Jämställdhet gör skillnad
|
|
- Carl-Johan Gustafsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland Dnr RUN (11)
2 Innehåll Sid 1. Bakgrund Varför jämställdhet? Nationella och regionala jämställdhetsmål Nuläge utifrån nationella och regionala jämställdhetsmål Syfte och mål med den regionala handlingsplanen Handlingsplanens målgrupper Handlingsplanens kopplingar till andra jämställdhetsfrämjande insatser i Västra Götaland Genomförande Attitydpåverkan Verksamhetsintegrering av genus och jämställdhet Jämställdhetskonsekvensbeskrivningar Samordning av insatser och samsyn när det gäller styrning, uppföljning och utvärdering av jämställdhetsfrämjande åtgärder (11)
3 1. Bakgrund Regeringen har tagit fram en handlingsplan för jämställd regional tillväxt. Enligt handlingsplanen ska tillväxtansvariga i länen ta fram och genomföra regionala handlingsplaner för att jämställdhetsintegrera det regionala tillväxtarbetet i respektive län under Tillväxtverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram riktlinjer för de regionala handlingsplanerna och denna handlingsplan har i väsentliga delar följt riktlinjerna. Syftet med regeringens handlingsplan är att bidra till en jämställd regional tillväxt genom att skapa en ökad strategisk och långsiktig förståelse för vikten av att jämställdhet genomsyrar planering och genomförande av det regionala tillväxtarbetet. Den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , som är Sveriges nationella referensram för sammanhållningspolitiken och strukturfonderna, har varit Tillväxtverkets utgångspunkt. I strategin har regeringen definierat fyra nationella prioriteringar som är vägledande i arbetet: Innovation och förnyelse Kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud Tillgänglighet Strategiskt gränsöverskridande arbete Dessa prioriteringar ligger också till grund för den regionala handlingsplanen. 2. Varför jämställdhet? Jämställdhet är en förutsättning för en demokratisk utveckling och en hållbar ekonomisk tillväxt. För att kvinnor och män ska uppleva en region som attraktiv krävs jämställda villkor och möjligheter för alla att använda sin kapacitet, kreativitet och kompetens. Jämställdhet är också en mänsklig rättighet som ska genomsyra alla sektorer i samhället. Regional tillväxt och jämställdhet uppfattas ofta som två skilda områden med olika målbilder som är svåra att förena och integrera i varandra. En hållbar tillväxt skapas genom hänsyn till ekonomi, miljö och sociala dimensioner såsom integration, jämställdhet och mångfald. I såväl teori som praktik finns stöd 1 som visar att tillväxt och jämställdhet förmerar varandra och främjar tillväxt genom att: Jämställdhet gör att humankapitalet används effektivare Jämställdhet fördjupar demokratin och ökar det sociala kapitalet Jämställdhet ökar den regionala attraktiviteten Jämställdhet förbättrar innovationsförmågan Jämställda företag utvecklas bättre 1 Saarinen, Hallin, Kempinsky (2011) Jämställd tillväxt. 3 (11)
4 3. Nationella och regionala jämställdhetsmål Regeringens övergripande mål med jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utöver dessa mål finns följande fyra delmål: 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Det övergripande målet i det regionala tillväxtprogrammet är att Västra Götaland ska vara en attraktiv, väl sammanhållen och internationellt konkurrenskraftig region. Vi ska också vara en region där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. I Vision Västra Götaland - Det goda livet, som är ett territoriellt styrdokument, är jämställdhet ett av fyra generella perspektiv som ska genomsyra hela Västra Götaland. Några viktiga inslag i visionen är att: Den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och likaså de könstraditionella yrkes- och utbildningsvalen Vi ska ha en jämn maktstruktur i näringslivet, offentlig verksamhet och i politiken Kvinnor och män har lika lön för lika och likvärdigt arbete Utöver dessa mål finns även nedanstående budgetmål som ska leda till jämställdhet i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet: - Nyföretagandet ska vara jämt fördelat mellan kvinnor och män - Andelen regionala utvecklingsinsatser ska vara jämt fördelade mellan kvinnor och män För att kunna uppnå de här målen krävs både en förändringsvilja och en regional samsyn om vilka insatser som krävs. Vi behöver också analysera vilka konsekvenser de olika besluten får för kvinnor och män innan viktiga beslut fattas. Därför behövs också goda kunskaper om nuläget när det gäller kvinnors och mäns förutsättningar i utbildning, arbetsliv och företagande. 4. Nuläge utifrån nationella och regionala jämställdhetsmål Nulägesanalysen utgår från situationen för kvinnor och män i Västra Götaland när det gäller makt och inflytande samt ekonomisk jämställdhet. Uppgifterna är dels hämtade från statistikboken Om kvinnor och män i Västra Götalands län 2012, som bygger på statistik från och dels ur en översyn som gjordes, inom ramen för programmet Främja kvinnors företagande 2011, för att se hur företagande kan främjas ur ett genusoch jämställdhetsperspektiv. Delmål 1: En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I ett regionalt perspektiv innebär målet att vi ska ha en jämn maktstruktur i näringslivet, i offentlig verksamhet och i politiken. 4 (11)
5 Nuläge: Kvinnor är underrepresenterade när det gäller makt och inflytande i samhälle och näringsliv inom flera olika områden. Fortfarande domineras arbete i ledande och beslutsfattande positioner av män. Detta gäller framförallt inom det privata näringslivet där 25 procent av cheferna är kvinnor och 75 procent män. I den offentliga sektorn är 66 procent av cheferna kvinnor. Bland totalt antal kvinnor i länet, som är chefer, finns 63 procent i den privata sektorn. Motsvarande för männen är 91 procent inom privat sektor. I kommunstyrelser är könsfördelningen bland ordinarie ledamöter 40 procent kvinnor och 60 procent män. I några kommuner är kvinnorna i majoritet. I regionstyrelsen är andelen kvinnor 53 procent. Den genomsnittliga könsfördelningen i politiska partier i regionfullmäktige är 48 procent kvinnor och 52 procent män. Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger självständighet livet ut. De regionala målen om ekonomisk jämställdhet är: att den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten, att kvinnor och män ska ha lika lön för lika/likvärdigt arbete, att nyföretagandet ska vara jämt fördelat mellan kvinnor och män att andelen regionala utvecklingsinsatser ska vara jämt fördelade mellan kvinnor och män Nuläge: Samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning Ett allvarligt problem för regionens konkurrenskraft är att pojkar och unga män halkar efter i utbildningen. Många saknar slutbetyg i kärnämnen och är därmed inte behöriga att söka vidare till högre utbildning. Mindre än 40 procent av pojkarna går vidare till högskolestudier. På längre sikt kan konsekvenserna av detta bli att vi inte kan tillgodose vårt behov av kompetensförsörjning inom yrken där det krävs högre utbildning. Män i åldersintervallet år är mindre flyttbenägna än kvinnor vilket också är en bidragande faktor till att de har en lägre utbildning och därmed riskerar att hamna i arbetslöshet. Den könsuppdelade arbetsmarknaden Trots att kvinnorna i regionen dominerar när det gäller eftergymnasial utbildning, är det männen som har högst inkomster. Kvinnors utbildningsinvesteringar ger heller inte den ekonomiska utdelning som leder till ekonomisk jämställdhet. Skillnaden i medelinkomst per år för kvinnor och män i länet är ca 70 tkr. Ett av skälen till denna snedfördelning är att kvinnor och män fortfarande gör traditionella utbildnings- och yrkesval. Majoriteten av kvinnorna väljer yrken inom vård, omsorg och skola, där lönerna generellt sett är låga. Kvinnor 2 svarar också för det största obetalda arbetet, vilket leder till att kvinnor arbetar deltid i större omfattning än män. På sikt kan traditionella yrkes- och utbildningsval också leda till svårigheter att rekrytera arbetskraft till företag inom teknikinriktade industrier, vilka i dagsläget domineras av män. En ökad jämställdhet inom teknikinriktade branscher kan bidra till en bättre kompetensförsörjning. Motsvarande gäller för att få fler män att välja lärareller vårdyrken. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden för med sig ett ökat behov av arbetskraft i dessa yrken. Kvinnors och mäns företagande Kvinnors och mäns företagande i Västra Götaland ser i praktiken ut som i övriga delar av landet. I regionen är 5,2 3 procent av de sysselsatta kvinnorna företagare. Andelen män som är företagare är 12,6 procent. Kvinnorna svarar för ca 30 procent av nyföretagandet. Den könsuppdelade arbetsmarknaden avspeglas också i 2 Holmqvist och Sundin, Företagerskan Om kvinnor och entreprenörskap SNS förlag Statistiken är hämtad från statistikboken Om kvinnor och män i Västra Götalands län 2012 och den bygger på registerbaserade uppgifter från 2010 och (11)
6 företagandet. Olika grupper 4 på arbetsmarknaden kan ha lättare eller svårare för att identifiera sig som företagare. Dels på grund av rådande normer och dels beroende på vilka yrken som förknippas med eget företagande. Mer än 70 procent av företagen som drivs av kvinnor är inom olika tjänstenäringar, t ex inom vård och omsorg, personliga tjänster och kulturella näringar. Den ojämna könsfördelningen återspeglas även i det akademiska entreprenörskapet. 65 procent av alla som examineras från universitet och högskolor är kvinnor. Trots den höga andelen är det få kvinnor som utvecklar en idé i de inkubatorer som har anknytning till universitet eller högskolor. Inkubatorerna i Västra Götaland redovisar färre kvinnor bland idégivarna än i övriga riket. Av idéer som leder till företagsbildning i någon av Västra Götalands inkubatorer härrör ca 13 procent 5 från en kvinna eller från ett team där en kvinna ingår. I inkubatorer med fokus på teknik är andelen kvinnor så låg som 8 procent. Denna snedfördelning får även konsekvenser för kvinnors möjlighet att få del av statligt innovations- och tillväxtkapital. Hur kvinnor och män tar del av det offentliga stödsystemet Att kvinnor är underrepresenterade när det gäller företagande behöver emellertid inte betyda att de inte tar del av samhällets företagsfrämjande resurser. Många kvinnor vill lära sig mycket om företagande innan de startar företag och undersökningar i regionen visar att andelen kvinnor som får kompetenshöjande stöd är hög. Mer än 50 procent av kunderna hos, bland annat Drivhuset, Coompanion och Nyföretagarcentrum är kvinnor. En stor andel kvinnor deltar också i affärs- och innovationsutvecklingsprojekt inom ramen för nationella och regionala satsningar på att främja kvinnors företagande. När det gäller fördelning av finansiellt företagsstöd ser situationen för kvinnor betydligt sämre ut. Västra Götalandsregionens uppföljningar visar att endast 16 procent av regional såddfinansiering går till kvinnor. Att så få kvinnor får del av regionala företagsstöd beror på flera faktorer. En av dessa är att kvinnor (som grupp) är mindre benägna att finansiera företagets tillväxt med externt kapital. En annan faktor är att kvinnor (som grupp), oftare än män, bedriver företag på en lokal marknad i starkt konkurrensutsatta branscher. Dessa faktorer försvårar möjligheten att få regionala företagsstöd, mycket beroende på tolkning och tillämpning av regelverken i förordningen 6 om fördelning av regionalpolitiska företagsstöd och regionalt investeringsstöd. Traditionell syn på företagande orsakar diskriminering av kvinnor I kundundersökningar 7 som Västra Götalandsregionen gjort via fokusgrupper med kvinnor i rollen som entreprenörer/företagare upplever en majoritet av dessa att de blivit utsatta för någon form av diskriminering. Det diskriminerande bemötandet har emellertid inte enbart med företagarens kön att göra, utan har lika stor koppling till ålder eller bransch. Den traditionella synen på företagande, där mannen är norm, är också en starkt bidragande faktor till att kvinnor upplever att de blir ifrågasatta i mötet med rådgivare i det företagsfrämjande stödsystemet. Bemötandet grundar sig många gånger i okunskap om otraditionella branscher, om kvinnors företagande och bristande genuskompetens. Ett mer normkritiskt arbets- och förhållningssätt är något som efterfrågas. 5. Syfte och mål med den regionala handlingsplanen Syftet med den regionala handlingsplanen är att genomföra nationella och regionala jämställdhetsmål i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet. Handlingsplanen ska leda till ett proaktivt och strategiskt arbete med 4 Holmqvist och Sundin, Företagerskan Om kvinnor och entreprenörskap SNS förlag Procentandelen bygger på en analys som gjorts av professor Åsa Lindholm Dahlstrand, Högskolan i Halmstad, inom Vinnovaprojektet Akademiskt nyföretagande: inkubatorer och entreprenörsutbildning för kvinnors företagande, SFS 2000:283 och SFS 2007: Kundundersökningen gjordes i en förstudie som Västra Götalandsregionen genomförde på uppdrag av Tillväxtverket (11)
7 jämställdhet, dvs att huvuddelen av arbetet sker på strukturell nivå och ska bidra till både jämställdhet och tillväxt. Handlingsplanen bygger på ett intersektionellt förhållningssätt till jämställdhet, vilket innebär att socioekonomiska, etniska, religiösa, funktionella och sexuella identitetsaspekter vägs in. 6. Handlingsplanens målgrupper Målgrupper för handlingsplanen är aktörer i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet, till exempel entreprenörskaps- och företagsfrämjande aktörer såsom inkubatorer, rådgivningsverksamheter, finansiärer, universitet/högskolor, industriella utvecklingscentra, Arbetsförmedlingen, ideella organisationer, science centers/parks, kommunalförbund och kommuner. 7. Handlingsplanens kopplingar till andra jämställdhetsfrämjande insatser i Västra Götaland Handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har koppling till CEMR 8 -deklarationen, som antogs av regionfullmäktige i november Kommittén för rättighetsfrågor har tagit fram en handlingsplan för hur arbetet med att förverkliga deklarationens åtaganden ska genomföras under perioden Intentionen är att dessa handlingsplaner ska integreras. Kopplingar finns också till den strategi 9 som Länsstyrelsen, i samarbete med Västra Götalandsregionen, håller på att ta fram för genomförande av de nationella jämställdhetsmålen i Västra Götaland. Därutöver har regionutvecklingsnämnden antagit en strategi för uppföljning av jämställdhet och mångfald i verksamheter och projekt som får regionala utvecklingsmedel. Strategin är integrerad i handlingsplanen för jämställd regional tillväxt. I sammanhanget kan det också vara värt att nämna att de två regionala resurscentra som finns i Västra Götaland arbetar med att jämställdhetsintegrera ett flertal tillväxtfrämjande verksamheter och projekt i Västra Götaland. Detta sker inom ramen för deras verksamhets- och projektbidrag från Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Eftersom jämställdhet är en central fråga när det gäller nu- och framtida behov av kompetensförsörjning, är handlingsplanen även ett viktigt instrument för integrering av jämställdhet i den regionala kompetensplattformen. De jämställdhetsfrämjande insatser som finns med i denna och övriga handlingsplaner kommer också att integreras i den gemensamma strategin för tillväxt och utveckling i vilken vi lyfter fram nuvarande och framtida utvecklingsbehov. 8. Genomförande Handlingsplanen bygger på ett proaktivt jämställdhetsarbete som ska styra det som vi gör gemensamt i det regionala tillväxtarbetet. Samtliga aktiviteter kommer att genomföras under CEMR står för The Council of European Municipalities and Regions. Deklarationen är ett underlag för hur regioner och kommuner kan forma sitt jämställdhetsarbete för att på sikt införliva deklarationen. 9 För mer information, 7 (11)
8 Några ekonomiska resurser för genomförandet har inte avdelats, utan föreslagna åtgärder och aktiviteter ska ingå i målgruppernas ordinarie verksamhet. För att skapa handlingsutrymme erbjuder Västra Götalandsregionen organisationer som har verksamhetsbidrag eller projektstöd möjlighet att ansöka om en jämställdhetsbonus. Denna kan användas för att inhämta expertkunskaper om hur man jämställdhetsintegrerar verksamheten. Länsstyrelsen, regionala resurscentra och Västra Götalandsregionen kan också erbjuda processtöd och kompetensutveckling. Handlingsplanen är indelad i fyra insatsområden med fokus på de två första delmålen i det nationella jämställdhetsmålet, det vill säga: en jämn fördelning av makt och inflytande ekonomisk jämställdhet Till varje insatsområde finns delmål, åtgärder och aktiviteter som ska bidra till att vi uppnår dessa jämställdhetsmål. Insatsområden: 1. Attitydpåverkan 2. Verksamhetsintegrering av genus- och jämställdhet 3. Jämställdhetskonsekvensbeskrivningar 4. Samordning av insatser och samsyn när det gäller uppföljning och utvärdering av jämställdhetsfrämjande åtgärder 8.1 Attitydpåverkan De attitydpåverkande åtgärderna ska leda till: att vi får en jämnare könsfördelning i utbildningar och yrkesval som domineras av kvinnor eller män ett normkritiskt och genusmedvetet förhållningssätt till företagande och innovation att fler kvinnor ser eget företagande som en möjlighet till ökad makt och inflytande att näringsliv och samhälle ser betydelsen av jämställdhet för innovation och en hållbar tillväxt Åtgärder: Visa på olika förebilder när det gäller entreprenörskap, företagande och otraditionella utbildnings- och yrkesval Lyfta fram goda exempel, t ex på okonventionella metoder, som lett till goda resultat Öka kunskaperna om genus, jämställdhet och kvinnors företagande genom kompetensutveckling av aktörer i det företagsfrämjande stödsystemet Tydliggöra sambanden mellan jämställdhet och tillväxt, t ex genom att visa på vilka effekter jämställdhet har för ekonomiskt nyskapande och tillväxt Synliggöra företag och organisationer som arbetar med jämställdhet på ett föredömligt sätt Aktiviteter: Arrangera mötesplatser för att synliggöra kvinnors företagande, resultat av jämställdhetsarbete och organisationer som arbetar föredömligt med jämställdhet. Mötesplatserna genomförs i samverkan med Tillväxtverket och lokala/regionala aktörer. Målgrupper: Beslutsfattare, förtroendevalda, näringslivsutvecklare, företagare, arbetsgivare, handläggare m fl 8 (11)
9 8.2 Verksamhetsintegrering av genus och jämställdhet Genom att integrera kunskaper om genus och jämställdhet i verksamheter och projekt ska vi uppnå: En jämnare könsfördelning i beslutsfattande positioner En jämnare fördelning av samhällets resurser, t ex företagsstöd, mellan kvinnor och män Ett bättre tillvaratagande av kvinnors och mäns kompetens och idéer i innovationsfrämjande utvecklingsmiljöer Efterfrågestyrda tjänster som tillgodoser behov hos olika kategorier kunder inom olika branscher Ett respektfullt och professionellt bemötande vid kontakt med rådgivare i samband med start och utveckling av företag Att både kvinnor och män får tillgång till service och kan delta i företagsfrämjande aktiviteter Åtgärder: Krav på breddad rekrytering i verksamheter och projekt som får regionala utvecklingsmedel Kommunicera på ett genusmedvetet sätt så att både kvinnor och män, med olika bakgrund, inkluderas i budskapen och nås av regionala insatser för att främja entreprenörskap och företagande Se över vilka kriterier som ligger till grund för bedömning/värdering av innovationer, affärsidéer och branscher hos individer och företag som söker statliga eller regionala stöd för utveckling Stimulera utveckling av innovativa idéer som bygger på tjänster eller en kombination av tjänster och varor Skapa gränsöverskridande miljöer för innovationsutveckling som attraherar mångfald Ställa krav på strategiskt och målinriktat jämställdhetsarbete i projekt och verksamheter som får regionala utvecklingsmedel Öka tillgängligheten till stöd och företagsservice genom att erbjuda service på tider som är anpassade efter målgruppernas behov och genom att tillhandahålla webbaserade tjänster, t ex Aktiviteter: Genomföra målgruppsanpassade utbildningar i hur man omsätter kunskaper om genus och jämställdhet i praktiskt arbete. Detta sker i samarbete med Tillväxtverket samt regionala resurscentra och Länsstyrelsen. Erbjuda en jämställdhetsbonus för att göra en genusanalys av sin organisation Ha en dialog med finansiärerna kring hur vi utformar villkor och värderingskriterier kring olika typer av företagsstöd, t ex konsult-, affärsutvecklingscheckar Erfarenhetsutbyte med aktörer och stödmottagande organisationer 8.3 Jämställdhetskonsekvensbeskrivningar I såväl visionen som i strategin för uppföljning av jämställdhet och mångfald framhålls vikten av att göra konsekvensbeskrivningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta innebär att man är medveten om vilka konsekvenser ett beslut får för genomförandet av de jämställdhetspolitiska målen. Målet är att alla beslut om medfinansiering av projekt/verksamheter ska ha genomgått en konsekvensanalys. Åtgärder: En enkel åtgärd för att bedöma/analysera jämställdhetskonsekvenserna är att den organisation som söker projektmedel/verksamhetsbidrag eller som ska ta beslut om en insats får en tabell med en femgradig skala i vilken man ska uppskatta projektets/insatsens konsekvenser för de jämställdhetspolitiska målen. En etta på skalan betyder ingen konsekvens och en femma innebär stora konsekvenser. 9 (11)
10 Ta fram statistik som visar vilka jämställdhetskonsekvenser samhällsplanering leder till, t ex när det gäller tillgänglighet, trygghet och service Större insatser, t ex program, som initieras av regionutveckling, bör alltid föregås av konsekvensbeskrivningar som bygger på analyser/kartläggningar av nuläget. Aktiviteter: Erbjuda utbildning i hur man gör jämställdhetskonsekvensanalyser/beskrivningar. Målgrupp: Organisationer som får regionala utvecklingsmedel i form av projektstöd eller verksamhetsbidrag. Fortsätta utvecklingen av ToJ-verktyget 10 och sprida detta till länets 49 kommuner. Ansvarig för utvecklingsarbetet är Regionalt Resurscentra (Winnet) i Göteborg. Arbetet sker i samarbete med Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen Samordning av insatser och samsyn när det gäller styrning, uppföljning och utvärdering av jämställdhetsfrämjande åtgärder För att inte skapa förvirring hos de aktörer som är målgrupp för handlingsplanen, eftersträvas en bättre samordning av jämställdhetsfrämjande insatser på nationell och regional nivå. En fungerande samordning ger ett större genomslag av åtgärderna och det är också en förutsättning för att kunna målstyra, följa upp och jämföra utfallet av jämställdhetsfrämjande arbete. Viktigt är också att det råder samsyn om vilka indikatorer som ska mätas samt vilka kvalitetskriterier som ska ligga till grund vid utvärderingar av resultaten. Västra Götalandsregionen gör regelbundna analyser och uppföljningar av insatser som finansieras med regionala utvecklingsmedel. Detta sker genom könsuppdelad statistik på antal indikatorer som regionen har valt att följa. Indikatorerna säger emellertid ingenting om kvaliteten på insatserna, eftersom kvalitativa mått där man kan utläsa i vilken mån jämställdhet har påverkat resultatet saknas. I strategin för uppföljning av jämställdhet och mångfald finns ett förslag till nyckeltal och faktorer som kan ligga till grund för en kvalitativ uppföljning av jämställdhetsfrämjande åtgärder. Åtgärder: Dialog med nationella och regionala aktörer för att skapa enhetliga system för implementering och uppföljning av de jämställdhetspolitiska målen. Detta kan t ex ske genom att representanter från regioner/län ingår en nationell referensgrupp för jämställdhet. Aktiviteter: Bilda ett regionalt råd för samordning av regionala insatser för att främja jämställdhet Slutföra implementeringen av strategin för uppföljning av jämställdhet och mångfald i verksamheter och projekt som får regionala utvecklingsmedel 10 ToJ står för Tillgänglighet och Jämställdhet och är ett statistikbaserat verktyg som på ett pedagogiskt sätt synliggör olika villkor för kvinnor och män på kommunal nivå, läs mer på 10 (11)
11 11 (11)
Jämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 0 (12) Innehåll Sid 1. Bakgrund... 2 2. Varför jämställdhet?... 2 3. Nationella och regionala jämställdhetsmål...
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merGenusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014
Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 8 februari 2015, 31
KS2015.0581 Denna jämställdhets- och mångfaldsplan ingår i handlingsplan för jämställdhet 2015-2018 enligt CEMR-deklarationen (Council of European Municipalities and Regions). Den behandlar specifikt arbetsgivarinsatser
Läs merStrategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge
Strategi fö r arbetet med ja msta lldhetsintegrering 2014-2016 Plan fö r det externa arbetet La nsstyrelsen i Blekinge Inledning Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma makt att forma samhället
Läs merGranskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen
Revisionsrapport Granskning av kommunens jämställdhetsarbete i enlighet med CEMRdeklarationen David Boman Revisorerna Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Iakttagelser... 2 2.1.
Läs merKs 583/2011. Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015. för Örebro kommun
Ks 583/2011 Jämställdhets- och ickediskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Om Jämställdhets- och icke-diskrimineringsplan 2012-2015 för Örebro kommun...3
Läs merStrategi. Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering
Strategi Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering 1 Dokumenttyp: Strategi Dokumentnamn: Luleå kommuns strategi för jämställdhetsintegrering Dokumentansvarig: Anna Lindh Wikblad Senast reviderad:
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering
Kommunstyrelsens Förvaltning 1 (8) HANDLÄGGARE Karolina Nordh 08-535 303 93 karolina.nordh@huddinge.se för jämställdhetsintegrering Huddinge kommun 2008-2010 POSTADRESS Huddinge kommun Kommunstyrelsens
Läs merNationella jämställdhetsmål
Grästorps kommun Jämställdhetsplan Antagandebeslut: Kommunstyrelsen 2014-04-08, 86 Giltighet: 2014-2016 Utgångspunkter Grästorp kommuns jämställdhetsplan tar sin utgångspunkt från de nationella jämställdhetsmålen,
Läs merMål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa
Läs merEn jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.
Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merREGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merVision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.
ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs mer343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE
343-3629 www.tinget.com STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE Gemensam värdegrund Landstingets gemensamma värdegrund vilar på Människovärdesprincipen och är vägledande för landstingets jämställdhetsarbete.
Läs merSolna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merRevisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv
www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs merPedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?
Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet
Läs merMotion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden
01054 1(4) Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-05-28 RS120256 HR-verksamheten Regionfullmäktige Motion om jobb åt unga och förbättrad matchning på arbetsmarknaden Förslag till beslut Regionstyrelsen
Läs merProjektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031
Projektplan - På väg mot jämställdhet i Simrishamns kommun! 20110801-20131031 Styrgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott (KSAU). Anders Johnsson (M), Karl-Erik Olsson (S), Håkan Erlandsson (C), Christer
Läs merSTYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165)
1(6) STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf2009-11-24 165) BILAGA Bilagan sammanställs och revideras utifrån Styrsystemets avsnitt 6.1 Styrdokument som fastställs av fullmäktige: Förutom genom särskilda styrdokument
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merPartnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merDokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Läs merInternationell policy för Tranemo kommun
Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE
Läs merLönepolicy. Landskrona stad
Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är
Läs merJÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete
JÄMSTÄLLD ORGANISATION 2011 Handlingsplan för IOGT-NTO:s jämställdhetsarbete Detta dokument har arbetats fram efter beslut på IOGT-NTO:s kongress i Piteå 2005. Först ges en sammanfattning av handlingsplanen.
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merEU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt
Läs merJämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret
Jämställd medborgarservice i praktiken Ekonomikontoret Inledning I denna guide återfinns förslag och exempel på genomförande av praktiskt jämställdhetsarbete. Tanken är att denna ska användas som en hjälp
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland
ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland Avsikt Den här överenskommelsen ska bidra till att utveckla och skapa effektiva insatser för
Läs merPlan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013
Plan för främjande av mångfald Lika värda och ändå olika 2011-2013 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Plan Plan för främjande av mångfald 2011-01-01 Beslutat av Ansvarig avdelning
Läs merLiberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram
Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.
Läs merTrender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?
Läs merNäringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi
Läs merPolicy Fastställd 1 december 2012
Policy Fastställd 1 december 2012 1 1. Syfte med Policyn Denna policy innehåller vägledning till SAKs ledning, personal och medlemmar för hela verksamheten. Den antas av årsmötet och uttrycker SAKs vision,
Läs merFrån ojämställdhet till jämställdhet. Göteborg 15 oktober 2014. Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun
Från ojämställdhet till jämställdhet Göteborg 15 oktober 2014 Ann-Sofie Lagercrantz, Kalmar kommun Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik: Jämställdhetspolitiska mål Varför? Teori: Genussystemteorin
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV
Antagen av kommunfullmäktige 69 2011 11 28 BJURHOLMS KOMMUN JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2011 2014 UR ETT ARBETSTAGARPERSPEKTIV Ur ett arbetstagarperspektiv Framtagen av jämställdhetsgruppen Jämställdhet i Bjurholms
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merNuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen
Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi
Läs merStockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass
SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg
Läs merAntagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018
Antagen i kommunstyrelsen 2016 02 01, 13 NÄRINGSLIVSSTRATEGI 2016-2018 Innehållsförteckning 1 Vision för näringsliv och arbetsmarknad... 3 1.1 Övergripande mål från kommunens vision... 3 1.2 Syfte... 3
Läs merUtmaningar för en bättre folkhälsa
Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet
Läs merDnr KK12/364 RIKTLINJER. Riktlinjer för mångfald. ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015. Antagen av KS 2013-04-22
Dnr KK12/364 RIKTLINJER Riktlinjer för mångfald ur ett medarbetarperspektiv 2013-2015 Antagen av KS 2013-04-22 Dnr KK12/364 2/9 1 Inledning Enligt diskrimineringslag arbetsgivare bedriva ett aktivt arbete
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2015
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Skåne? - hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Skåne och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på
Läs merGranskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET
Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET Strategi Kunskapskälla och betydelsefull aktör UKÄ ska vara den självklara kunskapskällan om
Läs merBidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1
POLICY 1 (5) Bidrag till projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken - Regionala tillväxtåtgärder, anslag 1:1 Senast uppdaterad: 2013-05-20 Inledning Regeringen avsätter ett anslag inom utgiftsområde
Läs merLönepolicy för Umeå universitet
Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning
Läs merEU:s Strukturfondsprogram 2007-2013
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 EU-programenheten Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt samarbete A. Gränsregionalt
Läs merStrategi EU-kontor Skåne Nordost
Strategi EU-kontor Skåne Nordost 1 Innehållsförteckning 1. Syfte sid. 3 2.1 Mål/inriktning sid. 3 2.2 EU 2020 sid. 4 3.1 Verksamhetsutveckling sid. 4 3.2 Metod och genomförande sid.5 4.1 Strategisk påverkan/samverkan
Läs merDalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE
Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:4 INTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Erik Reis/Mostphotos Layout: Helikopter
Läs merUTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN
Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merBarn- och utbildningsplan
Barn- och utbildningsplan Karlskoga 2013-2016 www.karlskoga.se Förord Att lyckas i skolan är den största enskilda sociala framgångsfaktorn för barn och ungdomar. Skolframgång är tätt förknippat med social
Läs merBildningsförvaltningen
Jämställdhetsplan med inriktning mot likabehandling Bildningsförvaltningen augusti 2014 juli 2017 Fastställd av förvaltningschefen 2014-08-13 Handläggare: Maria Evald processledaree i jämställdhet Bildningsförvaltningen
Läs merArbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun
2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott
Läs merVerksamhetsplan 2015-2018
Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna?
Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborg och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala
Läs merEtt KTH för alla studier och arbete på lika villkor. Mångfaldspolicy och mångfaldsplan
Ett KTH för alla studier och arbete på lika villkor Mångfaldspolicy och mångfaldsplan Denna plan är fastställd av KTHs styrelse i september 2003. Den är framtagen i samarbete med arbetstagar- och studentrepresentanter.
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs mer2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm
Regeringsbeslut I 12 Näringsdepartementet 2007-05-10 N2007/4596/ENT (delvis) N2006/9663/ENT N2007/2432/ENT Verket för Näringslivsutveckling Liljeholmsvägen 32 117 86 Stockholm Program för att främja kvinnors
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fastställd bun 20150901 77 dnr 2015/361-607 Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2 Innehåll Utgångspunkt att öka barns och elevers måluppfyllelse. Kompetens för livet,
Läs merVilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?
POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merStrategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Läs merEnkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009
Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merTraineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)
Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion
Läs merIdrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013
Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige
Läs merPlanmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan
Planmall för arbetsliv Jämställdhets- och likabehandlingsplan Inledning och målsättning Det interna jämställdhets- och likabehandlingsarbete ska främja allas lika rätt i frågor om arbete, anställnings-
Läs merStrategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016
Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne 2014-2016 Titel: Utgiven av: Författare: Beställning: Copyright: Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen i Skåne län Sara Lhådö
Läs merPlan för jämställd personalpolitik. Åtaganden 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret
Plan för jämställd personalpolitik Åtaganden 2015 Tekniska nämnden - Gatukontoret Förord Syftet med Plan för jämställd personalpolitik är att skapa en gemensam plattform för det personalpolitiska jämställdhetsarbetet.
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs merUppföljning, utvärdering och utveckling
Uppföljning, utvärdering och utveckling Förskolläraren ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara
Läs merVisions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)
2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).
Läs merHandlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor
Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014
Handläggare Karita Jeansson/Helen Nilsson JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för personal och elever/studerande inom Kalmarsunds Gymnasieförbund Antagen av styrelsen 120327 Sida 2 av 14 1. Bakgrund Kalmarsunds
Läs mer