Årsrapport 2008 PCI. enheten. Centralsjukhuset I Karlstad

Transkript

1 Årsrapport 2008 PCI Centralsjukhuset I Karlstad

2 Årsrapport 2008 PCI Centralsjukhuset I Karlstad

3 Produktion: Södra tornet kommunikation, Uppsala. Tryck:Taberg Media Group, 2009.

4 Innehållsförteckning Inledning 5 Ordlista 6 Kranskärlsröntgen 8 PCI 15 STEMI 23 Komplikationer 29 Uppföljning 29 Årsrapport

5 4 Årsrapport 2008

6 Inledning Inledning Hjärtsjukvården har under de senaste 15 åren genomgått en påtaglig omvandling. För ett 20 tal år sedan behandlades akut hjärtsjuka patienter enbart med läkemedel. Idag ger vi denna grupp av patienter, förutom läkemedel, vid behov även akut utredning och behandling som omfattar kranskärlsröntgen och PCI ( ballongsprängning ). Vårdtiderna har drastiskt minskats. Tiden då patienten är sjukskriven har mer än halverats och antalet komplikationer minimerats. Den stora vinnaren är patienten som bättre rustad kan återgå till sitt normala liv. Den förkortade vårdtiden innebär även större krav på vårdgivaren som under kortare tid både skall diagnostisera, behandla, samt framförallt informera patienten, innan hon/han är redo för en ny fas i livet. Vi har i Värmland lagt ökade resurser på uppföljning där vi erbjuder både sjuksköterskebesök samt läkarbesök tidigt efter hemgång. Värmland har, både för män och kvinnor, en av de kortaste medellivslängderna i Sverige. När värmlänningar dör, sker det i högre utsträckning i hjärt-och kärlsjukdom jämfört med övriga Sverige. Trots stora satsningar på hjärtsjukvården i länet återstår stora utmaningar att minska risken för länets invånare att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Ansvaret för detta arbete delas av alla vårdgivare inom hjärt-och kärl området. Personalen på PCI- känner en stor glädje över att vi, tillsammans med personal inom övrig hjärtsjukvård i Karlstad samt ute i länet, kunnat förbättra den värmländska hjärtsjukvården. Detta har resulterat i en ökad överlevnad vid akut hjärtinfarkt samt minskat lidande och förbättrad livskvalitet för alla drabbade patienter. Vid PCI- har totalt under året 1472 patienter tagits omhand för utredning och/eller behandling. Av dessa genomgick 729 patienter PCI. Jämfört med år 2007 innebär det en minskning av antalet PCI. I hela riket noteras en viss ökning av antalet PCI från år 2007 till förra året. Vi har sedan starten 2006 lagt ner ett stort arbete på kvalitetskontroller. Dessa utgör basen för denna rapport. Den första delen omfattar redovisning av volymer och medicinska resultat, den andra delen omfattar uppföljningsarbetet upp till 12 månader efter genomgången PCI. Denna redovisning är vår tredje av årligen återkommande rapporter från PCI-. Vi har en tydlig och klar målsättning att på ett så enkelt sätt som möjligt sprida kunskap om vårt arbete både till allmänheten, kolleger, politiker, patientföreningar samt övriga intressenter. Denna årsrapport för vårt tredje verksamhetsår, visar på en fortsatt hög kvalitet samt hög medicinsk säkerhet för våra patienter. Vi hoppas att rapporten kommer att läsas, begrundas och vara en inspirationskälla för andra områden inom värmländsk sjukvård. Ansvariga för årsrapporten på PCI Centralsjukhuset i Karlstad Roland Carlsson Tage Nilsson Hans Olsson Mats Allared Mikael Danielewicz Årsrapport

7 Ordlista Ad hoc Angiografi Arteria femoralis Arteria radialis Artärgraft BMS CABG DES FoU Hjärtscintigrafi IABP Instabil Angina Intrakoronar tryckmätning Intrakoronart ultraljud Intravaskulärt Kardiogen chock Koronar angiografi Mortalitet I direkt anslutning till; innebär att kranskärlsröntgen och PCI görs i samma seans Kärlröntgen Pulsåder i ljumsken Pulsåder på handleden Pulsåder som tas från bröstkorgens insida och ansluts till hjärtat vid by pass-operation. Artärgraft kan även tas från armen (arteria radialis) Bare Metal Stent; stent utan läkemedel Coronary Artery Bypass Grafting; synonymt med by passoperation; thoraxkirurgisk operation med insättande av nya kärl till hjärtat Drug Eluting Stent; läkemedelsklätt stent Forskning och Utveckling Isotopundersökning av hjärtat Aortaballongpump (beskrivs närmare i avsnittet om STEMI i rapporten) Lättutlöst kärlkramp, hotande hjärtinfarkt Mätning av blodtryck i kranskärl för att värdera om förträngning är signifikant Ultraljudsundersökning i kranskärl för att se förändringar i kärlväggen, kontrollera stent mm Inne i kärl, här synonymt med intrakoronart Uttalad hjärtsvikt i samband med hjärtinfarkt, karakteriseras av lågt blodtryck med nedsatt genomblödning av vitala organ. Obehandlat närmast 100% dödlig utgång. Med medicinsk behandling fortfarande upp mot 80% dödlighet. Kranskärlsröntgen Dödlighet, tex 3-månadersmortalitet, antal patienter som dör inom 3 månader efter ingrepp 6 Årsrapport 2008

8 Non responder Non-STEMI Ocklusion PCI ppci PTCA Reperfusionsbehandling Restenos Septisk chock STEMI Stenos Stent Subakut trombos Trombektomi Trombolys Trombos Vengraft Patient som ej svarar på en viss medicin Lite mindre omfattande hjärtinfarkt som inte ger samma ekg-förändringar som STEMI 100% förträngning av kranskärl Percutan Coronar Intervention; samlingsbegrepp för alla ingrepp som görs i samband med ballongvidgning av kranskärl Primär PCI; PCI-behandling av akut hjärtinfarkt med öppnande av tilltäppt kranskärl Percutan Transluminal Coronar Angioplastik; ballongvidgning av kranskärl, (äldre begrepp, numera ersatt av PCI) Öppnande av kranskärl för att återställa cirkulationen till hjärtat Återkommande förträngning i kärlavsnitt som tidigare behandlats med PCI Cirkulationssvikt beroende på svår infektion med spridning i blodet och läckage av vätska ur blodbanan ST-Elevation Myocardial Infarction; hjärtinfarkt med typiska ekg-förändringar Förträngning i (krans-)kärl Nät, oftast av rostfritt stål, som läggs i kranskärl Blodpropp som uppstår efter PCI-ingrepp, ej i direkt anslutning till ingreppet Borttagande av blodpropp ur kranskärl via kateter i samband med PCI Medicinsk behandling för att lösa upp blodpropp tex vid hjärtinfarkt. Har numera helt ersatts av PCI Blodpropp Blodåder som tas från benet och används vid by passoperation av hjärtat Årsrapport

9 Kranskärlsröntgen Figur 1 Diagrammet visar utförda kranskärlsröntgenundersökningar på värmlänningar De tre första åren angiograferades patienterna både i Örebro och Karlstad och sedan 2006 enbart i Karlstad. Antalet undersökta patienter uppgår till ca 30 per vecka och har varit väsentligen oförändrad sedan starten januari Årsrapport 2008 Figur 2 Stapeldiagrammet visar behovet/utnyttjandegraden per per sjukvårdsdistrikt i Värmland. Under året har en utjämning skett mellan distrikten och volymerna motsvarar den förväntade med hänsyn till ålderstrukturen i olika delar av länet. Värmland har tillsammans med Dalarna och Gävleborg högst utnyttjandenivå i Uppsala-Örebro regionen som i sig ligger över riksgenomsnittet.

10 Figur 3 Angiografier/ per kommun. Diagrammet visar på stor variation mellan kommunerna där enstaka patienter i små kommuner får stort genomslag. Trenden är dock tydlig med höga tal i kommuner med hög andel äldre. Figur 4 Andel angiografier per åldersgrupp Små förändringar och om 2006 års utfall tas med ses ingen tydlig förändring mellan åren. Medelåldern för undersökta värmlänningar är 66,7 år (65,8 2007) jämfört med 65,9 år i riket. Årsrapport

11 Figur 5 Fördelning av angiografier under dygnet. Väsentligen oförändrad fördelning jämfört med fjolåret. En fjärdedel av patienterna är akuta och av dessa kommer de flesta under jourtid. Andelen patienter som kommer för planerad undersökning är relativt konstant och uppgår till ca 15 patienter per vecka. Planerade undersökningar utförs måndag torsdag alla veckor. Väntetiden till kranskärlsröntgen för oklara bröstsmärtor eller stabila patienter är omkring 6 veckor men betydligt kortare för patienter med allvarligare besvär. Alla patienter bedöms av hjärtspecialister på hjärtsektionen i Karlstad. Figur 6 Indikation för angiografi. Mer än hälften av patienterna har akut hjärtinfarkt eller hotande hjärtinfarkt (instabil kärlkramp). Årligen undersöks mellan patienter med säkerställd klaffsjukdom som har indikation för klaffoperation. Av dessa har knappt hälften också förändringar i kranskärlen vilket leder till samtidig klaff- och bypass operation. Drygt häften har inga kranskärlsförändringar och opereras enbart för klaffsjukdom. Årligen opereras patienter med klaffsjukdom och denna volym har varit oförändrad genom åren. 10 Årsrapport 2008

12 Figur 7 Punktionsställe vid kranskärlsröntgen. I Karlstad har vi redan från start 2006 använt arteria radialis på höger eller vänster handled. Fördelarna är många, framför allt tidigare mobilisering och mindre komplikationer. Denna metod används nu på allt fler centra i Sverige och uppgick i riket till 35,9 % jämfört med 87,6 % i Karlstad. Figur 8 Fynd vid angiografi. Det syns en tydlig förändring jämfört med fjolåret såtillvida att andelen patienter med normala kärl är betydligt högre jämfört med Omvänt ses att andelen patienter med uttalad kranskärlssjukdom, dvs 3-kärlssjukdom samt huvudstamsstenos har minskat. Värmland som under många år haft en hög andel svårt kranskärlssjuka patienter tycks nu ha kommit ikapp och har ett utfall i nivå eller lite bättre än riket som helhet. Årsrapport

13 12 Årsrapport 2008 Figur 9 och 10 Diagrammen visar fynd hos respektive kön uppdelat mellan 2007 och 2008 och visar en tydlig förändring mellan åren framför allt avseende kvinnor där nästan hälften har normala kranskärl. På motsvarande sätt ses att andelen kvinnor med uttalad kranskärlssjukdom (3-kärlssjuka samt huvudstamsstenoser) minskat kraftigt. Kvinnor har oftare symptom från bröstet av annan orsak och det är svårare att diagnosticera hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor. En ytterligare anledning till ökad andel normala undersökningsfynd kan vara långa väntetider för alternativa undersökningar, framför allt isotopundersökningar (hjärtscintigrafi).

14 Figur 11 Beslut efter kranskärlsröntgen. Drygt en tredjedel av patienterna behöver ingen behandling alls efter angiografi, huvuddelen pga normala kranskärl och en mindre del beroende på att förträngningarna inte är åtkomliga för interventionell behandling (PCI eller bypass-kirurgi). En konsekvens av högre andel normala och färre svårt sjuka patienter (figur 8-10) är också att behovet av intervention minskat 2008 jämfört med 2007, tydligast är det för bypass-kirurgi där andelen gått ned till 5% 2008 (9% 2007). Åtgärd Angio PCI CABG Figur 12 Volym angio, PCI och CABG (bypass-kirurgi). Den största förändringen ses efter start av dygnet-runt PCI januari 2006 samt sista året En tydlig konsekvens av ökad andel normala och minskad andel svårt sjuka patienter är att det totala behovet av intervention (PCI eller bypass-kirurgi) gått ned från 62% 2007 till 55% Årsrapport

15 Figur 13 Andel av angiografier som leder till CABG (bypass-kirurgi). Värmland som tidigare haft hög andel patienter som krävt bypass-kirurgi ligger nu på normala nivåer strax över genomsnittet i Uppsala-Örebro och något under riksgenomsnittet. I takt med tidigare och bättre omhändertagande torde behovet av bypass-kirurgi kunna minska ytterligare. Figur 14 Andel patienter som PCI-behandlas av alla som genomgått angiografi. Andelen PCI är generellt hög i hela Uppsala-Örebro regionen där akut PCI-behandling ges till alla patienter med akut hjärtinfarkt. I regionen har alla sjukhus utom Västerås och Eskilstuna dygnet-runt beredskap. I Värmland har andelen PCI minskat jämfört med 2007 och ligger näst lägst i regionen och strax över riksgenomsnittet. 14 Årsrapport 2008

16 PCI 2008 utfördes 729 PCI. Utvidgad diagnostik i form av intrakoronar tryckmätning utfördes på 56 patienter och intravaskulärt ultraljud i 31 fall. Efter intrakoronar tryckmätning kunde man avstå från PCI hos 42 patienter där förträngningarna i kranskärlen inte var signifikanta. 746 patienter var värmlänningar och 25 patienter kom från andra län eller länder och hade insjuknat akut under vistelse i Värmland. 97 % av alla patienter behandlades ad hoc, dvs diagnostisk kranskärlsröntgen och ballongvidgning gjordes i samma seans. Under året gjordes försök med tidig hemgång efter PCI i form av ett projekt. 23 patienter som genomgått okomplicerad PCI på förmiddagen kunde skrivas hem senare samma dag. Förutsättningen var att patienten bodde i centrala distriktet och hade anhörig hemma. Utvärdering har visat att detta fungerat bra. Ingen patient har drabbats av komplikationer efter hemkomsten eller behövt återvända till sjukhuset. På detta sätt har man kunnat frigöra sängplatser på avdelningen till patienter som är i större behov av slutenvård. Figur 15 Ålder och könsfördelning vid PCI. Figur 16 Andel PCI fördelat på åldersgrupper Kliniska bakgrundsdata 31 % av patienterna var kvinnor. Medelålder var 67,1 år, den yngste 40 och den äldste 99. Sedan starten av PCI-verksamheten i Karlstad har både ålders- och könsfördelningen varit stabil. Andelen män dominerar kraftigt bland yngre och medelålders medan kvinnorna nästan kommit ikapp i åldersgruppen från 80 år och uppåt. Fig 15. Generellt gäller att de kvinnor som kommer till PCI har fler riskfaktorer, dvs högre andel är rökare, har diabetes eller hypertoni eller är överviktiga. Andelen patienter med behandlad hypertoni är oförändrad (58,5 %), fig 17, medan andelen patienter med diabetes minskat tre år i rad (21,3 % 19,3 % resp 17,1 %) fig 18. Minskningen ses bland icke insulinbehandlade diabetiker. Kvinnor har högre andel diabetes än män, både insulinbehandlat och icke insulinbehandlat. Figur 17 Andel patienter med hypertoni. Figur 18 Förekomst av diabetes. Årsrapport

17 7,9 % av patienterna hade tidigare genomgått coronar bypass operation (fig 19) och 24,6 % hade tidigare genomgått PCI (fig 20). CABG patienterna har minskat år för år medan andelen som tidigare genomgått PCI är konstant. En hög andel av patienterna var överviktiga. Medelvikt för män var 84,2 kg, för kvinnor 78,0 kg. BMI var för män i medeltal 26,8 och för kvinnor 28,7. Patienter med insulinbehandlad diabetes hade BMI 29,9, icke diabetiker 26,8. Gränsen för övervikt brukar anges vid BMI 25 och gränsen för fetma vid BMI 30. Figur 19 Andel patienter som tidigare behandlats med kranskärlsoperation (CABG). Figur 20 Andel patienter som tidigare genomgått PCI. Rökvanor 54 % av patienterna var aktiva eller x-rökare vilket är en minskning jämfört med tidigare. Vid insjuknandet i hjärtinfarkt var 32,6 % aktiva rökare (att jämföra med 16 % aktiva rökare bland befolkningen i allmänhet) medan 11,5 % var rökare då de behandlades med PCI på indikationen stabil kärlkramp (fig 21). 16 Årsrapport 2008 Figur 21 Rökvanor hos PCI-patienter vid olika indikationer.

18 Blodfetter Ca hälften av patienterna hade blodfettsänkande behandling då de kom för PCI. Av fig 22 framgår att andelen som hade blodfettsänkande behandling var lägst vid hjärtinfarkt och högst vid stabil angina. Detta är logiskt eftersom akut hjärtinfarkt hos ca hälften av patienterna är debutsymptom och därmed första kontakten med sjukvården för hjärtbesvär. Innan patienter med stabil angina kommer till hjärtutredning och kranskärlsröntgen har man oftast hunnit utreda och behandla deras förhöjda blodfetter. Figur 22 Medicinsk behandling av höga blodfetter vid olika indikationer. Sjuklighet i hjärtkärlsjukdom Värmland har tillsammans med Norrbotten landets högsta sjuklighet i kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För att jämföra olika sjukvårdsområden, landsting eller länder brukar man ange antal ingrepp per innevånare gjordes 281 PCI/ innevånare i Värmland vilket var en minskning med 4,7 % sedan föregående år (fig 23). Minskningen har skett likartat inom alla sjukvårdsområden i länet förutom Säffle som haft en marginell ökning. För hela landet har antalet PCI ökat med 2,3 %. PCI görs nu vid 29 centra i Sverige. År 2008 hade antalet PCI ökat vid 12 sjukhus, minskat vid 11 och var väsentligen oförändrat vid 6 sjukhus. Figur 23 Antal PCI/ innevånare i olika sjukvårdsområden i Värmland. Årsrapport

19 Indikationer för PCI Liksom föregående år behandlades en majoritet av PCI-patienterna för akuta tillstånd; hjärtinfarkt (26,3 %) eller instabil kärlkramp (44,2 %) fig 24. Fördelningen mellan stabil kärlkramp, instabil kärlkramp och akut hjärtinfarkt var relativt lika i åldersgrupperna upp till 79 år (fig 25) men i den högsta åldersgruppen, patienter över 80 år, utreddes relativt få för stabil kärlkramp. Sannolikt beror detta på att man i det längsta försöker behandla konservativt med mediciner och tar till invasiv behandling först då detta inte lyckats. Jämfört med föregående år har dock andelen patienter i åldersgruppen 80+ som utreds pga stabil kärlkramp ökat från 10 till 15 %. Fig 26 visar fördelningen av angiografiska fynd hos PCI-behandlade. Hälften av patienterna hade förträngning i endast ett av hjärtats tre stora kärl. Knappt en tredjedel hade två sjuka kärl och övriga patienter hade sjukdom i samtliga stora kärlområden i hjärtat eller huvudstamsstenos. Tidigare behandlades de senare grupperna av patienter alltid med coronar bypass operation, men förbättrad teknik och tillkomsten av läkemedelsklädda stent har i studier gett mycket bra resultat vid PCI. Detta har medfört att antalet patienter som behöver behandlas kirurgiskt ytterligare har minskat. Fig 27 visar vilka kärl som behandlats med PCI. Denna bild är oförändrad genom de senaste åren. De tre stora kärlområdena LAD, höger och circumflexa är helt dominerande och står för 95 % av alla behandlade kärl. Tidigare bypass opererade patienter utgör 7,9 % av patienterna som genomgår PCI men det är bara 2,2 % av ingreppen som görs på inopererade kärl (ven- eller artärgraft). Figur 24 Indikation för PCI. Figur 26 Angiografiska fynd hos PCI-behandlade. Figur 25 Skillnader i indikation för PCI mellan olika åldersgrupper. Figur 27 Fördelning av olika kärl som behandlats med PCI. 18 Årsrapport 2008

20 Punktionsställe 86 % av ingreppen gjordes via arteria radialis på höger eller vänster handled. 14 % av ingreppen gjordes via arteria femoralis i ljumsken. I riket som helhet användes radialis i 34 %, en långsam ökning senaste åren. Under hösten ordnade PCI- i Karlstad en uppskattad kurs i radialisteknik med deltagare från sjukhusen i Lund, Umeå och Sunderbyn. Det finns flera fördelar med att använda artären på handleden. Det är mindre risk för blödning och andra komplikationer vid insticksstället, patienten har mindre ont och kan mobiliseras snabbare vilket spar vårdtid och pengar. I en stor kanadensisk studie har man även kunnat påvisa minskad dödlighet vid kateterisering via handleden, sannolikt beroende på minskat antal allvarliga blödningar. Handledsartären är dock inte alltid tillgänglig och det finns ibland tekniska skäl till att ljumskartären måste användas. Under 2006 kom flera studier som gav misstanke om sena komplikationer i form av stenttromboser, hjärtinfarkt och ökad dödlighet med DES. Detta ledde till en dramatiskt minskad användning av DES jämfört med konventionella icke läkemedelsklädda stent (BMS). Se fig 31. Under 2007 och 2008 har dock fler långtidsstudier kommit som visar att fördelarna med DES överväger vid användning på rätt indikation.behandling med blodförtunnande tabletter rekommenderas nu vara minst 12 månader. I Sverige använd nu DES i ca 30 %, internationellt upp mot det dubbla (USA 70 %). En högre andel av kvinnorna behandlas med DES (fig 32), vilket kan bero på att kvinnor generellt har smalare kranskärl och i högre frekvens har diabetes. Totalt behandlades 95 % av alla patienter i Värmland med stent; i medeltal 1,58 stent/ingrepp. För riket användes stent i 90 % och i medeltal 1,54 stent/ingrepp. Stent En nackdel med PCI jämfört med bypass operation har varit en relativt hög risk för restenos, dvs att förträngningen kommer tillbaka i kranskärlet efter ingreppet. På 1980-talet då endast ballongvidgning gjordes, kom stenosen tillbaka inom 3-6 månader i %. Störst risk var det vid långa förträngningar, tunna blodkärl, kroniska ocklusioner, diabetes samt i tidigare behandlade kärl. I början av 1990-talet medförde införandet av stent, ett nät av rostfritt stål som lades in i kärlet i samband med PCI, att restenosfrekvensen minskade till %. Efterhand utvecklades bättre stent med än bättre resultat. År 2002 introducerades stent som var belagda med läkemedel som hämmade de celler som normalt växer in och täcker stenten. Därmed minskade risken för restenos till 5-10%. En nackdel med minskad cellöverväxt var ökad risk för blodpropp i stentet. Man rekommenderade därför förlängd behandling med blodförtunnande tabletter till 6 månader mot 3 som annars var brukligt vid vanliga stent. Indikationen för dessa läkemedelsklädda stent (DES), var patienter med förhöjd risk för restenos enligt ovan. Figur 31 Fördelning mellan läkemedelsklädda stent (DES) och icke läkemedelsklädda stent (BMS). Jämförelse mellan Karlstad och riket åren Figur 32 Fördelning mellan läkemedelsklädda stent (DES) och icke läkemedelsklädda stent (BMS). Jämförelse kvinnor och män Årsrapport

21 Restenos Andelen patienter som återkom pga restenos inom 12 månader var 2008 så låg som 3,1 %. Som framgår av fig 28 är frekvensen också sjunkande år för år till skillnad från i riket som helhet där tendensen snarast är den motsatta. Fig 29 visar att restenosfrekvensen i Karlstad nu är lägre än för riket vid alla indikationer för PCI. Liksom tidigare har vi minst restenoser hos kvinnor medan motsatsen gäller för riket. Fig 30. Figur 28 Andel patienter med restenos i Värmland jämfört med riket. Figur 29 Andel patienter med restenos vid olika indikationer för PCI; Värmland jämfört med riket. Figur 30 Andel patienter med restenos fördelat på kön; Värmland jämfört med riket. 20 Årsrapport 2008

22 Resultat Andelen lyckade PCI var fortsatt hög, 95,7 % (93,7 % i riket). Fig 33. Under 2008 PCI behandlades 309 helt tilltäppta (ockluderade) kärl. Majoriteten av dessa var akuta hjärtinfarkter med färsk trombos men 39 (3,1 %) var kroniska, dvs ocklusionen var minst tre månader gammal. Jämfört med tidigare år minskar andelen patienter med kroniska ocklusioner, både i Värmland och för riket. Detta kan bero på att så gott som alla patienter med hjärtinfarkt idag utreds med kranskärlsröntgen och behandlas snabbt med PCI. Tidigare konservativ behandling med propplösande medicin (trombolys) misslyckades i % att öppna det infarktrelaterade kranskärlet vilket ledde till högre dödlighet och att ett betydande antal patienter hade kvar ockluderade kranskärl med efterföljande ökad risk för kärlkramp och hjärtsvikt. Det nationella kvalitetssäkringsregistret SCAAR, som ligger till grund för vår årsrapport, ger unika möjligheter att följa patienterna efter PCI-behandlingen. 30-dagarsmortalitet dvs hur många patienter som avlider inom 30 dagar efter ett ingrepp är ett mått som används för jämförelse. 30-dagarsmortalitet under perioden var för hjärtinfarkt 5,9 % (riket 6,3 %), instabil kärlkramp 1,1 % (riket 1,4 %) och för stabil kärlkramp 0,4 % (0,3 % i riket), fig dagarsmortaliteten för samtliga indikationer sammantaget var 2,3 % (2,7 % i riket). Fig 36 visar att 1,1 % av patienterna drabbades av subakut trombos, ett allvarligt tillstånd där det bildas en blodpropp i det PCI-behandlade kärlet. Det kan bero på att patienten slutat ta sina blodförtunnande tabletter eller är sk non responder dvs inte svarar adekvat på medicinen. Att tillståndet är allvarligt framkommer av att mortaliteten i denna grupp är så hög som 11,1 %. För de två första åren av vår verksamhet finns också data för 12-månadersmortalitet. Fig 38 visar att dödligheten ligger på 4,7 % för män och 6,4 % för kvinnor ett år efter PCI, lika för Värmland och riket. Figur 33 Andel förträngningar man lyckats öppna (=lyckandefrekvens) samt frekvensen av kroniskt tilltäppta (ockluderade) kärl i Karlstad jämfört med riket. Figur dagarsmortalitet samtliga indikationer åren Värmland jämfört med riket. Figur dagarsmortalitet fördelat på olika PCI-indikationer i Karlstad jämfört med riket. Figur 36 Förekomst av subakut trombos (SAT) och 1-årsmortalitet vid SAT i Värmland och riket. Årsrapport

23 Figur 37 1-års mortalitet efter PCI åren ; Värmland jämfört med riket. Figur 38 1-årsmortalitet efter PCI fördelat på kön; Värmland jämfört med riket. 22 Årsrapport 2008

24 STEMI Bakgrund STEMI är förkortning av engelskans ST-Elevation Myocardial Infarction, på svenska ST-höjningsinfarkt, som syftar på ett typiskt EKG-mönster vilket uppkommer när ett blodkärl i hjärtat täpps igen helt av blodpropp. Detta tillstånd ger syrebrist i hjärtmuskeln och inom kort tid uppkommer risk för bestående skador på hjärtmuskeln och eventuell vävnadsdöd. Tillståndet är kritiskt och inte sällan livshotande. Behandling vid ett sådant tillstånd är att försöka öppna det tilltäppta blodkärlet så snabbt som möjligt, s.k reperfusionsbehandling. Man är idag inom medicinska kretsar överens om att denna behandling i första hand bör utföras som ballongvidgning (s.k primärpci eller ppci) eventuellt kompletterat med utsugning av blodproppsmaterial via sugkateter (s.k trombektomi). Värmland Primär PCI är sedan januari 2006 etablerad behandling av STEMI inom Värmlands läns landsting och ska kunna erbjudas länsinvånarna dygnet runt årets alla dagar. Vetenskapen har visat att metoden räddar liv om den utförs av vana operatörer i en väl fungerande organisation, vilket också visade sig i Värmland första året metoden kom i bruk. 30-dagarsdödligheten i hjärtinfarkt halverades nästan under år 2006 jämfört med 2005, och siffrorna har sedan bibehållts på dessa lägre nivåer under 2007 och PCI på akuta infarktpatienter ställer höga krav på välfungerande logistik, adekvat farmakologisk förbehandling, välfungerande akut- och intensivvård, välfungerande övervakningsrutiner och en bra eftervård och uppföljning. Landstinget i Värmland har på samtliga dessa punkter anpassat sig på ett föredömligt sätt och erbjuder idag sina länsinvånare en infarktvård som tål alla jämförelser såväl nationellt som internationellt. Förändring i antal patienter Under 2008 har sammanlagt 223 patienter undersökts med kranskärlsröntgen där den primära misstanken varit ST-höjningsinfarkt (STEMI), av dessa var 93 % länsinvånare i Värmland, (fig 39). Det är en minskning med 14 % jämfört med Orsak till detta är sannolikt normal förväntad variation i samhället. Förvisso minskar insjuknande i hjärtinfarkt generellt i Sverige, men detta sker långsamt och i små steg. Det blir dock intressant att se om denna trend håller i sig under I 187 fall ledde undersökningen vidare till åtgärd, ppci. Av de PCI-behandlade var 174 (93%) värmlänningar. 64% kom utanför kontorstid ( ). Av de behandlade var 34% kvinnor. Figur 39 Antal hjärtinfarkter fördelat på kommun. Årsrapport

25 Geografisk fördelning Tittar man på geografisk fördelning av de PCIbehandlade STEMI-patienterna så är det ingen nämnvärd förändring , (fig 40). Det verkar inte föreligga några hållpunkter för att närhet till PCI- skulle styra utnyttjandegrad. Relativt sett utnyttjas ppci lika mycket eller mer utanför det centrala vårddistriktet, vilket delvis förklaras av åldersstrukturen på befolkningen, med relativt sett yngre befolkning i det centrala distriktet kring Karlstad. Resultat vid kranskärlsröntgen Fynd vid kranskärlsröntgen av STEMI-patienterna respektive vilken åtgärd det leder till visar på intressanta trender under 2008, (fig 41). Dels har 10 % (jmf med 7% under 2007) fynd av normala blodkärl eller kärl med lättare förändringar, dels har andelen patienter med sjukdom i flera blodkärl minskat avsevärt under Figur 40 Antal hjärtinfarkter fördelat på sjukvårdsdistrikt Figur 41 Angiografiskt fynd vid hjärtinfarkt Årsrapport 2008

26 Takotsubo I gruppen normala finns exempelvis patienter med hjärtmuskelinflammation eller stresspåverkat hjärta (s.k Takotsubosyndrom eller broken heart syndrome ), som ibland har EKGfynd och symtom som omöjligen kan skiljas från infarktpatientens utan röntgendiagnos. Majoriteten har dock hjärtinfarkt med stopp i ett av hjärtats blodkärl. Ålder Åldersfördelningen på patienter som behandlats med ppci visar på små variationer. Under 2008 visar den procentuella åldersfördelningen bland patienter med STEMI att behandlat antal äldre (över 80 år) ökat något, medan den minskat något i grupperna 0-59 respektive år, (fig 43-44). Figur 42 Åtgärd vid indikationen hjärtinfarkt Figur 43 Åldersfördelning vid ppci av hjärtinfarkt Figur 44 Antal patienter och åldersgrupper vid ppci av hjärtinfarkt Årsrapport

27 Mortalitet Total 30-dagars dödlighet på alla patienter som genomgick kranskärlsröntgen på indikation STEMI under 2008, var 13 av 223 (5,8%). Av de patienter som genomgick primärpci efter kranskärlsröntgen avled 11 av 187 (5,9 %) vilket innebär dödlighetstal jämförbara med åren , och siffror som är lika låga eller något lägre än Sverige som helhet, fig 48. Dödligheten inom 30 dygn var låg hos patienter yngre än 70 år oberoende av allmäntillstånd vid ankomst till sjukhus. Majoriteten av dödsfall inom STEMI-gruppen sker bland patienterna äldre än 70 år (73%). 5,9 % dödlighet i denna årsrapport avser det totala patientmaterialet oberoende av ålder, följdsjukdomar och allmäntillstånd vid ankomst till sjukhus. Den låga dödligheten under 2006 till 2008 kan tillskrivas flera faktorer som stort genomslag runt om i länet och inom ambulansorganisationen avseende rätt farmakologisk (medikamentell) förbehandling, en snabb och adekvat logistik kring dessa patienter, erfarenhet hos opererande såväl som omhändertagande personal m.m. Läkemedelsbehandling vid ingrepp Avseende blodproppshämmande medicinsk behandling före och under PCI av hjärtinfarktpatienterna framstår Värmland som ett föredöme. Förbehandling med blodproppshämmande medicin (acetylsalicylsyra och clopidogrel) har i majoriteten av fall (96,7 respektive 99,4 %) påbörjats före ankomst till PCI-, CSK och detta är klart bättre än riksgenomsnittet. Vetenskapliga studier tyder på prognostiska vinster hos infarktpatienterna med så tidigt insatt förbehandling som möjligt. Här vilar ett tungt ansvar på ambulansorganisationen i samarbete med akutmedicin. Denna uppgift löser man på ett förträffligt sätt. Reopro är ett specialpreparat för extra hämning av blodpropp. Dess användning har minskat både i Värmland och i riket jämfört med 2007, fig Detta beror på ett ökat användande av Bivalirudin (Angiox), ett annat preparat för extra hämning av blodpropp. Vetenskapliga studier har visat jämförbar effekt av Angiox vid STEMI, dock med reservation att man ibland behöver kombinera preparaten vid riklig proppförekomst i infarktkärlet. En adekvat och följsam blodproppshämmande behandling på hjärtinfarktpatienterna är en av de viktigaste faktorerna för att bibehålla fortsatt låga dödlighets- och komplikationstal på denna patientgrupp. Figur 45 Blodproppshämmande behandling vid hjärtinfarkt före och under PCI Årsrapport 2008

28 Figur 46 Blodproppshämmande behandling vid hjärtinfarkt före och under PCI Kardiogen chock Detta är en patientgrupp med STEMI, som vid ankomst till sjukhus har svårigheter att upprätthålla normalt blodtryck (>100 mm Hg i övertryck). Dessa patienter har i tillägg ofta allvarlig symptombild med omtöckning, illamående, ökad förekomst av hjärtrytmrubbningar, minskad eller upphävd urinproduktion, vätska i lungorna, nedsatt hudtemperatur. Det handlar om att en stor del av hjärtmuskeln inte fungerar normalt och att pumpkapaciteten i hjärtat är påtagligt nedsatt p.g.a tilltäppning av ett eller flera stora kranskärl, vilket omöjliggör upprätthållande av normalt blodtryck och normal blodgenomströmning av kroppens olika organ. Åtgärder att förbättra patientens prognos utgörs av ppci och i många fall understödjande behandling med s.k aortaballongpump (IABP). Kardiogen chock är ett mycket allvarligt tillstånd med extremt hög dödlighet. Utan åtgärd avlider majoriteten av patienterna i akutskedet och speciellt patienter över 80 år. Under optimala betingelser med tidigt insatt primärpci överlever omkring 50 % av dessa svårt sjuka patienter. I figur 47 ses beskrivning av de 9 patienter som inkommit med kriterier på kardiogen chock till PCI- CSK under Av dessa 9 avstod man från PCI på en patient, en man (79 år) med uttalad kranskärlssjukdom som skickades akut för bypasskirurgi, denna patient överlevde. STEMI med kardiogen chock Kön Ålder Fynd IABP Avliden Dagar från PCI M 67 HS+1-k Ja Ja 6 M 80 1-k Ja Ja 90 K 76 3-k Nej Ja 120 K 67 1-k Nej Ja 0 K 66 1-k Nej Nej M 68 2-k Nej Nej M 57 2-k Ja Nej K 66 2-k Nej Nej M 79 HS+2-k Nej Nej (enbart angio) Figur 47 Patienter med hjärtinfarkt och kardiogen chock Årsrapport

29 Figur dagars dödlighet vid hjärtinfarkt fördelat på åldersgrupper. 8 patienter behandlades med ppci. 4 av 9 erhöll understöd med aortaballongpump (IABP). Hälften var kvinnor. Dödligheten inom 30 dygn var 2 patienter av 9 (22%), men av de som behandlats med ppci 2 av 8 (25%). Uppföljning av denna patientgrupp i slutet av 2008 visade att ytterligare 2 patienter avlidit 90 respektive 120 dygn efter PCI, vilket belyser att detta är en svårt sjuk grupp med sämre prognos än de infarktpatienter som inkommer utan chock. Etableringen av PCI i Värmland tillsammans med möjligheten att, i samarbete med AN- OP-IVA, erbjuda de mest kritiskt sjuka infarktpatienterna understödjande behandling med aortaballongpump har inneburit ytterligare prognostiska vinster för de allra svårast sjuka infarktpatienterna. IABP Intraaortic Balloon Pump, på svenska aortaballongpump är en understödjande behandling som används vid PCI på de allra svårast sjuka patienterna där man har eller kan förvänta sig försvagad pumpkapacitet i hjärtmuskeln, exempelvis hjärtinfarkt med kardiogen chock, uttalad kranskärlssjukdom, förträngningar i viktiga centrala hjärtkärl, hjärtmuskelinflammation, hjärtsvikt av andra orsaker, septisk chock m.m. Metoden går ut på att en ballongkateter förs in via patientens ljumske, med placering av en ml ballong i mellersta delen av kroppspulsådern. Denna ballong fylls och töms med ledning av patientens puls, d.v.s i normalfallet ggr/min. Ballongen hjälper till att minska motståndet hjärtat pumpar emot och förlänger och förbättrar fasen där hjärtmuskeln får sitt blod, den förbättrar således hjärtats egna cirkulation. Ballongpumpen kan ligga kvar flera dygn i patienten vid behov. Under 2008 har vi tillsammans med AN-OP- IVA lagt in 5 IABP. En har varit på stabil kärlkramp där man i samband med en tekniskt avancerad PCI ville ge hjärtat understöd, 3 på STEMI med kardiogen chock, en på patient med svår pumpsvikt efter hjärtstopp. 3 av 5 avled (60%), vilket visar att det rör sig om komplicerade och svårt sjuka fall. Trombektomi Understödjande behandling vid proppförekomst i hjärtats blodkärl. Man för in en tunn sugkateter i hjärtats blodkärl med svagt undertryck skapat av en sprutkolv. Via denna kateter kan man utförskaffa proppmaterial av varierande storlek. Detta medför ofta ett förbättrat eller normaliserat blodflöde i blodkärlet. Ingreppet fortlöper sedan på vanligt sätt med ballongvidgning och i de allra flesta fall inläggande av ett stent. Vetenskapliga studier under 2007 och 2008 talar för att denna tilläggsbehandling kan minska skadan i hjärtmuskeln efter en hjärtinfarkt och sannolikt förbättra prognosen ytterligare för dessa patienter. Under 2008 har vi använt trombektomi på 27 patienter sammanlagt, 10 med instabil kärlkramp och 17 med ST-höjningsinfarkt (9% av STEMI-patienterna). Det finns skäl att anta att användandet av trombektomi kommer att öka såväl i Värmland som i hela riket. 28 Årsrapport 2008

30 Komplikationer Frekvensen av allvarliga komplikationer under koronarangiografi och PCI är fortsatt mycket låg och drabbar i huvudsak äldre, svårt kärlsjuka patienter. Hos tre patienter har vi noterat övergående, neurologiska bortfallssymtom. Alla har återhämtat sig väl. En patient fick en blodpropp i ljumsken som fick avlägsnas kirurgiskt. En patient fick en oförutsedd skada i kranskärlet vid PCI och då det inte gick att få ett tillfredsställande resultat skickades patienten till akut bypass operation med gott resultat. Lindriga komplikationer i form av rytmstörningar och blödningar från insticksstället har noterats i enstaka fall. PCI mottagning Bakgrund PCI mottagningen startade i mars 2006 som en specialistmottagning endast för patienter som genomgått PCI. Syftet är att genom en strukturerad uppföljning optimera det medicinska omhändertagandet efter genomgången behandling. Besök vid en sjuksköterskebaserad kranskärlsmottagning i kombination med besök hos kardiolog, kartlägger patientens riskfaktorer, optimerar den medicinska behandlingen samt ger patienten kunskap om sin sjukdom och behandling Besök 1 (inom 2-3 veckor) Sjuksköterskebesök vid kranskärlsmottagning. Vid detta besök informeras bland annat om hjärtsjukdomen, riskfaktorer samt livsstilsförändringar. Besök 2 (inom 6 veckor) Uppföljning hos hjärtspecialist på PCI mottagningen i Karlstad eller uppföljning på hjärtmottagning hos ansvarig hjärtspecialist. Besöket omfattar klinisk undersökning, uppföljning av symptom, blodprover, kontroll av riskfaktorer samt optimering av läkemedelsbehandling. Vid behov erbjuds patienter ytterligare läkarbesök. Patienter tillhörande andra sjukvårdsdistrikt i Värmland återremitteras till hemortssjukhusen för uppföljning enligt det egna sjukhusets rutiner. Nyheter från uppföljningsarbetet under månaders kontroll: I uppdraget ingår att genomföra en 12 månaders telefonintervju med alla PCI patienter. Denna verksamhet startades i januari 2007 för de patienter som genomgått en PCI i Karlstad under år Sedan starten har 1285 patienter intervjuats och besvarat 15 förutbestämda frågor kring symptom, sjukvårdskonsumtion, vad som hänt under 12 månader efter PCI samt läkemedelsanvändning. PECIA Ett eget Internetbaserat kvalitetsregister för uppföljning och kontroll av PCI patienter har utvecklats. Information från återbesök vid 6 veckor samt 12 månaders telefonkontakt registreras. Fram till 31 dec har 627 patienter från läkarbesök vid 6 veckor, samt 1236 patienter från 12 månaders-uppföljning registrerats. Fram till januari 2009 har dessutom 99 patienter från Torsby registrerats i databasen. Under 2009 kommer alla patienter som följs upp vid den nyinrättade PCI mottagningen i Säffle att registreras i databasen. Patienter som kontrolleras vid medicinkliniken i Arvika kommer att registreras i databasen vilket resulterar i att majoriteten av PCI patienter i Värmland kommer att få en unik heltäckande uppföljning upp till 12 månader efter genomgången PCI. Registret används regelbundet och är ett värdefullt tillskott med möjlighet att dagligen kontrollera kvalitet och produktion. Resultat Återbesök 6 veckor efter genomgången PCI (Karlstad). Av totalt 729 patienter, som under 2008 genomgick en PCI behandling, remitterades 282 patienter (boende i Karlstad) till uppföljning vid PCI mottagningen på Centralsjukhuset i Karlstad, samt 9 patienter till sin ordinarie hjärtläkare på medicinkliniken i Karlstad. Läkare har varit tillgänglig för konsultation alla vardagar samt haft regelbundna telefon Årsrapport

31 tider varje vecka. Sjuksköterska har varit tillgänglig för telefonkonsultation en tim/dag. Åtgärder vid läkarbesök Förutom rådgivning och klinisk undersökning utfördes följande åtgärder i samband med återbesök Drygt hälften av 282 patienter hade behov av medicinförändring vid läkarebesök efter 6 veckor. Orsaken kan bland annat vara ändrad behandling av höga blodfetter, reglering av blodtrycksmediciner, utsättande av mediciner som patienten inte tål, samt otillräcklig effekt av övriga mediciner. Jämfört med tidigare år har antalet patienter som behöver sjukskrivning vid 6 veckor kraftigt minskat. Förklaringen är nya riktlinjer som socialstyrelsen har beslutat angående hjärt-kärlsjukdomar. Dessa nya rekommendationer har nu nått ut till verksamheterna. Figur 49 Handläggning efter återbesök Majoriteten av patienterna får fortsatt uppföljning inom primärvården. Vissa patienter har andra sjukdomar som kontrolleras hos specialister inom slutenvården. Andra patienter har sedan tidigare en kontinuerlig kontakt med kardiolog och fortsätter denna efter besök på PCI mottagningen. Figur 50 Riskfaktorpåverkan Symptom Vid läkarbesök 6 veckor efter genomförd PCI är nästan alla patienter fria från kärlkramp. Ett fåtal patienter har mycket lindriga besvär men som inte påverkar det dagliga livet. De patienter som anger svåra smärtor upptäcks tidigt i sjukdomsförloppet och återremitteras för vidare utredning till medicinkliniken. Våra data visar att ingreppet har en klart symtomlindrande effekt vid 6 veckor. Figur Årsrapport 2008

32 Rökvanor Rökvanor varierar för de patienter som kommer för kranskärlsröntgen. Exempelvis är 23 % av alla PCI patienter vid vårdtillfället aktiva rökare. Denna andel sjunker till 11 % vid läkarkontroll 6 veckor efter genomgång PCI. Uppenbarligen tar patienter intryck av sjukdomen i kombination med den information som patienten får om riskfaktorer och dess effekt på återinsjuknande. Antalet personer i Sverige som dagligen röker minskar. År uppgav 14 % av männen och 18 % av kvinnorna att de var aktiva dagliga rökare i en undersökning presenterad av Socialstyrelsen i Folkhälsa Lägesrapport Jämfört med i början av 1980-talet var motsvarande siffror 35 % för män och 28 % för kvinnor (Socialstyrelsen, 2007). Andelen vuxna rökare i Europa uppskattas till i genomsnitt 28,6 procent, 40 procent bland männen och 18,2 procent bland kvinnorna. Minst röker de svenska männen och om den senaste tillgängliga statistiken studeras röker numera 14 procent av männen. Största andelen manliga rökare finns i Ryska federationen med 61 procent. Siffrorna för svensk del blir inte lika låga om det totala tobaksbruket studeras. Största andelen kvinnliga rökare finns i Österrike med över 40 procent. De svenska kvinnorna ligger i undersökningen på samma nivå som för övriga för Europa med 18 procent. Senare undersökningar bland annat från Statens folkhälsoinstitut tyder på att siffran sjunkit ytterligare till 15 procent. Blodfettsnivåer Blodfettsbehandling har i upprepade studier visat sig klart minska återinsjuknande i kranskärlssjukdom. Trots mångårig kunskap om statinbehandling och dess effekter lyckas inte sjukvården ge alla patienter rätt mediciner för att nå ner till rekommenderade kolesterolnivåer. Andelen patienter med läkemedelsbehandling mot förhöjda blodfetter uppgår till 93 % vilket är glädjande högt. Detta är en stor framgång och speglar sammantaget effekter av omorganisationen av hjärtsjukvården under de sista tre åren. Kolesterol 73 % av våra patienter når ner till totalkolesterol < 4.5 mmol/l jämfört med 54 % i Europa. Figur % av patienter i Karlstadsregionen når ner till LDL <2.5 mmol/l (=målvärde) jämfört med exempelvis 70 % i övriga Sverige Det finns en omfattande dokumentation för att apolipoproteinerna och då fr. a kvoten ApoB/ApoA1 är en bättre prediktor ( riskmätare ) för hjärt-kärlsjukdom än traditionella bestämningar av blodfetter, bland annat i stora internationella studier som Interheartstudien. Vi har från juli 2006 infört denna metod för alla patienter som kontrolleras vid PCI. Målsättningen är att parallellt med sedvanlig kolesterolbestämning värdera läkemedelsbehandling vid 6 veckor, om den är tillräcklig eller skall ändras. Det finns i Sverige idag inga centra som tar dessa prover rutinmässigt på PCI patienter. Därför saknas jämförelse. Om man jämför effekten av läkemedelspåverkan på LDL kolesterolnivåer med påverkan på ApoB/ApoA-1 kvoten når fler patienter ner till nationella mål med beräkning av kvoten. 79 % av kvinnorna och 89 % av männen vid vår mottagning. Det skulle teoretiskt kunna innebära att färre patienter behöver byta till dyrare läkemedel om man använder sig av den nya kvoten. Midjemått Midjemåttet har visat sig vara en riskfaktor nästan lika betydelsefull som rökning och högt blodtryck. Vi mäter rutinmässigt midjemåttet på alla patienter vid sjuksköterske- och läkarbesök. Alltför många patienter har för stort midjemått, 63 % av kvinnorna och 41 % av männen och informationen ingår i den personliga riskprofilen som varje patient får ta del av. Årsrapport

33 Högt blodtryck Högt blodtryck är en av tre klassiska riskfaktorer förutom rökning och höga blodfetter. Omkring 60 % av alla patienter som genomgår PCI har eller har haft förhöjt blodtryck. Vid läkarbesök vid 6 veckor har omkring 85 % av patienterna nått ner till de mål som slagits fast i nationella program för behandling av högt blodtryck. Jämfört med resultat, både nationellt och internationellt framstår våra resultat som mycket positiva. I övriga Sverige når 70 % (RIKS-HIA nationella dataregister) ner till acceptabla blodtryck och i Europa når knappt 50 % av patienterna ner till målblodtryck (Eurospire II). Trots våra resultat står vi inför ytterligare utmaningar att få fler patienter välbehandlade. Motion Nationella riktlinjer avseende motionens betydelse efter hjärtinfarkt fastslår att man måste motionera minst 30 minuter fler än 3 gånger per vecka för att kunna minska risken för återfall i sin kranskärlssjukdom. Vid varje kontakt med PCI mottagningen tillfrågas patienterna om sina motionsvanor. Det visar sig att 13 % aldrig motionerar och 38 %, 1-3 gånger per vecka. Vi har i organisationen ett omfattande erbjudande till patienter att kunna delta i olika motionsformer efter genomgången hjärtinfarkt. 12 månaders telefonuppföljning (hela Värmland) Ett för Sverige nytt unikt uppföljningsarbete startades i januari I uppdraget ingår en 12 månaders telefonuppföljning av patienter som genomgått PCI i Karlstad. Inga andra PCI enheter i Sverige har fått sig ålagda samma omfattande kvalitetskontroll från ingreppet upp till ett år efter genomgången PCI. Sedan starten av kvalitetsprogrammet har 1300 patienter genomgått telefonintervju vid 12 månader. Resultat Symptom Under de 10 månader som gått sedan läkarbesök vid 2 månader har andelen patienter som har inga eller mycket ringa besvär (som inte påverkar daglig fysisk aktivitet) sjunkit något från 92 % vid 6 veckor till 89 % vid 12 månader. Fig 53. Behandlingen har för de allra flesta patienter en bestående långtidseffekt. Figur Årsrapport 2008

34 Rökvanor Vi kan här notera ungefär samma antal aktiva rökare vid 12 månader jämfört vid 6 veckor (12 %). Slutsatsen måste dras att man har möjlighet att påverka patientens rökvanor de första 6 veckorna. Därefter är antalet aktiva rökare oförändrat. Fig 54. Läkemedelsbehandling mot förhöjda blodfetter Andelen patienter som vid 12 månader tar läkemedel mot förhöjda blodfetter är något lägre, 88 % jämfört med 93 % vid 6 veckor. Fig 55. Detta visar både på uthållighet hos patienter att inta läkemedel samt att det inte sker någon nämnvärd ändrad förskrivning inom primärvården av dessa läkemedel. Redan vid 2 månader har man uppnått nationella mål för behandlingen hos omkring 80 % av patienterna vilket är ett bra resultat i ett nationellt perspektiv. Vid 12 månader genomförs inga rutinmässiga kontroller av blodfetter då detta ligger utanför uppdraget. Fortbildningsaktiviteter Under året har PCI aktivt deltagit i utbildningsaktiviteter tillsammans med uppdragsgivaren deltagande i aktiviteter inom primärvården bland annat på olika vårdcentraler. rehabiliteringskonferenser tillsammans med Hjärt- och lungsjukas förening. veckovisa auskultationer och studiebesök av personal från olika verksamheter inom Landstinget. undervisning inom sekundärprevention i Torsby, samt Arvika. arrangerat nationell kurs för PCI operatörer i speciell operationsteknik. Figur 54 Figur 55 Årsrapport

35 Patientenkäter Sedan starten 2006 har samarbete skett mellan Svensk PCI samt landstingets FoU-enhet/ kvalitetsenhet. Syftet har varit att utarbeta en modell för att utvärdera patienternas uppfattning om vården som erbjuds vid PCI-. Detta arbete har resulterat i en enkät som delas ut till 50 PCI-behandlade patienter i följd varje år under november månad. Nedan följer redovisning från den senaste undersökningen i november 2008 Fråga 7: Jag fick snabbt hjälp på PCI, när jag behövde det. Svar: 90 % anser att det stämmer precis, 10 % att det stämmer ganska bra. Fråga 8: Jag fick den hjälp jag behövde av personalen på PCI. Svar: 92 % anser att det stämmer precis, 8 % att det stämmer ganska bra. Fråga 1: Vid kontakten med personal på PCI blev jag tagen på allvar och bemött med respekt Svar: 98 % svarar att det stämmer precis, 2 % att det stämmer ganska bra. Fråga 9: Jag kände stort förtroende för personalen på PCI. Svar: 96 % anser att det stämmer precis, 4 % att det stämmer ganska bra. Fråga 2: I kontakt med personal på PCI kom jag och mina problem i första hand Svar: 86 % anser att det stämmer precis, 12 % att det stämmer ganska bra. Fråga 10: Jag är nöjd med den senaste undersökningen på PCI-. Svar: 90 % anser att det stämmer precis, 8 % att det stämmer ganska bra. Fråga 3: Jag fick svar på de frågor jag hade på ett sådant sätt att jag förstod Svar: 74 % anser att det stämmer precis, 26 % att det stämmer ganska bra. Fråga 4: Den information som jag fick av personal på PCI- stämde väl överens med hur det blev Svar: 86 % anser det stämmer precis, och 14 % att det stämmer ganska bra. Sammanfattning av patientenkäter Jämfört med de två tidigare undersökningarna som genomfördes under november 2006 och 2007är resultaten i stort identiska och visar på ett oförändrat mycket högt förtroende för vår verksamhet. Fråga 5: Om jag fick vänta, förklarade någon av personalen på PCI- varför jag fick vänta Svar: 84 % anser att det stämmer precis, 12 % att det stämmer ganska bra. Fråga 6: Jag kände mig delaktig i de beslut som berörde mig Svar: 72 % anser att det stämmer precis, 26 % att det stämmer ganska bra. Åsikter från anhöriga om vården vid PCI Kvalitets i Landstinget arrangerar fokusgrupper där de anhöriga kan få tillfälle att ge sin syn på vården vid. Under 2008 har inga träffar arrangerats, men nästa träff med anhöriga kommer att äga rum under våren Årsrapport 2008