STUDIEHANDLEDNING. Ht Specialpedagogiska Institutionen Stockholms Universitet Tel:

Transkript

1 Specialpedagogiska Institutionen Stockholms Universitet Tel: STUDIEHANDLEDNING Specialpedagogik I: ADHD, autism och andra NP funktionsnedsättningar UQ155F Fristående kurs 7,5 Hp Ht

2 Kursinformation: Kursansvarig Judit Simon, Fil.dr. i pedagogik Judit.simon@specped.su.se Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet, tel 08/ Föreläsare David Edfelt, Leg. psykolog David.edfelt@provivus.se Ulla Ek, Professor i specialpedagogik Ulla.ek@specped.su.se Gunilla von Corswant, rådgivare på SPSM Gunilla.von-corswant@spsm.se Jari Linikko, Fil.dr i pedagogik Jari.linikko@specped.su.se Seminarieledare Ulf Jederlund, Leg. psykoterapeut, musikterapeut, handledare kontakta@jederlund.nu Raoul Elebring, Specialpedagog, handledare raoul.elebring@stockholm.se Kursadministratör Jeanette Kling Olofsson, Tel: Jeanette.kling-olofsson@specped.su.se IT och helpdesk för studenter Gå in på för information om studentärenden, Mondo, inloggningsuppgifter mm. 2

3 De pedagogiska tankarna med kursen Kursen handlar om att inhämta baskunskaper kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i första hand om ADHD, autism och Aspergers syndrom. Dessutom belyser kursen betydelsen av samarbete med familj, pedagoger och andra runt personen med någon typ av funktionsstörning. Vidare om anpassningar, strategier och (special)pedagogiska konsekvenser oavsett utvecklingsnivå. Vi tänker oss att du/ni själva tar ansvar för att vinkla uppgifter och kursinnehåll så att det blir till nytta för er själva och den verksamhet ni arbetar i. Vi menar att man behöver läsa mycket litteratur på ett relativt subjektivt sätt, för att plocka ut det som är användbart i ens egen (yrkes)vardag. Mindre tenta av och mer använda sig av litteraturen således. Under kursens gång kommer ni att få bekanta Er med läsverktyget att samla och reflektera kring teoretiska byggstenar. Detta sker genom att fokusera på begrepp och bärande tankar under läsningen. Man håller utskick efter vad det är som författaren vill säga, vad det finns för speciella uttryck som används i texten, vad det är för specifik betydelse som dessa uttryck har, och vad dessa kan användas till. Varje ämnesområde har sina egna teoretiska byggstenar som används sedan för att skapa teori och förståelse om den egna praktiken. Ni kommer att vara många kursdeltagare på den här kursen. Alla de schemalagda obligatoriska kursdagarna kommer att ske på ett likartat sätt, utom det sista tillfället. Träffarna är upplagda så att de börjar med storföreläsningar och avslutas med att ni får jobba kring dagens tema med gruppdiskussion i arbetsgruppen. På det sista tillfället blir det endast samtal och diskussioner i olika konstellationer. För att få ut så mycket av kursen som möjligt kommer ni också ha tillgång till webbplattformen Mondo där ni har möjlighet till att diskutera och bearbeta litteraturen även mellan träffarna. En viktig ingrediens i en kurs är att få byta erfarenheter med andra och att utveckla sin förståelse genom att diskutera de tankar och frågor som man har. Diskussionsgrupperna spelar således en viktig roll i ert lärande. Vi delar in oss i arbetsgrupper om fyra-sex personer och dessa grupper fortsätter terminen ut. Ni som ingår i samma grupp kommer att få växla mellan olika roller, som att hålla gruppens diskussion till ämnet, att vara sekreterare och lägga ut kortfattade anteckningar från gruppens diskussion på nätet. Detta upplägg innebär att grupperna själva kan välja om man stannar kvar till klockan 18 och diskuterar, eller om man för sin diskussion vid annat tillfälle, eller via nätet. Vi är alltid öppna för kreativa förslag från er sida och uppskattar om ni säger till direkt om ni har några synpunkter eller önskemål. 3

4 Kurslitteratur OBS!: Det är möjligt att läsa litteraturen med fokus antingen på ADHD, eller Autismspektrum störningar (AS), eller på bådadera. Läsningen av litteraturen kan anpassas för valt fokus. För godkänd kurs bör man ha läst minst fem stycken av de nedanstående punktade referenserna + olika dokument på nätet (se pilarna nedan) + en skönlitterär bok. Attwood, T. (2008). Om Aspergers syndrom: Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar Stockholm: Natur & Kultur.AS Almer,G.M. & Sneum,M.M.(2012). ADHD hos barn och vuxna Lund:Studentlitteratur ADHD Aspeflo, U. (2010). Aspeflo om autism: kvalificerade insatser till barn och vuxna med autism i skola, gruppbostad och daglig verksamhet. Pavius utbildning. AS Hejlskov-Jörgensen, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. AS+ADHD Kopp, S. (2010) Girls with social and/or attention impairments. Göteborgs universitet Institutionen för neurovetenskap m.m. (valda delar ca 60s) (Finns tillgänglig på internet) (sid.7-19, 41-45,49-67). AS Nadeau, K.G., Littman, E.B., & Quinn, P.O. (2002). Flickor med AD/HD. Stockholm: Studentlitteratur. ADHD Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. AS Socialstyrelsen (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna - en sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt. ADHD Vibeke Fleisher, A. (2010) Sett med barns ögon: att förstå sig själv och andra. Stockholm: Studentlitteratur AS+ADHD Kunskapsdokument på nätet. (På egen hand valda delar om ca. 100 s). Se följande sidor: Autismforum, NeuroNätet, Janssen.se (Leva med ADHD), Riksförbundet Attention, m.m. Dokument rörande rättigheter och insatser i samhället. (På egen hand valda delar om ca. 100s). Se följande länkar: Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Från den 14 januari 2009 gäller FN-konventionen för Sveriges del. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (Kort version) Om tillgänglighet Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (dec. 2010) 4

5 En skönlitterär bok med relevans för området väljs i samråd med kursansvarig. Förslag till skönlitterära böcker: Mark Haddon: Den besynnerliga händelsen med hunden om natten Jenny Lexhed: Det räcker inte med kärlek Luke Jackson: Miffon och nördar och Aspergers syndrom Halfdan W. Freihow: Gabriel Iris Johansson: En annorlunda barndom Kenneth Hall: Aspergers syndrom, en universum och allt annat Oskar Ekman: Jag är ändå jag, fyra killar om Aspergers synndrom Gunilla Gerland: En riktig människa Daniel Tammet: Född en blå dag Susanne Schäfer: Stjärnor, linser och äpplen 5

6 Schemalagda obligatoriska kursdagar samt arbetsuppgifter Ht 11 Grupparbete vanligtvis mellan kl KURSDAG 1. Måndag 27/8 Dahlströmsalen (D302) Introduktion till kursen om adhd, autism och andra NP funktionsstörningar. Judit Simon Varför det blir som det blir - om hur vi kan förstå personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. David Edfelt Grupparbete Z307, Z308, Z Praktiskt och pedagogiskt om kursen. Indelning i arbetsgrupper. Judit Simon, Ulf Jederlund och Raoul Elebring Gruppuppgift: Presentera dig själv. Beskriv kortfattat din bakgrund: Vad har inspirerat dig för att gå denna kurs? Hur mycket vet du om autism/adhd? Erfarenheter? Tidigare kurser? Hur skulle du vilja använda kunskaperna som kursen ger? Förändra? Utveckla? Anpassa? Vilka är dina personliga mål med kursen? Diskussion Vad har du fastnat för från föreläsningen? Varför? Hur tänker du kring det? Dessutom bör var och en av er bläddra bland informationen på de länkarna som är angivna i litteraturlistan under pil 1, skriva en kort beskrivning av hur ni har sökt och vad ni har hittat och lägga upp även det på Mondo på samma ställe. Texter som är aktuella för att läsning: Attwood, T. (2008). Om Aspergers syndrom: Vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar Stockholm: Natur & Kultur.AS Almer,G.M. & Sneum,M.M.(2012). ADHD hos barn och vuxna Lund:Studentlitteratur ADHD Aspeflo, U. (2010). Aspeflo om autism: kvalificerade insatser till barn och vuxna med autism i skola, gruppbostad och daglig verksamhet. Pavius utbildning. AS KURSDAG 2. Måndag 24/9 Dahlströmsalen (D302) Utveckling, skola och vuxenliv I. Ulla Ek Grupparbete Z307, Z308, Z Gruppdiskussion Webbuppgift 2. Sammanfatta gruppens diskussion på några få sidor och lägg upp det på Mondo på Forum under respektive grupp. Texter som är aktuella för läsning: Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda. Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. AS 6

7 Socialstyrelsen (2004). Kort om ADHD hos barn och vuxna - en sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt. ADHD KURSDAG 3. Måndag 22/10 Dahlströmsalen (D302) Utveckling, skola och vuxenliv II. Ulla Ek Grupparbete Z307, Z308, Z Gruppdiskussion Webbuppgift 3. Sammanfatta gruppens diskussion på några få sidor och lägg upp det på Mondo på Forum under respektive grupp. Texter som är aktuella för läsning: Hejlskov-Jörgensen, B. (2009). Problemskapande beteende vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. AS+ADHD Vibeke Fleisher, A. (2010) Sett med barns ögon: att förstå sig själv och andra. Stockholm: Studentlitteratur AS+ADHD Kursdag 4. Tisdag 20/11 Dahlströmsalen (D302) Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ur ett pedagogiskt perspektiv. Gunilla von Corswant Rättigheter för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad gäller habiliterande insatser. Jari Linikko Grupparbete Z307, Z308, Z Gruppdiskussion Webbuppgift 4. Sammanfatta gruppens diskussion på några få sidor och lägg upp det på Mondo på Forum under respektive grupp. Dessutom bör var och en av er bläddra bland informationen på de länkarna som är angivna i litteraturlistan under pil 1, skriva en kort beskrivning av hur ni har sökt och vad ni har hittat och lägga upp även det på Mondo på samma ställe. Texter som är aktuella för läsning: Kopp, S. (2010) Girls with social and/or attention impairments. Göteborgs universitet Institutionen för neurovetenskap m.m. (valda delar ca 60s) (Finns tillgänglig på internet) (sid.7-19, 41-45,49-67). AS Nadeau, K.G., Littman, E.B., & Quinn, P.O. (2002). Flickor med AD/HD. Stockholm: Studentlitteratur. ADHD Läsning av skönlitterär bok: Välj en skönlitterär bok som beskriver egna erfarenheter av ADHD, autism eller Aspergers syndrom från litteraturlistan, eller någon annan bok som du valt i samråd med kursledare. Förbered er för att kunna ge en kort muntlig överblick över bokens innehåll, vad du tänker och känner när du läser den och vad du har fått ut av denna bok som kan vara användbart för 7

8 dig. Beskriv också om du rekommenderar den till andra och i så fall varför, samt om boken väcker några speciella frågor hos dig. KURSDAG 5. Måndag 12/17 Z307, Z308, Z Redovisning och diskussion kring den skönlitterära boken. Muntlig presentation och feedback inför hemskrivningen. Sammanfattning av kursens innehåll. Utvärdering och kursavslutning. Webbuppgift 5. Sammanfatta gruppens diskussion på några få sidor och lägg upp det på Mondo på Forum under respektive grupp. Inlämning av hemskrivning sker på Mondo i inlämningsmappen: 2013.jan.7. Kl Examinationsuppgiften bör även lämnas in i pappersform personligen eller per post till följande adress: Judit Simon, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet, Stockholm. Judit.Simon@specped.su.se OBS! Deadlinen bör hållas med den digitala formen av examinationsuppgiften. Papperskopian kan inkomma några dagar senare. Vill du ha ditt arbete tillbaka lämnar Du ett frankerat kuvert med namn och adress. Examinationsuppgift: Pedagogiskt utvecklingsarbete - kartläggning Den här examinationsuppgiften utförs pågående under kursens gång, individuellt, eller i par. Utgå ifrån din verklighet för att välja en person eller en situation, vare sig du jobbar med personer med NPF, eller ej, som skulle kunna utvecklas. Tanken är att Du under kursen ska få praktiskt användbar kunskap som blir till nytta för denna person och andra personer med NPF. Arbetet ska vara 1) pedagogiskt, 2) utvecklingsinriktat, 3) knyta an till relevant litteratur samt till relevant forskning. Denna uppgift har ett förberedande syfte och går ut i första hand på att kartlägga, beskriva och analysera den utvalda situationen/personen, och peka på vad som skulle kunna utvecklas. På fortsättningskursen finns möjlighet att eventuellt bygga vidare på det påbörjade arbetet och genomföra utvecklingsarbetet som här endast kan förberedas och planeras. Om du arbetar med personer med NPF: Du kan arbeta runt en person med ADHD, autism, Aspergers syndrom eller likartad funktionsnedsättning, eller en blandning av dessa. Du kan också arbeta runt en eller flera situationer i verksamheten och undersöka hur de kan omstruktureras för att passa flera personer bättre. Vid denna vinkling av uppgiften handlar uppgiften om hur det kan göras förbättringar för ett antal individer. Om du inte arbetar med personer med NPF: 8

9 Du kan tänka kring hur en verksamhet skulle behöva förberedas för att ta emot någon med NPF, eller vilka förbättringar kan göras i hemmiljön för en sådan person. Du kan också göra en litteratursammanställning kring något tema. Man kan arbeta två tillsammans runt en person och skriva var sin version av arbetet eller kan man skriva en text tillsammans. Det bukar vara lärorikt. På varje kurstillfälle kommer dt att finnas möjlighet för att diskutera era frågor och undringar kring utvecklingsarbetet med lärare. Anknyt aktivt din redovisning till obligatorisk och självvald litteratur! Arbetet redovisas både skriftligt och muntligt, individuellt eller som ett pararbete. (Se presentationsformer nedan.) Etiska aspekter: Följ Vetenskapsrådets etiska regler. Genomgång av dessa sker den 26/1. Väljer Du att arbeta runt en person som inte är myndig måste Du skriftligen be föräldrarna om tillstånd. Gäller det en myndig person ska dennes medgivande finnas helst skriftligt. Detta gäller både insamling (observation, intervju, film och bild mm) och presentation av material (muntlig och skriftlig rapportering). Får Du/ni inte tillstånd att filma eller intervjua hittar vi andra lösningar. All presentation ska vara utan verkliga namn på personer, skola, kommun och utan andra lätt identifierbara data. 9

10 Redovisningsformer Muntlig presentation Den muntliga presentationen om utvecklingsarbetet kommer att ske på det sista kurstillfället, den 10/5. Syftet är att ta del av varandras arbeten och erfarenheter, vilket har ett stort värde ur lärandesynpunkt. Dessutom är det också ett tillfälle för att få feedback från lärare och kurskamrater, som en hjälp på vägen innan den skriftliga rapporten skulle färdigställas. OBS! Vid den muntliga presentationen bör arbetet vara färdig minst i 80%. Du kan med fördel använda alternativa sätt att berätta om ditt arbete såsom film, bilder, material för elever etc. Du är välkommen att komma med andra förslag till redovisningsformer. Kom överens om formen med Judit, Ulf eller Raoul i god tid före redovisningen. Även vid den muntliga redovisningen refererar Du till relevant obligatorisk och självvald litteratur. Skriftlig rapport - examinationen Två bra utgångspunkter brukar vara att; - följa det traditionella upplägget av en uppsats för att få en bra logik i texten, - skriva så att en kollega som inte deltagit i arbetet förstår hur du resonerat, vad och varför du gjort och vad du kommit fram till. Rapporten bör ej omfatta mer än 8 sidor text exklusive titelsida, referenslista och ev. bilagor (12 punkter och 1½ radavstånd, t.ex. i Times New Roman, sidhuvud med namn och sidantal) Disposition: Framsida Kurs, titel, och författare på första sidan Bakgrund (ca 2 sidor) Beskriv allmänt det område du valt för ditt utvecklingsarbete, vilka avgränsningar du gjort och varför du valt just detta område. Du beskriver också den/de målgrupp(er) som arbetet riktar sig till. Ta upp din förförståelse för området och en kortfattad teoribakgrund från relevant kurslitteratur/kursinnehåll och/eller annan teori där ert ämne tas upp. Det är av vikt att använda referenser antingen som hänvisning eller som citat, men tänk på att citat ska användas sparsmakat, såväl när det gäller antal som längd. Syfte och problemställningar (ca 1/2 sida) Under denna rubrik beskrivs kort och precist varför arbetet utförs t ex för att - Förbereda, planera för en utveckling av... etc. Med andra ord- vad är det du vill påverka eller uppnå? Varför är det viktigt/nödvändigt/intressant att uppnå detta mål? Vilka frågor vill du ha svar på? Under denna rubrik kan eventuellt formuleras också ett eller flera delmål du/ni vill uppnå. 10

11 Syftet bör formuleras redan från början men kan naturligtvis förändras under projektets gång i samråd med lärare på kursen, ev. verksamhetschef och kollegor på arbetet. Metod och genomförande (ca 1,5 sidor) Här beskriver du den/de metod(er) som använts i arbetet för att skaffa nödvändiga baskunskaper för att uppnå målen, men även den metoden som använts i det konkreta arbetet för att uppnå dessa mål (t.ex. litteraturstudier, intervju, observation, dokument, egna reflektioner i gruppen, olika typer av kartläggning och praktiskt genomförande). Beskriv så noggrant som möjligt planeringsprocessen och själva genomförandet (hur du gått till väga, hur du samlat in och bearbetat data etc) och vilka som varit engagerade i detta på din arbetsplats samt hur dessa medverkat. Intervjufrågor, enkäter etc. skall inte presenteras här i sin helhet, däremot kan exempel på och motiv för, frågor redovisas (alltså hur du tänkte när du gjorde enkäten t.ex.). I metodavsnittet kan du gärna hänvisa till relevant litteratur om forskningsmetodik eller utvecklingsarbete, men det är inte ett krav. Resultat (ca 2 sidor) En kort sammanfattning av de svar på frågeställningarna du funnit/de resultat du/ni uppnått redovisas under denna rubrik. Resultat kan även redovisas på delvis andra sätt än text, t.ex. i form av bilder, diagram, eller något annat. Vänta med att värdera resultaten till diskussionsdelen. Ett tips när det gäller att redovisa resultaten av intervjuer, om sådana ingår, att gruppera svaren i teman och ta upp a) likheter i svaren och kanske illustrera med något exempel och b) skillnader i svaren. Det blir inte intressant att skriva ut hela intervjuer och publicera i texten. Diskussion (ca 2 sidor) Sammanfatta dina egna reflektioner, och de reflektioner som eventuellt gjorts på din arbetsplats, runt resultaten i relation till syfte och frågeställningar. Relatera reflektion och diskussion till kurslitteraturen. Referenser bör finnas även i denna del. Här är det tillåtet att uttrycka sina egna tolkningar och värderingar och ställa nya frågor som utvecklingsarbetet har väckt och som bör arbetas ytterligare med. Hur har utvecklingsarbetet bidragit till att öka barns, ungdomars och vuxnas möjligheter till delaktighet och lärande? Vilka tankar väcker detta arbete hos dig om vad som skulle kunna vara en meningsfull fortsättning? Vad har de elever, personer, arbetskamrater du arbetar med fått ut av detta? Vad har det gett verksamheten i stort? Har det ev. påverkat familjer på något sätt? Vad har du lärt av projektet? Vilka fördelar och brister har visat sig i din/dina/era metod(er)? Referenser Den litteratur som refereras till i rapporten ska listas under denna rubrik med hjälp av överenskommet referenssystem. Så här skrivs referenser enligt Harvardsystemet (parentes-systemet): I referenslista Bok, en författare: Rognhaug, B. (1996). Kunskap och lärande i IT-samhället. Stockholm: Runa Förlag. 11

12 Bok, flera författare: Danielsson, L. & Liljeroth, I. (1996). Vägval och växande. Förhållningssätt, kunskap och specialpedagogik för yrkesverksamma hjälpare. Stockholm: Liber. Franke-Wiberg, S., Lindberg, L., Lundgren, L., Mårtensson, B., Sundström, T. & Sörlin, S. (1994). Vetandets vägar. Lund: Studentlitteratur. Samlingsverk, antologi: Lendahls, B. & Runesson, U. (Red.). (1996). Vägar till lärares lärande. Lund: Studentlitteratur. Kapitel i antologi: Björk, M. & Johansson, M. (1996). Dubbellogg ett redskap för reflektion och lärande. I B. Lendahls & U. Runesson (Red.), Vägar till lärares lärande (pp ). Lund: Studentlitteratur. Texter från Internet Li, X., & Crane, N. (1996). Bibliographics formats for citing electronic information [WWW document]. URL I löpande text: Exempel: Fenomenet förhållningssätt omnämns ofta i litteraturen i olika sammanhang (Danielsson & Liljeroth, 1996; Kullberg, 1996). Den centrala funktionen i varje förhållningssätt är tänkandet enligt Danielsson och Liljeroth (1996) d v s en persons tankar, föreställningar och idéer. De menar att ingenting påverkar och förändrar handlandet på ett så avgörande sätt som medvetenhet om och reflektion över vilka tankar man styrs av (s. 26). Dessa författare använder begreppet med fokus på specialpedagogik under det att Kullberg (1996) tar upp det i relation till lärares undersökande arbetssätt och talar då om ett vetenskapligt förhållningssätt. 12