Budget 2009 Stads - direktörens förslag

Transkript

1 Budget 2009 Stads - direktörens förslag Sammandrag Högklassiga tjänster för helsingforsarna Fotona Lauri Rotko, Pertti Nisonen, Arkkitehtitoimisto K2S Helsingfors bygger framtiden genom investeringar

2 Tidsschema för behandlingen Förslaget till Helsingfors stads budget för år 2009 och förslaget till ekonomiplan för åren September 2008 fr 26.9 kl Stadsdirektören presenterar budgetförslaget för massmedierna. Budgetförslaget och budgetmotionerna väckta av stadsfullmäktigeledamöter (motionsbetänkandet) delas ut till ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Budgetmaterialet publiceras på stadens internetsidor: må 29.9 kl Stadsdirektören presenterar sitt budgetförslag för stadens personalkommitté. kl Stadsdirektören presenterar budgetförslaget för stadsstyrelsen. Oktober 2008 ti kl Personalkommittén avger utlåtande om stadens budgetförslag. må kl Stadsstyrelsen behandlar budgetförslaget och motionsbetänkandet. fr Stadsstyrelsens budgetförslag, motionsbetänkandet och fullmäktiges lista med föredragningstexten delas ut till stadsfullmäktige. November 2008 on 5.11 kl Stadsfullmäktige sammanträder och behandlar budgetförslaget och motionsbetänkandet för första gången. Grupperna i stadsfullmäktige håller sina anföranden. Stadsfullmäktige behandlar tarifferna för kollektivtrafiken. onsdag kl Stadsfullmäktige behandlar budgetförslaget och motionsbetänkandet. Stadsfullmäktige beslutar om kommunalskatte- och fastighetsskatteprocenterna och godkänner budgeten för år * Sammanträdet kan följas på läktaren i stadsfullmäktiges sessionssal, ingång Sofiegatan 3. 2 Sammandrag av Helsingfors stads budget

3 Sammandrag av förslaget till Helsingfors stads budget för år 2009 I sammandraget presenteras de viktigaste områdena i förslaget till budget för år 2009 och de förändringar som sker i stadens verksamhet. Först presenteras de siffror och utvecklingslinjer som beskriver stadens ekonomiska läge. Därefter beskrivs förändringarna i sektorernas anslag år Slutligen presenteras stadens större investeringar åren Innehållet Förändringarna i omvärlden utmaningar för Helsingfors ekonomi 5 Omkostnaderna beräknas öka med 6,5 % 6 Skatteintäkterna ökar klart långsammare år 2009 än under de senaste åren 7 Statsandelarna sjunker år Nya objekt för områdesbyggande kräver omfattande investeringar de närmaste åren 9 Stadens förvaltning utvecklas ytterligare 11 Stadens gemensamma strategier 12 Personalpolitiska utmaningar 12 Regionalt samarbete 12 Näringspolitiken effektiviseras ytterligare 13 Fler elektroniska kommunikationstjänster 13 Inkorporeringen av sydvästra Sibbo i budgeten för år Stadsdirektörsroteln 15 Byggnads- och miljöväsendet 16 Social- och hälsovårdsväsendet 17 Bildnings- och personalväsendet 19 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 22 Affärsverksamhet 23 Staden gör fortfarande omfattande investeringar 27 Kartor De största nybyggnadsprojekten De största ombyggnadsprojekten Kontaktinformation backpärmen Budgetmaterialet på internet: talousarvio Stadsdirektörens förslag till budget för år

4

5 Fotot Saara Vuorjoki Förändringarna i omvärlden utmaningar för Helsingfors ekonomi De allmänna ekonomiska utgångspunkterna för ekonomiplaneperioden är mycket osäkra då perioden börjar. Enligt finansministeriets prognos (konjunkturöversikt i augusti 2008) väntas den ekonomiska tillväxten i landet uppgå till 2,8 % år 2008 och 1,8 % år Enligt signaler om det ekonomiska läget som kommit efter prognostidpunkten väntas den allmänna ekonomiska utvecklingen bli ännu svagare. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar kommunernas inkomstbas och följaktligen också kommunernas ekonomiska balans i stort, särskilt genom utvecklingen i sysselsättningen. Enligt prognoserna kommer sysselsättningen att förbättras mycket långsammare år 2009 än de senaste åren. Det sammanlagda belopp som kommunerna redovisar i form av intäkter från den kommunala inkomstskatten och från samfundsskatten väntas öka långsammare speciellt år Åren beräknas tillväxttakten bli något snabbare. Det som särskilt påverkar saken är lönehöjningen genom de nya kollektivavtal som ingås år Tillväxtprocenten för skatteintäkterna i Helsingfors väntas de närmaste åren följa den allmänna utvecklingen i landet som helhet. Skatteunderlaget i Helsingfors måste stärkas ytterligare genom närings- och bostadspolitiska åtgärder. Befolkningsökningen i Helsingfors är på väg uppåt, men dess effekter innebär en utmaning på grund av migrationens struktur, och de positiva effekterna framträder först senare. Befolkningsökningen beror för närvarande i hög grad på inflyttning från utlandet och en ökning i den befolkning med utländsk bakgrund som redan finns i Helsingfors. Folkmängden i staden ökade i fjol med ca personer. Den naturliga befolkningsökningen (skillnaden mellan födda och döda) ökade folkmängden med ca personer. Utflyttningsöverskottet i förhållande till det övriga landet blev ca 700 personer och inflyttningsöverskottet i förhållande till utlandet personer. Under åren börjar antalet barn i dagvårdsåldern öka, antalet elever i grundskolan minskar och antalet äldre ökar snabbt. Ökningen i antalet personer i arbetsför ålder blir långsammare och deras andel av befolkningen minskar. De nya områden som byggs ut i Helsingfors de närmaste åren kräver avsevärda investeringar. Inkomster i form av skatteintäkter fås emellertid från dessa områden först om flera år. Detta faktum i kombination med behovet av att hålla stadens ekonomi i balans medför utmaningar som har att göra med ökade utgifter. Olika finansieringsformer kommer därför att tillämpas på investeringarna i de nya områdena. Att stadens ekonomi varit i balans de senaste åren beror i hög grad på Helsingfors Energis goda resultat och de extra inkomstöverföringar som detta möjliggjort. I och med att läget på energimarknaden skärps och Helsingfors Energis egna investeringsutmaningar ökar måste anpassningsåtgärder vidtas i fråga om stadens ekonomi också under nästa ekonomiplaneperiod. Stadens ekonomi görs mindre beroende av extra inkomstöverföringar från Helsingfors Energi, och den egentliga serviceverksamheten anpassas till stadens faktiska interna finansiering. Den största utmaningen de närmaste åren när det gäller att hålla den offentliga ekonomin i balans är att de stora årskullarna går i pension och att den andel som utgör arbetskraft följaktligen minskar. Konsekvensen av detta är att förutsättningarna för en ökning i antalet personer i arbete blir sämre. I och med att antalet personer i arbete ökar långsammare försämras också förutsättningarna för en större lönesumma. Med anledning av detta kommer ökningen i lönesumman och den därav följande ökningen i intäkterna från kommunalskatten länge att understiga den genomsnittliga nivå som rått på sista tiden. Denna omständighet i kombination med att servicekostnaderna blir högre då befolkningen åldras innebär att den övriga utgiftsökningen måste begränsas. Utgiftsökningen har de senaste åren varit större i Helsingfors än i landet i genomsnitt. Omkostnaderna med affärsverken obeaktade ökade med 5,3 % år 2007 i Helsingfors medan den genomsnittliga ökningen i landet var 5,0 %. Motsvarande siffror för år 2006 är 6,0 % och 4,6 %. Fotot. Invånarparken Kvarnvingen med vattenanläggning Stärkningen av skatte underlaget bör fortsätta med närings- och bostads politiska åtgärder Stadsdirektörens förslag till budget för år

6 Staten utgår i basserviceprogrammet från att kommunernas omkostnader ska öka med något över 5 % i genomsnitt åren En sådan ökning i omkostnaderna är en utmaning för den kommunala ekonomin i allmänhet och för Helsingfors ekonomi i synnerhet. Utgångspunkterna ovan innebär en snäv ram för utgiftsutvecklingen de närmaste åren. Den ram som ges i anslutning till direktiven för arbetet på budgetförslaget för år 2010 och på förslaget till ekonomiplan för åren kommer därför att basera sig på dessa utgångspunkter. Inkomster enligt inkomstgrupp år 2009 exkl. affärsverken sammanlagt mn euro Försäljningsinkomster 5,1 % Finanseringsinkomster 3,0 % Statsandelar 4,2 % Fastighetsskatt 4,0 % Andel av intäkerna från samfundsskatten 7,9 % Avgiftsinkomster 4,0 % Understöd och bidrag 1,6 % Hyresinkomster 14,0 % Övriga verksamhetsintäkter 0,8 % Tillverkning för eget bruk 2,6 % Kommunalskatt 52,8 % Omkostnaderna beräknas öka med 6,5 % Omkostnaderna uppgår år 2009 till mn euro med affärsverken obeaktade. De ökar med 5,4 % jämfört med 2008 års budget. Om ökningen i omkostnaderna granskas så att effekten av överföringen av yrkeshögskolan Stadia elimineras, ökar omkostnaderna med 6,5 %. (Stadias verksamhet överfördes på yrkeshögskolan Metropolia.) En del av ökningen förklaras av utgifter för serviceproduktionen i inkorporeringsområdet i sydvästra Sibbo, befolkningökningen i Helsingfors och satsningarna på planeringsuppdrag i inkorporeringsområdet och de nya objekten för områdesbyggande. Verksamhetsintäkterna ökar med 5,7 % jämfört med 2008 års budget. Verksamhetsintäkterna utgörs av försäljningsinkomster, avgiftsinkomster ( främst kundavgifter), understöd och bidrag samt hyresinkomster. Investeringsutgifterna är 58 mn euro högre år 2009 än prognosen för 2008 års budget då affärsverken inte räknas med. Lån amorteras med 59 mn euro och staden är beredd att uppta nya lån till ungefär samma belopp. Lån på 87 mn euro upptas dessutom för investeringar som trafikverket gör i infrastruktur och materiel. Trafikverket står för lånekostnaderna. Utgifter i driftsekonomidelen enligt rotel mn BDG 2007 BDG 2008 BF 2009 BF 2010 BF 2011 Stadsdirektörsroteln 91,1 131,1 133,7 218,5 288,1 Byggnads- och miljöväsendet 348,4 345,2 395,4 400,8 403,7 Social- och hälsovårdsväsendet 1 928, , , , ,2 Bildnings- och personalväsendet 777,8 818,6 826,0 828,9 824,5 Stadsplanerings- och 197,5 213,7 240,1 240,9 241,1 fastighetsväsendet Driftsekonomidelen sammanlagt 3 343, , , , ,5 Understöd till vissa förvaltningar 106,3 110,3 118,3 130,6 135,0 Omkostnader sammanlagt 3 450, , , , ,5 6 Sammandrag av Helsingfors stads budget

7 Byggnads- och miljöväsendet 10 % Understöd till vissa förvaltningar 3 % Stadsdirektörsroteln 4 % Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 6 % Övriga bildnings- och personalväsendet 8 % Utbildningsverket och YH Metropolia 13 % Omkostnader enligt rotel år 2009 sammanlagt mn euro Hälsovårdscentralen 28 % Socialväsendet 28 % Årsbidraget spelar en central roll vid beskrivningen av balansen i den kommunala ekonomin. Med årsbidraget avses skillnaden mellan inkomster och utgifter, dvs. den del av inkomsterna som är tillgänglig för finansieringen av investeringar och amorteringen av lån. Inkomstfinansieringen är i balans om årsbidraget täcker avskrivningarna. Då är nyckeltalet årsbidrag, % av avskrivningarna, minst 100. Inkomstfinansieringen är svag om nyckeltalet ligger mellan 0 och 100. Om årsbidraget är negativt, är inkomstfinansieringen i obalans, eftersom inkomsterna inte räcker till ens för att hålla den egentliga verksamheten i gång. I budgeten för år 2009 täcker årsbidraget avskrivningarna endast till ca 26 %, då affärsverken inte räknas med. Då affärsverken räknas med täcker årsbidraget avskrivningarna, men inte investeringarna. Exkl. affärsverken Inkl. affärsverken Årsbidrag, Årsbidrag, % av avskrivningarna Investeringar, Lån vid utgången av året, Lån, /invånare Budget 2009 Skatteintäkterna ökar klart långsammare år 2009 än under de senaste åren Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomst skatt, samfundsskatt, fastighetsskatt och hundskatt. År 2009 beräknas stadens totala skatteintäkter bli mn euro. Detta är 3,2 % mer än de i augusti 2008 uppdaterade beräknade skatteintäkterna år Intäkterna från kommunalskatten beräknas bli mn euro med den nuvarande skattesatsen på 17,5 %. Detta är 3,4 % mer än de beräknade intäkterna från kommunalskatten år De beräknade intäkterna från samfundsskatten uppgår till 310 mn euro. Detta är 1,7 % mer jämfört med de beräknade intäkterna från samfundsskatten år De beräknade intäkterna från kommunalskatten och samfundsskatten baserar sig på statens och Kommunförbundets beräkningar över den sammanlagda tillväxten i intäkterna från kommunalskatten och samfundsskatten. I fråga om samfundsskatten väntas det försämrade Stadsdirektörens förslag till budget för år

8 ekonomiska läget leda till att de sammanlagda samfundsskatterna till kommunerna blir lägre år 2009 än år Helsingfors relativa andel av kommunernas sammanlagda samfundsskatteintäkter har hela tiden sjunkit de senaste åren. Åren 2007 och 2008 har denna relativa andel dock slutat sjunka. Att ändra utvecklingstrenden så att den blir positiv för Helsingfors är en av nyckelfrågorna vid genomförandet av den nya näringslivsstrategin. Till följd av systemet för redovisning av samfundsskatten leder Helsingfors förbättrade relativa ställning under de senaste åren till att prognosen för Helsingfors samfundsskatteredovisningar för år 2009 är något högre än prognoserna för hela landet. Intäkterna från fastighetsskatten beräknas uppgå till 155 mn euro. Den allmänna fastighetsskattens andel av detta är ca 133 mn euro, varav ca 70 % inflyter från andra skatteobjekt än från mark med fastigheter som består av bostadshus. Skatten för hus som används för stadigvarande boende står för ca 22 mn euro och skatten för obebyggda tomter för 1,8 mn euro. Beräkningen baserar sig på de nuvarande procentsatserna, 0,7 % som allmän skattesats, 0,22 % som skattesats för hus som används för stadigvarande boende och 1,7 % som skattesats för byggbara obebyggda tomter. Den sistnämnda skattesatsen har gällt sedan ingången av år De beräknade intäkterna från fastighetsskatten baserar sig på förhandsuppgifter från skatteförvaltningen om 2008 års debitering och på skatteförvaltningens beräknade justeringar år 2009 i beskattningsvärdet på tomter och byggnader. Hundskatten väntas inbringa 0,8 mn euro år 2009, dvs. lika mycket som år Statsandelarna sjunker år 2009 De större statsandelsbeloppen till kommunerna år 2009 beror nästan helt och hållet på att statsandelarna ökar till följd av indexjusteringen (3,9 %) och i synnerhet till följd av skattekompenseringarna. Dessa skattekompenseringar innebär att de skatteintäkter som kommunerna går miste om till följd av skattesänkningarna och avdragen år 2009 kompenseras genom en sänkt självfinansieringsandel för statsandelen inom social- och hälsovården. Statsandelarna har ökats med anledning av den planerade ändringen av lagen om service och stöd på grund av handikapp, men kostnaderna för kommunerna är också enligt försiktiga uppskattningar större än i statens kalkyler. Statsandelarna till kommunerna minskas i sin tur av att uppgifter överförs från kommunerna till staten (bl.a. konsumentrådgivningen, förmyndarverksamheten och underhållsstödsuppgifterna) och av vissa andra faktorer (bl.a. ett statsandelsavdrag till följd av att klientavgifterna höjs). Kommunernas statsbidrag påverkas också av förändringen i åldersstrukturen och folkmängden. I Helsingfors sjunker statsandelarna bl.a. eftersom antalet elever inom den grundläggande utbildningen blir mindre. Att yrkeshögskoleverksamheten fr.o.m fått Metropolia Ammatikorkeakoulu Oy som huvudman sänker också Helsingfors statsandelar. Som en följd av alla faktorer ovan beräknas Helsingfors statsandelar år 2009 till 162,6 mn euro. Skatteintäkter och statsandelar mn BDG 2007 BDG 2008 BF 2009 BF 2010 BF 2011 Kommunens inkomstskatt 1 861, , , , ,3 Andel av intäkterna från 261,9 258,0 310,2 322,6 335,5 samfundsskatten Fastighetsskatt 138,4 147,0 155,0 160,0 165,0 Hundskatt 0,7 0,8 0,8 0,8 0,8 Skatteintäkter sammanlagt 2 262, , , , ,6 Statsandelar 181,5 180,0 162,6 162,6 162,6 8 Sammandrag av Helsingfors stads budget

9 Nya objekt för områdesbyggande kräver omfattande investeringar de närmaste åren Åren , när Nordsjö hamn redan blivit färdig, satsas det fortfarande kraftigt på stadens investeringar. Detta framträder särskilt som investeringar i nya objekt för områdesbyggande (Busholmen, Fiskehamnen, Kronbergsstranden, Kungseken, Mellersta Böle) och som ökat reparationsbyggande. Helsingfors stad har olika områdesbyggnadsprojekt för utveckling och genomförande av stora objekt för områdesbyggande. Dessa är stadens sätt att se till att stora områdeshelheter byggs ut målinriktat. Alla nya objekt för områdesbyggande baserar sig till stor del på en radikal omdisponering av markanvändningen. Investeringarna inleds genast när ett område blir ledigt för nybyggande. Det är meningen att byggandet av kommunaltekniska anläggningar och servicelokaler i områdena ska finansieras med inkomster från tomtförsäljning i områdena. Därför har det ställts ett särskilt mål för inkomsterna från försäljning av tomter i nya områden, 50 mn euro/år under åren och därefter 100 mn euro/år. Beräkningen baserar sig på den rådande uppfattningen om tidsschemat för byggande av bostäder och verksamhetslokaler i områdena och på mängden våningsyta för fritt finansierad produktion. Principerna för tomtöverlåtelse i de nya områdena föreläggs stadsfullmäktige separat. För byggande av kommunaltekniska anläggningar och servicelokaler i nya objekt för områdesbyggande har det år 2009 reserverats 64 mn euro och för åren ca mn euro/år. Dessutom kommer affärsverken att år 2009 investera ca 5 mn euro i sedvanliga infrastrukturprojekt i nya områden och därefter ca mn euro/år. Utöver affärsverkens investeringar reserverar Helsingfors Energi ca 77 mn euro åren med tanke att områden vid Hanaholmens kraftverk ska bli lediga för bostadsbyggande. Med detta genomförs investeringar i nedmontering och ersättning av kolupplagen vid kraftverket A på Hanaholmen. Affärsverken täcker sina investeringar med internt tillförda medel och med anslutningsavgifter. Investeringarna i nya områden inleds genast när områdena har blivit lediga mn BF 2009 BF 2010 BF 2011 Busholmen 33,2 48,3 34,8 Fiskehamnen 24,8 31,3 36,5 Kronbergsstranden 5,3 21,2 43,5 Kungstriangeln (Kungseken) 0,4 0,9 2,7 Mellersta Böle 0,4 0,8 2,9 Investeringar i nya områden 64,0 102,5 120,4 sammanlagt exkl. affärsverken Investeringar exkl. affärsverken 481,0 535,7 536,4 Andelen nya områden i dessa investeringar 13,3 % 19,1 % 22,5 % Investeringar i nya objekt för områdesbyggande exkl. affärsverken mn BF 2009 BF 2010 BF 2011 Helsingfors Energi 3,2 5,9 5,7 Helsingfors Energi, ändringsarbeten på Hanaholmen 37,0 24,0 15,0 Helsingfors Vatten 1,3 2,8 5,5 Trafikverket 1,2 2,3 2,7 Affärsverkens inversteringar i nya 42,7 35,0 28,9 områden sammanlagt Affärsverkens investeringar i nya objekt för områdesbyggande Stadsdirektörens förslag till budget för år

10 Sibbo Kungstriangeln Pohjoinen Koillinen Vik Läntinen Mellersta Böle Arabia Hermanstad Myllypuro Roihupelto Itäinen Nordsjö Keskinen Fiskehamnen Tölöviken Busholmen Centrumkvarteret Kronbergsstranden Kaakkoinen Eteläinen Nya objekt för områdesbyggande i Helsingfors Nytt objekt för områdesbyggande Annat projektområde Information om objekt för områdesbyggande på webben: aluerakentaminen Busholmen, Sumparn och Nätholmen inom Fiskehamnsområdet, och Mellersta Böle är områden som blir lediga då hamnfunktionerna flyttar bort. Verksamheten i Degerö oljehamn upphör år 2010 och oljebolagen överlåter sina arrendeområden sanerade till staden vid utgången av året. På platsen byggs Kronbergsstrandens bostadsområde. Kungstriangeln (Kungseken) är ett regionalt gemensamt projekt med Esbo och Vanda. Området ligger mellan Ring I och Ring III och börjar väster om Vichtisvägen och slutar öster om Tavastehusleden. Prioriteringar i området är gemensam planering och kommunala tjänster över kommungränserna. Andra projektområden utöver de fem nya objekten för områdesbyggande är Kvarnbäcken Kasåker och Sibbo, där projektverksamheten inom områdesbyggandet inleds i början av år I Kvarnbäcken bereds byggandet av en trästad och saneringen av metrostationen. Inom de gamla projektområdena Nordsjö, Vik, Arabia Hermanstad, Tölöviken och centrumkvarteret fortsätter de livliga bygg- och utvecklingsåtgärderna. För dem gäller utöver normalt byggande av kommunaltekniska anläggningar och servicelokaler också stora investeringar såsom den planskilda korsningen för Ring I i Stensböle i Vik och musikhuset vid Tölöviken. På Busholmen byggs det bostäder om m² vy, affärslokaler om m² vy och servicelokaler om m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år Till stadens viktigaste objekt i området hör Bunkern, som blir en mångsidig idrottslokal för hela södra staden, det stora centrala parkområdet med badstrand, strandboulevarderna 10 Sammandrag av Helsingfors stads budget

11 Fotot Tuulikki Holopainen och Västra terminalen, som fungerar redan i dag. Ett av stadens centrala projekt i området är Busholmens planerade räddningsstation, för vilken det iståndsätts lokaler i det f.d. uppropskontoret åren I Fiskehamnen byggs det bostäder om m² vy, kontorslokaler om m² vy och servicelokaler om m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år Till stadens viktigaste objekt i området hör Söderviks kulturcenter, som fungerar redan i dag och som ska utvecklas, kvarteret kring metrostationen med anslutande terminal för kollektivtrafik, de nya spårvägslinjerna, Fiskehamnsparken, kanalerna och strandboulevarderna. I Kronbergsstranden byggs det bostäder om m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år Till stadens viktigaste objekt i området hör det havsnära centrumet med strandgator, det mångsidiga servicecentret och grönområdena i omgivningen kring Stansviks gård. Ett av stadens centrala projekt i området är den planerade spårvägsförbindelsen från Degerö till centrum. I Kungstriangeln byggs det bostäder om m² vy på Helsingforssidan. I hela området byggs det bostäder om m² vy. De första bostäderna inom Helsingfors område färdigställs år Till stadens viktigaste objekt i området hör Kungsekens bygård, de mångsidiga rekreationsområdena med förbindelse till Centralparken och kollektivtrafiktunneln under Centralparken för den regionala Joker II-linjen. I Mellersta Böle byggs det bostäder om m² vy och verksamhetslokaler om m² vy. De första bostäderna i området färdigställs år Till de viktigaste objekten i området hör huvudtrafiklederna Industrigatan och Lokvägen, området med centrumkvarteren i Mellersta Böle och Böle metrostation. Stadens förvaltning utvecklas ytterligare Utifrån erfarenheterna av den partiella konkurrensutsättningen av stödtjänster fattas det år 2009 beslut om konkurrensutsättningens omfattning i fortsättningen. Det är alltjämt Hertonäs strand sommaren Stadsdirektörens förslag till budget för år

12 meningen att stödtjänster ska centraliseras. Utgående från en bedömning av omorganiseringen av förvaltningen av lokaler inleds år 2009 utvecklandet av lokalförvärvsprocesserna. Organiseringen av de logistiska funktionerna effektiviseras med en gemensam organisation för städerna i huvudstadsregionen som ett alternativ. En överföring av den svenska barndagvården från socialväsendet till utbildningsväsendet utreds år Företagsamhet bland invandrare främjas. Stadens gemensamma strategier Alla förvaltningar genomför stadens gemensamma strategier i sin verksamhet och anpassar sin verksamhet efter strategierna. Stadens strategiska områden, genom vilka huvudstadsregionens gemensamma vision genomförs, är (1) välfärd och tjänster, (2) konkurrenskraft och (3) stadsstruktur och boende. Verksamhets- och ekonomiplaneringen har under fullmäktigeperioden slagits fast så att den följer strategierna. Stadsfullmäktige omarbetar i början av år 2009 strategiprogrammet för den nya fullmäktigeperioden Programmet styr stadens förvaltningars och affärsverks verksamhet och ekonomi under den nya fullmäktigeperioden. Personalpolitiska utmaningar Personalmålen blir i det nya strategiprogrammet en allt fastare del av stadens verksamhetsstrategi. Ett centralt mål är att åstadkomma personallösningar som gör det lättare att nå stadens verksamhetsmål. Att trygga tillgången på arbetskraft, utveckla kompetensen, förbättra innovativiteten och produktiviteten och utveckla ledarskapet är personalpolitiska utmaningar också i framtiden. Att befolkningen åldras, att en stor del av stadens anställda går i pension och att den åldersgrupp som kommer ut på arbetsmarknaden blir mindre kan vara utmaningar när staden ska rekrytera personal. En viktig prioritering är såsom tidigare att främja arbetskraftsinvandringen. Verkställigheten av personalandelen i den nya strategin och det övriga utvecklingsarbetet utförs i samråd med personalen enligt de gällande samarbetsprinciperna. För att den ordinarie personalens ställning ska kunna tryggas måste de anställda vara beredda att vid behov övergå från en enhet och en anställning till en annan. Detsamma gäller omplaceringar mellan förvaltningarna och affärsverken. Regionalt samarbete Samarbetet inom huvudstadsregionen och Helsingforsregionen utförs under år 2009 i enlighet med samarbetsavtalen. Inom stadens alla strategiska områden spelar det regionala samarbetet en central roll. Sambruk av tjänster främjas, konkurrenskraften utvecklas med partnerna i regionen och planeringen av stadsstrukturen och boendet kopplas till de regionala planerna. Gemensamma områden för dagvårdstjänster vid kommungränserna tillämpas. Regionala samjoursenheter börjar användas inom hälsovården och tandvården. År 2009 är yrkeshögskolan Metropolias första hela verksamhetsår. Helsingfors stads och Esbo stads gemensamma projekt västmetron framskrider. Avsiktsförklaringen mellan staten och Helsingforsregionen om bostads- och tomtutbudet genomförs. Frågan om sammanslagning av den regionala kollektivtrafikorganisationen och vattenverken är under beredning. En gemensam MBT-vision för regionen utarbetas med idétävlingen Greater Helsinki Vision 2050 som utgångspunkt (MBT = markanvändning, boende och trafik). Fotona Jukka Uotila / com.pic och Markku Alen 12 Sammandrag av Helsingfors stads budget

13 Näringspolitiken effektiviseras ytterligare De viktigaste åtgärderna när det gäller att trygga stadens ekonomiska utveckling är, utom att ta i bruk områden från vilka hamnen flyttar bort och andra nya områdesbyggnadsobjekt, att genomföra Helsingfors näringslivsstrategi En företagsvänlig partner. Strategin har som mål att utveckla Helsingforsregionen till ett centrum i världsklass för affärsrörelse och innovationer att öka stadsmiljöns dragningskraft och garantera en fungerande trafik att främja en ökning av servicenäringarna att trygga tillgången på arbetskraft att få till stånd en företagsvänlig serviceattityd i stadsförvaltningen De för genomförande av näringslivsstrategin reserverade anslagen i budgeten för år 2009 är huvudsakligen hänförda till de enskilda förvaltningarna. Budgeten innehåller också 4,0 mn euro som ska användas centraliserat för genomförande av näringspolitiken. I beloppet ingår bl.a. ett verksamhetsbidrag på 1,575 mn euro till Greater Helsinki Promotion Ltd., som marknadsför huvudstadsregionen internationellt, och ett anslag på 0,9 mn euro för verksamheten vid NYP företagsservice, som främjar invandrarföretagande. NYP företagsservice är en del av servicecentralen FöretagsHelsingfors, som erbjuder företagsrådgivning och utbildning speciellt för nystartade företag i servicebranschen. En företagsvänlig serviceattityd utvecklas år 2009 genom projekt som gäller servicestigar. Samarbete bedrivs här mellan stadens egna förvaltningar och affärsverk, Helsingforsregionens handelskammare och Helsingin Yrittäjät ry. Syftet med projekten är bl.a. att göra tillståndsprocessen smidigare för privata evenemangsarrangörer, bättre knyta evenemangen till turistmarknadsföringen, koppla stadens enheter närmare till rådgivningen om hur man startar företag och effektivare organisera tomtförvärvsprocessen för små och medelstora företag, från inledningsfasen till den dag då verksamhetslokalerna tas i bruk. Fler elektroniska kommunikationstjänster Staden erbjuder redan nu helsingforsarna över 60 elektroniska kommunikationstjänster. År 2009 ligger tyngdpunkten i utvecklingsarbetet på elektroniska tids- och lokalbokningstjänster och elektroniska ansökningar. Staden samarbetar med de andra kommunerna i huvudstadsregionen när det gäller att utveckla kommunikationstjänsterna. Hälsovårdscentralen bygger ut den elektroniska tidsbokningen inom tandvården på så sätt att också den första mottagningstiden kan bokas via internet. Tidsbokningstjänsten börjar också omfatta annat vid hälsovårdscentralen. Hälsovårdscentralen deltar i det riksomfattande projekt som gäller ett elektroniskt patientarkiv och elektroniska recept. Socialverket inför ett system med elektroniska dagvårdsansökningar, och elektroniska blanketter tas i bruk också för andra ansökningar. Verket utvecklar dessutom en datasäker elektronisk kommunikation mellan klienten och yrkesmänniskan. Utbildningsverket ger en möjlighet att anmäla sig till skolan elektroniskt och planerar att ta i bruk elektroniska ansökningsblanketter bl.a. för eftermiddagsverksamheten och specialundervisningen. Yrkesläroanstalterna inför en webbtjänst genom vilken vårdnadshavarna kan följa hur deras barns studier avancerar och i vilken mån frånvaro förekommer. Gymnasisterna har kunnat välja kurser via webben, och grundskoleeleverna får nu samma möjlighet. Byggnadskontoret förnyar datasystemet för parkeringsövervakning och börjar samtidigt tillämpa ny teknik när det gäller att använda boendeparkeringstecken, att utveckla och re- Redan över 60 elektroniska kommunikationstjänster, årligen tiotals till Resplan i telefonen. Stadsdirektörens förslag till budget för år

14 Elektronisk kommunikation på Bibliotek 10. Det ses till att de kommunala tjänsterna för invånarna i det inkorporerade Sibboområdet organiseras på ett smidigt och högklassigt sätt formera den avgiftsbelagda parkeringen, att flytta fordon och att skriva ut parkeringsböter. Det nya parkeringssystemet gör det möjligt att beställa och ändra boende- och företagsparkeringstecken via internet, att köpa parkeringstid via nätbanken och att se uppgifterna om en parkeringsbot och protestera mot den. Kulturcentralen och idrottsverket tar i bruk ett gemensamt lokalboknings- och anmälningssystem via vilket kommuninvånare och sammanslutningar bl.a. kan göra bokningar som gäller kulturlokaler i stadens besittning, idrottslokaler, båtplatser och kurser. Det är redan nu möjligt att anmäla sig elektroniskt till finska arbetarinstitutets och svenska arbetarinstitutets kurser. Kommuninvånarna kommer att se kursutbudet i alla kommuner i huvudstadsregionen i samma anmälningssystem och att kunna anmäla sig till en kurs oberoende i vilken kommun den arrangeras. Det blir möjligt att betala kursavgifterna elektroniskt. Staden bygger en gemensam teknisk plattform för den elektroniska kommunikationen för att den ska bli kundfokuserad, lätthanterlig och datasäker. Denna helhet omfattar också en kommunikationspärm som gör det möjligt att sammanställa kommuninvånarens kommunikationshistoria och följa behandlingen av ett ärende som gäller en själv. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo i budgeten för år 2009 Helsingfors stad, Sibbo kommun och Vanda stad påverkas av en inkorporering av kommundelar som går ut på att sydvästra Sibbo och Västerkullakilen i Vanda blir områden i Helsingfors Det har under budgetberedningen setts till att de kommunala tjänsterna för de nya invånarna organiseras på ett smidigt och högklassigt sätt. Inkorporeringen av kommundelar bidrar i hög grad till att nya tillväxtmöjligheter kan skapas i Helsingforsregionen Fotona Pertti Nisonen och Lauri Rotko 14 Sammandrag av Helsingfors stads budget

15 och till att stadsstrukturen i huvudstadsregionen kan utvecklas balanserat. För Helsingfors stad innebär inkorporeringen också stora utmaningar på medellång sikt när det gäller att genomföra och finansiera investeringar. De utgifter som inkorporeringen orsakar i budgeten för år 2009 är beaktade i anslagen för förvaltningarna. I takt med att planeringen rörande det inkorporerade området går framåt reserveras det medel för områdesbyggande och investeringsobjekt i budgetarna för de kommande åren. Ekonomi- och planeringscentralen får en Sibboenhet med uppgift att samordna planeringen. Intäkterna från kommunalskatten i det inkorporerade området tillfaller ännu år 2009 Sibbo kommun och Vanda stad. Med andra ord får Helsingfors stad intäkter från kommunalskatten i området fr.o.m. år I enlighet med systemet för skatteredovisning får Helsingfors stad alla skatteintäkter från området först fr.o.m. år Brunnsparkskonsert vid landskapsdagarna Stadsdirektörsroteln Det är tänkt att anslaget för trivseln och säkerheten i staden ska användas för fortsatta projekt som ökar trivseln i stadsmiljön, närmare bestämt för ett samarbete med invånarna, stadens förvaltningar och de centrala intressentgrupperna. Speciellt förbättras säkerheten i vardagen genom ett projekt med närarbetare. Under år 2009 bildas det arbetspar av närarbetare för fältarbete i områden som är problematiska med tanke på säkerheten i vardagen. Närarbetarna skapar nätverk med lokala aktörer i områdena, såsom invånarföreningar, gårdsbolag och affärsföretag. Projektet genomförs i samråd med stadens socialväsen, förvaltningscentralens säkerhets- och beredskapsavdelningen samt polisinrättningen i Helsingfors och är kopplat till pilotprojektet med närpoliser. För projekt som förbättrar invandrares ställning på arbetsmarknaden upptas ett anslag Stadsdirektörens förslag till budget för år

16 För förbättring av invandrares ställning på arbetsmarknaden reserveras 2,5 mn euro på 2,5 mn euro. Projekten genomförs i samråd med städerna i huvudstadsregionen och med staten. Det ansöks också om statlig finansiering för projekten. För utrednings- och planeringsuppdrag som hänför sig till byggandet av nya bostadsområden och genomförandet av projekt, för utredningar och planeringsuppdrag som hänför sig till revitaliseringen av centrum och stadshuskvarteren reserveras ett anslag på ca 5 mn euro. Med tanke på samordningen av genomförandet i nya objekt för områdesbyggande stärks projektorganisationen. År 2009 ingår en reservering för utveckling av det elektroniska ärendehanteringssystemet som ett led i utvecklingen av stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens verksamhet. Den år 2008 godkända strategin för stadens internationella verksamhet genomförs genom att resurserna för den internationella verksamheten ökas och det reserveras medel för projekt som hänför sig till utvecklingen av det internationella samarbetet. Samordningen av stadens evenemang görs klarare genom att stadens evenemangsenhets roll stärks. Till de största evenemangen som delvis finansieras och produceras med enhetens anslag är EM-tävlingarna i konståkning och evenemangen för allmänheten i anslutning till EM-tävlingarna i damfotboll, evenemangen under Helsingforsveckan, nyårsfirandet och dessutom eventuella evenemang utomlands där Helsingfors stad presenterar sig och evenemang i Helsingfors där utländska städer presenterar sig. Ytterligare satsningar görs på marknadsföringen av evenemang och på utvecklandet av serviceredskap för evenemangsarrangörer. Arborist i arbete. Byggnads- och miljöväsendet Byggnads- och miljöväsendet står inför utmaningar i och med att stadsstrukturen i området blir tätare. Inom de närmaste åren ska byggandet särskilt ge akt på att gatu- och grönområdesnätet växer och föråldras, staden förtätas och stadsmiljöns betydelse understryks, samarbetet med städerna i huvudstadsregionen utvidgas, nya områden omfattas av underhållet och byggkostnaderna och energiprisen har stigit avsevärt på sistone. Den tätare stadsstrukturen syns också inom räddningsväsendet. Risknivån stiger i områden där det inte funnits många byggnader tidigare eller som omdisponeras i hög grad. Det kräver att räddningsväsendets service utvecklas. Att stadsmiljön får större betydelse syns också i miljöväsendets uppgifter. Kommuninvånarna ställer allt strängare krav när det gäller miljöns tillstånd, och detta tillsammans med den tätare stadsstrukturen skapar utmaningar för miljöväsendet inom de närmaste åren. Under planperioden är en av byggnads- och miljöväsendets prioriteringar att arbeta för att staden är snygg. Byggnadskontoret omorganiseras Av HSB-Miljöproduktion och HSB-Teknik bildas en egen enhet med namnet byggtjänsten. Hantverksverkstaden vid HSB-Miljöproduktion överförs på socialverket. Byggnadskontoret har kvar gatu- och parkavdelningen, HSB-Byggherre och administrativa funktioner. Den effektiverade renhållningen av gator och parker fortsätter. Som en ytterligare åtgärd kommer området intill kantstenarna och rännstenarna längs huvudgatorna i innerstaden, bl.a. Mannerheimvägen, Tavastvägen och Hel singegatan, att hållas rena året runt. Det utvidgade veckoslutsstädandet fortsätter. Tillsammans med stadens övriga förvaltningar fortsätter det breda och täta samarbetet för att minska olägenheterna av grävningsarbetena. Planeringen och anläggandet av gator i nya områden är programmerade enligt det tidsschema som genomförandeprogrammet för markanvändning och boende kräver. HSB-Byggherre utför nya undersöknings-, utrednings- och försöksbyggnadsprojekt för att motarbeta klimatförändringen. Det gäller bl.a. utarbetande av ett lågenergikoncept Fotona Roy Koto och Rakennusviraston kuvapankki 16 Sammandrag av Helsingfors stads budget

17 för både sanerings- och nybyggnadsobjekt och genomförande av konceptet i lämpliga pilotbyggprojekt. Byggtjänsten inleder sin verksamhet Enhetens omsättning kommer att vara ca 186 mn euro. Enheten övertar utom HSB-Miljöproduktion och HSB-Teknik också grundundersökningen vid fastighetskontorets geotekniska avdelning samt delar av Helsingfors Hamns tekniska avdelning. Byggtjänstens verksamhetsidé är att tillhandahålla sakkunnig-, produktions- och underhållstjänster inom byggbranschen främst för enheterna inom stadsförvaltningen. Inom räddningsväsendet reserveras anslag för mera personal inom räddningsverksamheten enligt beslutet om servicenivån och dessutom tilläggsanslag särskilt för bättre beredskap för brådskande sjuktransporter Också brandsynen får mera resurser. Under finns det beredskap för nya räddningsstationer (Busholmen, Malm, Stensböle) och för ombyggnad av bl.a. Skillnadens räddningsstation. Ett primärt mål under planperioden är att höja oljebekämpningsberedskapen enligt den gällande oljebekämpningsplanen för Helsingfors. Solpanelshus I budgeten för miljöcentralen ingår kostnader i och med Östersjöutmaningen som lanserats på initiativ av städerna Helsingfors och Åbo. Aktörerna i Östersjöområdet utmanas att med konkreta till buds stående medel vidta åtgärder att förbättra Östersjöns tillstånd. Åtgärder att dämpa klimatförändringen och anpassa sig enligt den vidtas mera målmedvetet än tidigare. Helsingfors stads partitorgs verksamhet utvecklas som en del av bostads- och företagsområdet i Fiskehamnen. Partitorget medverkar aktivt i marknadsföringen av det nya Fiskehamnsområdet. Meningen är att partitorget med sin service och sitt läge ska utvecklas till huvudstadsregionens mest attraktiva företagskluster i livsmedels- och blomsterbranschen. Social- och hälsovårdsväsendet Utvecklingen av servicestrukturen fortsätter genom att resurser allokeras från institutionsvården till öppenvården. Kostnadsstyrningen effektiveras så att kostnaderna per invånare närmar sig medeltalet för de fem största städerna efter Helsingfors. Behovet av tjänster inom social- och hälsovårdsväsendet påverkas i hög grad av förändringarna i omvärlden, av vilka den åldrande befolkningen och befolkningsökningen hör till de viktig aste. De största förändringarna i befolkningsstrukturen är att antalet äldre och antalet invandrare ökar. Fler äldre leder till ett större behov av sjukvård, rehabiliterande vård och stöd i det dagliga livet. Vårdkedjan mellan den specialiserade sjukvården, primärvården och socialväsendet för äldre effektiveras fortsättningsvis, och boende- och öppenservicen byggs ut och förnyas. Den handlingsmodell som utvecklats inom projektet kring vårdkedjan är nu en etablerad gemensam verksamhet för socialverket och hälsovårdscentralen, och den utvidgas till andra tjänster. Socialverket och hälsovårdscentralen utvecklar tillsammans servicen för missbrukare och personer med psykiska problem bl.a. genom att substitutionsbehandling för opioidberoende införs på hälsostationerna och genom att en ny slags regional öppenvård för missbrukare och samtidigt psykiskt sjuka skapas inom den psykiatriska specialiserade sjukvården och missbrukarvården. För bostadslösa klienter planeras gemensam service inom social- och hälsovården i anslutning till programmet för minskning av långtidsbostadslösheten. Stadsdirektörens förslag till budget för år

18 Dagcentret vid Svalbobrinken. Socialverket har fem strategiska mål med framgångsfaktorer och strategiska spetsprojekt: Ingen lämnas vind för våg Servicekulturen utgår från klienten Smidigare servicehelheter är målet Innovationer ger bättre total produktivitet Den bästa arbetsplatsen i Finland Särskilt utvecklas det förebyggande arbetet och arbetsformerna med tidigt stöd. I början av 2009 färdigställs planen för välmående hos barn och unga i Helsingfors. I planen ges riktlinjer för de viktigaste handlingsprinciperna för de närmaste åren. Det tidiga stödet och hemservicen för barnfamiljer ökar tack vare fler anställda. För en starkare öppenvård inom barnskyddet utvidgas det rehabiliterande socialarbetet och nya arbetssätt utvecklas. Vården i familj utom hemmet byggs ut för att undvika att barn ska placeras på institution. Inom ramen för kommun- och servicestrukturreformen övertar Folkpensionsanstalten underhållsstödet Det sänker utgifterna med 12,1 mn euro och inkomsterna med 4,4 mn euro år Socialverket sköter i alla fall vissa uppgifter under övergångstiden. Antalet långtidsbostadslösa fås ned under planperioden och målet är att antalet ska sjunka med 250 personer under Ett servicecenter för bostadslösa öppnas vid Sanduddsgatan 5. Inom omsorgen om utvecklingsstörda ökar de individuella boendetjänsterna och institutionsplatserna minskar. Dagverksamheten för gravt handikappade byggs ut. Serviceboendet får fler anställda i enlighet med äldreomsorgsprogrammet. Nybyggnaden på Gårdsbacka ålderdomshem och servicecentral blir klar, likaså ombyggnaden och Fotona Maarit Miettinen och Tuulikki Holopainen 18 Sammandrag av Helsingfors stads budget

19 utbyggnaden av Tölö servicehus. Inom barndagvården öppnas fem nya eller ombyggda daghem. Hälsovårdscentralen har fyra huvudstrategier: Hälsan hos helsingforsarna främjas och hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna minskas Tillgången till vård och vårdkvaliteten tryggas En tillräcklig och kompetent personal säkras och arbets hälsan upprätthålls Kostnadseffektiviteten ökas och omstruktureringen av tjänsterna fortsätter Liksom tidigare fullföljer hälsovårdscentralen de lagstadgade skyldigheterna när det gäller tillgången till vård och främjar hälsan. Inom hälsofrämjandet satsas särskilt på de unga i form av större resurser för bl.a. skol- och studenthälsovården. I Mejlans öppnas västra samjouren. En gemensam tand vårdsjour och en gemensam specialiserad mun- och tandvård i huvudstadsregionen införs. De äldre garanteras god service genom att omsorgens tonvikt flyttas från långvårdssjukhuset till hemmen. Långvårdssjukhuset rehabiliterar så många patienter som möjligt för lättare boende- eller omsorgsenheter och stöder hemvården med korta vård perioder. Hemvården får mera resurser i enlighet med äldreomsorgsprogrammet. Antalet bäddplatser inom långvården skärs ned med 50. Akutsjukhuset köper bäddplatser flexibelt enligt behovet. För köp av specialiserad sjukvård hos samkommunen HNS reserveras 432,5 mn euro (en ökning på 5,4 %). Anslaget är dimensionerat utifrån utfallsprognosen för 2008, förändringar i kostnadsnivån, HNS ökade inkomster från avgifter, HNS produktivitetsmål och tilläggsbehovet i och med det inkorporerade Sibboområdet. Tandskötaren Khadra Sayid Mahbub. Bildnings- och personalväsendet Antalet elever inom den grundläggande utbildningen beräknas år 2009 vara ( år 2008) i de finska skolorna och (3 212) i de svenska. Enligt prognosen för den grundläggande utbildningen minskar antalet finska elever med 579 från år 2008 till år Antalet svenska elever ökar med 39. I de finska gymnasierna minskar antalet studerande med 34 och i de svenska ökar det med 13. Eleverna i det inkorporerade området i sydvästra Sibbo ingår i siffrorna. Att utveckla skolnätet på det sätt som förändringen i elevantalet kräver innebär en utmaning. Det är meningen att den ekonomiska marginal som fås då lokalerna används effektivare ska utnyttjas så att timresursen höjs och utbildningsinnehållet utvecklas. Nettokostnaderna per elev enligt skolform (euro/elev/år) framgår av tabellen ovan. Till de största orsakerna till att kostnaderna per elev ökar hör det större antalet elever med särskilda behov, det ökade antalet invandrarelever och den ökade timresursen. finsk ökning från år 2008 svensk ökning från år 2008 Förskola och ,3 % ,9 % grundläggande utbildning Gymnasieutbildning ,2 % ,5 % Vuxengymnasieutbildning ,4 % ,2 % Yrkesutbildning ,1 % Läroavtalsutbildning ,2 % Nettokostnader per elev Stadsdirektörens förslag till budget för år

20 Det har satsats på skolmåltiderna och på upprätthållandet av deras kvalitet. Eleverna får alltjämt måltider av samma kvalitet som tidigare enligt det rekommenderade näringsintaget för de olika åldersgrupperna. Yrkeshögskolan Stadias verksamhet överfördes till den nya yrkeshögskolan Metropolia. Finska arbetarinstitutet och svenska arbetarinstitutet satsar på att utveckla den elektroniska kommunikationen. En ny kursanmälningsportal som löser problemen i anmälnings- och körutinerna tas i bruk år 2009 som ett gemensamt projekt för kommunerna i huvudstadsregionen. Det blir också möjligt att betala kursavgifterna elektroniskt. Stadsbibliotekets biblioteksnät förblir oförändrat. Servicen för det inkorporerade området i sydvästra Sibbo ordnas med hjälp av Zachrisbackens barnbibliotek och en bokbuss. Det finns 37 bibliotek och 11 anstaltsbibliotek. Stadsbiblioteket har som mål att biblioteken ska vara öppna timmar om året. Ett viktigt mål i samarbetet mellan biblioteken är att tillgången på medier ska vara densamma i hela huvudstadsregionen. Specialvillkor och olika innehållsmässiga alternativ för ett centrumbibliotek utreds, och målet är att säkra att samarbetspartner, särskilt staten och städerna i huvudstadsregionen, deltar i projektet. Det finns ett anslag på 1,0 mn euro för projektet år Björn i Högholmens djurgård. Kulturväsendet har till uppgift att skapa en positiv atmosfär och förutsättningar för konstoch kulturarbete och konst- och kulturupplevelser i Helsingfors. De centrala tillvägagångssätten i verksamheten är understöd till den professionella konsten, lokaler där konstnärer och artister kan uppträda och arbeta, konstfostran i egen regi och i form av understöd till läroanstalter inom konstbranschen i Helsingfors, lokalt kulturarbete och stöd till mångkulturella aktiviteter. Kulturväsendet stärker också Helsingfors som festival- och evenemangsstad. En andel på 27,1 mn euro av driftsutgifterna inom kulturväsendet, vilka uppgår till 41,2 mn euro, består av understöd: ca 3,3 mn euro till Stiftelsen Finlands Nationalopera, ca 7,95 mn euro till Helsingfors teaterstiftelse, 3,4 mn euro till professionella teatrar som omfattas av teater- och orkesterlagen och sammanlagt 12,4 mn euro till andra sammanslutningar. Kulturväsendet fortsätter att konstområdesvis förnya understödspolitiken tillsammans med konstvärlden, kommunerna i huvudstadsregionen och staten. Ett nytt understödssystem har år 2008 börjat tillämpas inom den grundläggande musikundervisningen. Det är tänkt att systemet ska omfatta också andra konstområden. Savoyteatern hyr ut lokaler och en fungerande organisation för musik, dans- och teatergästspel. Den öppnas på nytt i början av år 2009 efter att ha varit stängd på grund av renovering. För nyförvärv till konstmuseets samlingar reserveras euro och för förvärv av offentliga konstverk euro. Antalet utställningar beräknas bli 22 (Tennispalatset, Mejlans och Glogalleriet) och antalet besökare ca Inträdet till alla stadsmuseets verksamhetsställen blev fritt vid ingången av år Detta gäller dock inte specialutställningar. Villa Hagasund får år 2009 en gästutställning med romskt tema producerad av Luxemburgs stadsmuseum. Hösten 2009 öppnas utställningen Natt i Helsingfors i Sederholmska huset. Stadsorkestern spelar årligen för personer under i genomsnitt 75 konserter. Dess konsertkalender innehåller 42 symfonikonserter, 6 populärkonserter och 2 andra konserter Fotona Pertti Nisonen och Mika Lappalainen 20 Sammandrag av Helsingfors stads budget

21 och dessutom konserter utomlands och abonnemangskonserter Stadsorkestern ger 2 fadderbarnskonserter. Antalet fadderbarnsfamiljer är Stadsorkestern har sedan gammalt samarbetat med Helsingfors festspel och Musica Nova Helsinki. Kvaliteten på skolmåltiderna bibehålls trots höjda priser. Ett belopp på euro är i budgeten reserverat för beredning av en utvecklingsplan för Högholmen med utgångspunkt i resultaten från en internationell idétävling för arkitekter. Utvecklingsområden vid ungdomscentralen år 2009 är multimedia som redskap för ungdomsarbetet och mångformighet inom detta. Ungdomar tillbringar allt mer tid på internet, använder mobila apparater för att få tjänster och knyter kontakter via elektroniska nätverk. Ungdomscentralen vill möta dessa utmaningar under ekonomiplaneperioden genom en mer omfattande verksamhet än nu på internet tillsammans med ungdomarna informationstjänster, diskussionsforum och interaktiva tjänster i form av frågor och svar och diskussioner med ungdomarna på en virtuell ungdomsgård (Habbo Hotel). Av driftsutgifterna inom idrottsverksamheten består 14,7 mn euro av understöd till idrottsorganisationer, institutioner och stiftelser. Extra resurser satsas år 2009 på service för stora användarkategorier och på lokaler som kan utnyttjas mångsidigt och effektivt. Stadsdirektörens förslag till budget för år