Budget 2010 Sammandrag av stadsdirektörens budgetförslag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budget 2010 Sammandrag av stadsdirektörens budgetförslag"

Transkript

1 Budget Sammandrag av stadsdirektörens budgetförslag Helsingfors sparar i omkostnaderna och skuldsätter sig Bild Tuulikki Holopainen / uutistausta Oy, Anu-Liina Ginström och Esko Jämsä Basservicen tryggas Framtiden byggs med investeringar

2 Tidsschema för behandlingen Förslaget till Helsingfors stads budget för år och förslaget till ekonomiplan för åren 2012 September 2009 fr 25.9 kl Stadsdirektören presenterar budgetförslaget för massmedierna. Budgetförslaget och budgetmotionerna väckta av stadsfullmäktigeledamöter (motionsbetänkandet) delas ut till ledamöterna i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige. Budgetmaterialet publiceras på stadens internetsidor: må 28.9 kl Stadsdirektören presenterar sitt budgetförslag för stadens personalkommitté. kl Stadsdirektören presenterar budgetförslaget för stadsstyrelsen. Oktober 2009 må kl Stadsstyrelsen behandlar budgetförslaget och motionsbetänkandet. fr Stadsstyrelsens budgetförslag, motionsbetänkandet och fullmäktiges lista med föredragningstexten delas ut till stadsfullmäktige. November 2009 on 4.11 kl * Stadsfullmäktige sammanträder och behandlar budgetförslaget och motionsbetänkandet för första gången. Grupperna i stadsfullmäktige håller sina anföranden. on kl * Stadsfullmäktige behandlar budgetförslaget och motionsbetänkandet. Stadsfullmäktige beslutar om kommunalskatte- och fastighetsskatteprocenterna och godkänner budgeten för år. * Sammanträdet kan följas på läktaren i stadsfullmäktiges sessionssal, ingång Sofiegatan 3. 2 Sammandrag av Helsingfors stads budget

3 Sammandrag av förslaget till Helsingfors stads budget för år I sammandraget presenteras de viktigaste områdena i förslaget till budget för år och de förändringar som sker i stadens verksamhet. Först presenteras de siffror och utvecklingslinjer som beskriver stadens ekonomiska läge. Därefter beskrivs de viktigaste förändringarna i sektorernas anslag år. Slutligen presenteras stadens större investeringar åren Innehåll Recessionen innebär utmaningar för Helsingfors 5 Driftsutgifterna anpassas till de disponibla inkomsterna 6 Skatteintäkterna försvagas år 8 Redovisningen av statsandelarna förändras 9 Helsingfors stads strategiprogram Produktiviteten höjs genom service- och organisationsutveckling 12 Sysselsättning 13 Personalpolitiska utmaningar 14 Det regionala samarbetet är viktigt 14 Näringspolitiken effektiviseras ytterligare 14 Flera och bredare tjänster på webben 15 Stadsdirektörsroteln 16 Byggnads- och miljöväsendet 16 Social- och hälsovårdsväsendet 18 Bildnings- och personalväsendet 20 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 22 Affärsverksamhet 23 Staden investerar för att stimulera ekonomin 27 Kartor De största trafikleds-, park-, grundberednings- och strandbyggnadsprojekten åren Betydande husbyggnads- och idrottsanläggningsprojekt år 38 Kontaktinformation bakpärmen Budgetmaterialet på internet: budget Stadsdirektörens förslag till budget för år 3

4 Bild Pertti Nisonen

5 Recessionen innebär utmaningar för Helsingfors De ekonomiska utsikterna för ekonomiplaneperioden 2012 är mycket osäkra då perioden börjar. Enligt finansministeriets prognos (september 2009) väntas den ekonomiska utvecklingen i landet uppgå till 6,0 % år 2009 och +0,3 % år. De senaste månaderna har det med avvikelse från prognoserna presenterats vissa positivare tillväxtberäkningar för år, men dessa bedömningar är mycket osäkra. Om det sker en ny nedgång på finansieringsmarknaden, blir utfallet för den ekonomiska utvecklingen sämre än prognosen ovan. Den samhällsekonomiska utvecklingen påverkar kommunernas inkomstbas och kommunernas ekonomiska balans i stort, särskilt genom utvecklingen i sysselsättningen. Enligt prognoserna kommer sysselsättningen att klart försämras från nuläget och försämringen kommer att pågå länge, också om det i övrigt sker en återhämtning i realekonomin. Också en eventuell snabb förbättring i det allmänna ekonomiska läget syns i Helsingfors inkomstunderlag först när de som har arbete igen har börjat öka. Kommunernas skatteintäkter beräknas minska med 2 % år. De kommunalskatter som inflyter i hela landet beräknas minska med över 3 % från år Åren väntas skatteredovisningarna stiga något. Detta kommer att påverkas dels av löneförhöjningsnivån i de nya kollektivavtal som ingås år, dels av en eventuell förändring i kommungruppens andel av samfundsskatten jämfört med nuläget. Tillväxtprocenten för Helsingfors skatteintäkter väntas de närmaste åren följa den allmänna utvecklingen i hela landet. Skatteunderlaget i Helsingfors stärks alltjämt genom närings- och bostadspolitiska åtgärder. Befolkningsutvecklingen i Helsingfors har de senaste åren varit positiv, men migrationens struktur innebär en utmaning för serviceproduktionen. De positiva effekterna för inkomstunderlaget framträder först senare. Befolkningsökningen har de senaste åren i hög grad berott på inflyttning från utlandet och en ökning i den befolkning med utländsk bakgrund som redan finns i Helsingfors. Folkmängden i staden ökade i fjol med ca personer (år 2007 med ca personer). Här ingår drygt f.d. Sibbo- och Vandabor som i början av året blev helsingforsare. Den naturliga befolkningsökningen (skillnaden mellan födda och döda) ökade folkmängden med ca personer. Inflyttningsöverskottet i förhållande till det övriga landet blev ca personer (år 2007 ett utflyttningsöverskott på 700 personer) och inflyttningsöverskottet i förhållande till utlandet blev personer (lika stort som år 2007). Under åren 2012 ökar antalet barn i dagvårdsåldern med om året. Däremot minskar antalet elever i grundskolan fram till år De stora åldersklasserna börjar nå pensionsåldern år och antalet 65 år fyllda ökar därefter snabbt. Enligt stadens strategiprogram, som stadsfullmäktige godkände , ska omkostnaderna anpassas efter de disponibla inkomsterna. Till de mål i strategiprogrammet som gäller ekonomisk balans hör: att utgifterna per användare inom tjänsteproduktionen ska stiga högst lika mycket som kostnadsnivån att priserna per användare och tjänst ska sänkas att lokalkostnadernas andel av kostnaderna för tjänsterna ska sänkas. Enligt stadens strategi ska alla verksamhetsområden ta upp metoder att nå målen. Ett gemensamt mål för alla förvaltningar är att nätet av verksamhetslokaler ska effektiviseras och att de effektiviseringsåtgärder som arbetsgruppen för servicenätet kommer till i slutet av år 2009 ska vidtas. Utgiftsdisciplinen måste vara mycket strängare under ekonomiplaneperioden än den varit de senaste åren, eftersom skatteintäkterna sjunker. Utgiftsökningen med affärsverken obeaktade var åren i genomsnitt ca 6,3 % om året. En dylik utgiftsökning är inte möjlig i det nuvarande ekonomiska läget. Sådana nedskärningar i utgifterna som präglar Trafiksiffrorna för Helsingfors Hamn från augusti tyder inte på någon uppåtgående ekonomisk trend. Styckegodstrafiken var i augusti på en 25 procent lägre nivå än i augusti för ett år sedan. Den omfattade i januariaugusti 5,4 miljoner ton (7,5 miljoner ton i fjol). Värdet på godstrafiken över Helsingfors hamn utgör ungefär en tredjedel av värdet på Finlands hela utrikeshandel och två femtedelar av värdet på sjötransporterna inom Finlands utrikeshandel. Skatteintäkterna stiger först när sysselsättnings läget klart förbättras Stadsdirektörens förslag till budget för år 5

6 Nya bostadsområden stärker skatteunderlaget i framtiden budgeten för år blir aktuella också de senare åren under ekonomiplaneperioden. Situationen är ungefär densamma i grannkommunerna och hela den kommunala sektorn. Att stadens ekonomi varit i balans de senaste åren beror inte bara på den goda skatteintäktsutvecklingen utan i hög grad också på Helsingfors Energis goda resultat och de extra inkomstöverföringar som detta möjliggjort. Den offentliga ekonomin står då recessionen är förbi inför en stor utmaning genom att de stora årskullarna går i pension. Den andel som utgör arbetskraft minskar och förutsättningarna för en ökning i antalet personer i arbete blir sämre. Med anledning av detta kommer ökningen i intäkterna från kommunalskatten länge att understiga den genomsnittliga nivå som rått de senaste åren. Att servicekostnaderna stiger kraftigt då befolkningen åldras innebär sannolikt att den övriga utgiftsökningen måste begränsas också efter att recessionen är förbi. Att förbättra produktivitetsutvecklingen inom de offentliga tjänsterna blir då en utmaning. Helsingfors investerar under de närmaste åren avsevärt i de nya områden som byggs ut. Inkomster från dessa områden fås emellertid först om flera år i form av skatteintäkter till följd av befolkningsökningen och inkomster från försäljning och utarrendering av tomter i områdena. Den höga investeringsnivån i kombination med minskade tomtförsäljnings- och skatteinkomster innebär utmaningar när det gäller att hålla stadens ekonomi i balans. Investeringarna i nya områden ger dock Helsingfors en fördel när den ekonomiska tillväxten igen blir kraftigare. Helsingfors bereder sig på grund av recessionen och behovet av investeringar i de nya objekten för områdesbyggande att ta lån på något över 1,3 miljarder euro åren Målet är att lånestocken inte ska öka längre efter år Enligt en prognos för budgetutfallet från september 2009 har staden redan tagit lån på 229 mn euro år 2009 med anknytning till recessionen då affärsverken inte räknas med. Budgeten utgår från att det blir en upplåning på ca mn euro per år åren Dessutom antas lån behövas för investeringar vid affärsverken. Med hjälp av behärskad upplåning tryggas serviceproduktionen och investeringar utan skatteförhöjningar. Men om recessionen blir längre än förutspått, måste också skatteförhöjningar övervägas på nytt i slutet av planperioden. Också tomtförsäljningen i nya bostads- och arbetsplatsområden väntas blir livligare efter recessionen. Stadens lånestock nästan tredubblas åren , den ökar från 659 mn euro till mn euro. Detta betyder att staden vid utgången av år 2012 har lån på mer än euro per invånare. Basservicen tryggas trots recessionen Driftsutgifterna anpassas till de disponibla inkomsterna För att utgifterna ska kunna anpassas efter de disponibla inkomsterna, vilket är ett mål i stadens strategi, måste besparingar fås till stånd i stadens hela verksamhet. Centrala åtgärder är bl.a. att organisationsstrukturer läggs om, antalet anställda anpassas, nätet av verksamhetslokaler effektiviseras och elektronisk kommunikation används i högre grad. Det är meningen att dessa prioriteringar i stadens strategi ska genomföras under hela fullmäktigeperioden och genomförandet fortsätter i budgeten för år. Omkostnaderna uppgår år till mn euro och är 51 mn euro (1,3 %) högre än i 2009 års budget och 269 mn euro (7,3 %) högre än i bokslutet för år Ökningen beror på organisationsförändringar och en ändring i statsandelssystemet. För jämförelsens skull kan det nämnas att förändringen i omkostnaderna i budgeten för år i förhållande till 2009 års budget blir 0,6 %, vilket betyder att omkostnaderna sjunker med 24 mn euro. Eventuella merkostnader till följd av en ny löneuppgörelse har inte beaktats centraliserat i omkostnaderna, inte heller den allmänna stegringen i kostnadsnivån, utan förvaltningarna och affärsverken ska täcka dessa kostnader med sina egna anslag. Det omfattande finansieringsunderskottet till följd av de minskade skatteintäkterna måste under de kommande åren täckas med utgiftsinskränkningar utöver upplåningen. 6 Sammandrag av Helsingfors stads budget

7 mn BSL 2008 BDG 2009 BDG BDG / 2009 förändr. EP 2011 EP 2012 Omkostnader sammanlagt 3 651, , ,2 1,3 % , ,4 Stadsdirektörsroteln 92,7 139,1 128,7 7,5 % 2 133,3 142,2 Byggnads- och miljöväsendet 402,9 395,4 533,4 34,9 % 3 534,2 535,3 Social- och hälsovårdsväsendet 2 082, , ,1 1,1 % , ,1 Bildnings- och personalväsendet 754,1 827,6 896,1 8,3 % 5 878,8 867,1 Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 208,8 240,1 236,1 1,7 % 232,5 229,1 Driftsekonomidelen sammanlagt 3 540, , ,4 4,5 % 3 871, ,7 Understöd till vissa för valtningar, till ekonomi- och planeringscentralens disposition 110,3 120,0 1,8 98,5 % 1,7 1,7 1 Då de organisationsförändringar som skett mellan 2009 och års budget och effekterna av statsandelsreformen beaktas, blir förändringen jämfört med 2009 års budget 0,6 %. 2 Utgiftsförändringen blir 6,7 % då effekterna av att Samkommunen Helsingforsregionens trafik bildats och intressebevakningen i förmyndarverksamheten överförts på staten inte beaktas. Denna förändring förklaras med sådana förändringar inom verksamhetsområdet som gäller centraliserade reserveringar för hela staden. 3 Utgiftsförändringen blir 1,4 % då effekterna av att Samkommunen Helsingforsregionens trafik bildats inte beaktas. 4 Utgiftsförändringen blir 0,6 % då effekterna av att underhållsstödet överförts på Folkpensionsanstalten och sysselsättningsanslagen för arbete med lönesubvention överförts på personalcentralen inte beaktas. 5 Utgiftsförändringen blir 0,3 % då det ändrade systemet med hemkommunsersättningar med anledning av statsandelsreformen och överföringen av sysselsättningsanslagen för arbete med lönesubvention från socialverket inte beaktas. Utgifter i driftsekonomidelen enligt rotel Byggnads- och miljöväsendet 14 % / 533 milj. Stadsdirektörsroteln 3 % / 129 milj. Understöd till vissa förvaltningar 2 milj. Stadsplanerings- och fastighetsväsendet 6 % / 236 milj. Hälsovårdscentralen 27 % / 1058 milj. Det övriga bildnings- och personalväsendet 8 % / 327 milj. Utbildningsverket och YH Metropolia 14 % / 569 milj. Socialväsendet 28 % / 1066 milj. Utgifter i driftsekonomidelen enligt rotel år sammanlagt mn euro Enligt kalkylerna behövs det år 2011 alltjämt besparingar på minst 1,2 % i omkostnaderna. År 2012 är motsvarande sparbehov 0,9 %. Staden strävar efter att uppnå den målrelaterade omkostnadsutvecklingen under ekonomiplaneperioden 2012 genom produktivitetsfrämjande åtgärder. De förbättringar i fråga om servicenivån som nämns i programmet är dock inte möjliga inom ramen för budgeten för år. Årsbidraget spelar en central roll vid beskrivningen av balansen i den kommunala ekonomin. Med årsbidraget avses skillnaden mellan inkomster och utgifter, dvs. den del av inkomsterna som är tillgänglig för finansieringen av investeringar och amorteringen av lån. De internt tillförda medlen är i balans om årsbidraget täcker avskrivningarna. Då är nyckeltalet årsbidrag, % av avskrivningarna, minst 100. De internt tillförda medlen är svaga om nyckeltalet ligger mellan 0 och 100. Om årsbidraget är negativt, är de internt tillförda medlen i obalans, eftersom inkomsterna inte räcker till ens för att hålla den egentliga verksamheten i gång. Stadsdirektörens förslag till budget för år 7

8 mn Omfattar varken affärsverken eller fonder som utgör självständiga balansenheter, omfattar interna poster Förbrukning 2008 Prognos 2009 BDG Omfattar affärsverksamheten och fonder som utgör självständiga balansenheter Förbrukning 2008 Prognos 2009 Årsbidrag Avskrivningar Räkenskapsperiodens överskott (underskott) Investeringar Lånestock Årsbidraget täcker avskrivningarna, % 90 % negativ negativ 187 % 58 % 50 % Investeringar med internt tillförda medel, % 46 % negativ negativ 79 % 27 % 20 % BDG Nyckeltal för Helsingfors stads ekonomi Enligt en prognos blir såväl årsbidraget, % av avskrivningarna, och procenten för investeringar med internt tillförda medel negativa redan 2009 då affärsverken inte räknas med. Samma läge fortsätter år. Också då affärsverken räknas med täcker årsbidraget bara hälften av avskrivningarna och procenten för investeringar med internt tillförda medel är bara 20. Ännu inte dags att höja skatterna Skatteintäkterna försvagas år Stadens skatteintäkter utgörs av kommunalskatt, samfundsskatt, fastighetsskatt och hundskatt. Det är meningen att skattegrunderna ska förbli oförändrade trots recessionen, frånsett att den av staten fastställda nedre gränsen för fastighetsskattesatsen för hus som används för stadigvarande boende höjs. År beräknas stadens totala skatteintäkter bli mn euro. Detta är 0,8 % mindre jämfört med den i september uppdaterade beräkningen av skatteintäkterna år Intäkterna från kommunalskatten beräknas år bli mn euro. Detta är 1,8 % mindre än de beräknade intäkterna från kommunalskatten år Intäkterna från samfundsskatten beräknas bli 219 mn euro. Detta är 0,7 % mindre än de beräknade intäkterna från samfundsskatten år De beräknade intäkterna från kommunalskatten och samfundsskatten baserar sig på statens och Kommunförbundets beräkningar över den sammanlagda tillväxten i intäkterna från kommunalskatten och samfundsskatten. Stadens relativa andel av kommunernas sammanlagda intäkter från samfundsskatten har hela tiden sjunkit fram till år Åren 2008 och 2009 sjönk den inte längre. Hur utvecklingstrenden ska fås att vända så att den blir positiv för Helsingfors är en av nyckelfrågorna då stadens strategi genomförs, särskilt i det nuvarande ekonomiska läget, när de sammanlagda intäkterna från den samfundsskatt som tas ut hos företag har sjunkit drastiskt. Intäkterna från fastighetsskatten beräknas år uppgå till 170 mn euro. Den allmänna fastighetsskattens andel är 131 mn euro, varav ca 70 % inflyter från andra skatteobjekt än från mark med fastigheter som består av bostadshus. En andel på 34 mn euro hänför sig till hus som används för stadigvarande boende och en andel på 1,9 mn euro till obebyggda tomter. Beräkningen baserar sig på följande procentsatser: 0,7 % som allmän skattesats, 0,32 % som skattesats för hus som används för stadigvarande boende och 1,7 % som skattesats för byggbara obebyggda tomter. Till följd av en lagändring går den nedre gränsen för skattesatsen för hus som används för stadigvarande boende vid 0,32 % från 1.1. (tidigare 0,22 %). De beräknade intäkterna från fastighetsskatten baserar sig på förhandsuppgifter från skatteförvaltningen om 2009 års debitering. Hundskatten väntas inbringa 0,8 mn euro år. 8 Sammandrag av Helsingfors stads budget

9 Försäljningsinkomster 5,4 % Finansieringsinkomster 2,9 % Statsandelar 6,7 % Fastighetsskatt 4,5 % Samfundsskatt 5,8 % Avgiftsinkomster 4,1 % Understöd och bidrag 1,8 % Hyresinkomster 14,4 % Överiga verksamhetsintäkter 0,9 % Tillverkning för eget bruk 2,7 % Inkomster enligt inkomstgrupp år sammanlagt mn euro Kommunalskatt 51,0 % Redovisningen av statsandelarna förändras Vid ingången av år genomförs en statsandelsreform (en lag om statsandel för basservice). De nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras då huvudsakligen till finansministeriet. Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen. Målet med reformen är inte att ändra enskilda kommuners statsandelar eller grunderna för dessa. Vissa ändringar görs dock också i grunderna för fastställandet för att statsandelarna ska kunna slås ihop. Anledningen är att den elevspecifika statsandelen för förskolan och den grundläggande utbildningen ändras så att den baserar sig på antalet invånare i åldersgruppen i fråga (615-åringar). När det gäller den nuvarande statsandelen för förskolan och den grundläggande utbildningen, vilken betalas direkt till olika huvudmän för utbildningen på basis av elevantalet, har det inte funnits något behov av betalningsandelar för hemkommunen (hemkommunsersättning). I och med att statsandelarna för förskolan och den grundläggande utbildningen i framtiden betalas till kommunerna enligt antalet egna invånare i åldersgruppen kräver det nya systemet hemkommunsfakturering för elever som går i skola i någon annan kommun än hemkommunen (i en grundskola med en annan kommun, en samkommun, staten eller en privat sammanslutning e.d. som huvudman). Denna huvudman för utbildningen har rätt att få hemkommunsersättning från hemkommunen. Reformen påverkar inte elevernas rätt att söka sig till utbildning utanför den egna kommunen. Hemkommunsfaktureringen för förskolan och den grundläggande utbildningen sköts centraliserat genom ett s.k. clearingsystem (statlig administrativ tjänst till kommunerna och huvudmännen) från ingången av år. I och med att statsandelarna för förskolan och den grundläggande utbildningen börjar betalas på basis av antalet invånare i åldersgruppen i fråga ökar stadens statsandelar enligt förhandsuppgifter med ca 62 mn euro. Samma belopp måste reserveras för hemkommuns- Statsandelarna förblir de facto oförändrade mn BSL 2008 Prognos 2009 BDG EP 2011 EP 2012 Kommunalskatt 1 975, , , , ,4 Samfundsskatt 288,1 220,4 218,8 244,9 189,3 Fastighetsskatt 149,0 153,0 170,0 175,0 180,0 Hundskatt 0,6 0,6 0,8 0,8 0,8 Skatteintäkter sammanlagt 2 412, , , , ,5 Statsandelar 179,8 160,9 251,7 251,7 251,7 Skatteintäkter och statsandelar Stadsdirektörens förslag till budget för år 9

10 ersättningar i utbildningsverkets anslag, vilket betyder att nettoeffekten av statsandelstillskottet är noll i stadens ekonomi. Att statsandelsbeloppet stiger både för Helsingfors och för hela kommunsektorn beror utöver det ovan beskrivna nästan helt och hållet på en indexjustering (2,4 %) och på att statsandelarna ökar genom att kommunerna kompenseras för att de förlorar skatteintäkter till följd av förändringar i skatteunderlaget. En ändring i skatteintäktsutjämningen, som hör till statsandelssystemet, gör att staden år får ca 10 mn euro mindre i statsandelar än år Staden måste enligt en preliminär beräkning betala ca 300 mn euro som utjämningsbelopp. Helsingfors stads strategiprogram Stadsfullmäktige godkände ett strategiprogram för Helsingfors stad för åren Stadens centrala mål och utvecklingsobjekt och viktigaste åtgärder är upptagna i programmet. Stadens strategi utgörs av en vision, värderingar, etiska principer och fyra strategiska områden. De sistnämnda är Välfärd och tjänster Konkurrenskraft Stadsstruktur och boende Ledarskap Stadens vision: Helsingfors är som huvudstad och som centralort i regionen ett centrum i världsklass för affärsverksamhet och innovationer. Staden utvecklas hela tiden, och utvecklingen bygger på styrkan i vetenskap, konst, kreativitet, lärförmåga och god service. Dess framgång kommer invånarna och hela landet till godo. Metropolområdet utvecklas som ett enhetligt fungerande område där det finns en naturnära miljö och där det är gott att bo, studera, arbeta och driva företag. Stadens värderingar: Invånarcentrering, ekologisk inriktning, rättvisa, resurshushållning, trygghet och företagsvänlighet De fyra strategiska områdena i stadens verksamhet (Välfärd och tjänster, Konkurrenskraft, Stadsstruktur och boende, Ledarskap) omfattar elva strategiska mål (se bilden), och om de nås och präglas av framgång kan de strategiska målen i visionen bli verklighet. Kritiska framgångsfaktorer har slagits fast för att de strategiska målen ska nås, och bedömningskriterier eller mätare har bestämts för utfallet. Åtgärder som krävs under budgetåret med tanke på framgångsfaktorerna tas upp förvaltningsvis i budgeten. Enligt stadens strategi har utmaningarna de kommande åren att göra med att ekonomin måste fås i balans, produktiviteten måste höjas, befolkningen är mångkulturell, nya stadsdelar ska byggas ut, många projekt inom kollektivtrafiken ska genomföras och samarbetet i metropolområdet ska intensifieras. Att befolkningen åldras påverkar behovet av tjänster, det ekonomiska spelrummet och de personalstrategiska åtgärderna. Staden har som strategiska riktlinjer att skillnaderna i hälsa mellan invånarna ska minskas, klimatförändringen mötas och ledarskapet inom stadsorganisationen effektiviseras. Det betonas kraftigt i strategin att staden måste möta klimatförändringen. Centrala mål utöver energieffektivitet och energisparande är att stadsstrukturen ska kompletteras och att trafiksystemet ska utvecklas med utgångspunkt huvudsakligen i spårtrafiken. Åtgärder som 10 Sammandrag av Helsingfors stads budget

11 Välfärd och tjänster Konkurrenskraft Stadsstruktur och boende De fyra strategiska områdena i stadens verksamhet Användarcentrerade tjänster med större delaktighet och eget ansvar för invånaren Skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan invånarna minskas Välbefinnandet och sysselsättningen ökas genom lärande och kunnande Ett mångfasetterat och tryggt Helsingfors med internationell konkurrenskraft Ett Helsingfors med mångsidig näringslivsstruktur och nya arbetstillfällen Bostadsvolymen, boendekvaliteten och en stadsmiljö präglad av mångsidighet tryggas Stadsstrukturen kompletteras för att staden ska kunna möta klimatförändringen Trafiksystemet utvecklas så att hållbara trafikformer främjas Ledarskap Förändringsbenägenheten ökas genom att ledarskapet och personalkompetensen utvecklas. Vikt fästs vid den ekonomiska balansen, och tjänsteproduktionen blir mer verkningsfull. Dottersammanslutningarna leds med fokus på det allmänna bästa och tjänster för invånarna. Användare Invånare, företag, sammanslutningar, besökare Modell för Helsingfors stadskoncerns tjänsteproduktion Tjänster Regionala sammanslutningar Samkommunen HNS Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster Samkommunen Helsingforsregionens trafik Nylands förbund Helsingfors stadskoncern Egen tjänsteproduktion Förvaltningar Affärsverk Dottersammanslutningar Sammanslutningar som stöder tjänsteverksamheten Tjänstesammanslutningar i konkurrenssituation Sammanslutningar som främjar livskraft i området Sammanslutningar i fri konkurrenssituation Upphandlingar, avtal, servicesedlar, understöd Partner i tjänsteproduktionen Stadsdirektörens förslag till budget för år 11

12 gör stadsstrukturen komplett är bl.a. att kompletteringsbyggande främjas och vikt fästs vid energieffektivitet vid både nybyggande och renovering. Östersjöns tillstånd är viktigt för staden i fråga om miljön och med tanke på både helsingforsare och besökare. Staden satsar på skydd av Östersjön genom att påverka vattnets tillstånd lokalt och kring hela Östersjön. Budgeten är ett medel genom vilket stadens strategi genomförs och uppföljs. De utvecklingsmål och åtgärder för olika tjänster som är upptagna i stadens strategi behandlas i budgetarna för varje förvaltning och affärsverk. Hela Helsingfors stadskoncern styrs genom stadens strategi. Helsingfors stadskoncern utgörs av Helsingfors stad och de dottersammanslutningar där staden har bestämmande inflytande. Vid ingången av augusti 2009 hade staden 116 dottersammanslutningar och 10 stiftelser. Dessa används för att komplettera stadens tjänsteproduktion och sköta vissa andra uppgifter inom stadskoncernen. Staden som modersammanslutning är ansvarig när det gäller att styra stadens utveckling och bestämma vilka tjänster staden ska tillhandahålla. Dottersammanslutningarnas och intressesammanslutningarnas roll bestäms genom ägarpolitiska riktlinjer. Ledarskapet inom stadskoncernen utvecklas år så att det blir mer koncerncentrerat och totalekonomiskt. I praktiken styrs dottersammanslutningarna effektivare i riktning mot enhetliga arbetssätt och ledarskaps- och förvaltningsmetoder inom koncernen. Hur kvaliteten på tjänsterna, verkningsfullheten, produktiviteten och riskhanteringen styrs är av största vikt inom koncernledarskapet. Att de regionala samarbetsorganisationerna blir fler är en av anledningarna till att koncernstyrningen måste effektiviseras under ekonomiplaneperioden. Staden utvecklar serviceproduktiviteten på sikt Produktiviteten höjs genom serviceoch organisationsutveckling Den åldrande befolkningen gör att arbetskraftsutbudet minskar och servicebehovet växer. Det ställer stora funktionella och finansiella krav på tillhandahållandet av offentlig service under de kommande åren i Helsingfors, i hela landet och globalt. Staden kan anta utmaningen genom att höja produktiviteten inom den offentliga servicen. Staden har utvecklat serviceproduktiviteten på sikt. Strukturella lösningar för att höja produktiviteten är organisationsutveckling, centralisering av stödtjänsterna och utveckling av webbtjänsterna och den elektroniska kommunikationen. Åtgärder som vidtagits är bl.a. bildandet av de tre affärsverken ekonomiförvaltningstjänsten, personalutvecklingstjänster (Oiva Akatemia) och MetropoliLab, bildandet av samkommunerna Helsingforsregionens trafik och Helsingforsregionens miljötjänster, centraliseringen av stödtjänster till affärsverket Palmia och genomförandet av spetsprojekt i IT-strategin Vid utvecklandet av servicenäten inom hela staden, som inleddes 2009, eftersträvas i enlighet med stadens strategi effektivare lokalanvändning och utvidgade elektroniska tjänster från och med. Centraliseringen av stödtjänsterna fortsätter. Lokalförvaltningen vidareutvecklas med klarare roller och arbetsfördelning mellan parterna och effektivare lokalförvärvsprocesser som mål. Dessutom utreds under i vilken utsträckning det är orsak att centralisera lager och transporter i anslutning till stadens upphandlingar till en särskild logistikcentral. Praxis att ordna och organisera matproduktionen ändras enligt den omarbetade verksamhetsmodellen för mattjänster. Långvården för äldre omorganiseras. Reformen omfattar en överföring av långtidssjukvården till socialverket, en överföring av Seniorisäätiös fastigheter till Helsingfors stad och en ny strategisk ställning för Seniorisäätiö. Det har tillsatts en samordnande styrgrupp som ska bereda omorganiseringen av funktioner inom långvården för äldre. 12 Sammandrag av Helsingfors stads budget

13 Då stadsstyrelsen godkände ramen för års budget med beredningsanvisningar förutsatte den att Palmias och MetropoliLabs förvaltningsmodeller utreds innan budgeten slås fast. I enlighet med stadens strategi utreds en ökad användning av affärsverksmodellen. I och med att Samkommunen Helsingforsregionens trafik bildats utreds förvaltningsmodellerna för produktionen av metro- och spårvägstrafik. Helsingfors stads policy att ständigt förbättra verksamheten bl.a. genom kvalitetsarbete är en väsentlig metod att höja produktiviteten. Största delen av stadens tjänster är personliga tjänster. Att utveckla personalens och ledningens kunnande och effektivisera serviceprocesserna är metoder att höja produktiviteten. Inom kvalitetsutvecklingen har alla förvaltningar och affärsverk gjort självbedömningar av ledarskapet och prestationsförmågan. Under har förvaltningarna bl.a. följande metoder att höja sin egen produktivitet: främja kostnadsmedvetenheten, utbilda personalen, utnyttja självbedömningen, utveckla processerna, utnyttja IT och förbättra produktivitets mätningen. Helsingfors deltar i statens och de tjugo största kommunernas arbete med produktivitetsprogram som regeringen satt igång. Helsingfors har varit ordförande för den arbetsgrupp som berett arbetsplanen för produktivitetsarbetet hösten Staden vill bidra till att tjänstenäringarna växer. Helsingfors är en stad med små och medelstora företag, och 85 procent av jobben finns inom tjänstebranscherna. Bild Kimmo Brandt Sysselsättning Arbetslöshetsgraden i Helsingfors var i slutet av augusti 8,3 %, vilket är drygt 2 procentenheter mer än ett år tidigare. Arbetslösheten förutspås öka år. Helsingfors reserverar sammanlagt 37,8 mn euro för sysselsättningen. Dessutom reserverar socialverket 10,9 mn euro för arbetsverksamhet bland vuxna, verksamhet som främjar sysselsättning och arbete som utvecklingsstörda utför med stöd, likaså sammanlagt 0,9 mn euro för barnskyddsverksamhet som tränar unga för arbetslivet och för kursverksamhet och arbetshandledning med sysselsättning som mål. För projekt som förbättrar invandrares ställning på arbetsmarknaden upptas ett separat anslag på 2,5 mn euro. Staden stöder sysselsättningen av ungdomar på sommaren genom att reservera sammanlagt 2 mn euro för anställning av sommarvikarier. Stadsdirektörens förslag till budget för år 13

14 Personalpolitiska utmaningar Allt mera tonvikt läggs på att hantera kommande behov beträffande personalen. Andra huvudprioriteringar under är genomförande av stadens invandrarpolitiska program och ibruktagande av resultatmätare för personalfunktionen. Personalandelen i strategiprogrammet verkställs och det övriga utvecklingsarbetet utförs i samråd med personalen enligt de gällande samarbetsprinciperna. För att den ordinarie personalens ställning ska kunna tryggas, måste de anställda vara beredda att vid behov övergå från en enhet och en anställning till en annan. Detsamma gäller omplaceringar mellan förvaltningarna och affärsverken. Organisations- och ändringsprojekt stöds med utbildnings- och utvecklingsåtgärder i samarbete med Oiva Akatemia. Staden reserverar ett separat personalanslag på 5 mn euro och stadsstyrelsen fattar beslut om hur det ska användas. Helsingfors och Vanda utreder fördelar och nackdelar av en sammanslagning Det regionala samarbetet är viktigt Samarbetet inom huvudstadsregionen och Helsingforsregionen utförs i enlighet med samarbetsavtalen. Inom stadens alla strategiska områden spelar det regionala samarbetet en central roll. Sambruk av tjänster främjas, konkurrenskraften utvecklas med partnerna i regionen och planeringen av stadsstrukturen och boendet kopplas till de regionala planerna. I början av inleder samkommunerna Helsingforsregionens trafik (SHT) och Helsingforsregionens miljötjänster (SHM) sin verksamhet. SHT svarar i fortsättningen för planerings-, beställar- och kundfunktionerna inom kollektivtrafiken i Helsingforsregionen. Medlemmar är Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kervo och Kyrkslätt. SHM förenar avfallshanterings, region- och miljökunskapen vid SAD och vattenverken i Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda. Inom social- och hälsovårdsväsendet fortsätter anlitandet av samjourer över kommungränserna och ett pilotprojekt kring elektronisk kommunikation på svenska genomförs. Inom utbildningsväsendet är målet att starta områdesvisa kunskapscentrum för specialundervisning på finska och att bedöma det kommunala yrkeshögskolenätet. Konkurrenskraften främjas i enlighet med strategin för internationell konkurrenskraft i metropolområdet. Då den gemensamma visionen MBT-2050 för Helsingforsregionen är klar kommer en MBT-strategi att övervägas (MBT = markanvändning, boende och trafik). Planen för trafikarrangemang i Helsingforsregionen (HLJ 2011) bereds så att beslutet om trafiksystem kan tas i början av Utredningarna om fördelar och nackdelar av en sammanslagning av Helsingfors och Vanda och om regionförvaltningsmodeller för Helsingforsregionen blir klara inom. Näringspolitiken effektiviseras ytterligare Stadens strategi verkställs med stöd av projektet En företagsvänlig partner genom att det utvecklas servicestigar, som berör flera förvaltningar, särskilt för stadens företagskunder. I slutet av 2008 godkändes en konkurrenskraftsstrategi för metropolområdet som slår fast prioriteringarna i utvecklandet av den internationella konkurrenskraften och nödvändiga åtgärder för området. Strategin tar särskilt fasta på åtgärder med vilka städerna höjer metropolområdets konkurrenskraft. Metropolområdet utvecklas så att det fungerar samordnat. Konkurrenskraftsstrategin poängterar sådana teman och åtgärder som ger konkurrenskraften mervärde och som främjar ett intensivt regionalt samarbete. Strategin har fyra prioriteringar: stärka utbildningen och kunnandet på toppnivå, bygga en god livskvalitet och en trygg och trivsam livsmiljö, stärka användarcentrerade innovationsmiljöer och utveckla 14 Sammandrag av Helsingfors stads budget

15 den offentliga upphandlingen, metropolområdet blir mera internationaliserat och kopplas till globala nätverk. Stadsdirektörerna i huvudstadsregionen godkänner årligen åtgärder för att genomföra konkurrenskraftsstrategin. De huvudsakliga aktörerna är städerna i huvudstadsregionen, Culminatum Innovation och Greater Helsinki Promotion. Näringslivsgruppen inom delegationen för huvudstadsregionen samordnar särskilt genomförandet av städernas gemensamma åtgärder. Staden ökar utbudet av elektroniska tjänster. Helsingforsarna får tillgång till en elektronisk kommunikationspärm år. Bild Helsingfors stads bildbank Flera och bredare tjänster på webben Helsingfors erbjuder invånarna redan i dag ett brett utbud tjänster via webben. År satsas det ytterligare på webbtjänsterna. Ett projekt går exempelvis ut på att staden lagt ut en servicekarta på webben för att det ska gå lättare att hitta tjänster och serviceställen. Av den framgår stadens alla verksamhetsställen. Servicekartan kommer att kopplas till den elektroniska kommunikationen. Bl.a. vid ansökan om daghemsplats kan man välja daghem på kartan och daghemmets uppgifter överförs då automatiskt på ansökningsblanketten för dagvård. Förvaltningen görs mera genomskinlig och öppen genom att invånarna erbjuds nya webbaserade respons- och dialogkanaler. Servicekartan har ett responsavsnitt där invånarna kan diskutera servicen offentligt med staden. Den deltagande planeringen drar nytta av ett nytt program med vilket invånarna kan skriva in sina åsikter på kartan och kommentera planerna. De sociala mediernas redskap testas och utnyttjas fortsättningsvis bl.a. utifrån erfarenheterna av pilotprojektet Fillarikanava. År kommer de elektroniska tjänsterna vid förvaltningarna att utvecklas i första hand inom hälsovården, socialvården och utbildningen. Hälsovårdscentralen kommer att bredda utbudet e-tjänster bl.a. med välfungerande meddelandegång och tidsbeställning samt möjligheter att sända förhandsifyllda blanketter. Socialverket utvecklar i första hand Stadsdirektörens förslag till budget för år 15

16 kommunikationen i dialogform och utbildningsverket inför e-ansökan till eftermiddagsverksamheten och beställningsblanketter på webben. Invånarna har tillgång till en egen pärm för elektronisk kommunikation och till den kopplas förvaltningarnas befintliga och kommande e-tjänster så långt det är möjligt. Invånarna kan använda kommunikationspärmen också som dialogformad kanal till stadsförvaltningen och via den sända meddelanden eller respons i det aktuella sammanhanget. E-tjänsterna för sammanslutningar och företag kommer att utvidgas bl.a. med e-blanketter för ansökan om understöd och evenemangstillstånd. Sammanslutningar och företag kommer att få en liknande e-pärm för kommunikationshistoria och pågående kommunikation som invånarna. Stora kongresser arrangeras i Helsingfors också år. Anslag reserveras för projektet World Design Capital 2012 Stadsdirektörsroteln Det är tänkt att anslaget för trivseln och säkerheten i staden ska användas för fortsatta projekt som ökar trivseln i stadsmiljön, närmare bestämt för ett samarbete med invånarna, stadens förvaltningar och de centrala intressentgrupperna. Staden bl.a. fortsätter med det år 2009 inledda projektet med närarbetare. Med projektet förbättras säkerheten i vardagen i utvalda områden genom skapande av nätverk med lokala aktörer i områdena, såsom invånarföreningar, gårdsbolag och affärsföretag. Staden reserverar också anslag för ett projekt genom vilket skräpigheten i parker, på öppna platser och vid gator minskas genom att det för sommaren anställs ungdomar för renhållningsuppgifter i stadsmiljön. Utvecklandet av stadens evenemangsproduktion fortsätter år. Staden satsar alltjämt på att få stora evenemang till Helsingfors. Helsingfors har ansökt om att bli utnämnd till World Design Capital 2012 och för projektet finns det en reservering i anslagen inom verksamhetsområdet. Anslagen för evenemangsproduktion och de centraliserade representationsanslagen inom huvudtiteln har skurits ned från år Anslagen inom verksamhetsområdet omfattar en reservering för kostnaderna för arbetet på en utredning om för- och nackdelarna av en sammanslagning av städerna Helsingfors och Vanda och på en utredning om en tvåstegsmodell och andra regionförvaltningsmodeller för Helsingforsregionen. Utredningarna görs under åren 2009 och. För utrednings- och planeringsuppdrag som hänför sig till utbyggnaden av nya bostadsområden och till genomförandet av projekt och för marknadsföring, utredningar som hänför sig till revitaliseringen av centrum och stadshuskvarteren och planeringsuppdrag reserveras det ett centraliserat anslag på 3,0 mn euro. År fortsätter arbetet på att utveckla den elektroniska ärendehanteringen som ett led i utvecklingen av beslutfattandet i stadens organ och av tjänsteinnehavarnas beslutsfattande. Medel reserveras också för beredningsfasen för ett gemensamt registratorskontor för staden. Samordningen av utbyggnaden av nya objekt för områdesbyggande effektiviseras alltjämt genom utveckling av verksamheten i den projektorganisation som skapats de senaste åren. Utbyggnaden av nya objekt för områdesbyggande fortskrider för närvarande snabbt bl.a. på Busholmen och i Fiskehamnen. Byggnads- och miljöväsendet Byggnads- och miljöväsendet står inför utmaningar i och med att stadsstrukturen i området blir tätare. Inom de närmaste åren ska byggandet särskilt ge akt på att gatu- och grönområdesnätet växer och föråldras, staden förtätas och stadsmiljöns betydelse understryks, samarbetet med städerna i huvudstadsregionen utvidgas och nya områden omfattas av underhållet. Bild Kimmo Brandt, byggnadskontoret och räddningsverket 16 Sammandrag av Helsingfors stads budget

17 Den tätare stadsstrukturen syns också inom räddningsväsendet. Risknivån stiger i områden där det inte funnits många byggnader tidigare eller som omdisponeras i hög grad. Det kräver att räddningsväsendets service utvecklas. Att stadsmiljön får större betydelse syns också i miljöväsendets uppgifter. Kommuninvånarna ställer allt strängare krav när det gäller miljöns tillstånd, och detta tillsammans med den tätare stadsstrukturen skapar utmaningar för miljöväsendet inom de närmaste åren. Under planperioden är en av byggnads- och miljöväsendets prioriteringar att arbeta för att staden är snygg. Byggnadskontoret tryggar för sin del att den infrastruktur som bostadsbyggandet kräver byggs, och tidsförlägger planeringen och genomförandet av investeringsprojekt. Det har stor betydelse för trivseln i staden om gatorna och parkerna är snygga. Med nya metoder bibehåller byggnadskontoret renhållningen på 2009 års nivå. Nya åtgärder för att nå målet är bl.a. mera samarbete mellan invånarna, införande av en ny typs tillfälliga papperskorgar för säsonger och evenemang samt mera information och upplysning. Arbetet mot gatudamm fortsätter. Det brett upplagda arbetet att minska olägenheterna av grävningsarbetena fortsätter. Ett koncept om en gemensam kommunalteknisk byggarbetsplats införs. På det viset kan olika byggherrars arbeten på samma byggarbetsplats samordnas bättre, vilket leder till en kortare tid för arbetena i fråga. Grävarutbildningen för entreprenörer och byggherrar fortsätter. Försummelser och brister på byggarbetsplatsen reklameras hos den som låtit utföra arbetet. Försummelser hos de enheter inom staden som utför grävningsarbeten (Helsingfors Energi, HST och byggtjänsten) rapporteras direkt till stadens ledning. Ett nytt datasystem för parkeringsövervakningen införs och med det kan parkeringsböter inkasseras bättre och den elektroniska kommunikationen byggas ut avsevärt. Byggtjänsten inledde sin verksamhet som en organisation där de två största enheterna på avdelningsnivå hade skiljts från byggnadskontoret och flyttats oförändrade till den nya organisationen. Avsikten är att den omorganisering av byggtjänsten som beretts under 2009 ska träda i kraft i början av. År görs den nya organisationen till en fungerande och effektiv serviceorganisation. De största förändringarna i räddningsväsendets omvärld under 2012 är att räddningslagen och lagstiftningen om hälso- och sjukvård omarbetas och att invånarantalet i staden växer snabb are än väntat. Servicenivån är fastslagen i ett beslut i enlighet med räddningslagen. I beslutet bestäms bl.a. personalstyrkan i en räddningsenhet och de områdesvisa riskkategorierna. En del av räddningsväsendets arbete utfaller helt enligt den tid inom vilken räddningsoperationen och akutvården inleds. Nätet av gatu- och grönområden byggs ut men åldras också. Ett nytt datasystem för parkeringsövervakningen införs Helsingfors växer och räddningsuppdragen blir fler. På bilden sköter en räddningsenhet ett uppdrag som gäller en trafikolycka på Tusbyleden. De största förändringarna i miljöcentralens omvärld när det gäller miljöövervakning och i livsmedelstillsyn och hälsoövervakning är att de avgiftsbelagda tillsynstjänsterna ökar och att det utarbetas sådana planer som krävs för övervakningsarbetet. För närvarande pågår ändringar av vattenlagen och miljöskyddslagen, vilket påverkar övervakningens innehåll. Åtgärder vidtas för att stävja klimatförändringen. Genomförandet och uppföljningen av handlingsprogrammet för luftvård betonas under de närmaste åren. Innehållet i miljöpolicyn justeras under. Helsingfors stads partitorgs verksamhet utgår från målet att förbättra verksamhetsbetingelserna för företag. Verksamheten utvecklas som en del av bostads- och företagsområdet i Fiskehamnen. I området ges möjligheter till företagande och arbetsplatser också för invand- Stadsdirektörens förslag till budget för år 17

18 Gustafsgårds åldringscentrum renoveras under ekonomiplaneperioden. rare. Målet är att partitorget med sin service och sitt läge ska utvecklas till huvudstadsregionens mest attraktiva företagskluster i livsmedels- och blomsterbranschen. Hur verksamheten vid anskaffningscentralen utvecklas påverkas särskilt av hur samarbetet inom huvudstadsregionen fortskrider. Anskaffningscentralen strävar efter att hållbar utveckling ska beaktas i stadens upphandlingsverksamhet. Ett övergripande koncept för hållbar utveckling i stadens upphandlingar utarbetas i samarbete med förvaltningarna Tjänsterna för äldre utvecklas också i samarbete med de övriga städerna i huvudstadsregionen Social- och hälsovårdsväsendet Behovet av tjänster inom social- och hälsovårdsväsendet påverkas i hög grad av förändringarna i omvärlden. Efter rätt stabila år kan snabba förändringar skönjas i den sociala situationen för befolkningen och de har att göra med lågkonjunkturen. Arbetslösheten började öka i slutet av En ännu brantare ökning har skett i antalet personer som lyfter utkomststöd. Det stigande antalet äldre ökar behovet av sjukvård, rehabiliterande vård och stöd i vardagen. Projektet kring vårdkedjan är en etablerad gemensam verksamhet för hälsovårdscentralen och socialverket. Verken har tillsammans gjort upp funktionella planer för äldreomsorgen för. Serviceboendet har utvecklats till en dygnetruntomsorg och äldrecentralerna satsar allt mer på rehabilitering. Platserna inom långvården på institution kommer att skäras ned. Av de personer som fyllt 75 år är sammanlagt 6,7 % i långvård på institution år. I syfte att genomföra målen att göra vård- och servicekedjorna för äldre smidigare bereder verken under hösten 2009 en verkställighetsplan. Tjänsterna för äldre utvecklas också i samarbete med de övriga städerna i huvudstadsregionen. Långvården för äldre omorganiseras. Reformen omfattar en överföring av långtidssjukvården till socialverket, en överföring av Seniorisäätiös fastigheter till Helsingfors stad och en ny strategisk ställning för Seniorisäätiö. Det har tillsatts en samordnande styrgrupp som ska bereda omorganiseringen av funktioner inom långvården för äldre. Bild Pirjo Mailammi och Pertti Nisonen 18 Sammandrag av Helsingfors stads budget

19 Inom servicen utvecklas särskilt arbetssätten med förebyggande och tidigt stöd. Välfärd och tidigt stöd bland barn och unga genomförs i samråd med andra förvaltningar enligt den välfärdsplan för barn och unga som överenskoms för Socialverket och hälsovårdscentralen utarbetar tillsammans en verkställighetsplan utifrån den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete som arbetsgruppen Mieli 2009, tillsatt av social- och hälsovårdsministeriet, har utarbetat. Processen inom substitutionsbehandlingen för opioidberoende effektiviseras för att trygga tillgången till vård inom vårdgarantitiden allt medan klienterna hela tiden blir fler. Lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården trädde i kraft i augusti Tack vare den kan användningen av servicesedlar utvidgas. Servicesedlar används för närvarande inom boendeservicen för äldre, den öppna rehabiliteringen av veteraner och hemstädningen. Betalförbindelser av servicesedeltyp används inom tandvården och inom dagvården för stöd för privat vård. Socialverket har fem strategiska mål: Ingen lämnas vind för våg Servicekulturen utgår från klienten Smidigare servicehelheter är målet Innovationer ger bättre total produktivitet Den bästa arbetsplatsen i Finland Inom barndagvården tas två nya lokaler i bruk och fyra daghem byggs om. Enligt stadsfullmäktiges beslut överförs mattjänsten inom daghemmen till Palmia Mattjänsten vid Gustafsgårds åldringscentrum överförs till Palmia För att servicestrukturreformen ska genomföras inom barnskyddet minskas institutionsplatserna med 100 och antalet nya klienter inom familjevården ökar med 50 under. Boendeplatserna för utvecklingsstörda ökar med 40 under. Strävan är att antalet långtidsbostadslösa minskar med 180 personer under från nuvarande I början av öppnar Helsingfors social- och krisjour vid socialverket. Konceptet möjliggör en samarbetsstig mellan det psykosociala stödet och hälsovårdsjouren och garanterar dygnetruntjour och katastrofberedskap. Hemvården stärks för att det ska gå att bo hemma. Fler boendeplatser för utvecklingsstörda Hälsovårdscentralen har fyra huvudstrategier: Hälsan hos helsingforsarna främjas och hälsoskillnaderna mellan befolkningsgrupperna minskas Tillgången till vård och vårdkvaliteten tryggas, patienterna uppmuntras att ta ansvar för sin hälsa En tillräcklig och kompetent personal säkras och arbets hälsan upprätthålls Kostnadseffektiviteten ökas och omstruktureringen av tjänsterna fortsätter. För att minska hälsoskillnaderna inom befolkningen har projektet Ett friskt Helsingfors inletts 2009 och det fortsätter. Långvårdssjukhuset fortsätter att aktivt omstrukturera servicen i enlighet med stadens strategi och rehabiliterar så många patienter som möjligt för hemmet eller för lättare boende- eller omsorgsenheter och stöder hemvården med korta vård perioder. Hemvården får mera resurser för att stödja äldres möjligheter att bo hemma. För köp av specialiserad sjukvård hos Samkommunen HNS reserveras 425,0 mn euro. Anslagen är budgeterade enligt samma spardirektiv som gäller den egna hälsovårdscentralen, och därför är reserveringen för mindre än för Stadsdirektörens förslag till budget för år 19

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

Budget 2012 Sammandrag av stadsdirektörens budgetförslag

Budget 2012 Sammandrag av stadsdirektörens budgetförslag Budget Sammandrag av stadsdirektörens budgetförslag Högklassiga tjänster med måttlig utgiftsökning Foton Simo Karisalo, Patrik Lindström och Kimmo Brandt Fastighetsbeståndet sköts med ombyggnader Investeringarna

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015

Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) Stadsfullmäktige Kj/4 17.6.2015 Helsingfors stad Föredragningslista 11/2015 1 (10) 4 Helsingfors stads bokslut för år 2014 HEL 2015-003253 T 02 06 01 00 Beslutsförslag beslutar i enlighet med stadsstyrelsens förslag: - godkänna stadens

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Med sikte mot en balanserad ekonomi

Med sikte mot en balanserad ekonomi Budget Stadsdirektörens budgetförslag Med sikte mot en balanserad ekonomi Helsingfors investerar i tillväxt och utbildning För de unga mer utbildning, sysselsättning och delaktighet i samhället och näromgivningen

Läs mer

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör

Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Kommunförbundet 2020 nya generationens aktör Uppdatering 2015 2016 Förnyelse genom förändringsstöd Kommunernas uppgifter och roll i tillhandahållandet och produktionen av tjänster håller på att förändras.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2011 2014

FINANSIERINGSDEL 2011 2014 279 FINANSIERINGSDEL 2011 2014 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Räkenskapsperiodens resultat

Räkenskapsperiodens resultat Stadsstyrelsen 109 30.03.2015 GODKÄNNANDE AV BOKSLUTET FÖR ÅR 2014 STST 30.03.2015 109 Beredning och tilläggsuppgifter: finansdirektör Raija Vaniala, tfn 520 2260, raija.vaniala@porvoo.fi Enligt 68 i kommunallagen

Läs mer

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 176. Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 09.12.2013 Sida 1 / 1 1031/02.02.02/2013 Stadsstyrelsen 345 25.11.2013 176 Månadsrapport för oktober 2013 jämte åtgärder Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Pekka Heikkinen,

Läs mer

Borgå stads strategi 2010 2013

Borgå stads strategi 2010 2013 Borgå stads strategi 2010 2013 Stadsfullmäktige 31.3.2010 Innehåll 1 Inledning... 1 I bakgrunden till strategin är stadens ekonomiska situation... 1 Välfärd har byggts med lånepengar... 2 Skuldsättning

Läs mer

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål...

Innehåll. 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... Personalpolitiskt program 2010 2013 Innehåll 1 Vision Värderingar Strategiska mål... 3 Personalpolitiska programmets vision... 3 Värderingar... 3 Stadens strategiska mål... 3 2 Förord... 4 3 Stadens basservice

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013

PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 PRESSKONFERENS 2.10.2013 STADSSTRATEGI FÖR BORGÅ 2013-2017 UTKAST 2.10.2013 Strategin betyder att göra val. Vilka är de största utmaningarna för Borgåbornas välfärd åren 2013 2017? STRATEGIN UTARBETADES

Läs mer

39 DRIFTSEKONOMIDELEN

39 DRIFTSEKONOMIDELEN 39 DRIFTSEKONOMIDELEN 40 41 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2012 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

43 DRIFTSEKONOMIDELEN

43 DRIFTSEKONOMIDELEN 43 DRIFTSEKONOMIDELEN 44 45 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2011 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland

Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Resumé Tillståndet för förvaltningsexperimentet i Kajanaland Orsakerna till att man påbörjade det förvaltningsexperiment som genomförs i Kajanaland åren 2005-2012 var bl.a. att befolkningsmängden i Kajanaland

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen

Driftsekonomidelen. Verkställandet av budgeten 2013. Sammanställning av driftsplaner. Rapportering. Finansieringen Driftsekonomidelen Verkställandet av budgeten Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

FINANSIERINGSDEL 2012 2015

FINANSIERINGSDEL 2012 2015 279 FINANSIERINGSDEL 2012 2015 280 281 FINANSIERINGSDEL Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

33 DRIFTSEKONOMIDELEN

33 DRIFTSEKONOMIDELEN 33 DRIFTSEKONOMIDELEN 34 35 VERKSTÄLLANDET AV BUDGETEN 2013 Den av stadsfullmäktige godkända budgeten är en verksamhetsanvisning som är bindande för stadens övriga verksamhetsorgan. De uppgifter som stadsfullmäktige

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/2011 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 6-2011 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna

Läs mer

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016

FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 255 FINANSIERINGSDELEN 2013 2016 256 257 FINANSIERINGSDELEN Finansieringsanalysen består av förändringar i kassaflödet i stadens och affärsverkens ordinarie verksamhet och investeringar samt i finansieringsverksamheten.

Läs mer

hemtjänsterna i skick

hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick hemtjänsterna i skick Vi har i Finland lyckats i vårt gemensamma mål, möjligheten ett njuta av allt längre liv med god hälsa och livskvalitet. Å andra sidan är vi den nation i europa

Läs mer

Finansieringsdel 2015-2018

Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdel 2015-2018 Finansieringsdelen... 212 Finansieringsanalys... 213 Finansieringsplan... 214 Kompletterande uppgifter... 216 211 Finansieringsdelen Finansieringsanalysen består av förändringar

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Investeringar i framtiden: fler bostäder och jobb i ett roligt, rent, tryggt och kunnigt Helsingfors

Investeringar i framtiden: fler bostäder och jobb i ett roligt, rent, tryggt och kunnigt Helsingfors Budgetförslag 2008 och ekonomiplaneförslag 2008 2010, stadsdirektör Jussi Pajunen 28.9.2007 Investeringar i framtiden: fler bostäder och jobb i ett roligt, rent, tryggt och kunnigt Helsingfors Bästa redaktörer!

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Helsingfors stads matkulturstrategi

Helsingfors stads matkulturstrategi Helsingfors stad Helsingfors stads matkulturstrategi 1. Inledning I Helsingfors stads strategiprogram för 2009 2012 har följande mål satts upp: Helsingfors utvecklas som ett centrum för finländsk mat och

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2011

UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2011 Revisionsnämnden 18.4.2012 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2011 Tav 100 år Omslag Helsingfors stadsmuseum Helsingfors stad Telefon (09) 310 1613 revisionskontoret tarkastusvirasto@hel.fi Internet www.hel.fi/tav

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2009

Helsingfors stad Bokslut 2009 Helsingfors stad Bokslut 2009 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2009 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen Tryckt bokslut: ISBN utskrift 978-952-223-671-5 ISBN webben 978-952-223-672-2 ISSN

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Helsingfors stad Bokslut 2010

Helsingfors stad Bokslut 2010 Helsingfors stad Bokslut 2010 HELSINGFORS STAD BOKSLUT 2010 Utgivare: Helsingfors stad Ekonomi- och planeringscentralen ISBN utskrift 978-952-223-952-5 ISBN webben 978-952-223-953-2 ISSN 1457-3083 Bokslutsmaterial:

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning

Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Gör nåt på riktigt! Klimatförändring i Helsingforsregionen begränsning och anpassning Klimatet år 2030 Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Kyrkslätt och Kervo med sammanlagt över 60 000 arbetstagare har

Läs mer

Kommunreformerna utmanar ledarskapet

Kommunreformerna utmanar ledarskapet Kommunreformerna utmanar ledarskapet - iakttagelser från forskningen Nordic Conference: Courage in Social Work Arbetsgrupp 30: Ledningen av socialt arbete i förändring Helsingfors 12.6.2015 Marianne Pekola-Sjöblom

Läs mer

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad.

Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 1(7) VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 1.1.2012 GRUNDAVTAL 1 KAPITLET SAMKOMMUNEN 1 Namn och hemort Samkommunens namn är Vasa sjukvårdsdistrikt samkommun och dess hemort är Vasa stad. 2 Uppgifter Samkommunen har

Läs mer

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019

AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 2015 AVSIKTSFÖRKLARING FÖR UTVECKLINGEN AV ÖSTRA NYLANDS TRAFIKSYSTEM 2015 2019 Nylands förbund Foton: Tuula Palaste-Eerola Helsingfors 2015 Uudenmaan liitto // Nylands förbund Uusimaa Regional Council

Läs mer

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153

GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN. Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN Godkända av Vasa stadsfullmäktige den 16.12.2013 153 GRUNDERNA FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTERING I VASA STAD OCH STADSKONCERN

Läs mer

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007

Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 Den nya verksamhetsmodellen i Tammerfors stad Tuula Martikainen 7.9.2007 1 Framtidens utmaningar befolkningen åldras behov av välfärdstjänster växer hela tiden ekonomiska och andra resursser räcker inte

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo

RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo Stadsstyrelsen: 3.3.2014 bilaga 1 1 (7) RIKTLINJER FÖR PROGRAMMET FÖR PRODUKTIVITET OCH BALANSERING AV EKONOMIN (TATU) Målen för programmet har sin upprinnelse i Berättelsen om Esbo En del av programmet

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE 16.2.2001 Tel. 25497 Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1 KOMMUNERNAS OCH KOMMUNALFÖRBUNDENS BUDGETER ÅR 2001 Detta meddelande innehåller uppgifter

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD

NORDENS ENERGIHUVUDSTAD NORDENS ENERGIHUVUDSTAD -flöde för ett gott liv Vasa stads strategi 2015 Fg 10.11.2014 VAD BYGGER VI PÅ? Välfärd Vasabornas välfärd tryggas genom högklassig och närbelägen basservice i alla livsskeden.

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget

STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi. Det allmänna ekonomiska läget Stadsfullmäktige 40 08.06.2015 Direktiv för upprättande av budget och ekonomiplan för åren 2016-2018 265/02.02.00/2015 STF 40 Mer information: ekonomidirektör Mikael Boström, tfn (09) 5056 228 fornamn.efternamn@grankulla.fi

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018

Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 BUDGETERINGSANVISNING 1 (7) Budgeteringsanvisning för KomPL-avgifterna 2016 och uppskattningar för 2017 2018 Allmän bakgrund till uppskattningen I denna anvisning behandlas alla ärenden som gäller samtliga

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND

MAL-planen för VÄSTRA NYLAND MAL-planen för VÄSTRA NYLAND ARBETSPROGRAM 15.1.2007 1. Beskrivning av arbetet 2. Innehållet i planen 3. Tidtabellen för arbetet 4. Organisering av arbetet 1. BESKRIVNING AV ARBETET Projektet för en reform

Läs mer

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400

Hyreshuslån/VAV 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 1 800 Reparations- och ombyggnadslån 400 400 400 400 400 400 219 FONDERNA 2013-2016 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a.

I dispositionsplanen för år 2015 ingår bl.a. Vård- och omsorgsnämnden 11 29.01.2015 Vård- och omsorgsväsendets dispositionsplan för år 2015 Vård- och omsorgsnämnden 11 Kommunfullmäktige godkände 29.11.2014 128 budgeten för år 2015 och ekonomiplanen

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014

EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 EKONOMIPLAN 2014 2017 BUDGET 2014 Stadsstyrelsens förslag 4.11.2013 INNEHÅLL VANDA BYGGS UPP PÅ EN SOLID VÄRDEGRUND... 1 FÖRÄNDRINGAR I VANDA STADS OMVÄRLD... 2 EKONOMINS UTVECKLINGSUTSIKTER...11 UTVECKLINGEN

Läs mer

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi

Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Riksdagens grundlagsutskott Helsingfors, 15.12.2014 pev@riksdagen.fi Ärende: Svenska Finlands folktings utlåtande om regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ordnandet av social-

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016

ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 ANVISNINGAR FÖR UPPGÖRANDE AV BUDGET 2014 OCH EKONOMIPLAN 2015-2016 Finland och stora delar av Europa är inne i en förlängd recession. Den tillväxt som prognosticeras de kommande åren är långsam. Den tillväxt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt.

Kommunens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut. Kommunens och koncernens interna kontroll har ordnats på behörigt sätt. REVISIONSBERÄTTELSE 2008 Till Karleby stadsfullmäktige Vi har granskat Kelviå kommuns förvaltning, bokföring och bokslut för räkenskapsperioden 1.1-31.12.2008. Bokslutet omfattar kommunens balansräkning,

Läs mer

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 43. Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.04.2012 Sida 1 / 1 [Förhandsbesked] 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 78 26.3.2012 43 Ändring av 2012 års budget Beredning och upplysning:: Heikkinen Pekka, tfn 09 816 22354 Jyrkkä Maria,

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017

Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Vanda stad Budget 2014 Ekonomiplan 2014 2017 Stadsfullmäktige 18.11.2013 Omslagsbild Seppo Niva Omslag Sanna Henriksson, Informationen Design Anitta Mäkinen,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015

Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 12.06.2014 Ändring av avgiftsgrunderna för boendeservice enligt socialvårdslagen fr.o.m. 1.7.2014 och 1.1.2015 Vård- och omsorgsnämnden 61 Kommunerna kan själva fastställa avgiftsgrunder

Läs mer

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael

Kommungården. Holtti Tom, kommunsekr. Niskala Markku Emaus Helena Sillanpää Lasse Kuoppala Esko Hägglund Mats Österberg Mikael -2, KST 2011-11-28 17:00 Tid 28.11.2011 kl. 17.05 21.30 Plats Kommungården Närvarande Östman Per, ordförande Backman Gustav, I viceordförande Granlund Gun, II viceordförande Blusi Anna-Lena, ledamot Nikkari-Östman

Läs mer

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion.

Stadens andel av finansieringen av bostadsproduktionen sker via bostadslånefonden. Kvoten används för lån för VAV:s hyreshusproduktion. 243 FONDERNA 2012-2015 Fonddelen omfattar de fonder som i bokföringen differentierats som separata balansenheter. Fonderna är Vanda stads bostadslånefond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena,

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier

Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017. En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Utvecklingsprogrammet Ny kommun 2017 En livskraftig kommuns visioner och verksamhetsmodeller under kommande decennier Ny Kommun 2017 Kuntaliitto Julkaisun ostikko Den finländska kommunen en framgångshistoria

Läs mer

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020

Budgeten och ekonomiplanen grundar sig på. - HRT:s strategi 2018. - I kraft varande TTS 2012-2014. - Utvecklingsplanen för Joker-linjen 2013-2020 Samkommunen 10 27.11.2012 HRT:S VERKSAMHETS- OCH EKONOMIPLAN 2013-2015 1508/02/021/211/2010 sht 10 Samkommunsstämman Styrelsen 152 Föredragande Verkställande direktör Suvi Rihtniemi Beredare Ekonomidirektör

Läs mer

Grundavtal för Kårkulla samkommun

Grundavtal för Kårkulla samkommun Grundavtal för Kårkulla samkommun 1 kap. SAMKOMMUNEN 1 Samkommunens namn och hemort Samkommunens namn är Kårkulla samkommun och dess hemort är Väståbolands stad. Samkommunens arbetsspråk är svenska. 2

Läs mer

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola Faktablad 2007-05-21 Falköpings kommuns budget 2008-2011 Utveckling tillväxt - välfärd Falköpings kommun bygger idag för utveckling, tillväxt och välfärd. Den budget som allianspartierna presenterar innehåller

Läs mer

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja

VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS. Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja VÄLFÄRDSPLAN FÖR BARN OCH UNGA I HELSINGFORS Bergen 18-20.9.2011 Bettina von Kraemer, Minna Tikanoja Bakgrund Den omarbetade barnskyddslagen (417/2007, 12 ) ålägger kommunerna att varje fullmäktigeperiod

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Sibbo kommuns personalstrategi 2025

Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Sibbo kommuns personalstrategi 2025 Innehåll: 1. Syftet med personalstrategin 2025 2. Omvärldsförändringar och tillväxtrelaterade förändringar Resurs- och kompetensbehov 3. Strategin Sibbo 2025 gemensamt

Läs mer

55 18.08.2014 60 02.09.2014

55 18.08.2014 60 02.09.2014 Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran Svenska nämnden för undervisning och småbarnsfostran 55 18.08.2014 60 02.09.2014 Andra budgetbehandlingen B2015 570/02.02.00/2014 SUS 18.08.2014 55

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28

Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 KONCERNDIREKTIV FÖR LOVISA STAD Godkänd på stadsfullmäktiges sammanträde 14.3.2012 28 1. Koncerndirektivets syfte och tillämpningsområde I detta koncerndirektiv upprättas ramarna för ägarstyrning av samfund

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013

Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) Stadsfullmäktige Kj/20 15.5.2013 Helsingfors stad Föredragningslista 9/2013 1 (5) 20 Ryj / Den av ledamoten Mika Ebeling väckta motionen om bättre energieffektivitet i det gamla byggnadsbeståndet HEL 2012-014525 T 00 00 03 Beslutsförslag

Läs mer

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN

GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN 1 GRUNDAVTAL FÖR MALMSKA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSOMRÅDET SAMKOMMUN Godkänd 23.9.2003 104 stadsfullmäktige, Jakobstads stad Godkänd 1.9.2003 52 kommunfullmäktige, Pedersöre kommun Godkänd 20.8.2003 30 kommunfullmäktige,

Läs mer