta råd Den regionala aktörens unika position Sju konkreta råd till den regionala aktören För Regional Attraktivitet 12
5 1. MÅLSÄTTNING: REGIONAL ATTRAKTIVITET Hållbar regional tillväxt handlar om att skapa möjlighet att attrahera människor som vill bo, arbeta eller spendera sin fritid i regionen. Länge har forskningen fokuserat på kopplingen mellan attraktivitet och arbetsmöjligheter, något som idag ifrågasätts med hänvisning till framväxten av den kreativa klassen. Det handlar om yrkeskategorier inom framförallt tjänstesektorn som inte är beroende av platsbundna arbetsplatser och som snarare väljer boende utifrån parametrar som exempelvis mångfald, närmiljö och kommunikationsmöjligheter än utifrån tillgång till arbete. Förespråkare för denna tes driver även idén att högproduktiva företag följer den kreativa klassen och inte, som tidigare, tvärtom. 1 Oavsett hur långt denna tes drivs kvarstår det faktum att områden där jämställdheten och toleransen för att bryta mot traditionella normer är låg tenderar att driva bort människor med talang och att företag lockas till platser där talangfulla och välutbildade människor vill bo. 2 Regional tillväxt och jämställdhet uppfattas ofta som två skilda områden med skilda målbilder och som därmed är svåra att kombinera och integrera i varandra, men en hållbar tillväxt skapas genom hänsyn till ekonomi, miljö och sociala dimensioner såsom integration, mångfald och jämställdhet. Det finns stöd i såväl teori som praktik att en integration av jämställdhet i det regionala tillväxtarbetet främjar tillväxt. De två politiska områdena förmerar varandra och främjar tillväxt av följande skäl: Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare. Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet. Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten. 1 s.27f Från rapporten Att välja jämställdhet. Tillväxtverket, Ibid s. 51 Jämställdhet ökar den regionala innovationsförmågan. 3 Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet i respektive län ansvarar för att jämställdhet mellan kvinnor och män främjas vid utarbetande och genomförande av strategier, program och insatser både i fråga om representation och genom att detta perspektiv genomsyrar arbetet. Endast sju län har idag en strategi för hur jämställdhet ska integreras i det ordinarie tillväxtarbetet. Aktörer med ansvar för det regionala tillväxtarbetet ska enligt regleringsbrev och villkorsbeslut för 2012 ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i det regionala tillväxtarbetet under Med utgångspunkt i resonemanget ovan bidrar Främja kvinnors företagande till regional tillväxt både genom att bidra till jämställdhet och genom att bidra till näringslivsutvecklingen givet att satsningen implementeras på ett ändamålsenligt sätt. Denna syntes ger råd till regionala aktörer i arbetet med att integrera Främja kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet. 1.1 FÖRETAGANDE I SVERIGE EN GENERELL ÖVERBLICK Idag driver 5 procent av alla kvinnor i Sverige företag. 5 Beroende på vilken källa som används drivs procent av svenska företag av kvinnor och procent av män. Bland nystartade företag startas 32 procent av kvinnor och 7 procent drivs av kvinnor och män gemensamt. 6 I Sverige speglar företagande sysselsättningen på arbetsmarknaden. Mer precist är 3 s. 11. Från rapporten Att välja jämställdhet. Tillväxtverket, Från Handlingsplan för en jämställd regional tillväxt , c6/18/86/57/50761de1.pdf 5 Ibid, sid 22 6 s.9 ff. Kvinnors och mäns företagande Från undersökningen Företagens villkor och verklighet. Tillväxtverket, 2011
6 6 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET det vanligt att människor startar företag i branscher som de känner till, givet att den branschen präglas av ett gott företagsklimat. I dagsläget präglas den svenska arbetsmarknaden av en könssegregation vilket får som effekt att kvinnor och män i viss utsträckning tenderar att starta företag i olika branscher. 7 Detta medför också att kvinnor och män kan ge uttryck för olika typer av behov i sitt företagande, vilket då kan härledas till den bransch inom vilken de verkar. Vid jämförelser mellan företag i samma bransch, av samma storlek och i samma fas, framgår emellertid en mer samstämmig bild av mäns och kvinnors företagande. 8 Samtidigt finns en skillnad mellan kvinnor och män som handlar om att kvinnor, i större utsträckning än män, byter bransch då de startar företag och därför riskerar att sakna nödvändig infrastruktur i form av exempelvis nätverk och kundkrets 9. I diagrammen nedan illustreras kvinnor och mäns företagande fördelat på bransch. Diagram 1 visar hur kvinnor och män som driver företag fördelar sig på 16 branscher och där summan av samtliga staplar för kvinnor summerar till 100 procent och detsamma gäller för män. Diagrammet visar att de största branscherna för kvinnor respektive män till viss del är de samma. Gruppen kvinnor driver framförallt företag inom personliga och kulturella tjänster, företagstjänster, handel och okänt och män driver företag framförallt inom byggindustrin, företagstjänster, handel och jordbruk, skogsbruk och fiske. Diagrammet synliggör således skillnader mellan kvinnor och män avseende bransch, men synliggör också utmaningen i att det saknas information om alla de företag som kategoriseras som okänt. Bristande statistik avseende kvinnors företagande utgör en stor utmaning i arbetet med kvinnors företagande SOU 2005:66 8 Holmquist mfl 2011:31 9 s.14. Starta eget-bidragets effekter- utvärdering av företag tre år efter start. Arbetsmarknadsstyrelsen 1999:12 10 Klassificering och perception en studie av genusaspekter på SNI-koden som klassificeringsverktyg av näringsgrenar, Nutek 2006 Diagram 1. Fördelning bland kvinnor resp. Bland män i branscher i riket* (Företagare äldre än 20 år, år Bransch SNI 2007, Grov nivå) 120% 100% Andel, % 80% 60% 40% 20% 0% Andel kvinnor Andel män * Summan av stapeln för kvinnor + stapeln för män i varje bransch = 100%
7 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 7 Nästa diagram visar fördelningen av kvinnor och män inom branscherna. Sett till detta utgör kvinnor som driver företag en större grupp än män inom branscherna personliga och kulturella tjänster, enheter för vård och omsorg samt okänt. Män dominerar däremot i övriga tretton branscher. Vilka branscher som dominerar bland kvinnor och män varierar beroende på vilken region statistik tas fram. Den här typen av sammanställningar är emellertid av stort värde i att få en första förståelse för hur företagandet ser ut bland kvinnor och män. Diagram 2. Fördelning av kvinnor resp. män inom branscherna i RIKET* (Företagare äldre än 20 år, år Bransch sni 2007, grov nivå) 25% 20% Andel, % 15% 10% 5% 0% Kvinnor Män * Summan av samtliga staplar för kvinnor = 100% * Summan av samtliga staplar för män = 100%
8 8 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 1.2 TRE KATEGORIER MED UTMANINGAR Att integrera kvinnors företagande i ordinarie stödsystem är omgärdat av en mängd utmaningar. Inte minst har detta blivit tydligt i de förstudier som Ramböll genomfört under vinter och vår 2011/2012. De främsta utmaningarna som rör integreringen har vi valt att kategorisera i tre grupper som presenteras nedan. Attityder, normer och värderingar som begränsar Oavsett i vilken region Ramböll har genomfört intervjuer med aktörer i företagsfrämjande system framträder en mängd uppfattningar om kvinnor som beskrivs som allmängiltiga. Kvinnor tillskrivs egenskaper såsom försiktiga och osäkra och pekas ut som en homogen grupp som driver företag som saknar tillväxtpotential i branscher som inte är prioriterade. Detta är åsikter som lyfts fram som sanningar och som används mer ofta än sällan som förklaringar till varför inte kvinnor startar eller driver företag i samma utsträckning som män. Ramböll ser stora risker i att denna alltför cementerade bild av vem det är som är företagare och hur ett företag ser ut kan reproducera sig själv om inte bilden ifrågasätts och utmanas av aktörerna i det företagsfrämjande systemet Kompetens och funktion För att kunna genomföra strategiska och långsiktiga insatser mot företag krävs kunskap om företagen (målgruppen) samt branschkunskap och förståelse för olika specifika förutsättningar som präglar olika utvecklingsskeden företag kan befinna sig i. Det är tydligt i de uppdrag Ramböll genomfört att relevant branschkunskap inte alltid finns bland de aktörer som ska främja företagandet. Det är vanligt att aktörer i företagsfrämjande system framhäver att de riktar sin verksamhet till alla företagare, vilket ställer enormt höga krav på exempelvis specifik branschkompetens inom en mängd branscher. Dessutom saknar aktörer i företagsfrämjande system ofta kunskap om varandras funktioner och kan därför inte lotsa företag vidare till andra funktioner om de själva inte kan ge ett kvalificerat stöd. Design och struktur Det är tydligt att få insatser genomförs med utgångspunkt i tydliga behovsanalyser som synliggör vilka behov som finns hos företagen inom exempelvis en specifik bransch. Dessutom råder det stor brist på uppföljning av de insatser som genomförs, vilket försvårar bedömningen av vilka insatser som har fungerat och hur de bör modifieras. Detta gäller näringslivsinsatser i stort, men sett till insatser specifikt riktade till kvinnor kan Ramböll dessutom konstatera att dessa i hög grad präglas av projektifiering, vilket medför risk för kortsiktighet och dubbelarbete i brist på samordning och långsiktiga strategier. Med projektifiering följer även risken att det ordinära jämställdhetsarbetet konkurreras ut av insatser som vid nästa budgetperiod väljs bort i brist på finansiering. Det är med utgångspunkt i dessa utmaningar som vi samlat våra erfarenheter för att bidra med inspiration och idéer till regionala aktörer med ambition att integrera kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system.
9 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 9 2. SJU KONKRETA RÅD Utifrån de samlade erfarenheterna från genomförda förstudier inom satsningen Främja kvinnors företagande kan Ramböll konstatera att det finns både likheter och skillnader mellan regioners förutsättningar och utmaningar med att integrera satsningen i det ordinarie stödsystemet. Gemensamt för samtliga är emellertid den unika position som den regionala aktören utgör i att integrera nya perspektiv i ordinarie stödsystem. 2.1 DEN REGIONALA AKTÖRENS UNIKA POSITION Idén bakom satsningen Främja kvinnors företagande är i grunden att stimulera till hållbar tillväxt genom att fler kvinnor startar och driver framgångsrika företag. I satsningen Främja kvinnors företagande har regionala aktörer (länsstyrelser, regionförbund och regioner) fått stort utrymme att själva identifiera hur satsningen ska implementeras och integreras i den egna regionala kontexten. Medel har med hjälp av en fördelningsnyckel fördelats ut av Tillväxtverket tillsammans med instruktioner om vilken målgrupp som ska nås av satsningen. Nedan presenteras en figur som visar på den tänkta implementeringen av satsningen. I illustrationen separeras den regionala aktören från aktörer i det företagsfrämjande systemet. Vidare synliggörs aktiviteter som ska genomföras, vilken målgrupp som berörs samt vilka resultat och effekter som satsningen Främja kvinnors företagande har ambitionen att bidra till. Den logik som illustreras i figuren ovan bygger på att det finns ett samspel mellan den regionala aktören (region, regionförbund, länsstyrelse) och aktörerna i det företagsfrämjande systemet. Mer precist förutsätter det att: Den regionala aktören är en aktiv aktör som har möjlighet att påverka det företagsfrämjande systemet De företagsfrämjande aktörerna anpassar sin verksamhet till den regionala kontexten och de regionala målsättningar som pekats ut av den regionala aktören Denna typ av samspel präglas framförallt av den regionala aktörens möjlighet att finansiera och initiera insatser och projekt som de företagsfrämjande aktörerna utför. Kring denna typ av finansiering skapas forum och mötesplatser där den regionala aktören och de företagsfrämjande aktörerna möts och samverkar i syfte att bidra till långsiktiga målsättningar som rör den egna regionens utveckling. Integrering av kvinnors företagande handlar således om att få kvinnors företagande att bli en naturlig del av den regionala agendan, i långsiktiga målsättningar, vid mötesplatser och forum samt i de samverkan som sker kring näringslivsutveckling. Såväl forskning som studier och utvärderingar pekar tydligt ut normer och attityder gentemot kvinnor som företagare som en försvårande omständighet som påverkar Figur 1. Integrering av kvinnors företagande i en regional kontext Regional aktör Företagsfrämjande aktörer Målgrupp Resultat på kort sikt Resultat på lång sikt Prioriterar och beslutar om inriktning Fördelar medel Följer upp och utvärderar Genomför aktiviteter såsom rådgivning, coachning, mentorskap etc. Kvinnor som vill utveckla det företag de redan driver Kvinnor som vill starta företag Fler kvinnor startar, driver, köper och utvecklar företag Hållbar tillväxt
10 10 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET såväl enskilda insatser för att ökat företagande som ambitioner att integrera kvinnors företagande i ordinarie företagsfrämjande system. Det är i slutändan attityder och föreställningar om företagare, kvinnor och män som ska synliggöras, konfronteras och påverkas för att en integrering ska vara ett faktum. Detta kräver insatser på såväl regional nivå som bland aktörer i det företagsfrämjande systemet och målgruppen. Det är tydligt att den regionala aktören har en unik position att påverka och styra det företagsfrämjande systemet i en riktning som främjar företagande bland både kvinnor och män, men det kräver ett strategiskt arbete. Nedan presenteras sju konkreta råd som kan bidra till att förstärka det strategiska arbetet. 2.2 SJU KONKRETA RÅD TILL DEN REGIONALA AKTÖREN 1. Säkerställ bilden av nuläget genom underlag och behovsanalys En grundläggande förutsättning för att lyckas integrera satsningen i ordinarie stödsystem är en tydlig och övergripande bild av nuläget i det regionala näringslivet avseende de företag som finns och de som ska främjas. Mer precist är det av största vikt att regionala aktörer har kunskap både om företag och om företagare. Genom att ta fram underlag som visar på branschstrukturen i det egna länet uppdelat på kön synliggörs i vilka branscher som kvinnor och män driver företag vilket möjliggör strategiska insatser för att stärka företagande bland både kvinnor och män. I den mån det är möjligt rekommenderar Ramböll även att ordentliga behovsanalyser genomförs bland företagare. Dessa behovsanalyser bör kunna analyseras utifrån såväl företagens branschtillhörighet, företagstyp och utvecklingsskede samt utifrån företagarens kön, ursprung och ålder. Med en gedigen bild av behovet kan insatser och mål utformas och följas upp på ett effektivt sätt, något som i längden sparar både tid och pengar. 2. Säkerställ en strategisk inriktning i styrande dokument och dagordningar samt mötesplatser För att kvinnors företagande inte ska utgöra ett jämställdhetspolitiskt sidospår till det ordinarie näringslivsarbetet är det viktigt att samtliga dagordningar vid möten som fokuserar på näringslivsutveckling bör innehålla punkter som berör såväl kvinnors som mäns företagande. Dessutom bör samtliga arrangemang och mötesplatser som berör näringslivsutveckling och som arrangeras av, eller där den regionala aktören medverkar, belysa företagande och näringslivsutveckling utifrån bransch, företagstyp, utvecklingsskede, kön, ursprung och ålder. Med utgångspunkt i underlag och behovsanalyser bör samtliga strategiska dokument och planer som den regionala aktören arbetar utifrån i näringslivsarbetet innehålla både en problematisering av rådande näringslivsstruktur samt tydliga målsättningar för företagande som avser branscher, utvecklingsskeden, kön, ursprung och ålder. 3. Kommunicera i enlighet med den strategiska inriktningen och undvik att förstärka stereotypa könsföreställningar Företagande kvinnor är inte en homogen grupp och det är viktigt att den regionala aktören vinnlägger sig om att kommunicera detta faktum både internt och externt och inte förstärka stereotypa könsföreställningar. Kommunikationen på samtliga nivåer i det företagsfrämjande systemet bör utgå från olika typer av kompetens och stödformer som kan erbjudas målgrupper inom olika branscher eller utvecklingsskeden istället för att tala om insatser riktade mot ett visst kön. Flera av de aktörer och företagare som Ramböll har talat med under förstudierna, pekar på att företagande kvinnor ofta är skeptiska till att förknippas med olika stödformer specifikt riktade till kvinnor vilket kan påverka i vilken utsträckning företag som drivs av kvinnor nås av stödet.
11 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET Fördela medel och initiera insatser som ligger i linje med den strategiska inriktningen Insatser och projekt som ligger i linje med en strategisk och långsiktig inriktning har större chans att bli till hållbara och effektiva arbetsmetoder. Med utgångspunkt i den strategiska inriktningen bör den regionala aktören se över den befintliga projektportföljen samt kriterierna för projekt- och företagsstöd. Genom att styra inriktningen på hur det företagsfrämjande systemet arbetar samt hur fördelningen av företagsmedel ser ut, kan den regionala aktören säkerställa såväl kvinnors som mäns förutsättningar att ta del av företagsfrämjande insatser och inte bara inom satsningen Främja kvinnors företagande. Som nämnts ovan är det av största vikt att följa upp samtliga insatser och projekt som genomförs inom ramen för näringslivsutveckling med fokus på företagens branscher, utvecklingskeden, samt företagarnas kön, ursprung och ålder. 5. Betrakta det företagsfrämjande systemet utifrån ett funktionsperspektiv I företagarnas möte med det företagsfrämjande systemet är det inte bara normer och attityder som påverkar utfallet, utan även aktörernas förmåga att se sig själva och andra ur ett funktionsperspektiv. Att veta vem som gör vad bland aktörerna och kunna lotsa kunder/företagare vidare påverkar möjligheten att långsiktigt integrera kvinnors företagande i systemet. Genom att synliggöra funktioner och aktiviteter i systemet säkerställs ökad kunskap och kännedom om varandra vilket gör systemet mer effektivt och överskådligt, både för företagare och för aktörer. Ramböll vill särskilt framhålla näringslivskontorens roll i detta, då de ofta agerar lotsande gentemot både företagare och aktörer. 6. Synliggör, använd och förstärk (bransch)specifik kompetens i systemet Genus- och branschkompetens hos företagsfrämjande aktörer påverkar deras förmåga att erbjuda insatser som når både kvinnor och män och därmed satsningens resultat. Samtliga aktörer inom det företagsfrämjande systemet bör vara medvetna om hur normer och attityder påverkar bilden av vem som driver företag och hur ett företag ser ut. Både utifrån sin roll som rådgivare i mötet med kunden, men även i det utåtriktade arbetet med attitydförändring. Branschkompetensen bör framförallt höjas avseende den växande tjänstesektorn. Insatser som är baserade på behovsanalyser och som präglas av hög kännedom/specialisering (ex. specifikt branschfokus) både attraherar och stärker målgruppen och bidrar dessutom till att fokusera arbetet med att integrera kvinnors företagande i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsens och Resurscentras sakkunniga inom jämställdhet kan ofta bidra med kompetenshöjande insatser inom genus. Satsningen rymmer dock inte medel för ökad branschkompetens hos aktörerna. 7. Följ upp, följ upp, följ upp och skapa ett lärande Det strategiska arbetet med att undersöka, följa upp och lära kring mäns och kvinnors företagande är avgörande för att satsningen på kvinnors företagande ska integreras i det regionala tillväxtarbetet. Exempel på faktorer att följa upp kan vara antalet företagare som slussas vidare, antalet företagsstarter, antalet konkurser efter x år, etc, återigen fördelat på bransch, utvecklingsskede samt företagarnas kön, ursprung och ålder. Samtidigt som det är viktigt att den regionala aktören/finansiären ställer krav på uppföljning, är det också viktigt att betona den centrala aspekten som är lärande. Att följa upp insatser gör att det går att skala upp lyckade satsningar och modifiera mindre lyckade. Varje dialog med aktören utgör också en kontaktyta för samverkan och informationsspridning och innebär ett mer effektivt företagsstödjande system med mindre risk för överlappningar.
12 12 SJU KONKRETA RÅD FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET 2.3 FÖR REGIONAL ATTRAKTIVITET För att regioner ska betraktas som attraktiva krävs att det finns möjligheter för människor av olika ålder, kön och bakgrund att leva, arbeta och utveckla sig själva i den regionala miljön, utan att begränsas av stereotypa könsroller och regionala genuskontrakt. En del av detta handlar om kvinnors och mäns lika förutsättningar att ta del av det företagsstödjande systemet, vilket är den bärande idén bakom satsningen Främja kvinnors företagande. Den grannlaga uppgiften att integrera jämställdhetsarbetet i det regionala tillväxtarbetet präglas av i hög grad outnyttjad potential. Det är Rambölls förhoppning att med denna text bidra med ytterligare fokus på frågan samt med konkreta råd inför det fortsatta arbetet. Figur 2. Sju konkreta råd för regional attraktivitet Följ upp och bidra till ett lärande Förstå nuläget Synliggör, använd och förstärk branchspecifik kompetens Säkerställ en strategisk inriktning Se funktion i det företagsfrämjande systemet Kommunicera strategin Fördela medel enligt strategisk inriktning
13
14 Ramböll Management Consulting har 450 medarbetare som arbetar med välfärds-, näringslivs- och organisationsutveckling inom offentlig sektor. Varje år genomför Ramböll ett stort antal utredningar och utvärderingar samt agerar processtöd i offentliga organisationer. Bland kunderna finns kommuner och regionförbund, myndigheter, departement samt fackliga och ideella organisationer.
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merKVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE
Avsedd för Region Gävleborg Dokumenttyp PM Datum Januari, 2012 KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE KVINNORS FÖRETAGANDE FÖRSTUDIE Ramböll Krukmakargatan 21 Box 17009 SE-104 62 Stockholm T +46 (0) 8 568 494
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merregiongavleborg.se Jämställd regional tillväxt
regiongavleborg.se Jämställd regional tillväxt Jämställdhet som mål Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag beviljades 116 miljoner kronor under samma period. Källa: Tillväxtverket, Hur kan företagsstöden
Läs merEkonomiska stöd till företag 2013
Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.
Läs merHandlingsplan. Jämställd regional tillväxt i Västerbotten
Handlingsplan Jämställd regional tillväxt i Västerbotten Inledning Regeringen har gett Tillväxtverket i uppdrag att utveckla arbetet för jämställd regional tillväxt. Målet med uppdraget är att kvinnor
Läs merFöretagsfrämjande på lika villkor
Företagsfrämjande på lika villkor Jenny Idebro 30 september 2014, Stockholm Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag 1.431 miljarder kronor i företagsstöd under 2009 2011. Kvinnors företag
Läs merSTRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK
STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala
Läs merKvinnors företagande - problem eller möjlighet
Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni
Läs merResurscentra för kvinnor - Workshop
Resurscentra för kvinnor - Workshop 22 november 2013 Quality Airport Hotell, Arlanda Lena Rooth Avdelningschef Företagsinsatser, Tillväxtverket 1 Tillväxtverkets uppdrag och program Part i regeringens
Läs merAktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet
Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet Aktivitetslista Under våren 2017 har Gislaveds kommun genom intervjuer och en workshop genomfört en dialog med näringslivet. Syftet har varit att hitta
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs merKARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM
KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi
Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merVilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?
Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling
Läs merKommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.
Bakgrund och syfte Näringslivsstrategin avser perioden 2019-2022 men tar sikte på de långsiktiga målen för Täby. Aktiviteter som ansluter till strategin sammanställs i handlingsplan för näringslivsutveckling.
Läs merPOPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014
POPULÄRVERSION AV SLUTRAPPORT Främja kvinnors företagande 2011-2014 Målet för Region Gävleborgs näringslivsutveckling är att fler företag startas, överlever och växer. Tillväxtverket fick, på uppdrag
Läs merstärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet
1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 2007-09-04 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv i Sve de stärk Kvinnors
Läs merstärker näringsliv vinnors företaga i Sverige Främja kvinnors företagande Programmet i korthet
1. 3.. 1. 3. Främja kvinnors 2. företagande 2007 2009 Programmet i korthet 4. 4 Delprogram 1. Delprogram 2. Delprogram 3. Delprogram 4. vinnors företaga stärkäringsliv 2008-03-28 i Sve Kvinnors företagande
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs merÅtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi?
Åtta års arbete med att främja kvinnors företagande var är vi och vart vill vi? Gunilla Thorstensson, programansvarig Lyft näringslivet, 2014-11-05 Twitter: #kvinnftg 1 I absoluta tal beviljades mäns företag
Läs merNäringslivsplan
1/6 DIARIENUMMER KS/2016:216-140 Näringslivsplan 2017 2020 Antagen av kommunfullmäktige 2017-05-22, 52 Vision och mål Visionen för Burlövs kommun är att vara Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv,
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merVad är Entrepreneur Sthlm? Varför?
Vad är Entrepreneur Sthlm? Entrepreneur Sthlm är ett gemensamt initiativ av Länsstyrelsen i Stockholms län, ALMI Företagspartner Stockholm, Innovationsbron och Stockholm Business Region Development. Satsningen
Läs merNäringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunens ledningsgrupp 2017-10-17 Godkänd av kommunstyrelsen 2018-03-07 65 Dnr: KS 2014/170 Revideras senast okt 2019 Kommunledningskontoret
Läs merKluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna
Kluster nytta för regionen? Innovations- och förändringsarbete i Dalarna Förr startade man företag där det fanns en fors. Idag där det finns kunskapskällor Kort tillbakablick Klusterutveckling i ett regionalt
Läs merPolitisk inriktning för Region Gävleborg
Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019
Läs merHandlingsplan för ett integrerat samhälle
25 maj 2016 Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Mål och syfte med handlingsplanen... 5 1.2 Avgränsning... 5 2 För ett integrerat samhälle Centrala områden 6 2.1 Värderingar och attityder... 6 2.2 Utbildning, språk
Läs merMini-seminarium 8 mars 2018
Mini-seminarium 8 mars 2018 1978 blev 8 mars den Internationella kvinnodagen på FNs lista över högtidsdagar. Syftet är att uppmärksamma ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen och visa på
Läs merMål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86)
2016-02-02 Rnr 99.15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Mål och myndighet En effektiv styrning av jämställdhetspolitiken (SOU 2015:86) Utredningens uppdrag Utredningens uppdrag har bestått av fyra delar.
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merOFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING. Följeutvärdering av Mentorskapsprogram. Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö)
OFFERTFÖRFRÅGAN - DIREKTUPPHANDLING Följeutvärdering av Mentorskapsprogram Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF Malmö) 1 ALLMÄN ORIENTERING Internationella Kvinnoföreningen i Malmö (IKF i Malmö)
Läs merKalmarÖland En smartare landsbygd!
KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merForum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet
VERSION 2015-05-05 Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet Inledning I Strategin En Nationell strategi för hållbar regional
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merTOMELILLA KOMMUN NÄRINGSLIVSPLAN
TOMELILLA KOMMUN NÄRINGSLIVSPLAN NÄRINGSLIVSPLAN Syfte Planen syftar till att förbättra och utveckla samarbetet mellan näringslivet och kommunförvaltningen. Ett bra samarbete mellan förvaltning och näringsliv
Läs merTilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé
Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se
Läs merEN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET
Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT
Läs merÅtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv. Madeleine Sparre, Oxford Research AB
Åtgärdsdokumenten för de Regionala Strukturfondsprogrammen ur ett genusperspektiv Madeleine Sparre, Oxford Research AB 1 De regionala strukturfondsprogrammen EU:s sammanhållningspolitik ska bidra till
Läs merNya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt
Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merÖppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015 2020
Öppna upp! Nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor 2015 2020 INNEHÅLL En strategi för lika villkor.... 5 Vem är strategin till för?... 7 Lika villkor grundläggande för hållbar tillväxt...
Läs merFör ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring
r e t e h g i l j ö M Makt & För ett jämställt Dalarna Avsiktsförklaring 2018 2020 1 2 Bakgrund Vågor av jämställdhet sköljer över oss. Det ger oss goda möjligheter att bana nya vägar i arbetet med att
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merNationell uppföljning i Nyps
Nationell uppföljning i Nyps2020 2018-05-24 1 Ett nytt uppföljningssystem Ett regeringsuppdrag System för uppföljning av projektverksamhet med finansiering från anslag 1:1 Ambition och vilja från politiken
Läs merJämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28
Jämställdhetsintegrering i myndigheter, JiM Referensgruppsträff 2013-02-28 Närvarande: Lillemor Dahlgren, Gunilla Sterner, Elin Turesson, Laila Berglund, Maritha Johansson, Monica Forsman, Lillemor Landsten,
Läs merLokal näringslivsutveckling
Lokal näringslivsutveckling Insatser för lokalt utvecklingsarbete Åsa Bjelkeby Enhetschef Regionala miljöer 1 Kort om Tillväxtverket 370 medarbetare på 9 orter Arjeplog, Gävle, Göteborg, Jönköping, Luleå,
Läs merMångfald & integration
Mångfald & integration Öka kunskapen om mångfaldens betydelse för tillväxt och ekonomisk lönsamhet Nätverk Utbyta erfarenheter om metoder och aktiviteter för integration Nätverk Kartlägga nuläget i Norrbotten
Läs merLÖPANDE PROGRAMUTVÄRDERING ERUF TEMATISKT MÅL 1 SMÅLAND OCH ÖARNA 12 JUNI 2018 JOHANNES HENRIKSSON RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING
LÖPANDE PROGRAMUTVÄRDERING ERUF TEMATISKT MÅL 1 SMÅLAND OCH ÖARNA 12 JUNI 2018 JOHANNES HENRIKSSON RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING ANSATS FÖR PROGRAMUTVÄRDERING SMÅLAND OCH ÖARNA UTVÄRDERING TM1 SMÅLAND
Läs merIntegrations- och flyktingpolitiskt program. Interkulturella möten
Integrations- och flyktingpolitiskt program Interkulturella möten PROGRAM 2 Kommunens mål Barn och unga i Håbo ska ges bästa möjliga förutsättningar för personlig utveckling och lärande. Håbo kommun ska
Läs merEkonomiska stöd till företag
Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer
Läs merJämställdhetspolicy för Västerås stad
för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås
Läs merSå verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan
Så verkställs Norrbottens folkhälsostrategi -så förbättras hälsan 2018-2022 Norrbottens folkhälsostrategi 2018-2026 antogs i december 2017 Norrbottens regionala handlingsplan antogs i december 2018 Regional
Läs merSlutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014
Slutrapport Främja kvinnors företagande i Västra Götaland 2011-2014 Marie Sjövall Västra Götalandsregionen 1. Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser Inriktning på insatserna utifrån regionala behov
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merGenusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling
Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete
Läs merFrämja kvinnors företagande
Främja kvinnors företagande Rapport, Främja kvinnors företagande, augusti 2014 1 Bakgrund och fakta om kvinnors företagande Företagandet är generellt lågt i Sverige jämfört med andra europeiska länder.
Läs merKvinnors företagande i Värmland. en kartläggning. Rapport nr 9, Region Värmland 2012 1
Kvinnors företagande i Värmland en kartläggning Rapport nr 9, Region Värmland 2012 1 Utgiven av Region Värmland, 2012 Faktasammanställning: Ramböll Management Text: Ramböll Management, Gunilla Evers, Anna
Läs merGenusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014
Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter
Läs merSTRATEGISKA ARBETE MOT 2025
SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET
Läs merLet s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland
Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet
Läs merVerksamhetsplan för verksamhetsåret 2019
Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2019 Styrelsen för Internationella Kvinnoföreningen i Malmö avger följande verksamhetsplanering för verksamhetsåret 2019 1 Inledning Internationella Kvinnoföreningen
Läs merNationellt uppföljningssystem för. projektverksamheten finansierad. av anslag 1:1 Från teori till praktik Reglab Regionala resultat
Nationellt uppföljningssystem för projektverksamheten finansierad av anslag 1:1 Från teori till praktik Reglab Regionala resultat 20171214 Innehåll Uppdraget Varför? Vad krävs? Förslaget Arbetet 2018 Uppdraget
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se
Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merSundbybergs stads näringslivspolicy 1
KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är
Läs merCEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016
CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration
Läs merMångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden
Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merKonjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv Stockholm Business Region
Konjunkturen i Stockholmsregionen 2019 kv1 2019-07-02 Stockholm Business Region Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar Stockholms
Läs merMöjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
Läs merRegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt
RegSam - Regional Samverkan för hållbar tillväxt Syfte med RegSam Att skapa förutsättningar för samverkan och hållbar tillväxt Att förstärka och fördjupa samverkansarbetet mellan akademi och företag/organisationer.
Läs merUtvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete. Sammanfattning
Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Sammanfattning Sammanfattning av rapporten Utvärdering av utvecklingsinsatser för strategiskt styrelsearbete Förord Tillväxtverket arbetar
Läs merIntegrationsprogram för Västerås stad
för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort
Läs merVerksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen
Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150
Läs merHandlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,
UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet
Läs merVälkommen till Svenska ESF-rådet
Välkommen till Svenska ESF-rådet ESF-rådet i korthet Cirka 130 medarbetare i åtta regioner Huvudkontor i Stockholm Myndigheten förvaltar: Europeiska Socialfonden Fead fonden för dem som har det sämst ställt
Läs merI Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.
1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål
Läs merFRÄMJA KVINNORS FÖ- RETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS
Avsedd för Region Dalarna Dokumenttyp Rapport Datum Juli 2012 FRÄMJA KVINNORS FÖ- RETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS FRÄMJA KVINNORS FÖRETAGANDE KARTLÄGGNING OCH ANALYS Datum 2012/07/02 Utfört av Marcus
Läs merdnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla
dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad
Läs merGenus och innovation Trender, Teori, Tillväxt
Genus och innovation Trender, Teori, Tillväxt 15 nov 2012 Malin Lindberg, forskare vid Luleå tekniska universitet Ny politik för tillväxt & innovation Globalt (OECD) Europa (EU2020) Sverige (SNIS) Regionalt
Läs merNäringslivspolicy för Lidingö stad
1 (8) DATUM DNR 2017-03-29 KS/2017:122 Näringslivspolicy för Lidingö stad 2 (8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte med näringslivspolicyn... 4 Näringslivspolicyn bygger på övergripande vision och
Läs mer