Hur nöjd är du med din vård, stöd och omsorg?

Transkript

1 Hur nöjd är du med din vård, stöd och omsorg? En brukarundersökning inom verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Eskilstuna kommun. Genomförd ht V å r d - o c h o m s o r g s f ö r v a l t n i n g e n U p p d r a g s e n h e t e n M a r i e O l s s o n, U t v e c k l a r e

2 Rapport gällande undersökning inom verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar Sammanfattning I denna rapport presenteras en enkätundersökning som gjorts inom verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning i Eskilstuna kommun. Undersökningen genomfördes på Vård- och omsorgsförvaltningen hösten 2014 och inkluderade insatser enligt SoL i form av hemtjänst, boendestöd, bostad med särskild service samt sysselsättning (innefattar anordnande sysselsättningsverksamheter samt arbetslivsinriktad rehabilitering) inom vårdoch omsorgsförvaltningen, Eskilstuna kommun. Syftet med undersökningen har varit att mäta brukarens upplevelse av, attityder till och tillfredsställelse med sin vård, stöd och omsorg för att få ett underlag för verksamhetsutveckling samt ge rapport till vård- och omsorgsnämnden. Målsättning var att öka inflytandet för brukaren och förbättra verksamhet. 281 av 485 personer besvarade en enkät (svarsfrekvens 58 %) med frågor om uppfattning och tillfredsställelse med sin vård, stöd och omsorg på den vård eller det stöd som brukaren just nu erhåller. Den enkät som användes i undersökningen är anpassad för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Enkäten är utvecklad av Socialstyrelsen. Sammanfattningsvis visar undersökningen att inom merparten av frågorna var deltagarna som svarade nöjda. De variabler som fick högst resultat var; o Jag får ett bra bemötande från personalen o Personalen ger mig det stöd jag behöver o Jag möts med respekt från personalens sida o Jag vet vem jag skall vända mig till i personalen om jag behöver hjälp med något De variabler som fick lägst resultat och som kan anses som utvecklingsområden var; o Det finns ett bra samarbete mellan de verksamheter jag behöver kontakt med o De insatser jag får hjälper mig att leva ett mer självständigt liv o Jag kan rekommendera de insatser jag får till andra med samma problem Överlag är det små skillnader i hur kvinnor respektive män upplever sin vård, stöd och omsorg. Dock finns det skillnader i hur de olika åldersgrupperna svarat på frågorna. Den största differensen återfinns huruvida de olika ålderskategorierna upplever samarbetet mellan de verksamheter som de behöver ha kontakt med. Personer mellan 30-39år och 40-49år är minst nöjda med samarbetet. Jämförelsen mellan verksamheterna visar sammanfattningsvis att av de tio jämförbara frågorna så får boendestöd högst resultat i sex av dessa. Desto lägre resultat får hemtjänst som har lägst upplevda nöjdhet inom nio av tio frågor jämfört med de andra verksamheterna. Gällande fråga elva där deltagare inom boendet samt sysselsättningen fått uttrycka huruvida aktiviteter och sysselsättning känns meningsfulla så upplever deltagare inom boendet att de aktiviteter som erbjuds upplevs mindre meningsfulla än vad deltagare inom arbetet upplever. Deltagarna hade även möjlighet att svara på tre stycken öppna fritext frågor. Frågorna var; Beskriv vad du uppskattar mest i den vård, stöd eller service du får just nu vid den här verksamheten, Beskriv vad du är negativ till i den vård, stöd eller service du just nu får vid den här verksamheten samt Vad skulle du vilja ändra på när det gäller den vård, stöd eller service du får just nu vid den här verksamheten. Totalt svarade 162 brukare inom hela området på en eller flera av dessa frågor, beroende på fråga. 1

3 Spindeldiagram som indikerar deltagarnas upplevda nöjdhet inom varje fråga* % 80% % 9. 40% 20% 0% 3. Nöjdhet *Med nöjdhet avses de respondenter som svarat instämmer helt eller instämmer delvis på frågan. Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar högsta möjliga resultat medan 0 % är lägst. Frågor 1 Jag får ett bra bemötande från personalen 92% 2 Personalen ger mig det stöd jag behöver 88% 3 Jag möts med respekt från personalens sida 89% 4 Jag får tillräcklig med information för att kunna vara delaktig i planering och beslut 82% 5 Jag har inflytande över planering och beslut kring insatser som är aktuella för mig 84% 6 Jag vet vem jag skall vända mig till i personalen om jag behöver hjälp med något 88% 7 Det finns ett bra samarbete mellan de verksamheter jag behöver kontakt med 75% 8 De insatser jag får hjälper mig att leva ett mer självständigt liv 75% 9 Jag kan rekommendera de insatser jag får till andra med samma problem 81% 10 Jag känner mig säker på att jag får de insatser jag har så länge jag behöver dem. 82% Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling Det finns ett bra samarbete mellan de verksamheter jag behöver kontakt med. 25% av deltagarna upplever att så inte är fallet eller känner inte till om det finns ett samarbete mellan verksamheter de behöver ha kontakt med De insatser jag får hjälper mig att leva ett mer självständigt liv. 25% av deltagarna upplever att så inte är fallet Jag kan rekommendera de insatser jag får till andra med samma problem. 19% av deltagarna upplever att så inte är fallet (främst respondenter inom boende finner att de minst kan rekommendera sina insatser) Hemtjänst har lägst resultat i nio av tio frågor i jämförelse med övriga verksamheter. Det finns ett behov i berörd verksamhet av att analysera tänkbara orsaker till resultat samt vidta åtgärder där behov föreligger Verksamheterna behöver ta del av fritextsvar, analysera dessa samt vidta åtgärder där behov finns 2

4 Innehållsförteckning Rapport gällande undersökning inom verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar... 1 Sammanfattning... 1 Spindeldiagram som indikerar deltagarnas upplevda nöjdhet inom varje fråga*... 2 Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling... 2 Inledning... 4 Undersökningens syfte... 4 Undersökningsledare och resurser... 4 Bakgrund... 4 Omvärldsbevakning... 4 Verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Eskilstuna kommun... 5 Metod... 5 Enkät/formulär... 5 Urval och Bortfall... 5 Genomförande... 6 Förberedelser... 6 Samtycke... 6 Praktiskt stöd vid genomförande... 6 Resultat... 7 Bakgrundsuppgifter för deltagarna i undersökningen utifrån de uppgifter som lämnats i enkäten... 7 Jämförelse mellan verksamheternas upplevda nöjdhet inom varje fråga*... 8 Separat redovisning av frågan Det finns aktiviteter och sysselsättning på den här enheten som är stödjande och meningsfulla... 9 Jämförelse män och kvinnors upplevda nöjdhet per fråga på hela området*... 9 Jämförelse mellan ålderskategoriernas upplevda nöjdhet per fråga på hela området* Slutsatser av fritextfrågor Deltagarnas svar inom boende Deltagarnas svar inom hemtjänst Deltagarnas svar inom sysselsättning Deltagarnas svar inom boendestöd Avslutande reflektioner Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling Bilaga 1- Svar per verksamhetsgren fördelat på varje fråga... 0 Boendestöd... 0 Bostad med särskild service SoL... 4 Hemtjänst för personer med psykiska funktionsnedsättningar... 8 Sysselsättning SoL

5 Inledning Detta är den tredje enkätundersökningen som genomförs inom funktionshinderområdet på uppdrag av vuxennämnden. Den första undersökningen genomfördes år 2011 för personer som har beslut om bostad med särskild service enligt 9, den andra undersökningen genomfördes år 2013 inom daglig verksamhet enligt LSS samt sysselsättning enligt SoL. Denna kvalitetsuppföljning riktar sig till personer med psykiska funktionsnedsättningar som har insatser enligt SoL i form av hemtjänst, boendestöd, bostad med särskild service samt sysselsättning (anordnande sysselsättningsverksamheter samt arbetslivsinriktad rehabilitering)inom Vård- och omsorgsförvaltningen, Eskilstuna kommun. Dessa målgrupper har erbjudits att delta i undersökningen. Syftet med undersökningen är att erhålla brukarnas uppfattning kring ett antal kvalitetspåståenden gällande deras syn på sin vård, stöd och omsorg. Utifrån den omvärldsspaning som gjorts valdes en enkät av Socialstyrelsen som utvecklats för personer med psykisk ohälsa, se Min syn på psykiatrisk vård, stöd och omsorg vägledning till att genomföra brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg. Rapporten ger vägledning och stöd till lokala verksamheter och en grundläggande information om de olika stegen i att genomföra en undersökning i denna utformning. Som grund för utvecklandet av denna enkät finns Socialstyrelsens rapport från 2013, Att utveckla en modell för brukarundersökning inom psykiatrisk vård och omsorg erfarenheter från pilotstudie. I rapporten beskrivs bakgrunden till valet av de variabler som ingår i enkäten, pilotstudien och i vilka typer av verksamheter som formuläret prövats. Undersökningens syfte Syftet med undersökningen är att få brukarens uppfattning och tillfredsställelse med sin vård, stöd och omsorg på den vård eller det stöd som brukaren just nu erhåller, vilket därmed kan ge ett mått på brukarupplevd kvalitet. Undersökningen ger ett underlag för verksamhetsutveckling. Resultatet redovisas för nämnd. Undersökningsledare och resurser Utvecklare på Uppdragsenheten har verkat som undersökningsledare för att utreda, planera, leda och organisera undersökningen samt analysera dess resultat och föredra ärendet i nämnd. Utvecklare inom verksamheterna har bistått Uppdragsenheten genom att informera väsentlig information samt vara ett stöd för nyckelpersoner på enheterna. Nyckelpersonerna har varit behjälpliga med att vara ett stöd ute på enheterna för att kunna genomföra undersökningen. Detta har bl. a inneburit att informera brukarna samt övriga medarbetare om undersökningen, delat ut och samlat in enkäter samt arbetat aktivt med att motivera målgrupp att besvara enkät. Nyckelpersonernas uppdrag var även att stötta de brukare som har ett behov av stöd i själva besvarandet av enkät. Inmatning samt sammanställning av resultat har hanterats av resurs på förvaltningskontoret. Bakgrund Omvärldsbevakning Nationella psykiatrisamordningen konstaterade i sitt slutbetänkande (SOU 2006:100) att förutsättningar saknas för att sammantaget kunna kartlägga och följa utvecklingen av insatserna inom psykiatriområdet och deras effekter. Åtgärder för att utveckla ett system för verksamhetsuppföljning efterfrågades. Med utgångspunkt av detta fick Socialstyrelsen regeringens uppdrag att bland annat att förbättra verksamhetsuppföljning inom psykiatriområdet. En del av detta uppdrag var att utveckla metoder för att löpande kunna mäta enskilda individers upplevelser av kvalitet och bemötande i de insatser som ges inom psykiatriområdet. Socialstyrelsen initierade hösten 2010 ett metodutvecklingsprojekt för att kunna mäta vård- och omsorgstagarens upplevelser av kvalitet och bemötande i de insatser som ges. Utgångspunkten var att samma metoder, uppgifter och kvalitetsdimensioner ska kunna användas för utvärderingar inom både den psykiatriska hälso- och sjukvården och kommunernas socialtjänst. 4

6 Utgångspunkten var att utveckla ett formulär som är användbart inom en rad olika verksamheter för personer med psykisk ohälsa, både inom landsting och inom kommuner. Tanken med denna ansats var att öka möjligheterna att kunna göra jämförelser mellan olika typer av verksamheter vad gäller brukarnas syn på och upplevelser av vård eller stöd. Det ledde fram till utvecklingen av enkäten Min syn på psykiatrisk vård och omsorg. I dagsläget finns inga andra kommuner att jämföra resultatet med men förhoppning är att den möjligheten kommer att finnas om fler kommuner väljer att använda sig av Socialstyrelsens formulär. Verksamheter för personer med psykiska funktionsnedsättningar i Eskilstuna kommun Sysselsättning, boendestöd, bostad med särskild service samt hemtjänst för personer med psykiska funktionsnedsättningar enligt SoL drivs av kommunala utförare i Eskilstuna. Verksamheterna är anpassade för personer med psykiska funktionsnedsättningar och de insatser och aktiviteter som erbjuds ska baseras på den enskildes behov samt vara anpassade efter dennes funktionsnedsättning. I denna rapport har upplevd kvalitet mätts inom 13 boendeenheter, 18 sysselsättningsverksamheter inklusive individer med individuell extern placering utanför förvaltningen samt inom verksamheterna boendestöd och hemtjänst. Metod Enkät/formulär Enkäten är utvecklad och framtagen av Socialstyrelsen, i en traditionell pappersversion. Utgångspunkten för utvecklandet av denna brukarenkät har varit att den ska vara så allmänt tillämplig att den kan användas i de allra flesta verksamheter inom kommunens socialtjänst och landsting som möter personer med psykisk ohälsa. Denna utgångspunkt har också varit viktig för urvalet av variabler i enkäten. Den riktar sig således till hela vårdkedjan inom psykiatrin och innehåller grundläggande frågor som kan användas i alla verksamheter. Formuläret fokuserar på brukarens tillfredsställelse med vård, stöd och omsorg och kan därmed ge ett mått på brukarupplevd kvalitet. Formuläret mäter inte effektiviteten i vård, stöd och omsorg i den meningen att det ger kunskaper om förändringar i den enskildes hälsa eller livssituation, men det kan utgöra ett viktigt komplement till sådana uppföljningar. Avsikten är att deltagarna i denna undersökning ska ge sin syn på den vård eller det stöd som de just nu erhåller. Formuläret innehåller elva påståenden om den vård och det stöd som brukaren får. Det sista av dessa påståenden handlar om meningsfull sysselsättning och har bara besvarats av de som deltar i en daglig sysselsättningsverksamhet eller bor i ett särskilt boende. I alla dessa påståenden svarar man genom att ta ställning på en 5-gradig skala som sträcker sig från instämmer helt till tar avstånd. Det finns också tre öppna frågor där deltagarna genom egna kommentarer kunnat ge sin syn på vad de upplever som positivt respektive negativt, och vad de skulle vilja ändra på. Avslutningsvis finns det några frågor om personliga förhållanden och kontakter med vården. Den första sidan av formuläret innehåller information till deltagarna om vad det innebär att delta i undersökningen och den sekretess som finns kring de uppgifter man lämnar i undersökningen. Kompletterande uppgifter om kontaktuppgifter till undersökningsledare samt förtydligande instruktioner om vart besvarad enkät skulle lämnas lades till i informationen. Urval och Bortfall Vård- och omsorgsförvaltningen har ca 515 beslut om insats för personer med psykiska funktionsnedsättningar. En brukare kan ha flera insatser verkställda. De inklusionskriterier för urval till undersökningen var personer med psykiska funktionsnedsättningar inom ramen för vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter. Undersökningen inkluderade endast personer som självständigt kunde uttrycka ett svar eller en attityd. Personer som uteslöts var personer som verksamheterna bedömde kunde lida skada av eller förelåg risk för utåtagerande beteende samt inte kan tillgodogöra sig undersökningen vid ett eventuellt deltagande. Vård- och omsorgsförvaltningen valde att inte erbjuda undersökningen till ca 30personer. Av 485 som erbjöds att delta besvarade 281 stycken enkäten vilket motsvarar en svarfrekvens på 58 %. Av den totala mängden deltagande var 48 % män och 48 % kvinnor. 4 % har inte uppgivit kön i enkäten. Bortfall har registrerats i tre kategorier; de brukare som medarbetare aldrig fick tag i (exempelvis bortresta el inlagda inom slutenvården), de brukare som tackade nej samt de brukare som tackade ja men som ändock inte 5

7 besvarade/lämnade in enkät (oavsett anledning). Analys av bortfall på hela området visar att den största gruppen av bortfall är hos brukare som tackar nej till deltagande från början, följt av de som aldrig nås av undersökningen på grund av att personal av olika anledningar inte nått brukaren under utsatt tidsplanering, vilket var fyra veckor. Det minsta bortfallet var hos de brukare som tackade ja men ändock inte besvarade enkäten. Genomförande Förberedelser Undersökningsledaren har informerat berörda chefer och utvecklare i aktuella verksamheter om undersökningen samt genomförandet av den. Utvecklare har varit i kontakt med utvalda nyckelpersoner i alla berörda verksamheter för introduktion av undersökning och enkätmaterialet. Nyckelpersoner har presenterat materialet och informerat om syfte med undersökning samt dess genomförande för övriga medarbetare och brukare som förberedelse innan besvarandet av enkät. Detta för att deltagarna vid besvarandet av enkät skulle känna sig förtrogna med materialet innan. Ett fåtal deltagare har behövt stöd för att kunna fylla i enkät. Vid behov av stöd för att fylla i enkät har det säkerställts att stödet har varit från en oberoende part. I enstaka fall har andra individuella anpassningar gjorts för att kunna besvara enkäten, exempelvis har tolk (språk- och teckentolk) använts för att kunna nå fler. Samtycke Den första sidan av formuläret ger den information om undersökningen till deltagarna som ansetts tillräcklig för samtycke. Denna information uppfyller de krav man kan ställa på information för att deltagaren ska kunna ge så kallat samtycke till att delta i undersökningen. Informationsbladet lades separat i kuvert så deltagaren hade möjlighet att spara informationen efter inlämnande av enkät. Deltagarnas svar är helt anonyma i undersökningen, endast födelseår har lagrats om deltagaren valt att fylla i det. Gällande anhöriga och företrädare (i de fall det är aktuellt med företrädare) så har de inte behövt ge sitt samtycke till undersökningen. Inget formellt krav behövs eftersom individen inte är omyndigförklarad i sekretessfrågor varav bedömning har varit att om individen i fråga kan delta i undersökningen så är individen även lämplig att själv ge sitt samtycke till detta. Praktiskt stöd vid genomförande Nyckelpersonerna har bistått som stöd och fick uppdraget att samordna undersökningen och finnas till hands för de deltagare som behövde stöd för att kunna besvara frågorna. Nyckelpersonerna har inte haft koppling till de deltagare som besvarat enkäterna för att utesluta risken att brukaren hamnar i beroendeställning. Det har eftersträvats att deltagaren själv besvarat enkäten. Om deltagaren behövt stöd har nyckelpersonen bistått med det men har inte varit delaktig i de svar som individen valt. Graden av praktiskt stöd har varierat från helt självständigt besvarat enkät till att nyckelperson har suttit med bredvid under besvarandet. 6

8 Resultat Bakgrundsuppgifter för deltagarna i undersökningen utifrån de uppgifter som lämnats i enkäten 7

9 Jämförelse mellan verksamheternas upplevda nöjdhet inom varje fråga* Av tio jämförbara frågor mellan verksamheterna så får boendestöd högst resultat i sex av dessa; boendestöd upplever att de får ett bra bemötande av personalen, att personalen ger dem de stöd de behöver, de upplever att de möts med respekt från personalen, att de har tillräcklig information för att kunna vara delaktig i planering och beslut och har inflytande i detsamma samt att de upplever att insatserna bidrar till ett självständigare liv. Sysselsättningen får högst resultat i övriga fyra frågor där de upplever att de vet vem de ska vända sig till om de behöver ha hjälp med något, att det finns ett välfungerande samarbete mellan olika verksamheter de behöver ha kontakt med samt att de kan rekommendera de insatser de får till andra med samma svårigheter och att de är säkra på att de får behålla de insatser de har så länge behov finns. Desto lägre resultat får hemtjänst som har lägst upplevda nöjdhet inom nio av tio frågor jämfört med de andra verksamheterna. Deltagare från boende upplever att de minst kan rekommendera de insatser de får till andra med samma svårigheter jämfört med övriga verksamheter. 1. Jag får ett bra bemötande från personalen 2. Personalen ger mig det stöd jag behöver. 3. Jag möts med respekt från personalens sida. 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4. Jag får tillräcklig information för att kunna vara delaktig i planering och beslut 5. Jag har inflytande över planering och beslut kring insatser som är aktuella för mig 6. Jag vet vem jag skall vända mig till i personalen om jag behöver hjälp med något. 7. Det finns ett bra samarbete mellan de verksamheter jag behöver kontakt med. Arbete Boendestöd Hemtjänst Boende 8. De insatser jag får hjälper mig att leva ett mer självständigt liv. 9. Jag kan rekommendera de insatser jag får till andra med samma problem. 10. Jag känner mig säker på att jag får de insatser jag har så länge jag behöver dem. *Med nöjdhet avses de respondenter som svarat instämmer helt eller instämmer delvis på frågan Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar högsta möjliga resultat medan 0 % är lägst I 8

10 Separat redovisning av frågan Det finns aktiviteter och sysselsättning på den här enheten som är stödjande och meningsfulla Denna fråga avser endast deltagare inom boende samt sysselsättning och har besvarats av detsamma. Deltagare inom boendet uttrycker att aktiviteter och sysselsättning upplevs mindre meningsfulla än vad deltagare inom arbetet upplever. Noterbart i denna fråga är att så många som 30% inom arbetet samt 20% inom boendet har inte besvarat frågan. I övriga frågor är motsvarande siffra 0-6% som inte besvarat frågan, beroende på fråga. Instämmer helt Arbete 44% 11% 9% 2% 3% 30% Instämmer delvis Varken instämmer eller tar avstånd Tar delvis avstånd Boende 34% 22% 11% 3% 9% 20% Tar avstånd Inte svarat på frågan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar högsta möjliga resultat medan 0 % är lägst Jämförelse män och kvinnors upplevda nöjdhet per fråga på hela området* Överlag är det relativt små skillnader i hur kvinnor respektive män svarat på enkäten. Kvinnorna uppger att de i mindre utsträckning vet vem de ska vända sig till i personalen om de behöver hjälp med något samt att de inte är lika nöjda med samarbetet mellan de verksamheter som de behöver ha kontakt med, som männen. Kvinnorna upplever också ett större missnöje med att insatserna leder till ett mer självständigt liv i för lite utsträckning. Männen upplever ett större missnöje med att de inte får tillräcklig information eller har inflytande för att kunna vara delaktig i planering och beslut kring deras insatser. I övriga frågor är kvinnor och mäns uppfattning någorlunda detsamma. Säker på att få insatser så länge de behövs Kan rekommendera insatser till andra med samma problem Insatser hjälper respondent att leva ett mer självständigt liv Bra samarbete mellan verksamheter respondent behöver kontakt med Vet vem att vända sig till i personalen vid behov av hjälp Inflytande över planering och beslut kring insatser Tillräcklig information delaktighet i planering och beslut Möts med respekt från personalens sida Man Kvinna Personalen ger mig det stöd jag behöver Bra bemötande från personalen 0% 20% 40% 60% 80% 100% *Med nöjdhet avses de respondenter som svarat instämmer helt eller instämmer delvis på frågan. Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar högsta möjliga resultat medan 0 % är lägst 9

11 Jämförelse mellan ålderskategoriernas upplevda nöjdhet per fråga på hela området* Huruvida insatserna hjälper deltagarna till att leva ett mer självständigt liv samt hur deltagarna upplever att personal ger det stöd de behöver, så är skillnaderna relativt små mellan ålderskategorierna. I övriga frågor återfinns en differens. Den största differensen finns huruvida de olika ålderskategorierna upplever samarbetet mellan de verksamheter som de behöver ha kontakt med. Ålderskategorierna och är minst nöjda med samarbetet mellan verksamheter. Säker på att få insatser så länge de behövs Kan rekommendera insatserna till andra med samma problem Insatserna hjälper respondent att leva ett mer självständigt liv Bra samarbete mellan verksamheter respondent behöver kontakt med Vet vem att vända sig till i personalen vid behov av hjälp Inflytande över planering och beslut kring insatser Tillräcklig information för delaktighet i planering och beslut Möts med respekt från personalens sida Personalen ger mig det stöd jag behöver Bra bemötande från personalen 0% 20% 40% 60% 80% 100% *Med nöjdhet avses de respondenter som svarat instämmer helt eller instämmer delvis på frågan. Mätningen redovisas i procent där 100 % indikerar högsta möjliga resultat medan 0 % är lägst. Ålderskategori är borttagen pga. för få svaranden. Slutsatser av fritextfrågor Deltagarna fick svara på tre stycken öppna fritext frågor. Frågorna var; Beskriv vad du uppskattar mest i den vård, stöd eller service du får just nu vid den här verksamheten, Beskriv vad du är negativ till i den vård, stöd eller service du just nu får vid den här verksamheten samt Vad skulle du vilja ändra på när det gäller den vård, stöd eller service du får just nu vid den här verksamheten. Totalt har 162 deltagare inom hela området svarat på en eller flera av dessa frågor, beroende på fråga. 10

12 Deltagarnas svar inom boende Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar mest i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o att personal lyssnar och ser personen och inte bara sjukdomen o att ha någon att prata med o att känna sig sedda o att personal ger ett bra stöd och bemötande vid insatser o att stödet bidrar till en större självständighet o att få sällskap Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar minst i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o att inte få bestämma tillräckligt mycket själv o att inte få vara självständig o att personal är lat o att det är för lite praktiska sysselsättningsalternativ o att det är för mycket promenader o att det är för korta öppettider i gemensamhetslokal o att det är för lite variation i kosten o att inflytandet över medicinering inte är tillräcklig Deltagarna har även uppgivit vad de skulle vilja ändra på i den vård, stöd eller service de erhåller. Vanligast förekommande svar var; o förändring gällande sin medicinering o bli behandlad med respekt o mer social samverkan o större lyhördhet hos personal o ha en specifik person att prata viktiga saker med o att få bestämma mer själv och få mer stöd och förståelse vid insatser o en önskan om fler insatser Deltagarnas svar inom hemtjänst Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar mest i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o att personal är trevlig och tillmötesgående o att stödet med hushållssysslor är bra o att maten är god o att samtalen med personal är bra o att det finns en delaktighet i planering av insatstid o att känna sig sedd o att personal lyssnar Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar minst i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o att inhandling av matvaror måste ske på närliggande matbutik vilket upplevs kostsamt o att det finns en känsla om ovisshet att insats kommer bestå o att det är för många olika personal vid insats o att personal har bristande förståelse för funktionsnedsättningar o att personal är lat o att personal inte arbetar motiverande o att personal inte är noggranna vid hushållssysslor o att det finns en upplevelse att inte få det stöd som beviljats av handläggaren 11

13 Deltagarna har även uppgivit vad de skulle vilja ändra på i den vård, stöd eller service de erhåller. Vanligast förekommande svar var; o att kunna inhandla matvaror vart brukaren vill o att lättare kunna nå personal på telefon o ökad kontinuitet hos personal o ökad förståelse för funktionsnedsättningar o att personal bör arbeta mer motiverande o önskan om stöd oftare o bättre lyhördhet hos personal och chefer o önskan om att bli meddelad innan insats om vikarier kommer o bättre kommunikation mellan personal o att personal inte är sen till insats och tar större hänsyn till brukarens tider o bättre samverkan mellan brukare, personal, företrädare, handläggare och anhörig o att brukaren ska ha mer inflytande över insats o önskan om att kunna meddela sig till personal via internet/mail o att kunna få stöd med planering av maträtter och med att tillreda dessa o att personal bör vara mer lyhörd för förbättringsförslag från brukaren Deltagarnas svar inom sysselsättning Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar mest i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o att få arbeta och få lön för det o att ha något att göra och lära sig nya saker o att arbetsuppgifter samt mängden av dem anpassas efter mående o att få ett socialt utbyte o att brukare vet vilka arbetsuppgifter som ska utföras o att det finns egen valfrihet vid arbetsuppgifter o att det finns ett bra stöd av arbetskonsulent o att personal är snälla och lyssnar vilket gör att brukaren känner sig sedd och betydelsefull o att det finns utrymme för att prata om dåligt mående med personal o att det finns ett bra stöd med att strukturera upp problem och ventilera dem o att det finns möjlighet till självbestämmande samt känslan av självständighet i sina arbetsuppgifter o att personal är trevlig, kunnig och tillmötesgående som bemöter brukare med respekt och förståelse Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar minst i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o att det är för stor omsättning av personal samt för mycket byten mellan personal med samma tjänst o att rehab ersättningen är för låg o att samarbetet mellan olika aktörer inte är tillfredsställande o att det förekommer bråk mellan andra deltagare i grupperna o att det är för rörigt och för högt ljud på arbetsplats samt för bullrig miljö o att datorer och skrivare är för dåliga o att inte bli förstådd eller missförstådd o att arbetet är enformigt o att det är för lite kommunikation via telefon Deltagarna har även uppgivit vad de skulle vilja ändra på i den vård, stöd eller service de erhåller. Vanligast förekommande svar var; o önskan om att personal kan lära teckenspråk o större kontinuitet hos personal o bättre ekonomisk ersättning o träffa sin arbetskonsulent mer kontinuerligt o mer utveckling bl. a möjlighet till utbildning o bättre samarbete med personal och chefer o önskan om en lugnare arbetsplats o mer varierade arbetsuppgifter 12

14 o o bättre lokaler och arbetsutrustning att kunna ha möjlighet att ta ut lediga dagar från sysselsättning utan att tala om orsaken till varför för personalen Deltagarnas svar inom boendestöd Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar mest i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o att stödet utgår från brukarens behov o att personal är flexibel, lyssnar och bryr sig samt inger trygghet och förtroende o att personal har ett vänligt och respektfullt bemötande o att personal har inget är omöjligt attityd o att det finns bra planering och struktur som ger minskad stress och kaos hos brukaren o att personal kommer med förbättringsförslag o att personal är bra på att respektera och hålla insatstiderna o att det finns kunnig personal inom psykologi och kbt som arbetar motiverande o att det ger ökad känsla av självständighet o det sociala utbytet och bra kommunikation med personal Delar som deltagarna har beskrivit som de uppskattar minst i sin vård och som var vanligast förekommande i svaren var; o för bestämmande personal o att det tar för lång tid att ansöka om boendestöd o att personal ibland gör saker utan att fråga brukaren om det är okej o att personal ser problem som inte brukaren upplever är ett problem o att det är många olika personal som kommer hem till brukaren o att inte få vetskap innan insats om vikarie eller om annan personal kommer Deltagarna har även uppgivit vad de skulle vilja ändra på i den vård, stöd eller service de erhåller. Vanligast förekommande svar var; o att ha tillgång till gemensamhetslokal o att få fler timmar beviljade o att personal är mer flexibel vad gäller insatstider o att samma eller endast några få personal kommer hem till brukaren o att få snabbare hjälp med medicinering Avslutande reflektioner Flera av deltagarna har uttryckt att det har varit en positiv upplevelse att få delta i undersökningen. Medarbetare har överlag varit väldigt samarbetsvilliga och uttryckt en positivism över att brukarens upplevelser av, attityder till och tillfredsställelse med sin vård, stöd och service synliggörs. Utmaningar i undersökningen har främst varit att inom utsatt tidsram, främst inom två av verksamheterna, komma i kontakt med brukarna samt att motivera dem till att delta. Det har krävt mycket uppmuntran, påminnelse och motivationsarbete från medarbetarnas sida för att få ett deltagande. Vid en längre tidsplan hade om möjligt berörda medarbetare i verksamheterna haft större möjlighet att nå, motivera och förbereda brukarna att delta. Kommentarer som inkommit från medarbetare är att en annan enkät med ett annat syfte var ute i verksamheterna vilket gjorde att färre ville delta. Likväl att brukare med fler insatser (exempelvis boende och sysselsättning) var omotiverade att svara på två enkäter. Medarbetare och deltagare har även framfört synpunkter på enkätens utformande; o Flera av frågorna upplevdes svåra att förstå på egen hand utan stöd av personalens förtydligande. o Flera deltagare har upplevt att ordet primärvård och kommunens socialtjänst har varit svårt att förstå. o På fråga sju har det uppstått oklarheter i vad som åsyftas med verksamheter, huruvida det betyder olika professionella kontakter eller mellan exempelvis boendeenheter. 13

15 o o o o Flera brukare har haft svårt att förstå skillnaden mellan de olika svarsalternativen. För vissa personer skulle det kanske ha underlättat med 3 svarsalternativ, ja-ingen åsikt-nej. Frågan har du en psykiatrisk diagnos har väckt undran hos brukare och medarbetare i vad frågan fyller för syfte. Brukare har uttryckt en oro att deras anonymitet kan röjas vid ovanlig diagnos. Frågans syfte saknas i Socialstyrelsen vägledning. På grund av ovanstående har endast antal brukare med diagnos valt att redovisas i rapporten. Vilken diagnos har uteslutits. På frågan om hur lång tid brukarna haft sin insats så används < >. Något som flera brukare har haft svårt att förstå. Här kanske det hade varit bättre att använda ord, exempelvis "mer" eller "mindre". En annan utmaning med enkäten var de tre öppna fritextfrågorna gällande hantering och redovisning av dess data. Öppna fritextfrågor är tidsödande vid hantering av resultat samt svårt att identifiera gemensamma teman vid ett stort antal enkäter. Alla synpunkter som inkommit har sammanställts och Socialstyrelsen har fått tagit del av dessa. Avslutningsvis ett stort tack till chefer och medarbetare i verksamheterna som lagt tid och kraft för att nå så många deltagare som möjligt, trots utmaningar på vägen. Föreslagna förbättringsområden för verksamhetsutveckling Det är viktigt att svaren får betydelse i verksamheterna, resultatet ska delges medarbetare och deltagare. Respektive verksamhet bör arbeta vidare för att förbättra och möta de behov som enkätsvaren gett uttryck för. Totalt sett har området överlag fått bra resultat dock finns förbättringsbehov och skillnader i kvalitet finns mellan verksamheterna. Varje verksamhet får ta del av sina svar (se bilaga) och vidta åtgärder för kvalitetsutveckling i varje enskild verksamhet. Föreslagna förbättringsområden nedan; Det finns ett bra samarbete mellan de verksamheter jag behöver kontakt med. 25% av deltagarna upplever att så inte är fallet eller känner inte till om det finns ett samarbete mellan verksamheter de behöver ha kontakt med De insatser jag får hjälper mig att leva ett mer självständigt liv. 25% av deltagarna upplever att så inte är fallet Jag kan rekommendera de insatser jag får till andra med samma problem. 19% av deltagarna upplever att så inte är fallet (främst respondenter inom boende finner att de minst kan rekommendera sina insatser) Hemtjänst har lägst resultat i nio av tio frågor i jämförelse med övriga verksamheter. Det finns ett behov i berörd verksamhet av att analysera tänkbara orsaker till resultat samt vidta åtgärder där behov föreligger Verksamheterna behöver ta del av fritextsvar, analysera dessa samt vidta åtgärder där behov finns 14

16 Bilaga 1- Svar per verksamhetsgren fördelat på varje fråga Boendestöd

17 1

18 2

19 3

20 Bostad med särskild service SoL 4

21 5

22 6

23 7

24 Hemtjänst för personer med psykiska funktionsnedsättningar 8

25 9

26 10

27 11

28 Sysselsättning SoL 12

29 13

30 14

31 15