Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom Kalmar län

Transkript

1 Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län 1

2 landstinget i län kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom kalmar län tryck: KST Infoservice FOTO: BJÖRN WANHATALO produktion: informationsenheten 2

3 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Innehåll Inledning 5 Syfte och mål 5 Genomförande och metod 5 Rapportens struktur 5 Controllernätverket 5 Demografi befolkningsutveckling 6 Livsvillkor 8 Nettoinkomst 8 Låginkomsttagare 9 Sysselsättning 9 Utbildning 10 Sammanfattande profil över länets livsvillkor 12 Levnadsvanor 13 Tobaksvanor 13 Alkoholkonsumtion 14 Fysisk aktivitet 15 Matvanor 15 Sammanfattande profil över länets levnadsvanor 16 Hälsan i län 18 Självskattad hälsa 18 God eller mycket god hälsa 19 Dålig eller mycket dålig hälsa 20 Svår värk 21 Fetma 22 Vikt fyraåringar 23 Psykisk ohälsa 24 Sammanfattande profil över självskattad hälsa i länet och dess kommuner 25 Tandhälsa 26 Utvecklingen av tandhälsa i län åren Tandhälsa barn och ungdom 26 Tandhälsa vuxna 26 Tandhälsa - geografi 27 Befolkningens syn på hälso- och sjukvård 29 Medborgarnas syn på hälso- och sjukvården 29 Tillgång till sjukvård 29 Förtroende för hälso- och sjukvård 30 Uppfattning om väntetider 30 Skillnader mellan grupper i befolkningen 30 Levnadsvanor 30 Patienternas upplevelse av kvalitet i hälsooch sjukvården 30 Svarsfrekvens 30 Tillgänglighet 31 Bemötande 31 Information 31 Levnadsvanor 31 Läkemedel 32 Delaktighet 32 Förtroende 32 Upplevd nytta 32 Rekommendera till andra 32 Patientupplevd kvalitet i primärvården per kommun 32 Prioriterade processer 35 Cancer 35 Cancerincidens 35 Cancer dödlighet 36 Hjärtinfarkt 36 Hjärtinfarkt hälsoinriktade insatser 37 Stroke 37 Stroke hälsoinriktade insatser 38 Diabetes 38 Förekomst 38 Dödlighet 39 Diabetes hälsoinriktade insatser 39 Vårdkonsumtion Snabb vård 42 Besök på akutmottagning 42 Ambulanssjukvård 42 Sjukvårdsrådgivning Primärvård 43 Specialiserad vård 44 Besök vid landstingets öppenvårdsmottagningar 44 Slutenvårdstillfällen 45 Läkemedel 48 Läkemedelsanvändning 48 Följsamhet till läkemedelsbehandling 52 Sammanfattning 53 Demografi, livsvillkor, levnadsvanor och självskattad hälsa 53 Tandhälsa 55 Befolkningens syn på hälso- och sjukvård 81 Prioriterade processer 55 Vårdkonsumtion 57 Läkemedel 57 Referenser 58 Material och metod 61 Använda mått och begrepp 61 3

4 4

5 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Inledning Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska den som har det största behovet ges företräde till vården. Därmed ska medborgarnas behov av hälso- och sjukvård vara utgångspunkten för varje analys av framtida resursbehov. Behov är inte detsamma som efterfrågan av vård och ofta överensstämmer inte behoven med det utbud som finns. För att bättre kunna planera och prioritera hälso- och sjukvårdens framtida utveckling behövs en helhetsbild av befolkningens behov i nutid och framtid. Denna rapport är ett försök att skapa en sådan helhetsbild. Behovet och efterfrågan av hälso- och sjukvård påverkas bland annat av: Demografin befolkningens storlek och ålderssammansättning. Åldersstrukturen påverkar både befolkningens behov av hälso- och sjukvård och landstingets möjligheter att rekrytera kompetent personal. Det sociala mönstret, våra livsvillkor och levnadsvanor och våra attityder till hälsa och sjukdom Den snabba utvecklingen inom området Life Science har stor betydelse för det utbud som erbjuds medborgarna och påverkar både efterfrågan och upplevt vårdbehov. (Life science omfattar vetenskapsområden inom bland annat medicin, biologi, kemi, teknik, informatik och materialvetenskap.) Allt detta sammantaget gör att de tre principerna för prioriteringar i Socialstyrelsens prioriteringsutredning, Vårdens svåra val, som kom 1995 (SOU 1995:5): människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen och kostnadseffektivitetsprincipen blir allt viktigare. Syfte och mål Syftet med rapporten är att ta fram ett kunskapsunderlag som ska kunna användas som stöd vid styrning och prioritering av landstingets begränsade resurser för att ge befolkningen vård efter behov. Utgångspunkten har varit att se hälso- och sjukvården ur ett befolkningsperspektiv och inte utifrån landstingets roll som producent av hälso- och sjukvård. Intentionen är att rapporten ska kunna användas i hela organisationen, bli ett verktyg i länets folkhälsopolitiska arbete, och i samarbetet med länets kommuner. Ett annat exempel där rapporten kan vara till nytta är i det pågående regionala arbetet med personal- och kompetensförsörjningsplan. Man kan också använda rapporten i arbetet med landstingets sex prioriterade processer. Uppdraget för dessa är att: Utifrån patientens behov skapa effektivare flöden, öka vårdkvalitet, patientsäkerhet, kostnadseffektivitet och jämlik och jämställd vård med sikte på förbättrad folkhälsa genom organisations- och förvaltningsövergripande samverkan. Målet är att varje år ta fram ett kunskapsunderlag som ett led i landstingets planeringsprocess. Fullständig revidering av kunskapsunderlaget kommer inte att ske varje år, men uppdateringar ska göras årligen. Genomförande och metod Rapporten är avgränsad till att gälla hälso- och sjukvård samt tandvård. Uppgifterna är hämtade ur befintliga publicerade resultat, rapporter och undersökningar samt ur ITstödet Cosmic. De mest aktuella resultaten har använts, även om detta i vissa fall har medfört att jämförelser försvåras. Så långt det är möjligt har materialet brutits ned på kommunnivå och resultaten har sammanförts till index. Könsuppdelad statistik har använts när det varit möjligt att få fram. Rapportens struktur Kunskapsunderlaget omfattar delar som demografi, livsvillkor och levnadsvanor, medborgarnas självskattade hälsa och befolkningens syn på hälso- och sjukvård. Även läkemedelsförskrivning och användning, tandhälsa samt vårdkonsumtion inom öppen och sluten vård återfinns i rapporten. När det gäller fakta om hälsoläget i länet har uppgifterna begränsats till fyra av landstingets prioriterade processer/ sjukdomsgrupper diabetes, stroke, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Rapporten avslutas med en sammanfattning. Controllernätverket Arbetet med kunskapsunderlaget har arbetats fram av controllernätverket inom landstingsdirektörens stab. I controllernätverket ingår: Cecilia Bergvall, ekonomienheten, Anna Nyström, länstrafik, Anna Olheden, utvecklingsenheten, Birgitta Alfredsson, ekonomienheten, Christine Lokrantz, hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Ingrid Jonsson, Folktandvården, Kerstin Björkman Lundberg, planeringsenheten, Leif Knutsson, landstingsdirektörens stab, Lennart Hellström, utvecklingsenheten, Malgorzata Postula-Gorecka, enheten för folkhälsa och hälsoval, Malin Nicklasson, enheten för folkhälsa och hälsoval, Marianne Wigforss, psykiatriförvaltningen, Roland Jönsson, personalenheten 5

6 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Demografi befolkningsutveckling Det har skett en befolkningsminskning över lång tid i länet och det är framförallt bland kvinnor som minskningen har skett. Det är i åldersgruppen 65 år och äldre som det har skett en andelsökning och vi tillhör de län i Sverige som har en av de högsta andelarna av denna åldersgrupp. Demografisk information brukar ofta användas tillsammans med andra data för att dra slutsatser inom till exempel medicin, ekonomi eller samhällsvetenskap. Demografiska mönster kan också göra att man kan härleda kopplingar mellan till exempel vissa sjukdomar och ålderssammansättningen i en befolkning, eller andra relevanta bakgrundsfaktorer som exempelvis utbildningsnivå. Den demografiska sammansättningen i en befolkning är relevant för landstingen både i termer av skatteunderlag och i termer av patientunderlag. Enligt Statistiska Centralbyrån (1) hade Sverige en befolkningsökning på 0,7 procent under år Uppdelat på län så hade 13 av 21 län en befolkningstillväxt under 2011 och mest av alla ökade Stockholms län. Alla län i södra Sverige hade en folkökning utom län och Blekinge län. Alla län i Norrland utom Västerbottens län hade en folkminskning, och mest minskade Jämtlands län med 0,31 procent Vi har minskande födelsetal i många län och detta tillsammans med en åldrande befolkningen gör att många län drabbas av kontinuerligt minskande befolkningstal. För läns del handlar det om en befolkningsminskning med 0,19 procent under år I län är födelsenettot, alltså den kvot som uppstår då man tittar på hur många barn som föds i förhållande till hur många i befolkningen som dör, lägst i Sverige på -570 individer. Under de senaste tio åren har folkmängden i län sakta men säkert minskat och det är framförallt andelen kvinnor i befolkningen som minskar medan andelen män verkar ligga ganska stabilt (1). Antal i befolkningen per kommun i län år Antal Befolkningsutvecklingen uppdelat på kön i kalmar län år Kvinnor Män Malgorzata Postula-Górecka/2012 Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsregister, Som vi ser på kartan här ovan finns det relativt stora skillnader i det antal personer som bor i de 12 kommunerna i län. Spannet sträcker sig från drygt personer i kommun till drygt personer i kom- 6

7 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län mun. När det gäller ålderssammansättningen på befolkningen i Sverige så har andelen äldre, 65 år och över, ökat stadigt under många år och var år ,8 procent. En befolkningsprognos för år 2025 över Sveriges tio svagaste Befolkningsutvecklingen för län gällande andel av befolkningen som är 65 år och äldre år 2025 att vara mellan 50 och 90 år. Sverige har därmed en åldrande befolkning och detta gäller i allra högsta grad också för län. Andelen äldre i befolkningen ökar markant i län och år 2011 hade län den största andelen av befolkningen som var 65 år eller äldre i hela riket, med 23 procent (1). Detta kan jämföras med Stockholms län, som har den yngsta befolkningsstrukturen, med 15,2 procent av befolkningen som är 65 år eller äldre. Även ålderssammanstättningen i kommunerna varierar. s kommun är en av de kommuner i hela Sverige som har den äldsta befolkningen, med 30,1 procent som är 65 år eller äldre. Även i Emmaboda,,, och är en fjärdedel av befolkningen 65 år eller äldre medan det i kommun endast är 18,8 procent. Befolkningen i län jämfört med befolkningen i Sverige år 2011 län Sverige 100-w ,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0,0 1,0 2,0 3,0 4,0 5,0 Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsregister, 2013 Malgorzata Postula-Górecka/2012 Källa: Statistiska Centralbyrån, befolkningsregister, 2013 regioner, där län ingår, visar att den demografiska utvecklingen kommer att handla om en allt större andel av befolkningen som är äldre. En framtida prognos (2) beräknar att den största andelen av befolkningen kommer Den demografiska utvecklingen i län pekar mot ett successivt minskande befolkningsunderlag i och med ett kontinuerligt minskande födelsenetto och utflyttningsnetto. År 2025 kommer en stor andel av befolkningen i län vara 65 år och äldre om utvecklingen inte förändras markant (2). Som nämnts tidigare har vissa kommuner en äldre åldersstruktur i befolkningen än andra 7

8 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Livsvillkor län har en hög andel lågutbildade och en mycket liten andel i befolkningen har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med övriga län i riket, framförallt bland männen. Andelen förvärvsarbetande är högre än riksgenomsnittet och livsvillkoren är gynnsammare i kustkommunerna jämfört med inlandskommunerna Det finns ett samband mellan livsvillkor och hälsa (3) och därmed vårdbehov. I studier har man kunnat visa att både ekonomiskt och socialt kapital har samband med ohälsa, både psykisk och fysisk sådan. I kombination, om man är utsatt inom både det ekonomiska och det sociala området, förefaller det som om sambandet med ohälsa ökar ytterligare. Områden som i hög grad styr människors livsvillkor är utbildning, sysselsättning och inkomstnivå. Människors livsvillkor i nämnda avseenden har en direkt effekt på deras hälsa, men har även en stor påverkan på hälsorelaterade levnadsvanor som exempelvis fysisk aktivitet, mathållning, tobaks- och alkoholanvändning, som i sin tur påverkar hälsan. Nettoinkomsten för hushåll i län och dess kommuner Källa: Statistiska Centralbyrån, Hushållens ekonomi, 2013 Nettoinkomst Ett mått på familjens köpkraft är nettoinkomst, det vill säga den summa som återstår för konsumtion när skatt och andra avdrag har gjorts. De som har låg inkomst eller har inkomster som till stor del kommer från de ekonomiska trygghetssystemen i samhället riskerar ekonomisk utsatthet. Enligt Statistiska Centralbyrån (4) har den ekonomiska standarden för Sveriges hushåll ökat kraftigt under 2000-talet. Dock har ökningen inte varit lika stor för alla och inkomstskillnaden har därför blivit större. Nettoinkomsten i län var lägre än i riket år 2010 (4). Inom län varierar hushållens nettoinkomst mellan länets kommuner från nästan i till drygt kronor i och (4). län LIVSVILLKOR NETTOINKOMST 2010 KVINNOR län LIVSVILLKOR NETTOINKOMST 2010 MÄN Emmaboda Emmaboda

9 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Låginkomsttagare Med låginkomsttagare menas andel (procent) av samhällets befolkning som har en disponibel inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Med disponibel inkomst menas summan av löner, bidrag och skattefria bidrag minus skatt och övriga negativa transfereringar. Det exakta beloppet för att hamna under 60 procent av medianinkomsten (disponibel inkomst) för 2010 var kr. Lägst andel ensamstående personer som har hemmavarande barn återfinns i och medan högst andel ensamstående med barn återfinns i (4). Andel ensamstående med barn av alla familjer med barn % Källa: Statistiska Centralbyrån, hushållens ekonomi, 2013 län LIVSVILLKOR 2010 ENSAMSTÅENDE MED BARN Andel låginkomsttagare efter familjetyp år 2010 % Sjuk- och aktivitetsersättning 20,2% 24,5% Pensionärer län Riket Övriga med barn 22% 19,9% Ensamstående utan barn Ensamstående med barn 22,9% 24,1% 23,6% Källa: Statistiska Centralbyrån, hushållens ekonomi, 2013 Grupperna låginkomsttagare som är ensamstående med barn och pensionärer är högre i län än i riket (4). Den kommun i län som har högst andel låginkomsttagare är och den som har lägst andel är. Familjer som består av en ensamstående person, 20 år eller äldre, med barn är en utsatt grupp som har sämre ekonomi än andra grupper i samhället. Barn i enföräldershushåll har sämre hälsa än barn som bor med två föräldrar. Andelen ensamstående med barn låg i län år 2010 något lägre än riksgenomsnittet (4). Detta är anmärkningsvärt då andelen ensamstående personer med barn som klassas som låginkomsttagare förhållandevis är överrepresenterade i län i jämförelse med riket. 23,8% Emmaboda 22,7% 23,1% 23,6% Sysselsättning 17,9% 17,9% - 22,0% 22,7% - 23,6% 23,6% - 24,5% Man kan arbeta på heltid eller med viss arbetstidsförkortning och båda omfattningar räknas in i begreppet sysselsättning. Inträdet i arbetslivet sker allt senare på grund av att kraven på utbildning ökar. 9

10 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Andel som förvärvsarbetar i län och dess kommuner år 2010 % Källa: Statistiska Centralbyrån, Arbetskraftsundersökningarna, 2013 län LIVSVILLKOR 2010 FÖRVÄRVSARBETANDE län LIVSVILLKOR 2010 FÖRVÄRVSARBETANDE MÄN KVINNOR 77,9% 75,8% 84% 77,3% 78,6% 83,7% 70,9% 77,8% 76,1% 78,7% 68,3% 77,5% 81,7% 75,5% 78,5% Emmaboda 77,8% 79,5% 73,9% Emmaboda 75,7% 75,5% 78,8% 84,2% 72,7% 80,6% 76,1% - 78,5% 78,6% - 79,5% 81,7% - 84,2% 68,3% - 73,9% 75,5% - 75,8% 77,3% - 80,6% Andelen som förvärvsarbetar ligger i län över riksgenomsnittet både för män och också kvinnor år 2010 (5). Högst andel förvärvsarbetande för bägge könen återfinns i och lägst i. Utbildning Det finns starka kopplingar mellan utbildning, och därmed det yrke man sedan väljer, och hälsa. Man har i studier sett att medelantalet år i hälsa är kortast för män och kvinnor i industri- och byggnadssektorn (6). Det finns också ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. Med högutbildade avses här personer med eftergymnasial utbildning på minst tre år och med lågutbildade avses personer som enbart genomgått folk- eller grundskola, det vill säga förgymnasial utbildning. Utbildningsnivån i befolkningen i län följer rikets utveckling, men på en lägre nivå (7). Andelen med eftergymnasial utbildning i riket 2011 var sju procentenheter högre än i länet för kvinnorna och nio procentenheter högre för männen. Det är endast Gävleborgs län som har en lägre andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning än län. län hamnar, ihop med Södermanland och Dalarna, på endast 17 procent av befolkningen som har en eftergymnasial utbildning (7). Andelen kvinnor i län med enbart förgymnasial utbildning har minskat från 23 procent till 18 procent från 2006 till 2011 (7). Minskningen bland männen var från 29 procent till 24 procent (7). s kommun har högst andel med enbart förgymnasial utbildning och lägst andel med eftergymnasial utbildning och detta för både män och kvinnor. kommun har lägst andel med enbart förgymnasial utbildning och högst andel med eftergymnasial utbildning gällande bägge könen. 10

11 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Andel med förgymnasial utbildning i län och dess kommuner år 2010 % Källa: Statistiska Centralbyrån, Befolkningens utbildning, 2013 län FÖRGYMNASIAL UTBILDNIING 2010 län FÖRGYMNASIAL UTBILDNIING 2010 MÄN KVINNOR 23,3% 17,7% 29,3% 18,6% 33% 22,8% 23,4% 19,7% 29% 28,1% 22,1% 16,9% 26,5% 19,7% 29,9% Emmaboda 18,2% 28,3% 22,2% Emmaboda 14,4% 22,8% 27,5% 23,1% 20,6% 14,4% 18,2% - 23,3% 26,5% - 28,3% 29% - 33% 14,4% - 17,7% 18,6% - 20,6% 22,1% - 23,4% Översiktstabell över livsvillkor i länet och dess kommuner Nettoinkomst Ensamstående Andel förvärvsarbetande Andel med förgymnasial utbildning med barn män Kvinnor män Kvinnor KALMAR LÄN ,37 79,66 75,74 24,3 18, ,93 76,11 68,32 29,03 22, ,59 78,84 72,67 27,5 20, ,94 84,19 80,60 23,05 14, ,99 78,58 70,91 32,97 23, ,57 81,69 75,51 26,49 19,71 Emmaboda ,09 79,49 75,48 28,33 22, ,70 77,82 75,71 18,2 14, ,80 78,47 73,89 29,9 22, ,85 83,68 77,80 22,84 19, ,55 77,92 75,83 23,28 17, ,19 83,96 77,31 29,26 18, ,13 78,74 77,47 28,12 16,87 Kommuner som tillhör den bästa tredjedelen av variabeln Mitten kommunerna Kommuner som tillhör den sämsta tredjedelen av variabeln 11

12 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Sammanfattande profil över länets livsvillkor Sammanfattande kartbild över samtliga livsvillkor i respektive kommun i län sammanslagna i ett index En sammanfattande profil av länets kommuner utifrån livsvillkor visar att invånarna i och har en gynnsammare profil jämfört med kommuner som, och.i den sammanfattande kartbilden över samtliga livsvillkor i kommunerna i länet ser vi att och ligger klart över medelnivån medan, och ligger klart under medelnivån län 0,61 0,43 LIVSVILLKOR 2010 INDEX TOTALT 0,18 0,75 0,11 0,54 0,46 0,24 Emmaboda 0,67 0,36 0,34 0,95 0,11-0,34 0,36-0,54 0,61-0,95 12

13 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Levnadsvanor Det finns en trend i såväl riket som länet att andelen med riskabla alkoholvanor ökar och detta framförallt bland män och unga. En tredjedel av den manliga befolkningen äter för lite frukt och grönt utifrån näringsrekommendation för riktig kost ur hälsosynpunkt och det är i den yngsta åldersgruppen som andelen är högst för bägge könen. I Sverige beror minst 20 procent av alla sjukdomar på ohälsosamma levnadsvanor (8). Den som inte röker, äter hälsosamt, är måttligt fysiskt aktiv och har en måttlig konsumtion av alkohol lever i genomsnitt 14 år längre än den som har ohälsosamma levnadsvanor (9). För att spegla befolkningens levnadsvanor över en längre tidsperiod och ge stabilare underlag för de enskilda kommunerna har vi slagit samman resultat från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor för åren 2005, 2008, 2012 vilket är de år som landstinget tillfrågade invånare i länet om bl.a. deras levnadsvanor. Detta ger en bild av hur levnadsvanorna har sett ut i länet och de enskilda kommunerna de senaste sju åren i ålder år. Alla beräkningar är ålderstandardiserade utifrån rikets befolkning år Tobaksvanor Alla som röker skadas mer eller mindre av sin rökning. Det finns ett 40-tal sjukdomar som har ett direkt samband med rökning (10). De vanligaste är hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungcancer och flera andra typer av cancer. Varannan rökare dör i förtid av sitt bruk och förlorar i genomsnitt sju- till åtta år av sin förväntade livstid. Även passiv rökning är skadlig. I länet har andelen Andel daglig rökare i länets kommuner , år % Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län LEVNADSVANOR DAGLIGRÖKARE MÄN län LEVNADSVANOR DAGLIGRÖKARE KVINNOR 16% 16,6% 13,7% 13,6% 15% 11,5% 18,6% 15,8% 15% 15% 11,9% 13% 15,3% 12,5% 13,8% Emmaboda 10,5% 11,8% 15,5% Emmaboda 14,9% 14,9% 12,3% 9% 13,7% 10,4% 9,0% - 11,8% 11,9% - 13,7% 13,8% - 16,0% 10,4% - 13,7% 13,8% - 15,3% 15,4% - 18,6% 13

14 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län dagligrökare legat mellan procent sedan 2005 (11). Andelen dagligrökare är högst i åldersgruppen år för bägge könen. Andelen i kommunerna varierar över åren men den högsta andelen bland män finns i och den lägsta i. Bland kvinnor är andelen högst i och lägst i (11). Kvinnor röker något mer än män i såväl riket som i länet. Andelen dagligrökande män i län ligger på 11,1 procent år 2012 medan andelen i riket är 10,5 procent. För kvinnorna gäller att 13,3 procent av kvinnorna i län röker dagligen medan 12,4 procent av kvinnorna i riket gör detsamma. Vi har alltså en marginellt högre andel dagligrökande både män och kvinnor i län än vad som återfinns i riket. Andelen tobaksrökare i kommunerna varierar över åren men den högsta andelen bland män finns i och den lägsta i. Bland kvinnor är andelen högst i och lägst i (11). Alkoholkonsumtion Ett för högt intag av alkohol kan relateras till en lång rad sjukdomar och skador. Skadliga effekter av alkohol avgörs av mängden konsumerad alkohol, individens dryckesmönster och sociala situation samt av ålder och kön. Alkoholvanorna klassificeras av Socialstyrelsen (9) som riskabla när: en man dricker mer än 14 standardglas per vecka en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka (ett standardglas är ett mått som motsvarar exempelvis 33 cl starköl, cl vin eller knappt 4 cl sprit.). Riskbruk av alkohol föreligger även vid intensivkonsumtion, d.v.s. när en man dricker mer än 5 standardglas vid ett och samma tillfälle en kvinna dricker mer än 4 standardglas vid ett och s samma tillfälle. Andelen med riskabla alkoholvanor (riskkonsumtion och/eller frekvent berusningsdrickande) har i länet för män legat mellan 9-13 procent sedan 2005 med det högre värdet de senaste åren (11). För kvinnor har andelen i länet legat mellan 6-10 procent under samma tid med det lägsta värdet de senaste åren (11). Andelen ligger högst i åldergruppen år för bägge könen och ligger under riksgenomsnittet i alla åldersgrupper. Andel med riskabla alkoholvanor i länets kommuner , år % Källa: undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län RISKABLA ALKOHOLVANOR MÄN län RISKABLA ALKOHOLVANOR KVINNOR 15,1% 9,8% 15,4% 9,3% 14,6% 12% 8,5% 9,1% 13,5% 13,2% 11,2% 7,5% 7,3% 9,1% 15,5% Emmaboda 15,5% 13,2% 10,8% Emmaboda 13,4% 7,8% 14,7% 12,6% 6,8% 9,7% 11,2% - 13,2% 13,3% - 14,7% 14,8% - 15,5% 6,8% - 7,8% 7,9% - 9,3% 9,4% - 13,4% 14

15 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Andelen män i kommunerna med riskabla alkoholvanor varierar över åren med högsta andelen i och samt den lägsta i (11). Även för kvinnor finner vi den högsta andelen i och den lägsta i (11). Fysisk aktivitet Många studier påvisar den fysiska aktivitetens betydelse för allmänt hälsotillstånd, social förmåga samt emotionell och mental hälsa. Enligt Statens Folkhälsoinstitut är fysisk inaktivitet en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar, fetma, typ 2-diabetes och vissa former av cancer (12). Personer som uppger att de är så pass fysiskt inaktiva på fritiden så att de cyklar, går eller på annat sätt rör sig mindre än 2 timmar i veckan kallas för stillasittande Andelen personer som uppger att de har en stillasittande fritid har för män i länet legat mellan procent med det lägsta värdet de senaste åren (11). För kvinnor har andelen legat mellan procent med det högsta värdet de senaste åren (11). Andelen har legat lika med riksgenomsnittet för bägge könen och andelen är som förväntat lägst i den yngsta åldergruppen och högst i den äldsta åldergruppen. I de enskilda kommunerna varierar andelen över åren men för män ligger andelen högst i och lägst i och (11). För kvinnor är andelen högst i och lägst i (11). Statens folkhälsoinstitut rekommenderar fysisk aktivitet motsvarande minst 30 minuter med måttlig intensitet per dag eller minst 3 gånger i veckan om aktiviteten är av hög intensitet (13). Andelen har i länet legat ganska oförändrat runt 65 procent för män och mellan procent för kvinnor med stigande andel de senaste åren (11). Andelen har legat över riksgenomsnittet för kvinnor de senaste åren (11). Andelen är lägst för män i åldergruppen år och för kvinnor i de äldsta åldergrupperna. I de enskilda kommunerna ligger andelen för män högst i och lägst i medan andelen för kvinnor ligger högst i och lägst i (11). Matvanor De svenska näringsrekommendationerna (14) syftar till att ge näringsmässiga riktlinjer för en kost, som enligt bästa tillgängliga kunskap utgör underlag för en god hälsa. I Andel med stillasittande fritid i länets kommuner , år % Källa: undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län LEVNADSVANOR INAKTIVA MÄN län LEVNADSVANOR INAKTIVA KVINNOR 11,1% 10,2% 18,3% 8,6% 13,5% 10,8% 14,1% 12,4% 11,6% 15,2% 11,8% 16,4% 10,7% 8,1% 12,4% Emmaboda 11,3% 14,7% 13,5% Emmaboda 10,5% 10,5% 13,5% 10,3% 13,8% 12,5% 10,3% - 11,3% 11,4% - 13,5% 13,6% - 18,3% 8,1% - 10,5% 10,6% - 12,5% 12,6% - 16,4% 15

16 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län dessa ingår att äta mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen, då frukt och grönt är bra källor till vitaminer och mineraler som är livsnödvändiga för kroppen och som kroppen inte kan tillverka själv. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/ kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa (15). Andelen som äter tillräckligt med frukt och grönt, 4 ggr/ dag eller mer, har ökat över tid och ligger för bägge könen ganska lika med riksgenomsnittet (10, 11). För männen är det inga stora skillnader mellan åldersgrupperna i länet men för kvinnor är det den yngsta åldergruppen och den äldsta som har minsta andelen som äter tillräckligt med frukt och grönt (11). Dock är det en låg andel som äter tillräckligt med frukt och grönt i hela befolkningen, i synnerhet bland männen. Andelen i befolkningen som äter för lite frukt och grönt, 1, 3 ggr/dag eller mindre, var i län lägre än i riket då 32,8 procent av männen i län åt för lite frukt och grönt i jämförelse med 34,7 procent i riket (10, 11). Dock handlar det om en stor andel av den manliga befolkningen som äter alldeles för lite frukt och grönsaker i både länet och i riket. Andelen för kvinnor i län som hamnade på 18,8 procent var högre än riksgenomsnittet som ligger på 16,3 procent (10, 11). Andelen som äter lite frukt och grönt är högst i den yngsta åldersgruppen för bägge könen. För män ligger andelen högst i och lägst i medan för kvinnor så ligger andelen högst i och lägst i Emmaboda (11). Sammanfattande profil över länets levnadsvanor En sammanfattande kartbild (sid17) av länets kommuner utifrån levnadsvanor år 2012 visar att invånarna i och har en gynnsammare profil jämfört med kommuner som och. Här ser vi tydligare att och ligger klart över medelnivån medan och ligger klart under medelnivån Andel som äter för lite frukt och grönt i länets kommuner , år % Källa: undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län LEVNADSVANOR LITE FRUKT OCH GRÖNT län LEVNADSVANOR LITE FRUKT OCH GRÖNT MÄN KVINNOR 35% 18,7% 40,8% 17,7% 38% 35,1% 23% 17,6% 27,4% 39% 34,6% 19,2% 15,9% 15,9% 38,3% Emmaboda 32,5% 36,9% 19,9% Emmaboda 16,6% 15,5% 32,6% 31,8% 18,5% 15,8% 27,4% - 32,6% 32,7% - 36,9% 37% - 40,8% 15,5% - 15,9% 16,0% - 18,5% 18,6% - 23,0% 16

17 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Översiktstabell över levnadsvanorna i länet och dess kommuner år , år andel (%) riskabla inaktiva fysiskt aktiva Lite frukt/grönt Tillräckligt Dagligrökare alkoholvanor frukt/grönt män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor KALMAR LÄN 12,4 15,1 14,3 10,5 12,2 11,2 57,9 55,7 35,1 17,7 11,7 28,4 15,0 15,0 13,5 7,5 11,6 16,4 59,8 56,0 27,4 19,2 12,0 27,2 12,3 13,7 14,7 6,8 13,5 13,8 59,5 53,0 32,6 18,5 11,2 25,8 9,0 10,4 12,6 9,7 10,3 12,5 60,3 52,3 31,8 15,8 13,1 29,4 15,0 18,6 14,6 8,5 13,5 14,1 59,1 50,2 38,0 23,0 12,5 23,0 12,5 13,0 13,2 7,3 15,2 10,7 57,6 58,1 39,0 15,9 15,2 32,0 Emmaboda 11,8 14,9 13,2 7,8 14,7 10,5 54,8 57,5 36,9 15,5 13,2 32,6 10,5 14,9 15,5 13,4 11,3 10,5 57,2 57,7 32,5 16,6 12,6 30,8 13,8 15,5 15,5 10,8 12,4 13,5 53,4 53,9 38,3 19,9 9,1 23,3 11,5 15,8 12,0 9,1 10,8 12,4 60,0 50,0 35,1 17,6 13,1 29,1 16,0 16,6 15,1 9,8 11,1 10,2 57,5 55,7 35,0 18,7 10,4 25,8 13,7 13,6 15,4 9,3 18,3 8,6 55,0 58,9 40,8 17,7 8,2 26,8 11,9 15,3 11,2 9,1 11,8 8,1 62,0 64,3 34,6 15,9 10,4 30,0 Kommuner som tillhör den bästa tredjedelen av variabeln Mitten kommunerna Kommuner som tillhör den sämsta tredjedelen av variabeln Övergripande index för området levnadsvanor LEVNADSVANOR INDEX TOTALT 0,43 0,37 0,18 0,57 0,49 0,64 0,79 0,17 Emmaboda 0,56 0,63 0,5 0,72 0,58-0,79 0,44-0,57 0,17-0,43 17

18 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Hälsan i län Människor uppskattar generellt sett sin hälsa som bättre och bättre över tid i Sverige. Andelen med fetma hos vuxna har ökat något över tid och ligger på ca procent både för män och kvinnor. Andelen med besvär av ängslan, oro eller ångest samt nedsatt psykiskt välbefinnande ligger högre bland kvinnor än bland män och är vanligast i den yngsta åldersgruppen både för män och också kvinnor. Majoriteten av befolkningen i Sverige har en god tandhälsa, men lågutbildade, låginkomsttagare och utlandsfödda uppger att de har dålig tandhälsa i högre utsträckning än andra grupper. Tandhälsan för barn och ungdom har förbättrats radikalt under de senaste åren och fortsätter att förbättras. Det är skillnader i tandhälsan mellan landstingen och stora skillnader mellan kommunerna i Landstinget i län. 19-åringarna i länet har sämre tandhälsa jämfört med riksgenomsnittet. Medellivslängd är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. I län ligger kvinnors och mäns medellivslängd 0,4 år under riksgenomsnittet för åren (16) I länet har medellivslängden bland män ökat med 2,3 år från perioden till och för kvinnor med 1,1 år (16). Bland faktorer som påverkar livslängden är övergripande samhällsfaktorer, som livsvillkor och enskilda levnadsvanor, samt hur hälso- och sjukvården fungerar. Självskattad hälsa Självskattad hälsa baseras på individens egen uppfattning om sin hälsa och man har sett att personer som upplever sin hälsa som god också lever längre (17). Måttet har också i flera studier visat sig vara en god indikator på både sjuklighet, utnyttjande av sjukvård, framtida förtidspensionering och dödlighet (17). Människor tenderar att räkna in både fysisk och psykisk hälsa samt sitt allmänna välmående i den självskattade hälsan. Likaså kopplas vissa levnadsvanor, socioekonomiska förhållanden och psykosociala faktorer starkt till den egna hälsouppfattningen. Kvinnor med förgymnasial utbildning är den grupp som rapporterar sämst självskattad hälsa och det är också denna grupp som de senaste åren har haft den sämsta utvecklingen av medellivslängden (17). Personer med dålig självskattad hälsa konsumerar både primärvård och sjukhusvård oftare än personer med bra eller varken bra eller dålig självskattad hälsa enligt en studie som genomförts i Sverige. På länsnivå och riksnivå är nedan följande siffror baserade på ett bra underlag med många svaranden. Men på kommunnivå är siffrorna baserade på ett betydligt mindre svarsunderlag som i vissa kommuner kan handla om ett par hundra svaranden och därför kan vissa av nedanstående frågor inte betraktas som helt säkra angående de lokala re- Återstående medellivslängd vid födseln län och Riket Källa: Statistiska Centralbyrån, Döda, län män län kvinnor Riket män Riket kvinnor

19 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län sultaten. Människor uppskattar generellt sett sin hälsa som bättre och bättre över tid i Sverige. Precis som i riket är det fler män jämfört med kvinnor som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra i län (10, 11). Det är en lika stor andel män i länet som i riket som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra medan andelen kvinnor i länet ligger något under riksgenomsnittet (10, 11). Bra eller mycket bra hälsa Det är flera män jämfört med kvinnor i vårt län som skattar sin hälsa som bra eller mycket bra liksom i riket (10, 11). Andelen för män har i länet legat mellan procent sedan 2005 och för kvinnor mellan procent med det högre värdet de senaste åren (11). Som förväntat så sjunker andelen med god hälsa med stigande ålder. Om man tittar på hur hälsan är fördelad i de 12 olika kommunerna inom län så blir underlaget litet och siffrorna lite mer osäkra. Det ser ut att finnas stora skillnader mellan hälsoläget i kommunerna. För män återfinns högsta andelen med bra eller mycket bra hälsa i och den lägsta i (11). För kvinnor finner vi den högsta andelen i och den lägsta i (11). Andel med bra eller mycket bra självskattad hälsa i län och dess kommuner år 2005, 2008 och 2012 uppdelat på män och kvinnor % Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län SJÄLVSKATTAD HÄLSA BRA HÄLSA KVINNOR län SJÄLVSKATTAD HÄLSA BRA HÄLSA MÄN 68,5% 74,5% 66,8% 71,1% 65,7% 66,5% 73,6% 75,7% 66,3% 73,2% 68,7% 71,7% 68,8% 65,8% 64% Emmaboda 69,4% 64,2% 73% Emmaboda 76% 70,8% 66,7% 72,8% 64,0% - 66,3% 66,4% - 68,5% 68,6% - 73,2% Kommuner 69,5% 74% 65,8% - 70,8% 70,9% - 73,6% 73,7% - 76,0% 19

20 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Dålig eller mycket dålig hälsa Andelen med dålig eller mycket dålig hälsa har de senaste sju åren legat lika med riksgenomsnittet för bägge könen (10, 11). Andelen för män har i länet legat på 6-7 procent och för kvinnor på 7-9 procent med det lägre värdet de senaste åren (11). Som förväntat så stiger andelen med dålig hälsa med stigande ålder och ligger på ca 25 procent för kvinnor och strax under 20 procent för män i åldersgruppen år. Andelen män i kommunerna med skattad dålig hälsa varierar över åren med högsta andelen i och den lägsta i (11). För kvinnor finner vi den högsta andelen i och den lägsta i (11). Andel med dålig eller mycket dålig självskattad hälsa i län och dess kommuner år 2005, 2008 och 2012 uppdelat på män och kvinnor Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län SJÄLVSKATTAD HÄLSA DÅLIG HÄLSA MÄN län SJÄLVSKATTAD HÄLSA DÅLIG HÄLSA KVINNOR 5,6% 6,4% 6,7% 5,5% 4,3% 4,9% 6,4% 7,1% 5,4% 5,8% 5,3% 7,2% 5,9% 4,9% 6,1% 7,9% Emmaboda 3,8% Emmaboda 6% 4,9% 6,2% 2,5% 3,8% 7,2% 5,6% 2,5% - 4,3% 4,4% - 5,4% 5,5% - 6,7% 4,9% - 5,9% 6,0% - 6,4% 6,5% - 7,9% 20

21 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Svår värk Långvarig värk eller smärta i rörelseorganen och nedsatt rörelseförmåga är betydande hälsoproblem som ger avsevärd sänkning av livskvalitén. Dessa problem är vanliga orsaker till kontakt med sjukvården och tillhör de vanligaste orsakerna till långvariga sjukskrivningar. I länet liksom i riket har en större andel kvinnor än män svår värk i rörelseapparaten (10, 11). Andelen för män i länet har legat mellan procent och för kvinnor mellan procent det lägre värdet de senaste åren för bägge könen (11). Riksgenomsnittet för svårt värk var år 2012 att 17 procent av kvinnorna upplevde detta och 11 procent av männen (10). Andel med svår värk i län och dess kommuner år 2005, 2008 och 2012 uppdelat på män och kvinnor % Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län SVÅR VÄRK I RÖRELSEORGAN län SVÅR VÄRK I RÖRELSEORGAN KVINNOR MÄN 18,7% 11,2% 17% 15% 21,6% 18,8% 14,3% 13% 18,9% 14,7% 13,4% 15,1% 17,3% 12,8% 19,6% Emmaboda 17,1% 15,8% 16,5% Emmaboda 11,8% 12,8% 13,3% 17,1% 13,3% 13,1% 13,3% - 17,0% 17,1% - 18,7% 18,8% - 21,6% 11,2% - 12,8% 12,9% - 13,4% 13,5% - 16,5% Studerar vi de enskilda kommunerna så blir underlaget litet och siffrorna osäkra med för män högsta andelen i och den lägsta i (11). För kvinnor finner vi den högsta andelen i och den lägsta i (11). 21

22 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Fetma Övervikt och fetma är en riskfaktor för dåligt allmänt hälsotillstånd, sjuklighet och dödlighet. Det ökar risken för en rad sjukdomar, som diabetes typ 2, stroke, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer (17). För att dela in vikten i olika viktklasser med avsikt att kunna avgöra om vikten är hälsosam eller skulle kunna vara skadlig används en metod som kalllas för Body Mass Index (BMI). Förekomsten av övervikt och fetma är högre på landsbygd och i glesbygd än i tätort och man ser också att ett högt BMI är starkt relaterat till låg socialgrupp och kort skolutbildning. Utvecklingen av övervikt och fetma över tid i län följer ungefär rikets genomsnittliga utveckling (10, 11). Fetman i länet ökar hos både män och kvinnor men övervikten minskar en aning hos män medan den sakta fortsätter att öka för kvinnor (11). Andelen med fetma i de enskilda kommunerna ligger för män högst i och lägst i (11). Bland kvinnor är andelen högst i och Emmaboda samt lägst i (11). Andel (procent) med fetma i län och dess kommuner år 2005, 2008 och 2012 uppdelat på män och kvinnor Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län FETMA BMI > 30 KVINNOR län FETMA BMI > 30 MÄN 14,5% 13,9% 11% 14,4% 13,8% 13,9% 13,6% 10,5% 14,4% 11,8% 9,1% 16,8% 13,8% 18,3% 14,2% Emmaboda 12,6% 16% 13,1% Emmaboda 11,7% 11,3% 9,9% 16,2% 14,6% 13,2% 9,9% - 12,6% 12,7% - 14,2% 14,3% - 16,2% 9,1% - 11,7% 11,8% - 13,9% 14,0% - 18,3% 22

23 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Vikt fyraåringar Landstinget i län har följt BMI på 4-åringarna sedan år 2007 på grund av att fetma under förskoleåldern tidigare inte har ansetts vara något utbrett problem. Men då övervikt och fetma under början av 2000-talet började öka markant startade många landsting med systematiska uppföljningar av barns BMI via barnhälsovårdcentralens mätningar och vägningar vid 4-årskontrollen. Förr menade många att runda barn brukade springa av sig sin övervikt när de började leka utomhus. Underlaget för detta påstående är i dag osäkert och man ser istället att redan från treårsåldern ökar risken för att fetman inte försvinner (18). Grundläggande i behandlingen är att ändra kost- och motionsvanor, vilket sker med stöd av föräldrar och av barnsjukvården. Förekomsten av övervikt och fetma bland fyraåringarna i län har legat ganska konstant på ca 15 procent bland flickorna och drygt 10 procent bland pojkarna under åren (19). Andel med övervikt/fetma i län och dess kommuner uppdelat på flickor och pojkar % Källa: Barnhälsovården i län, Cosmic län ANDEL 4-ÅRINGAR MED FETMA/ÖVERVIKT län ANDEL 4-ÅRINGAR MED FETMA/ÖVERVIKT FLICKOR POJKAR ,5% 13,2% 11,7% 10,9% 18,4% 14,6% 16% 13% 20,9% 14,7% 24,4% 13,5% 17,5% 16,5% 12,5% Emmaboda 15,7% 12,7% 10,3% Emmaboda 15,1% 12,4% 22,1% 15,1% 19,5% 12,8% 11,7% - 13,5% 13,6% - 15,7% 15,8% - 22,1% 10,3% - 12,8% 12,9% - 15,1% 15,2% - 24,4% Antalet pojkar respektive flickor med övervikt och fetma bland 4-åringarna är ganska litet om vi studerar de enskilda kommunerna för enskilda år. För att få ett statistiskt stabilare resultat har vi därför slagit ihop de senaste fyra åren i redovisningen för de enskilda kommunerna. Andelen överviktiga/feta fyraåriga pojkar är högst i och lägst i samt för flickor högst i och lägst i (19). 23

24 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Psykisk ohälsa Begreppet psykisk hälsa involverar hälsorelaterad livskvalitet där upplevt välbefinnande, symtom och funktion i dagliga aktiviteter ingår. Psykisk hälsa eller ohälsa är svårdefinierat och dess utbredning i befolkningen är svår att mäta, men räknas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. För att försöka spegla den psykiska ohälsan i befolkningen har två mätbara uttryck för psykisk ohälsa valts från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor 2012 och dessa är svåra besvär med ängslan, oro eller ångest samt nedsatt psykiskt välbefinnande. Andelen med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest för män i län låg år 2012 på 25 procent och för kvinnor i län på 36 procent med den lägsta andelen de senaste åren för bägge könen (11). Besvär med ängslan, oro eller ångest är vanligast i den yngsta åldersgruppen både för män och kvinnor och andelen sjunker med stigande ålder. Riksgenomsnittet för kvinnor anger att 38 procent upplever besvär av ängslan, oro eller ångest medan 24 procent av männen är drabbade (10). Andel med lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest i län och dess kommuner år 2005, 2008 och 2012 uppdelat på män och kvinnor % Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län ÄNGSLAN, ORO, ÅNGEST län ÄNGSLAN, ORO, ÅNGEST KVINNOR MÄN 26,3% 17,8% 27% 18,7% 28,7% 25% 16,8% 15,5% 26% 25,8% 24% 14,7% 20,5% 16,2% 29,3% Emmaboda 27,8% 22,7% 16% Emmaboda 16,8% 18,6% 25,7% 22,8% 17,3% 14% 22,7% - 25,0% 25,1% - 26,3% 26,4% - 29,3% 14,0% - 16,0% 16,1% - 17,3% 17,4% - 20,5% Andelen med besvär av ängslan, oro eller ångest i de enskilda kommunerna ligger för män högst i och lägst i (11). Bland kvinnor är andelen högst i och lägst i Emmaboda och (11). För att mäta psykiskt välbefinnande så används i undersökningen Hälsa på lika villkor frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire) som beskriver psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. I riket såväl som i länet är andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande högre än andelen män (10, 11). Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligast i den yngsta åldersgruppen både för män och kvinnor och andelen sjunker med stigande ålder. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har i län sedan 2005 för män legat mellan procent och för kvinnor mellan procent med den lägsta andelen de senaste åren för bägge könen (11). Rikets genomsnitt var högre än i län, både för män och för kvinnor, då kvinnorna år 2012 låg på 20 procent medan andelen män var 14 procent (10). 24

25 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande i län och dess kommuner år 2005, 2008 och 2012 uppdelat på män och kvinnor % Källa: Undersökningen Hälsa på lika villkor år 2005, 2008 och 2012 län NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE län NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE MÄN KVINNOR 11,2% 18,2% 13,7% 16,4% 12% 10,8% 19,6% 15,8% 13,7% 12,3% 15,3% 17,6% 13,6% 17,1% 11,1% Emmaboda 10,4% 12% 17,9% Emmaboda 18% 16,6% 13,6% 11% 16,9% 15,5% 10,4% - 11,1% 11,2% - 12,3% 12,4% - 13,7% 15,3% - 16,4% 16,5% - 17,6% 17,7% - 19,6% sammanfattande profil av länets kommuner utifrån parametrarna i avsnittet om självskattad hälsa. % andel (%) allmän svår värk fetma Besvär, ängslan, Nedsatt psykiskt Allmän hälsa bra hälsa dålig oro, ångest välbefinnande män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor KALMAR LÄN 73,4 68,0 4,8 6,3 13,1 17,7 12,9 13,4 17,1 26,6 11,5 17,4 68,7 66,3 5,4 7,2 13,4 18,9 9,1 14,4 14,7 26,0 13,7 15,3 69,5 66,7 2,5 7,2 13,3 13,3 14,6 9,9 17,3 25,7 13,6 16,9 74,0 72,8 3,8 5,6 13,1 17,1 13,2 16,2 14,0 22,8 11,0 15,5 73,6 65,7 4,3 6,4 14,3 21,6 13,6 13,8 16,8 26,7 12,0 19,6 65,8 68,8 5,8 5,9 12,8 17,3 18,3 13,8 20,5 25,8 13,6 17,1 Emmaboda 70,8 64,2 4,9 6,2 12,8 15,8 11,3 16,0 18,6 22,7 12,0 16,6 76,0 69,4 3,8 6,0 11,8 17,1 11,7 12,6 16,8 27,8 10,4 18,0 73,0 64,0 6,1 7,9 16,5 19,6 13,1 14,2 16,0 29,3 11,1 17,9 75,7 66,5 4,9 7,1 13,0 18,8 10,5 13,9 15,5 25,0 10,8 15,8 74,5 68,5 5,6 6,4 11,2 18,7 13,9 14,5 17,8 26,3 11,2 18,2 71,1 66,8 6,7 5,5 15,0 17,0 14,4 11,0 18,7 27,0 13,7 16,4 71,7 73,2 5,3 4,9 15,1 14,7 16,8 11,8 16,2 24,0 12,3 17,6 Kommuner som tillhör den bästa tredjedelen av variabeln Kommuner som tillhör den sämsta tredjedelen av variabeln Mitten kommunerna 25

26 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län Här ser vi tydligare att och ligger klart över medelnivån medan,, och även ligger klart under medelnivån. Övergripande kartbild för området självskattad hälsa län SJÄLVSKATTAD HÄLSA INDEX län SJÄLVSKATTAD HÄLSA INDEX län SJÄLVSKATTAD HÄLSA INDEX KVINNOR MÄN TOTALT 0,41 0,62 0,52 0,61 0,25 0,45 0,19 0,48 0,55 0,76 0,48 0,51 0,45 0,51 0,42 0,55 0,83 0,16 0,4 0,34 0,68 0,17 0,48 0,25 Emmaboda 0,51 Emmaboda 0,81 Emmaboda 0,68 0,52 0,53 0,53 0,65 0,72 0,17-0,45 0,46-0,55 0,56-0,83 0,48 0,75 0,16-0,48 0,49-0,55 0,56-0,81 0,71 0,65 0,25-0,45 0,46-0,53 0,54-0,71 Tandhälsa Utvecklingen av tandhälsa i län åren Tandhälsa barn och ungdom Socialstyrelsen (20) uppger att tandhälsan i Sverige fortsätter att förbättras jämfört med år 2010 men att tandhälsan skiljer sig fortsatt åt mellan olika landsting och regioner. Störst är skillnaderna mellan landstingen när det gäller andelen kariesfria 12- och 19-åringar. De åldergrupper som är intressanta för uppföljning är 6, 12 och 19 år. Vid 6 års ålder har barnen nått en mognad som gör att såväl klinisk som röntgenologisk undersökning kan ligga till grund för kariesdiagnostik. Åldern speglar tandhälsan i det primära bettet och kan ge en prognos för framtiden angående det förebyggande och reparativa tandvårdsbehovet. 12-åringarnas tandhälsa mäts även av WHO för internationella jämförelser och är utgångsläget för det unga permanenta bettet. 19-åringarna är intressanta eftersom åldern representerar slutresultatet av den organiserade barn- och ungdomstandvården. Många och stora fyllningar ger upphov till framtida vårdbehov. Kariesskador på tändernas kontaktytor och fördjupade tandköttsfickor förutsäger kommande tand- och munvårdsbehov. För analys och planering av vårdinsatser är det av intresse att känna till den grupp som har fyra eller fler kariesskador (21). Landstinget i län har för 3, 6 och 12-åringar ungefär samma värden som riksgenomsnittet medan värdena för 19-åringar är sämre än riksgenomsnittet. En förbättring kan ses för 6- och 12-åringarna under de senaste åren vilket troligen beror på ökade förebyggande insatser i barntandvården. En ytterligare analys kommer att göras av 19-åringarna, som inte har påverkats av dessa tidiga profylaxåtgärder. Tandhälsa vuxna I Socialstyrelsens rapport Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst (22) beskrivs att majoriteten av befolkningen i Sverige har generellt sett en god tandhälsa. I Statens Folkhälsoinstituts senaste nationella folkhälsoenkät uppger 92 procent att de har god tandhälsa (10). Precis som tidigare år finns det dock stora skillnader i tandhälsa mellan olika grupper. Lågutbildade, låginkomsttagare och utlandsfödda uppger att de har dålig tandhälsa i högre utsträckning än andra grupper. I gruppen yrkesarbetande uppger 6 procent att de har dålig tandhälsa vilket kan jämföras med 28 procent av dem som har sjukpenning (10). Detta innebär att tandhälsan bland de yrkesarbetande har förbättrats något sedan 2011 års folkhälsoenkät samtidigt som den har försämrats bland dem som har sjukpenning (22). Behovet av tandvård i den senare gruppen är 26

27 kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård inom län fortsatt stort. Ett forskningssamarbete pågår mellan Malmö högskola, Odontologiska fakulteten och Landstinget i län för att undersöka den vuxna befolkningens tandhälsotillstånd i län. Under år 2012 gjordes en insamling av epidemiologiska data som underlag för denna studie. Som exempel kan nämnas att en första rapport visar att det stora flertalet vuxna i län, 79 procent, i allmänhet är nöjda med sina tänder och att 76 procent är nöjda med sina tänders utseende. En andel på 21 procent är inte nöjda med sina tänder. Forskningsfrågan här är varför invånare i län är mer nöjda med sina tänder än svenskar i genomsnitt och varför vissa inte är nöjda och hur man förändrar deras inställning. Arbete pågår att på olika sätt utveckla den epidemiologiska uppföljningen även för vuxna via analysverktyg. Tandhälsa - geografi Kommunerna i länet uppvisar skillnader i tandhälsa. I en SBU-rapport Att förebygga karies (21) står skrivet: Trots att Sverige har en allmän tandvårdsförsäkring sedan 1974 är tandhälsan inte jämlikt fördelad. I familjer där föräldrarna har kortare utbildning, inga ekonomiska marginaler och invandrarbakgrund redovisar de vuxna sämre tuggförmåga och lägre tandvårdsutnyttjande. Sannolikheten för att barnen (3 15 år) i dessa familjer har eller har haft karies är högre. (20, 21, 23) GIS-presentationen av andelen kariesfria 6, 12 och 19-åringar i Folktandvården, Landstinget i län år andel fyllningsfria patienter inom folktandvården i kalmar län Källa: Journalsystemet T4, Folktandvården, Landstinget i län Andel fyllningsfria (friska) 6-åringar per klinik län 2011 Hälsoläget per klinik Andel patienter med DFT= 0 Andel fyllningsfria (friska) 12-åringar per klinik län 2011 Hälsoläget per klinik Andel patienter med DFT= 0 80% 58% I bakgrunden: Hälsoläget per kommun 86% 47% 74% 79% Andel fyllningsfria (friska) 6-åringar per klinik, år % Löttorp 57% 58% Andel fyllningsfria (friska) 12-åringar per klinik, år % Lindsdal 78% 90% Färjestaden 75% Ljungbyholm 75% 69% 77% 86% Lindsdal 86% Smålandsgatan 86% 71% 62% 62% 71% 71% 69% Smålandsgatan 86% Ljungbyholm 66% 85% Emmaboda 83% 74% 78% 88% 85% 81% Ankarsrum 81% Gamleby 81% 80% St Trädgårdsg. 79% Slottsgatan 78% 76% Berga Centrum 75% 75% 74% Emmaboda 74% 69% 66% Emmaboda 71% 65% 71% 68% 65% Ankarsrum 65% Emmaboda 64% Gamleby 64% Färjestaden 64% Löttorp 63% Berga Centrum 62% 62% 58% Ohamn, Slottsg 57% 55% St Trädgårdsgatan 47% Kommuner: 69-88% Sverige: 79% Kommuner: 47-71% Sverige: 65% 27