EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET

Transkript

1 Avsedd för Tillväxtverket Dokumenttyp PM Datum April, 2014 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS

2 EN NATIONELL STRATEGI TAR FORM ETT KREATIVT SAMTAL OM INNEHÅLLET SAMMANSTÄLLNING FRÅN WORKSHOP 28 MARS Ramböll Krukmakargatan 21 Box SE Stockholm T +46 (0) F +46 (0)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 2. Om workshopen 1 3. Deltagarnas inspel och reflektioner Ledarskap Deltagarnas prioriteringar på området ledarskap Genus och jämställdhetsintegrering Deltagarnas prioriteringar på området genus- och jämställdhetsintegrering Förebilder Deltagarnas prioriteringar på området förebilder Styrning Deltagarnas prioriteringar på området styrning Branschfokus Deltagarnas prioriteringar på området branschfokus Deltagarnas medskick 6-10

4 1. INLEDNING Tillväxverket arrangerade den 28 mars 2014 den nationella heldagskonferensen Entreprenörskap och ledarskap till nästa nivå företagande på lika villkor. Ramböll Managements Consulting (RMC) hade uppdraget av Tillväxtverket att under konferensens eftermiddag leda och genomföra en av de parallella workshops som deltagarna kunde föranmäla sig till. Denna RMC-ledda workshop bar titeln Workshop A. En nationell strategi tar form var med i ett kreativt samtal om innehållet! Detta dokument är en sammanfattande rapport från denna workshop. 2. OM WORKSHOPEN I det annonserade programmet förklarades workshopens innehåll enligt följande: Workshop A. En nationell strategi tar form var med i ett kreativt samtal om innehållet! Just nu pågår ett intensivt och spännande arbete med att ta fram en nationell strategi för ett företagsfrämjande på lika villkor för kvinnor och män. Strategin kommer framförallt handla om de regionalt tillväxtansvariga aktörerna och de aktörer som arbetar med att främja företagande. I workshopen får du möjlighet att påverka strategins innehåll, som till exempel vilka krav och förväntningar finns på det regionala ledarskapet? Styrning, kommunikation och uppföljning? Vilken roll spelar branscher? Vilken typ av förebilder är viktigt att lyfta fram för att skapa ett företagsfrämjande på lika villkor? Workshopen leds av Matilda Ardenfors och Francisca Herodes, Ramböll Management Consulting (RMC). Workshopen ägde rum 28 mars 2014, kl , Münchenbryggeriet, Stockholm. Drygt 50 deltagare deltog i workshopen. Upplägget för workshopen var följande: Anförande om hur den nationella strategin tar form, varför strategin behövs och målsättningar med strategin Syftet med dagens workshop Check-in övning Gruppdiskussion med fokus på strategins innehåll. Deltagarna delades in i fem grupper som roterade kring följande diskussionsämnen: Ledarskap: Vilken roll kan regionalt tillväxtansvariga ta? Vilken typ av samverkan krävs? Genus och jämställdhetsintegrering: Vad krävs för vi ska börja arbeta med jämställdhetsintegrering? Förebilder: Vilken typ av förebilder är viktigt att lyfta fram i strategin? Styrning: Vilka mål behövs? Hur kan vi använda könsuppdelad statistik för uppföljning? Vad ska mätas och hur? Branschfokus: Hur kan synen på vad som är tillväxtbranscher vidgas? Vernissage i form av redovisning och diskussion i plenum av föregående gruppdiskussioner.

5 Prioritetsövning där respektive deltagarna fick prioritera de tre viktigaste frågorna/ämenena som kommit fram Check-ut med fokus på det fortsatta arbetet 3. DELTAGARNAS INSPEL OCH REFLEKTIONER Vid workshopens inledanden check-in pass gavs deltagarna tillfälle att ta upp vad de spontant anser att programmet Främja Kvinnors Företagande bidragit med i deras respektive uppdrag. Deltagarna kände att programmet bidragit med mer kunskap om ämnet då det tidigare saknats dokumentation om kvinnors företagande. Utöver detta nämndes även att programmet bidragit till att frågan nu uppmärksammats samt att aktörerna fått tillfälle att knyta nya kontakter. Vid nästa interaktiva moment diskuterade deltagarna i de indelade fem grupperingarna om vad de anser är viktigt att tänka på vid framtagandet av den nationella strategin utifrån perspektiven ledarskap, genus och jämställdhetsintegrering, förebilder, styrning och bransch. Efter diskussion i grupperna redovisades och diskuterades i plenum. Deltagarna fick därefter markera vad de anser är särskilt viktigt. Nedan presenteras vad deltagarna kommit fram till utifrån deras egna prioriteringar. 3.1 Ledarskap När deltagarna diskuterade ledarskapsperspektivet förde de fram att det är särskilt viktigt med uppföljning och samverkan både nationellt och regionalt. De efterfrågade uppföljning på organisationsnivå med tydliga regler och riktlinjer för hur en uppföljning kan designas och genomföras. Vidare lyftes att det är viktigt att det regionala ledarskapet har en samsyn och att de arbetar med samverkan samt att de regionala tillväxtansvariga driver frågan och att Näringsdepartementet ställer krav på dem. Regeringen måste säkra upp insatserna genom att lägga uppdrag i regleringsbrev. På frågan om vad deltagarna menar med samverkan svarar de att det betyder att ledare gemensamt kommer fram till vad som ska satsas på, att politiker frontar och diskuterar vart regionen är på väg och vilka mål som ska sättas. Deltagarna framför även att de vill ha ett nätverk för förändringsledare. Det finns en gemensam bild av hur vardagen ser ut och det är viktigt att samverka kring vilka argument som funkar mot motståndet. Ytterligare en viktig aspekt som lyftes fram är att det är även viktigt att anpassa de rådande strukturerna efter kvinnors företagande istället för att fokusera på att kvinnors företagande ska anpassas och integreras i ett befintligt system. Andra aspekter som också togs upp var: Ansvar för utbildning och implementation av jämställdhetsstrategi i RUS:ar och andra styrande dokument Synliggöra möjligheter, informera! Det finns för lite kunskap inom offentlig sektor om näringslivets villkor och politiken Det behövs regionala rådgivare för arbetsgivare, skola, privatpersoner m.fl. Samordning

6 Öppet utbyte av kunskap i så kallad kaffe-samverkan Deltagarnas prioriteringar på området ledarskap Regeringen måste skriva in frågan i regleringsbrev och ge uppdrag Uppföljningar måste genomföras Vänd fokus så att systemet kan anpassas till kvinnors företagande istället för det gängse tvärtom Samordna Sverige och se till att resurserna allokeras rätt Tillväxtansvariga måste driva frågan men Näringsdepartementet behöver ställa krav 3.2 Genus och jämställdhetsintegrering Inom det här området ansåg deltagarna att det är särskilt viktigt med kunskap och resurser. Det bör först och främst finnas medel att söka för jämställdhetsintegrering och fokus bör ligga på jämställdhetsutveckling. Det är viktigt med ett aktivt ledarskap och att synliggöra fördelarna med kvinnors företagande i samhället. Politiker bör även besluta om att implementera ett genusperspektiv i organisationer och i arbetet som sker utåt. Arbetet ska utgå ifrån genuskunskap och det är viktigt att använda och ta till vara befintlig kunskap. Lika viktigt är det att veta hur kunskapen ska tillämpas. Det bör även vara tydligare med vad genus och jämställdhetsintegrering kan bidra med för nyttor i samhället genom att kalkylera de samhällsekonomiska kostnaderna men också genom att synliggöra det som redan är integrerat. Andra aspekter som också togs upp: Uppmuntra och använd en konkurrenskraftig genusföretagarbransch, kalla dem NGO (nongovernmental organisation) konsulter och jämför med kreativa näringar Fokus på arbetet bör vara verksamhetsutveckling Använd CEMR-deklarationen Terminologin måste användas så att språket blir involverande Sälj in till männen visa vad värdet är Uppföljning och efterfrågan styra, stödja, störa Översätt jämställdhet och sätt det i relevans för verksamheten Skall-krav i upphandling Vara mer konkret i arbetet GNETA PÅ! Håll ut i arbetet Deltagarnas prioriteringar på området genus- och jämställdhetsintegrering Måste finnas medel att söka för jämställdhetsintegrering Synliggör och visa på konsekvenserna Aktivt ledarskap Uppmuntra och använd en konkurrenskraftig genusföretagarbransch Fokusera på verksamhetsutveckling

7 3.3 Förebilder När det handlar om perspektivet förebilder lyfter deltagarna att det är särskilt viktigt med mångfald och att visa på att företagare kan ha olika bakgrund och arbeta i olika branscher. Deltagarna efterfrågade nya och realistiska förebilder där den lilla företagaren framhävs. Därför är det viktigt att belysa att en företagares liv innebär både upp och nedgångar. Förebilderna bör även spegla sammansättningen av invånarna och ge en bred bild av entreprenörskapet där alla har potential att bli företagare. Med nya förebilder menar deltagarna att det är viktigt att framhäva de som arbetar med otraditionella typer av företag som t.ex. sociala entreprenörer, de som arbetar med kvinnor som befinner sig i utanförskap men även i yrken där gränsen företagare/anställd inte är skarp (t.ex. revisorer. tandläkare etc). Aktörer som stöttar företagare bör lyftas fram och de bör sträva efter att nå ut till fler kvinnor och i synnerhet kvinnor utan kunskap om stödstrukturerna. Slutligen är det också viktigt med kunskap kring modernt entreprenörskap men också att ambassadörsprojektet får mer medel då de är en viktig källa till bra förebilder. Andra aspekter som också togs upp: Kombinatörer Visa nätverken, de enskilad firmorna som växer tillsammans och inte de enskilda firmorna Lyfta fram alla även de som misslyckas. Vardagshjältar. Gränsöverskridande -> möjligheter till nytänkande Statistik Hur mycket tjänar staten på de andra företagen? Goda exempel från olika län, andra länder och beskriv resan och alla dess hinder Visa förebilder tidigt (ser SYO-konsulenten företagare som karriärsväg?) Se både de stora och små företagen oavsett företagsform Ta upp mikroföretag som förebilder inte dem som kommit en bit Samverkan, samarbeten behöver lyftas fram. Lyft fram förändringsledare för jämställd tillväxt Normbrytare Historisk tillbakablick, goda exempel Lyft oväntade förerbilder Lyft aktörerna som stöttar kvinnor som driver företag (de utgörs ofta av företagaren under särskilda villkor där hon är ensam utan kunskap om stödstrukturerna) Deltagarnas prioriteringar på området förebilder Mångfald Nya förebilder Ge en realistisk bild av företagandet (dess upp- och nedgångar) 3.4 Styrning När det handlar om styrning framgick det av deltagarna att statistik, mätning och målsättning är viktiga aspekter att beakta. Vidare lyftes att det bör göras analyser och mätningar av vilka som får rådgivning, vilka som söker, vilka som beviljas stöd, vilka det är som söks upp i systemen och hur man når de som är intresserade. Mätningen bör sedan leda till handling och nya mål för att

8 styra i rätt riktning. Målen bör vara kvalitativa och frågan som bör ställas är vad gjorde att du tog steget att starta företag? Deltagarna anser att jämställdhetskartan skulle kunna vara ett bra verktyg för att göra mätningar och att där finns en rad intressanta indikatorer. Det är viktigt att föra statistik och ha en långsiktig målsättning. Det framkommer även att deltagarna är kritiska mot hur SNI-koder används och att kategorin övrigt bör ses över samt huruvida branschindelning i sig kan utgöra ett hinder. Andra aspekter som också togs upp: Bryt ner mätning på människor med olika bakgrunder, t.ex. utländsk härkomst Målstyrning och effekt ska vara i fokus och inte vilken metod som ska användas Räkna och mät: vem söker, vem beviljas? Mätningen ska vara smart! Hur ska man nå de som är intresserade? Mer statistik behövs på företagsstorlek och företagssammansättning i finansieringsfrågor Resursfördelningsfrågor Inför A-märkning och jämför dylik med filmbranschen Deltagarnas prioriteringar på området styrning Ta fram årlig statiskt på hur det ser ut Fråga sig hur statistiken tas fram och hur vi tolkar vi den för framtida åtgärder- och målsättning Mät vilka som får rådgivning och bryt ner på olika indikatorer som t.ex. bakgrund och härkomst Sätt upp långsiktiga kvalitativa mål Branschindelningen kan vara ett hinder? 3.5 Branschfokus Deltagarna är kritiska mot hur SNI-koder används i dagsläget. Koderna bör anpassas så att de även passar in på kvinnors företagande. Det framgår även att begreppen bransch och tillväxt bör problematiseras, breddas och omdefinieras. Deltagarna anser att begreppen är snäva och bör utmanas. Kvinnor finns i många branscher och det finns fler utgångspunkter för tillväxt än bara antal anställda och omsättning. Nätverk är även det en viktig aspekt att beakta. Det är viktigt att belysa hur företag kan växa genom nätverk och inte bara genom antal anställda och omsättning. Därför bör det finnas insatser som möjliggör nya möten genom nätverk. Tillväxtperspektivet behöver breddas och man måste se tillväxtpotentialen. Andra aspekter som också togs upp: Gemensam omvärldsorientering utan spaning ingen aning! Genusanalysera RUP och RUS dokument. Rent layoutmässigt hur lyfter vi frågan om jämställdhetintegrering i text, bilder. Vilka områden hamnar först och vilka kommer i skymundan? Ödmjukhet inför våra bristande insikter

9 Tillväxt av vad? Kvalitet kontra kvantitet Uppskatta istället: marknaden, köp och sälj till andra företag (istället för tjänster) Omvärldsbevaka samtiden! Ex. bloggare, Rapulzel, matkassar Kreativa näringar, turism m.m. är inte bara medborgarvinst utan också tillväxtbranscher Entreprenören måste få bestämma och definiera! Deltagarnas prioriteringar på området branschfokus Anpassa SNI-koderna så de även passar kvinnors företagande Skapa gemensamma omvärldsorientering Sluta räkna i antal anställda, omsättning etc. som en tillväxtfaktor bredda tillväxtbegreppet och se tillväxtpotentialen Låt entreprenören få bestämma 3.6 Deltagarnas medskick Innan det var dags att avsluta för dagen fick deltagarna chans att säga vad deras medskick är till deras fortsatta verksamhet. De framförde att det var värdefullt att få chansen att träffa alla som deltog i konferensen och i synnerhet personer från andra regioner. Programmet Främja Kvinnors Företagande har gjort att frågan är satt på kartan och det är viktigt att styrningen kommer uppifrån. Hur kan vi få med männen att bli intresserade av frågan är något som också bör beaktas. Slutligen betonades att det är viktigt att ändra på strukturerna som möjliggör en förändring i attityder gällande kvinnors företagande.