UNGDOMAR, VUXNA OCH KONSUMTION AV OLAGA LÄKEMEDEL EN KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPER

Transkript

1 UNGDOMAR, VUXNA OCH KONSUMTION AV OLAGA LÄKEMEDEL EN KARTLÄGGNING AV MÅLGRUPPER

2 OM RAPPORTEN Bakgrund och syfte I Läkemedelsverkets arbete med att öka allmänhetens riskmedvetenhet kring konsumtion av olaga läkemedel är ungdomsmålgruppen prioriterad. Det finns två huvudavledningar till detta. För det första sätts vanor och attityder generellt tidigt i livet och möjligheterna att påverka dessa är ofta som störst då. För det andra är konsumtionen av såväl olika bantningspiller, prestationshöjande medel som andra närliggande preparat redan idag stor i ungdomsmålgruppen, och befaras öka då tillgängligheten via Internet blir större. För att undersöka ungas attityder och kartlägga målgrupper genomförde Ungdomsbarometern på Läkemedelsverkets uppdrag en studie under hösten 2011, som presenterades i rapporten Ungdomar, risker och konsumtion av olaga läkemedel. I rapporten konstaterades att cirka 4 av 10 unga kunde tänka sig att köpa läkemedel utanför etablerade försäljningskanaler och att många av drivkrafterna bakom detta kunde förklaras utifrån tre olika målgrupper, skapade utifrån vilka preparat de kunde tänka sig att köpa Prestation, Smal samt Lugn. Resultaten kändes även till stora delar igen från kvalitativa studier som Läkemedelsverket låtit genomföra. En av Ungdomsbarometerns rekommendationer kopplat till detta var att differentiera budskap och kanalval utifrån de olika grupperna. En central fråga som lämnades obesvarad i undersökningen var huruvida beteendet som sådant och målgrupperna som sådana var ungdomsspecifika, eller om de även återfinns högre upp i åldrarna. Läkemedelsverket uppdrog därför Ungdomsbarometern att genomföra en jämförande studie i ett äldre åldersspann. Resultaten och slutsatserna presenteras i denna rapport. Stockholm i november 2012, Ungdomsbarometern Ungdomsbarometern är ett analysföretag som sedan 1991 har arbetat med att kartlägga attityd- och beteendemönster bland unga. Våra kunder återfinns inom ett brett spektrum av branscher, inom såväl privat som offentlig sektor. I vår roll tillför vi kunskap och analysperspektiv som traditionella undersökningsföretag i många fall har svårt att fånga upp.

3 INNEHÅLL 1. GENERELLA ATTITYDER 2. PREPARAT & MÅLGRUPPER Preparat Tillvägagångssätt Presentation av målgrupper Risker 3. VÅRDEN 4. KOMMUNIKATION 5. REKOMMENDATIONER

4 ARBETSPROCESSEN I KORTHET DATAINSAMLING GRUPPERING ANALYS Enkätjustering Enkätprogrammering Datainsamling Databearbetning Test att återskapa målgrupper från ungdomsundersökningen Identifiering av eventuella ytterligare målgrupper Analys Jämförelse mellan studierna Slutsatser Rapportsammanställning

5 1. GENERELLA ATTITYDER

6 KÖPA VIA ICKE APOTEK/VÄLKÄND ÅTERFÖRSÄLJARE? ANDEL TJEJER/KVINNOR RESPEKTIVE KILLAR/MÄN SOM HAR ANGETT JA PER ÅLDERSGRUPP 100% 90% 80% 70% 60% 44% KILLAR/MÄN Totalt sett kan ungefär 4 av 10 tänka sig att köpa läkemedel utanför etablerade försäljningskanaler. Attityden är som vanligast kring 30-årsåldern och avtar därefter. Killar/män är mer benägna överlag och högst är andelen mellan år. Utifrån detta kan vi såldes konstatera att attityden att kunna köpa läkemedel utanför etablerade försäljningskanaler inte är ungdomsspecifik utan återfinns i hela befolkningen. För att bedöma hur problematiskt detta är måste naturligtvis hänsyn tas till vilka läkemedel en individ är sannolik att införskaffa, vilket vi återkommer till senare. Möjliga anledningar till (de höga) siffrorna är dels en allt mer e-handelsvan befolkning, dels avregleringen för försäljning av icke-receptbelagda läkemedel som gjort dem tillgängliga på fler ställen än tidigare och således luckrat upp som vad ses som trygga kanaler att inhandla läkemedel igenom. 50% 40% 30% 20% 10% 38% TJEJER/KVINNOR 0%? år år år år år år år år år år Fråga: Skulle du kunna tänka dig att köpa någon av produkterna ovanför på något annat sätt än i butik/på Internet, via ett svenskt apotek eller välkänd svensk återförsäljare (t.ex. ICA, Life, Gymgrossisten eller Bodystore)? Svarsalternativ: Ja [visas ovan] Nej, säljs de inte där kan jag inte tänka mig att köpa dem Nej, kan inte tänka mig att köpa produkterna alls (oavsett hur eller var de säljs)

7 KÖPA RECEPTFRIA LÄKEMEDEL PÅ FÖLJANDE SÄTT? 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år år år år år TOTALT: 99% 66% 53% 15% 84% 47% 31% 12% Apotek i Sverige i butik Apotek i Sverige på internet Apotek utomlands i butik Apotek utomlands på internet Välkänd svenskt återförsäljare i butik (t.ex. ICA, Life eller Gymgrossisten) Välkänd svenskt återförsäljare på Internet (t.ex. Life.se, Gymgrossisten.se eller Bodystore.se) Annan butik i Sverige eller utomlands Annan svensk eller utländsk internetsida? Fråga: Hur ställer du dig till att köpa läkemedel som är receptfria i Sverige, utan recept eller ordination från läkare, via följande inköpskanaler? (Frågan ställdes enbart i uppföljningsstudien och därmed bara till vuxna mellan år ) Svarsalternativ: Kan tänka mig [visas ovan] Kan inte tänka mig Osäker/vet inte Apotek och välkända svenska återförsäljare (i fysisk butik) är de inköpskanaler flest kan tänka sig att köpa receptfria läkemedel från, följt av svenska apotek på internet och utländska apotek. Överlag är yngre mer positivt inställda till internetsidor, oavsett om det rör sig om svenska eller utländska apoteks, eller andra typer av sajter. Skillnaderna är dock inte så stora som skulle kunnat förväntas, förmodligen på temat att hela befolkningar blir allt mer e-handelsvan.

8 KÖPA RECEPTBELAGDA* LÄKEMEDEL PÅ FÖLJANDE SÄTT? * RECEPTBELAGDA I SVERIGE, SAMT UTAN RECEPT ELLER ORDINATION FRÅN LÄKARE 50% 45% 40% Apotek utomlands i butik TOTALT 36% Ett liknande mönster syns i frågan var man kan tänka sig köpa läkemedel som är receptbelagda i Sverige, men siffrorna är överlag lägre. Något förvånande är att distinktionen utländskt apotek på internet och andra internetsidor inte återspeglas i resultaten. 35% 30% 25% 20% 15% Apotek utomlands på internet TOTALT 11% Annan butik (än apotek eller välkänd återförsäljare) i Sverige eller utomlands TOTALT 20% 10% 5% 0%? Annan svensk eller utländsk internetsida (än apotek eller välkänd återförsäljare) TOTALT 9% år år år år år år år år Fråga: Hur ställer du dig till att köpa läkemedel som är receptbelagda i Sverige, utan recept eller ordination från läkare, via följande inköpskanaler? (Frågan ställdes enbart i uppföljningsstudien och därmed bara till vuxna mellan år ) Svarsalternativ: Kan tänka mig [visas ovan] Kan inte tänka mig Osäker/vet inte

9 UPPLEVD EGEN KUNSKAP SAMT RISKBEDÖMNINGSFÖRMÅGA KRING RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL (ILLUSTRERADE TOTALT SAMT ÖVER 8 ST. ÅLDERSGRUPPER) 100% 90% 80% 70% God/hyfsad förmåga att själv avgöra vilka receptbelagda läkemedel som är lämpliga: TOTALT 63% Många skattar sin förmåga att avgöra både risker och lämplighet med receptbelagda läkemedel som ganska goda. Här finns rimligen en del av förklaringen till att så pass många kan tänka sig att köpa läkemedel utanför etablerade försäljningskanaler, eftersom de själva anser sig ha kolla på både risker och effekter. Framgent i rapporten kommer vi att kalla detta för självdiagnos, vilket både kan innebära att man själv inhandlar och konsumerar preparaten direkt, eller uppsöker läkare med en tydlig uppfattning om vad man behöver. 60% 50% 40% 30% 20% 10% God/hyfsad förmåga att själv avgöra vilka risker som är förknippade med att ta receptbelagda läkemedel: TOTALT 57% 0% år år år år år år år år Fråga: Hur bedömer du din generella förmåga att utan hjälp från medicinsk personal avgöra vilka receptbelagda läkemedel som är lämpliga för dig? Fråga: Hur bedömer du din generella förmåga att utan hjälp från medicinsk personal avgöra vilka risker som är förknippade med att ta receptbelagda läkemedel?? (Frågorna ställdes enbart i uppföljningsstudien och därmed bara till vuxna mellan år ) Svarsalternativ: God - kan själv ta reda på/avgöra det Hyfsad - kan eventuellt själv ta reda på/avgöra det Dålig - kan inte själv ta reda på/avgöra det Osäker/vet inte

10 INKÖPSKANALER VS. UPPLEVD RISKBEDÖMNINGSFÖRMÅGA (I SVERIGE RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL, UTAN RECEPT ELLER ORDINATION FRÅN LÄKARE) INKÖPSKANALER: 47% Apotek utomlands i butik UPPLEVD RISKBEDÖMNINGSFÖRMÅGA: Apotek utomlands på internet 20% God - kan själv avgöra riskerna Hyfsad - kan eventuellt själv avgöra riskerna Dålig - kan inte själv avgöra riskerna Osäker/vet inte Annan butik (än apotek eller välkänd återförsäljare) i Sverige eller utomlands Annan svensk eller utländsk internetsida (än apotek eller välkänd återförsäljare) 15% 28% Ju bättre upplevd förmåga att själv avgöra riskerna med att ta receptbelagda läkemedel, desto mer sannolikt att även kunna tänka sig att köpa dessa utanför etablerade försäljningskanaler. Resultaten är inte förvånande men ger en fingervisning om en potentiell risk som uppstår när självdiagnosticerande individer inte bemöts på rätt sätt i vården de köper själva istället.? 0% 10% 20% 30% 40% 50% Fråga: Hur ställer du dig till att köpa läkemedel som är receptbelagda i Sverige, utan recept eller ordination från läkare, via följande inköpskanaler? (Frågan ställdes enbart i uppföljningsstudien och därmed bara till vuxna mellan år ) Svarsalternativ: Kan tänka mig [visas ovan] Kan inte tänka mig Osäker/vet inte Fråga: Hur bedömer du din generella förmåga att utan hjälp från medicinsk personal avgöra vilka risker som är? förknippade med att ta receptbelagda läkemedel?

11 1. PREPARAT & MÅLGRUPPER

12 FÖRTECKNING ÖVER PRODUKT- OCH PREPARATTYPER Inom ramen för studien mättes 13 olika kategorier av preparat, som exemplifierades för respondenterna med hjälp av kända produkter inom respektive kategori. Såväl kategorier som exempel togs fram i samråd med Läkemedelsverket. * = nytt alternativ i vuxenstudien Dopingpreparat (t.ex. steroider, tillväxthormoner, Erytropoietin-stimulerare, EPO-Boost) Prestationshöjande medel (t.ex. Efedrin, Concerta, Ritalin, Metamina) Ej tillgängligt utan recept/ordination från läkare Potens och samlevnad (t.ex. Viagra, Viamax, Cialis, Levitra, Kamagra, Lovegra) Sömn- eller insomningsmedel (t.ex. Valium, Xanor, Flunitrazepam, Diazepam, Imovane, Stilnoct, Sonata, Circadin/Melatonin) Lugnande eller antidepressiva medel (t.ex. Prozac, Cipramil, Xanor, Valium, Fontex) Receptbelagda bantningspiller (t.ex. Xenical, Reductil, Acomplia, Sibutramin, Lepigen, Hoodia, Glucosanol) Receptbelagda läkemedel mot andra kroniska sjukdomar eller besvär* Håravfallsprodukter* (t.ex. Regain, Propecia, Priorin, Recrea Forte) Receptfria bantningspiller (t.ex. Alli, Burn) Kosttillskott/vitaminer (t.ex. proteinpulver, Omega-3, vitaminer, mineraler) Tillgängligt med eller utan recept/ordination Tillgängligt för vem som helst Träningspreparat (t.ex. kreatin, ALA, proteinpulver, N.O. Xplode, Efedrin, Gainers, dietpulver, aminosyror) Måltidsersättning/liknande (t.ex. Nutrilett, Alevo) Värktabletter/liknande (t.ex. Alvedon, Ipren, Magnecyl)

13 INSTÄLLNING TILL OLIKA PRODUKTER OCH PREPARAT RESULTATEN REDOVISAS PÅ TOTAL NIVÅ (15-64 ÅR), SAMMANSLAGET FRÅN BÅDA STUDIERNA Värktabletter/liknande 15% 60% 19% 6% Kosttillskott 23% 29% 30% 18% Receptbelagda läkemedel mot andra kroniska sjukdomar eller besvär* 30% 17% 24% 29% Måltidsersättning/liknande 6% 17% 33% 44% Sömn- eller insomningsmedel 3% 9% 33% 55% Potens och samlevnad 2% 6% 31% 61% Träningspreparat 6% 10% 22% 62% Lugnande eller antidepressiva medel 4% 7% 22% 68% Prestationshöjande medel 2% 6% 20% 72% Receptfria bantningspiller 3% 6% 18% 73% Håravfallsprodukter* 3% 4% 13% 80% Receptbelagda bantningspiller 3% 4% 13% 80% Dopingpreparat 1% 1% 4% 94%? Kan tänka mig att använda regelbundet Kan tänka mig att prova någon enstaka gång Fråga: Hur ställer du dig spontant till att använda följande typer av produkter? (Utan recept eller ordination från läkare.) *Alternativen ställdes enbart i uppföljningsstudien och därmed bara till vuxna mellan år Kan tänka mig att använda lite då och då Kan inte tänka mig att prova Värktabletter, kosttillskott och receptbelagda läkemedel mot kroniska besvär är de preparat flest kan tänka sig att köpa utan ordination. Överlag ser vi ganska höga andelar som kan tänka sig att prova någon enstaka gång, men betydligt färre som kan tänka sig använda regelbundet.

14 RECEPTFRIA PREPARAT: ANVÄNDA REGELBUNDET/DÅ OCH DÅ RESULTATEN NEDAN REDOVISAS SAMMANSLAGNA FÖR DESSA TVÅ SVARSALTERNATIV 90% 80% 70% 60% 50% Det är inte bara attityden att kunna tänka sig att inhandla läkemedel utanför etablerade försäljningskanaler som återfinns i stora delar av befolkningen, utan även benägenheten att använda själva preparaten utan ordination. Detta ger vid handen att eventuella kommunikativa satsningar kan riktas bredare än mot bara ungdomar, även om budskap och kanalval naturligtvis bör anpassas (mer om detta längre fram). 40% 30% 20% 10% 0% år år år år år år år år år år Receptfria bantningspiller Kosttillskott Träningspreparat Måltidsersättning/liknande Värktabletter/liknande Håravfallsprodukter? Fråga: Hur ställer du dig spontant till att använda följande typer av produkter? (Utan recept eller ordination från läkare.) Svarsalternativ: Kan inte tänka mig att prova Kan tänka mig att prova någon enstaka gång Kan tänka mig att använda lite då och då [visas ovan] Kan tänka mig att använda regelbundet [visas ovan]

15 RECEPTBELAGDA PREPARAT: ANVÄNDA REGELBUNDET/DÅ OCH DÅ RESULTATEN NEDAN REDOVISAS SAMMANSLAGNA FÖR DESSA TVÅ SVARSALTERNATIV 90% 80% 70% 60% Det är inte bara attityden att kunna tänka sig att inhandla läkemedel utanför etablerade försäljningskanaler som återfinns i stora delar befolkningen, utan även benägenheten att använda själva preparaten utan ordination. Detta ger vid handen att eventuella kommunikativa satsningar kan riktas bredare än mot bara ungdomar, även om budskap och kanalval naturligtvis bör anpassas. 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år år år år år år år Dopingpreparat Prestationshöjande medel Potens och samlevnad Sömn- eller insomningsmedel Lugnande eller antidepressiva medel Receptbelagda bantningspiller Receptbelagda läkemedel mot andra kroniska sjukdomar eller besvär? Fråga: Hur ställer du dig spontant till att använda följande typer av produkter? (Utan recept eller ordination från läkare.) Svarsalternativ: Kan inte tänka mig att prova Kan tänka mig att prova någon enstaka gång Kan tänka mig att använda lite då och då [visas ovan] Kan tänka mig att använda regelbundet [visas ovan]

16 MÅLGRUPPER: HUR HAR VI SKAPAT DEM? TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH HÄNSYNSTAGANDEN Steg 1: En faktoranalys där vi på ett så meningsfullt sätt som möjligt sökt gruppera ihop preparaten, så att vi kan förklara så stor del av variansen inom preparatfrågan som möjligt. Rent praktiskt har vi för varje preparat kodat helt ointresserad som -1 och intresserad av att använda då och då som +1. Övriga alternativ har kodats som noll. Alternativet använda regelbundet har såldes också kodats som noll, dels för att individerna är relativt få (större risk för att outliers påverkar resultaten), dels för att grupperna som skapas i nästa steg på ett bättre sätt förklarar olika förhållningssätt till risk. Det skall dock poängteras att detta inte påverkat vilka preparat som ingår i respektive faktor. Steg 2: Utbrytning av de som erhållit högst faktorscore inom respektive faktor, det vill säga de individer som svarat att de kan tänka sig att köpa/använda flest av de preparat som ingår i faktorn. Resultat: Det går att återskapa de tre distinkta faktorer som vi identifierade i ungdomsstudien: 1. Utseende/prestation 2. Utseende/smal 3. Lugn/kroniska besvär Att svaren grupperar sig på samma sätt tyder på att drivkrafterna bakom att konsumera olaga läkemedel fördelar sig liknande även i det äldre åldersspannet, precis som benägenheten att köpa dem utanför etablerade försäljningskanaler. Skillnaden mellan faktorerna från ungdomsstudien ligger i de två nya alternativen håravfallsprodukter som ingår i gruppen utseende/prestation och receptbelagda läkemedel mot andra kroniska sjukdomar eller besvär som ingår i gruppen lugn/kroniska besvär. För att förtydliga den gemensamma utgångspunkten att det rör sig mest om yta, snarare än åkommor, får de första två grupperna beteckningen utseende tillagt. Innan vi presenterar grupperna vill vi understryka att de konstruerats utifrån en fördefinierad lista som vi provat att bearbeta enligt olika statistiska metoder. Vi är väl medvetna om att viss definitionsproblematik och förväxlingsrisk mellan olika preparattyper kan föreligga, samt att listan inte är heltäckande. Av denna anledning är det möjligt att grupperna sett något annorlunda ut om vi valt ett annat angreppssätt. Att grupperna faller ut så pass lika trots att listan modifierades något inför vuxenstudien, stärker emellertid resultatens valditet avseende de preparat som undersökts.?? 2. Utseende/ smal 1. Utseende/ prestation 3.Lugn/ kroniska besvär?

17 MÅLGRUPP 1: UTSEENDE/PRESTATION (SKILLNADER MELLAN ÅLDERSGRUPPERNA ÄR FÄRGMARKERADE) UNGA (15-24 ÅR) Intresserade av att köpa/använda: VUXNA (25-64 ÅR) Intresserade av att köpa/använda: Träningspreparat Prestationshöjande medel Potens- och samlevnad Dopingpreparat Kosttillskott Tjejer 27% Killar 73% Träningspreparat Potens- och samlevnad Prestationshöjande medel Dopingpreparat Håravfallsprodukter* Kosttillskott Kvinnor 29% Män 71% + + Överrepresenteradeintressen: Underrepresenterade intressen: Överrepresenterade intressen: Underrepresenterade intressen: Festa Kost, hälsa och träning Spela data-/tv-spel Sport och idrott Läsa böcker och tidningar Friluftsliv Fotografera Miljöfrågor Kost, hälsa och träning Festa Sport och idrott Göra karriär Läsa böcker och tidningar Friluftsliv Kultur och konst I denna grupp handlar det i första hand om ett prestera och vara snygg. De typiska intressena är att festa, kost, hälsa och träning samt sport och idrott. De yngre åldersgrupperna är även intresserade att spela data-/tv-spel medan de äldre är överrepresenterade kring att göra karriär. Dessa skillnader speglar dock främst en naturlig livsfasföränring.

18 UTSEENDE/PRESTATION: KAN TÄNKA MIG ATT ANVÄNDA* REGELBUNDET ELLER DÅ OCH DÅ (VISAS SAMMANSLAGET NEDAN) 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% TJEJER/KVINNOR: år år år år år år år år år år KILLAR/MÄN: år år år år år år år år år år Benägenheten att köpa/konsumera läkemedel utan ordination från läkare finns inte bara generellt, utan även på preparatnivå och följer även där med upp i åldrarna i varierande omfattning. Träningspreparat toppar i åldersgruppen år både bland tjejer/kvinnor och killar/män. Även prestationshöjande medel och håravfallsprodukter är högst i den här åldersgruppen medan produkter för potens och samlevnad ökar något med ålder. Överlag kan en högre andel killar/män tänka sig att använda produkter från kategorin Utseende/prestation. Dopingpreparat Prestationshöjande medel Potens och samlevnad Träningspreparat Håravfallsprodukter Fråga: Hur ställer du dig spontant till att använda följande typer av produkter? (Utan recept eller ordination från läkare.)? * Resultaten visar andelen inom respektive grupp som uppgett kan tänka mig att använda då och då eller kan tänka mig att använda regelbundet

19 UTSEENDE/PRESTATION: TOPP 3 UPPLEVDA RISKER DOPINGPREPARAT UNGA (15-24 ÅR) 1. Att produkten inte kommer fram 2. Att jag ska råka ut för en rättslig påföljd 3. Att jag blir blåst på pengarna upplevd risk: blåsning, rättslig påföljd! skillnad DOPINGPREPARAT VUXNA (25-64 ÅR) 1. Att produkten inte innehåller rätt ingredienser 2. Att produkten leder till biverkningar 3. Att produkten är skadlig för kroppen upplevd risk: farligt att anända PRESTATIONSHÖJANDE MEDEL 1. Att produkten är skadlig för kroppen 2. Att produkten leder till biverkningar 3. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs upplevd risk: farligt att använda POTENS OCH SAMLEVNAD 1. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs 2. Att produkten är en förfalskning 3. Att produkten leder till biverkningar upplevd risk: farligt att använda TRÄNINGSPREPARAT 1. Att produkten är skadlig för kroppen 2. Att produkten inte fungerar alls 3. Att produkten leder till biverkningar upplevd risk: farligt att använda, verkanslöst PRESTATIONSHÖJANDE MEDEL 1. Att produkten är skadlig för kroppen 2. Att produkten leder till biverkningar 3. Att produkten inte fungerar alls upplevd risk: farligt att använda, verkanslöst POTENS OCH SAMLEVNAD 1. Att produkten är en förfalskning 2. Att produkten är skadlig för kroppen 3. Att produkten inte fungerar alls upplevd risk: farligt att använda, verkanslöst TRÄNINGSPREPARAT 1. Att produkten är skadlig för kroppen 2. Att produkten inte fungerar alls 3. Att produkten inte innehåller rätt ingredienser upplevd risk: farligt att använda, verksanslöst? Fråga: Vilken eller vilka risker ser du med att köpa/använda X? (valfritt antal svarsalternativ per preparat)

20 MÅLGRUPP 1: UTSEENDE/SMAL (SKILLNADER MELLAN ÅLDERSGRUPPERNA ÄR FÄRGMARKERADE) UNGA (15-24 ÅR) Intresserade av att köpa/använda: VUXNA (25-64 ÅR) Intresserade av att köpa/använda: Receptfria bantningspiller Receptbelagda bantningspiller Måltidsersättning Kosttillskott Tjejer 71% Killar 29% Receptfria bantningspiller Receptbelagda bantningspiller Måltidsersättning Kosttillskott Kvinnor 67% Män 33% + + Överrepresenteradeintressen: Underrepresenterade intressen: Överrepresenterade intressen: Underrepresenterade intressen: Festa Djur och husdjur Mode och trender Sport och idrott Friluftsliv Miljöfrågor Spela data-/tv-spel Djur och husdjur Fest Mode och trender Friluftsliv Sport och idrott Samhälle och politik Miljöfrågor Kultur och konst Att vara social, snygg och/eller smal är viktiga drivkrafter i denna grupp, både sett till preparaten och intresset för mode, trender och att festa, som är gemensamt för individerna oavsett ålder.

21 UTSEENDE/SMAL: KAN TÄNKA MIG ATT ANVÄNDA* Kan tänka mig att använda* REGELBUNDET ELLER DÅ OCH DÅ (VISAS SAMMANSLAGET NEDAN) 70% 60% TJEJER/KVINNOR: 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år år år år år år år Som vi nyss såg i beskrivningen av gruppen Utseende/smal är det fler tjejer/kvinnor som kan tänka sig använda produkter i denna kategori, och även här finns intresset i varierande grad i hela befolkningen. Dock ska poängteras att dessa läkemedel inte är receptbelagda i samma utsträckning som preparaten som ingår i de andra målgrupperna, men det är likväl anmärkningsvärt att ungefär lika många kan tänka sig receptbelagda som receptfria bantningspiller. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KILLAR/MÄN: år år år år år år år år år år Receptbelagda bantningspiller Receptfria bantningspiller Måltidsersättning/liknande Fråga: Hur ställer du dig spontant till att använda följande typer av produkter? (Utan recept eller ordination från läkare.)? * Resultaten visar andelen inom respektive grupp som uppgett kan tänka mig att använda då och då eller kan tänka mig att använda regelbundet

22 UTSEENDE/SMAL: TOPP 3 UPPLEVDA RISKER UNGA (15-24 ÅR) VUXNA (25-64 ÅR) RECEPTBELAGDA BANTNINGSPILLER 1. Att produkten leder till biverkningar 2. Att produkten är skadlig för kroppen 3. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs upplevd risk: farligt att använda RECEPTBELAGDA BANTNINGSPILLER 1. Att produkten är skadlig för kroppen 2. Att produkten inte fungerar alls 3. Att produkten leder till biverkningar upplevd risk: farligt att använda, verkanslöst RECEPTFRIA BANTNINGSPILLER 1. Att produkten inte fungerar alls 2. Att produkten leder till biverkningar 3. Att produkten är skadlig för kroppen upplevd risk: verkanslöst, farligt att använda RECEPTFRIA BANTNINGSPILLER 1. Att produkten inte fungerar alls 2. Att produkten är skadlig för kroppen 3. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs upplevd risk: verkanslöst, farligt att använda EN TREDJEDEL upplever det som en risk att någon annan (t.ex. kompisar, föräldrar) ska få reda på att de har köpt receptbelagda/receptfria bantningspiller. EN SJUNDEDEL upplever det som en risk att någon annan (t.ex. kompisar, föräldrar) ska få reda på att de har köpt receptbelagda/receptfria bantningspiller. Gruppen Utseende/smal skiljer sig inte särskilt mycket mellan unga och vuxna i fråga om upplevda risker. Den största upplevda risken är att produkten inte fungerar och att den kan vara skadlig för kroppen/leder till biverkningar - oberoende av om den är receptbelagd eller receptfri. En skillnad som också återfinns även i de andra produktgrupperna är att ungdomar upplever att någon annan (t.ex. kompisar, föräldrar) ska få reda på att jag har köpt produkten som en högre risk än de vuxna. Vi kallar framgent detta för skämsfaktorn.? Fråga: Vilken eller vilka risker ser du med att köpa/använda X? (valfritt antal svarsalternativ per preparat)

23 MÅLGRUPP 1: LUGN/KRONISKA BESVÄR (SKILLNADER MELLAN ÅLDERSGRUPPERNA ÄR FÄRGMARKERADE) UNGA (15-24 ÅR) Intresserade av att köpa/använda: VUXNA (25-64 ÅR) Intresserade av att köpa/använda: Sömn- eller insomningsmedel Lugnande eller antidepressiva m. Värktabletter/liknande Överrepresenteradeintressen: Tjejer 57 % Killar 43 % Underrepresenterade intressen: Sömn- eller insomningsmedel Lugnande eller antidepressiva Receptbelagda läkemedel mot andra kroniska sjukdomar eller besvär* Värktabletter/liknande + + Överrepresenterade intressen: Kvinnor 58 % Män 42 % Underrepresenterade intressen: Festa Djur och husdjur Sport och idrott Friluftsliv Miljöfrågor Kost, hälsa och träning Djur och husdjur Kultur och konst Laga mat Friluftsliv Sport och idrott Göra karriär Sett till intressena i den här gruppen är de unga överrepresenterade i fråga om fest och de äldre med kultur och konst. Sett till de specifika preparaten är detta en grupp som till skillnad från de andra har verkliga problem och sannolikt skulle kunna få hjälp genom vården. I fråga om den äldre gruppen är det också vanligare att stå under långvarig behandling.

24 LUGN/KRONISKA BESVÄR: KAN TÄNKA MIG ATT ANVÄNDA* REGELBUNDET ELLER DÅ OCH DÅ (VISAS SAMMANSLAGET NEDAN) 70% 60% TJEJER/KVINNOR: 50% 40% 30% 20% 10% 0% år år år år år år år år år år Andelen som kan tänka sig sömn-eller insomningsmedel samt lugnande eller antidepressiva medel är relativ konstant över ålder. Receptbelagda läkemedel mot andra kroniska sjukdomar eller besvär ökar fullt logiskt med ålder och är heller inte uppmätt i ungdomsstudien. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% KILLAR/MÄN: år år år år år år år år år år Sömn- eller insomningsmedel Lugnande eller antidepressiva medel Receptbelagda läkemedel mot andra kroniska sjukdomar eller besvär Fråga: Hur ställer du dig spontant till att använda följande typer av produkter? (Utan recept eller ordination från läkare.)? * Resultaten visar andelen inom respektive grupp som uppgett kan tänka mig att använda då och då eller kan tänka mig att använda regelbundet

25 LUGN/KRONISKA BESVÄR: TOPP 3 UPPLEVDA RISKER UNGA (15-24 ÅR) VUXNA (25-64 ÅR) SÖMN- ELLER INSOMNINGSMEDEL 1. Att produkten är skadlig för kroppen 2. Att produkten leder till biverkningar 3. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs upplevd risk: farligt att använda SÖMN- ELLER INSOMNINGSMEDEL 1. Att produkten leder till biverkningar 2. Att produkten är skadlig för kroppen 3. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs upplevd risk: farligt att använda LUGNANDE ELLER ANTIDEPRESSIVA MEDEL 1. Att produkten leder till biverkningar 2. Att produkten är skadlig för kroppen 3. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs upplevd risk: farligt att anänvda EN TREDJEDEL upplever det som en risk att någon annan (t.ex. kompisar, föräldrar) ska få reda på att de har köpt sömn- eller insomningsmedel/ lugnande eller antidepressiva medel. LUGNANDE ELLER ANTIDEPRESSIVA MEDEL 1. Att produkten leder till biverkningar 2. Att produkten är skadlig för kroppen 3. Att produkten fungerar på ett annat sätt än vad som beskrivs upplevd risk: farligt att använda EN SJUNDEDEL upplever det som en risk att någon annan (t.ex. kompisar, föräldrar) ska få reda på att de har köpt sömn- eller insomningsmedel/ lugnande eller antidepressiva medel. Gruppen Lugn/kroniska besvär skiljer sig inte så mycket mellan unga och vuxna i fråga om de tre mest frekvent upplevda riskerna. Den största upplevda risken är att produkten inte fungerar och att den kan vara skadlig för kroppen/leda till biverkningar. Skämsfaktorn spelar precis som i fallet för Utseende/smal in betydligt mer för de yngre som sannolikt inte vill att det ska komma ut att de behöver preparaten.? Fråga: Vilken eller vilka risker ser du med att köpa/använda X? (valfritt antal svarsalternativ per preparat)

26 KÖPA VIA ICKE APOTEK/VÄLKÄND ÅTERFÖRSÄLJARE? ANDEL SOM HAR ANGETT JA PER MÅLGRUPP (JÄMFÖRELSE MELLAN UNGA OCH VUXNA) UNGA (15-24 ÅR) VUXNA (25-64 ÅR) UTSEENDE/ PRESTATION 56% UTSEENDE/ PRESTATION 62% UTSEENDE/ SMAL 51% UTSEENDE/ SMAL 53% LUGN 46% LUGN/KRONISKA BESVÄR 47% ÖVRIGA 29% ÖVRIGA 33%? Fråga: Skulle du kunna tänka dig att köpa någon av produkterna ovanför på något annat sätt än i butik/på Internet, via ett svenskt apotek eller välkänd svensk återförsäljare (t.ex. ICA, Life, Gymgrossisten eller Bodystore)? Svarsalternativ: Ja [visas ovan] Nej, säljs de inte där kan jag inte tänka mig att köpa dem Nej, kan inte tänka mig att köpa produkterna alls (oavsett hur eller var de säljs) De tre målgrupperna är som synes betydligt mer benägna att införskaffa preparaten utanför etablerade försäljningskanaler, vilket bekräftar behovet av att kommunicera med dem.

27 KÖPA RECEPTBELAGDA* LÄKEMEDEL PÅ FÖLJANDE SÄTT? * RECEPTBELAGDA I SVERIGE, SAMT UTAN RECEPT ELLER ORDINATION FRÅN LÄKARE MÅLGRUPPER: KÖN: Apotek utomlands i butik 28% 54% 47% 42% Apotek utomlands i butik 32% 40% Annan butik (än apotek eller välkänd återförsäljare) i Sverige eller utomlands 34% 27% 24% 15% Annan butik (än apotek eller välkänd återförsäljare) i Sverige eller utomlands 18% 23% Apotek utomlands på internet 23% 15% 14% 6% UTSEENDE/ PRESTATION UTSEENDE/ SMAL Apotek utomlands på internet 7% 14% TJEJER/ KVINNOR Annan svensk eller utländsk internetsida (än apotek eller välkänd återförsäljare) 18% 15% 11% 5% LUGN/ BESVÄR ÖVRIGA Annan svensk eller utländsk internetsida (än apotek eller välkänd återförsäljare) 7% 10% KILLAR/ MÄN? Fråga: Hur ställer du dig till att köpa läkemedel som är receptbelagda i Sverige, utan recept eller ordination från läkare, via följande inköpskanaler? (Frågan ställdes enbart i uppföljningsstudien och därmed bara till vuxna mellan år ) Svarsalternativ: Kan tänka mig [visas ovan] Kan inte tänka mig Osäker/vet inte Ett liknande mönster som tidigare syns i frågan om var man kan tänka sig köpa läkemedel som är receptbelagda i Sverige - flest killar/män och personer från målgruppen Utseende/prestation kan tänka sig andra inköpskanaler än svenska apotek eller välkända återförsäljare. Runt hälften av gruppen Utseende/prestation och 4 av 10 av gruppen Utseende/smal kan tänka sig att köpa sig läkemedel i en annan butik eller internetsida (svensk eller utländsk). Resultaten styrker tesen att kommunikation kring risker med fördel kan utgå ifrån målgrupperna, eftersom de är långt mer sannolika att inte bara kunna tänka sig att använda preparaten utan ordination, utan också köpa dem.

28 UPPLEVD EGEN KUNSKAP SAMT RISKBEDÖMNINGSFÖRMÅGA KRING RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL, PER MÅLGRUPP God/hyfsad förmåga att själv avgöra vilka receptbelagda läkemedel som är lämpliga: God/hyfsad förmåga att själv avgöra vilka risker som är förknippade med att ta receptbelagda läkemedel: UTSEENDE/ PRESTATION 74% UTSEENDE/ PRESTATION 65% UTSEENDE/ SMAL 73% UTSEENDE/ SMAL 68% LUGN 67% LUGN/KRONISKA BESVÄR 61% ÖVRIGA 57% ÖVRIGA 58% Fråga: Hur bedömer du din generella förmåga att utan hjälp från medicinsk personal avgöra vilka receptbelagda läkemedel som är lämpliga för dig? Fråga: Hur bedömer du din generella förmåga att utan hjälp från medicinsk personal avgöra vilka risker som är förknippade med att ta receptbelagda läkemedel?? (Frågorna ställdes enbart i uppföljningsstudien och därmed bara till vuxna mellan år ) Svarsalternativ: God - kan själv ta reda på/avgöra det Även förmågan att själv avgöra risker och lämplighet med Hyfsad - kan eventuellt själv ta reda på/avgöra det olika preparat är högre i de tre målgrupperna, även om Dålig - kan inte själv ta reda på/avgöra det den är tämligen hög även bland övriga. Osäker/vet inte

29 3. VÅRDEN

30 FÖRDJUPNING: ANSTÄLLDA INOM VÅRDEN* *UTIFRÅN TVÅ KRITERIER: 1) HAR MEDICINSK ELLER FARMACEUTISK UTBILDNING, SAMT 2) ARBETAR IDAG INOM VÅRDEN Andelen individer med 1) medicinsk eller farmaceutisk utbildning... 14% TOTALT (av vilka den enskilt största gruppen utgörs av ssk / usk) 2)...som arbetar (kvar) inom vården idag... 64% AV DESSA 14% I samband med ungdomsstudien konstaterades att framförallt målgruppen Lugn sannolikt skulle kunna få hjälp genom vården, men att både denna såväl som självdiagnosticerande individer måste bemötas på rätt sätt. Av denna anledning kompletterades jämförelsestudien med specifika frågor till vårdanställda.? Fråga 1): Har du medicinsk eller farmaceutisk utbildning?...summerar till: Svarsalternativ: Ja, läkare Ja, sjuk-/undersköterska Ja, farmaceut/receptarie/apotekare Ja, annan medicinsk utbildning (ex. biomedicin, sjukhusfysiker) Nej 9% TOTALT (Dessa individer utgör basen för nästkommande frågor. Då basen är relativt liten, bör svaren tolkas med viss försiktighet och kan inte med säkerhet antas vara representativa för gruppen i sin helhet.)? Fråga 2): Arbetar du inom vården eller äldreomsorgen? Svarsalternativ: Ja Nej Osäker/vet inte

31 KUNSKAPER KRING RISKER MED KONSUMTION AV RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL SOM INFÖRSKAFFATS VIA INTERNET? (UTAN ORDINATION AV LÄKARE) En av fyra anser sig ha (full?)goda kunskaper inom området. 40% 35% 30% 25% 25% 35% 28% Det är svårt att värdera huruvida 1 av 4 är en hög siffra, givet att problematiken är förhållandevis ny. Oavsett vilket går det att konstatera att många inom vården inte själva bedömer sig ha tillräckliga kunskaper om vilka risker konsumtion av olaga läkemedel innebär. 20% 15% 13% 10% 5% 0% Goda Hyfsade Dåliga Osälker/vet inte Fråga: Hur skulle du beskriva dina kunskaper kring risker med att konsumera receptbelagda? läkemedel som införskaffats via internet (utan recept eller ordination från läkare)?

32 HUR OFTA FRÅGOR FRÅN PATIENTER KRING OMRÅDET? (.D.V.S. RISKER MED ATT KONSUMERA RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL SOM INFÖRSKAFFATS VIA INTERNET) 60% 50% 40% 30% En av sex får ibland eller ofta frågor från patienter kring området 29% 51% Tidigare har vi kunnat konstatera att den grupp som mest sannolikt skulle kunna få hjälp genom vården, Lugn, är den grupp som i störst utsträckning verkar skämmas för sina problem. Detta gör förmågan att läsa mellan raderna viktigare, och det är möjligt att det finns ett mörkertal både hänförligt till skämsfaktorn hos patienter (de berättar inte) och till vårdanställdas relativa ovana vid denna typ av problem. Har vårdpersonal förmågan och kunskaper att ställa rätt frågor idag? 20% 11% 10% 4% 4% 0% Ofta Ibland Sällan Aldrig Osälker/vet inte? Fråga: Hur ofta händer det att du får frågor från patienter kring risker med att konsumera receptbelagda läkemedel som införskaffats via internet?

33 NYTTA AV ETT INFORMATIONSMATERIAL KRING ÄMNET? (.D.V.S. RISKER MED ATT KONSUMERA RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL SOM INFÖRSKAFFATS VIA INTERNET) JA: Ja, för att lära mig mer själv 46% Ja, för att kunna visa/ge till patienter 16% Ja, för att kunna visa/ge till kollegor med sämre kunskaper NEJ/OSÄKER: Nej 15% 27% Att det finns ett stort intresse bland vårdanställda att lära sig mer om riskerna, både för egen och andras skull, tyder på ett latent behov av information. Problemet med självdiagnos, som kortfattat behandlats tidigare, har sannolikt observerats bland de 16% som vill ha material att ge patienter som antas ligga i riskzonen. Givet de förhållandevis låga kunskaperna på föregående sida är det emellertid möjligt att det finns ett mörkertal av personer som skulle kunna uppmärksammas om kunskaperna var bättre. Osäker/vet inte 17% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%? Fråga: Skulle du ha nytta av ett informationsmaterial kring risker med att konsumera receptbelagda läkemedel som införskaffats via internet?

34 NYTTA AV ETT INFORMATIONSMATERIAL KRING ÄMNET? (.D.V.S. RISKER MED ATT KONSUMERA RECEPTBELAGDA LÄKEMEDEL SOM INFÖRSKAFFATS VIA INTERNET) JA: Ja, för att lära mig mer själv Ja, för att kunna visa/ge till patienter Ja, för att kunna visa/ge till kollegor med sämre kunskaper HUR OFTA FRÅGOR FRÅN PATIENTER? Ofta Ibland Sällan Aldrig NEJ/OSÄKER: Nej Osäker/vet inte De vårdanställda till synes i störst behov av ett material är också mycket riktigt individerna som uttrycker den tydligaste önskan om detta. Vid sidan av att lära sig själv, framträder en vilja att kunna distribuera ett material till patienter som frågar (eller kan tänkas behöva). 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Fråga: Skulle du ha nytta av ett informationsmaterial kring risker med att konsumera receptbelagda läkemedel som införskaffats via internet?? Fråga: Hur ofta händer det att du får frågor från patienter kring risker med att konsumera receptbelagda läkemedel som införskaffats via internet?

35 4. KOMMUNIKATION

36 UNGA VS. VUXNA: HUR HÅLLA SIG UPPDATERAD EN TYPISK DAG? (RANDORDNING ENLIGT TOTALRESULTATET ÅR) Vanlig TV Morgontidning i pappersform Vanlig radio Kvällstidning på nätet Sociala medier (t.ex. Facebook) Via mobilen Via vänner som berättar något Morgontidning på nätet Text-TV Gratis morgontidning i pappersform Forum på Internet Via föräldrar Bloggar Kvällstidning i pappersform Nyhetsbrev Via ipad/surfplatta Webb-TV Specialsajter Twitter Via syskon Webbradio Nyhetstjänster (t.ex. RSS-flöden, Google News) Via mina barn Annat sätt Det finns tydliga skillnader mellan åldersgrupperna. Ju äldre en individ är desto mer håller han/hon sig uppdaterad via traditionella medier. Men det är samtidigt värt att poängtera att sociala medier och mobilen fyller en central funktion i det dagliga informationsflödet ända upp till 40. VUXNA (25-64 ÅR) 1. Vanlig TV 2. Morgontidning (papper) 3. Vanlig radio UNGA (15-24 ÅR)* 1. Sociala medier 2. Kompisar 3. Mobilen 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Fråga: En typisk dag, hur brukar du ta del av nyheter och hålla dig uppdaterad? (valfritt antal svarsalternativ)? * resultaten är hämtade ur studien Ungdomsbarometern 12/13, genomförd i oktober 2012 bland respondenter.

37 UNGA VS. VUXNA: SÖKA INFO OM PRODUKTER/PREPARAT SOM DE TIDIGARE UTTRYCKT ETT INTRESSE FÖR ATT ANVÄNDA (RANDORDNING ENLIGT TOTALRESULTATET ÅR) Personal i butik 53% 59% Kompisar som har provat eller använder produkten 32% 50% Det jag hittar på Google 36% 48% Information på tillverkarens hemsida 34% 46% Föräldrar FASS Diskussioner på forum 5% 17% 34% 33% 31% 77% UNGA (15-24 ÅR) VUXNA (25-64 ÅR) Kompisar som jobbar inom vården 23% 29% Wikipedia/liknande Personer som verkar kunniga (t.ex. en person på gymmet/liknande) Tidningar Bloggare som har provat eller använder produkten Skulle aldrig söka information om sådana produkter 8% 10% 9% 5% 5% 3% 17% 16% 28% 28% FASS är den vanligaste källan till information bland de äldre, medan yngre både kan tänka sig fler kanaler i snitt, och använder internet och bekanta i större utsträckning. Även om Flashback inte är mätt specifikt, ryms det i alternativet Diskussioner på forum och det räcker med en enkel sökning där för att förstå var många får sin information (och sitt mod?) från. Det faktum att FASS trots allt är så stort i båda grupperna, parat med att förmågan att själv skatta risker upplevs som god bland så många, ger vid handen att det är en lämplig kanal att nå ut med information via. Annan källa 3% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Fråga: Om du skulle söka information om de produkter du tidigare angivit att du kan tänka dig att använda/köpa,? vilken eller vilka av följande informationskällor skulle du använda? (valfritt antal svarsalternativ)

38 MÅLGRUPPER: SÖKA INFO OM PRODUKTER/PREPARAT SOM DE TIDIGARE UTTRYCKT ETT INTRESSE FÖR ATT ANVÄNDA (LIKHETEN MELLAN SAMTLIGA GRUPPER MARKERAD) UNGA (15-24 ÅR) VUXNA (25-64 ÅR) UTSEENDE/PRESTATION Det jag hittar på Google Diskussioner på forum Wikipedia/liknande Personer som verkar kunniga (t.ex. på gymmet/liknande) UTSEENDE/SMAL Diskussioner på forum Personer som verkar kunniga (t.ex. på gymmet/liknande) Bloggare som har provat eller eller använder produkten UTSEENDE/PRESTATION Det jag hittar på Google Information på tillverkarens hemsida Diskussioner på forum Wikipedia/liknande UTSEENDE/SMAL FASS Det jag hittar på Google Information på tillverkarens hemsida Diskussioner på forum LUGN FASS Diskussioner på forum Utifrån målgrupperna framträder skillnader i vilka informationskanaler som används. Grupperna Utseende/prestation och Utseende/smal googlar främst, medan lugn/kronisk använder mer pålitlig information på FASS. Alla tre grupperna är oberoende av ålder överrepresenterade inom att använda forum på internet för att diskutera och utbyta erfarenheter med andra. LUGN/KRONISKA BESVÄR FASS Diskussioner på forum Fråga: Om du skulle söka information om de produkter du tidigare angivit att du kan tänka dig att använda/köpa,? vilken eller vilka av följande informationskällor skulle du använda?

39 5. REKOMMENDATIONER

40 FEM REKOMMENDATIONER, PLUS TVÅ TANKAR INFÖR DET FORTSATTA ARBETET De två utseendecentrerade målgrupperna, Utseende/prestation samt Utseende/smal, kan bemötas med liknande budskap givet att de båda karaktäriseras av en åldersoberoende otålighet kring snabba resultat och ett vackert yttre. Kommunikationen bör ta fasta på att både tona ner de förväntat positiva effekterna, som genomgående upplevs som större än riskerna, samt upplysa om riskerna i sig. Målgrupperna återfinns över hela åldersspannet, även om de är vanligast bland unga. Målgruppen Lugn/kroniska besvär bör helst bemötas inom vården. Högst sannolikt finns dock hinder som gör att många av dessa individer (som till skillnad från Utseendegrupperna ovan har verkliga problem) inte kontaktar vården idag. Vi kan bland annat ana en skämsfaktor, auktoritetsproblem, tidigare dåliga erfarenheter, samt inte minst okunskap om kontaktvägar som delförklaringar. I skenet av ung mediekonsumtion bör även andra kanaler än de traditionella (telefon, hemsida och besök) beaktas. Det finns rimligen ett behov bland vårdanställda kring information och material om olaga läkemedel, både för den egna kunskapens skull och för att kunna upplysa andra på rätt sätt. Detta gäller särskilt vårdanställda som regelbundet möter frågor från patienter. Då vi kan ana att ett stort mörkertal döljs i det faktum att få uppger att så är fallet, bör en viktig pusselbit i informationsarbetet vara hur självdiagnosticerande individer (ur samtliga målgrupper) inte bara kan bemötas, utan även identifieras. Givet FASS centrala roll i informationsinhämtningsprocessen bör det utredas om kanalen även kan användas för att upplysa om andra risker än de kopplade till själva preparatet, exempelvis att råka ut för förfalskningar etc. vid köp på egen hand. En tanke är att skräddarsy information kring några av de vanligaste receptbelagda preparaten som respektive målgrupp söker information om t.ex. en uppmaning för gruppen Lugn/kroniska besvär att kontakta vården istället för att eventuellt självmedicinera [läkemedel X]. I den mån det inte redan görs i dagsläget bör forum (Flashback m.fl.) utnyttjas i insikts- och kommunikationsarbetet. Målsättningen är inte att aktivt delta i diskussioner, utan att säkerställa en uppdaterad bild av vilka ämnen/preparat som pratas om just nu, vilka frågor som ställs, vilka fakta som framläggs m.m. Genom detta skapas dels en möjlighet att agera snabbfotat och proaktivt, dels en fördjupad förståelse för hur respektive målgrupp agerar. Tanke: Kopplat till ovanstående, finns även en möjlighet att nå målgrupperna med relevant information på deras egna arenor, t.ex. genom banners på just forum. Mycket närmare köpintention (riskexponering i detta fallet) är svårt att komma ur ett kommunikationsperspektiv. Samma princip gör även sökmotorannonsering högrelevant (t.ex. visa en annons för den som söker på orden köpa [läkemedel X] ). Tanke: Föräldrar till ungdomar är en intressentgrupp som inte behandlats inom ramarna för dessa två studier, men givet den stadigt ökande tillgängligheten på preparat, en i princip obegränsad informationstillgång, kompisarnas centrala funktion som normbildare, och inte minst ungdomars livsfas (där utseende spelar en mycket central roll), bör även föräldrarnas informationsbehov utredas. Vad kan de om området, och hur pratar de med sina barn om denna typ av frågor? (jfr. alkohol, droger, sex m.m.)

41 APPENDIX I: METOD

42 APPENDIX I: METOD Insamlingsmetod Ett ingångsvärde för projektet var att datainsamlingsmetoden skulle medge kvantitativa analyser, kunna slutföras inom utsatt tidsram samt att antalet respondenter skulle vara så stort att även mindre vanligt förekommande attityder och beteende skulle kunna analyseras med tillräcklig säkerhet. Som datainsamlingsmetod för den första studien valdes en onlineenkät, dels beroende på att målgruppen bestod av ungdomar (som är mycket vana nätanvändare och generellt föredrar att svara på undersökningar på detta sätt), dels på att somliga frågor kan vara av känslig karaktär (varför känslan av anonymitet blir extra viktig för respondenterna). För att uppnå jämförbarhet valdes samma datainsamlingsmetod även i den andra studien. Givet den höga internetpenetrationen i Sverige har det inte bedömts vara ett problem att använda onlineenkäter upp till och med 64 års ålder, även om det i teorin skulle kunna förekomma mindre urvalsskevheter bland de äldsta respondenterna. Data samlades in av fältbolaget Norstat, som har en onlinepanel bestående av panelister som rekryterats per telefon genom ett slumpmässigt urval ur ett register bestående av både telefon- och mobiltelefonnummer. Panelen består således av slumpmässigt utvalda personer som mot viss monetär ersättning per besvarad undersökning medgivit att vara med i panelen. Som datainsamlingsverktyg användes Confirmit. Inbjudningar att delta i undersökningen hanterades per , och påminnelseutskick gjordes på samma sätt. Datainsamling 1 - ungdomar Fältperiod: Målpopulation: Svenskar mellan år Antal respondenter: 2186 Svarsfrekvens: 25% Datainsamling 2 - vuxna Fältperiod: Målpopulation: Svenskar mellan år Antal respondenter: 2053 Svarsfrekvens: 30%

43 APPENDIX I: METOD, FORTS. Frågebatteri Frågebatteriet har utarbetats av Ungdomsbarometern i nära samråd med Läkemedelsverket, som bland annat bidragit med preparatförteckningen. Frågeformuleringarna har testats på mindre urval om 100 intervjuer per studie, där respondenterna ombads tycka till om enskilda frågeformuleringar samt studiens övergripande upplägg. I såväl teststudierna som huvudstudierna har respondenterna även getts möjlighet att lämna kompletterade svar och synpunkter, vilket gjorts i liten omfattning. Databearbetning Databearbetning har genomförts genom viktning, där celler (motsvarande kön + ålder i femårsintervall) vägts så att de speglar respondenternas faktiska andel i målpopulationen enligt siffror från SCB. Data har därefter har analyserats genom att tolkas på total nivå samt brytas ned genom korstabulering. Vidare har ett antal faktoranalyser genomförts, vilka beskrivs närmare i rapporten. Etiska hänsynstaganden Undersökning riktade till ungdomar under myndig ålder bör alltid omges av en särskild diskussion kring etiska hänsynstaganden. Eftersom vissa frågor i undersökningen var av känslig karaktär, fördes under enkätframtagningen en diskussion med Etiska Rådet för Marknadsundersökningar, ERM, med utgångspunkt i ESOMAR:s etiska riktlinjer. Ett resultat av dessa diskussioner var att en frågeställning ändrades så att respondenten inte ombads svara på om denna begått en brottslig handling. Vidare har samtliga frågor, exkluderat bakgrundvariabler, varit frivilliga att besvara, och det har varit möjligt att hoppa över frågor. Bortfallsanalys Bortfallsanalys har inte genomförts.

44 APPENDIX I: METOD, FORTS. Avslutande diskussion kring metodval och tillförlitlighet Ungdomsbarometern är ett analysföretag och förhåller sig totalt sett neutralt till olika datainsamlingsmetoder. Vi är dock i allra högsta grad delaktiga i metoddiskussionen och väl medvetna om styrkor och svagheter i olika sätt att samla in svar. Ett nytt medielandskap och en ny ungdomsgeneration har medfört å ena sidan nya sätt att genomföra undersökningar, å andra sidan fallande svarsfrekvenser. I all undersökningsverksamhet måste således tid och kostnad ställas mot vilken säkerhetsnivå som är acceptabel för den givna problemställningen. En konsekvens av att framförallt svarsfrekvenserna på pappersenkäter som distribueras postalt har fallit, är att många fältbolag etablerat onlinepaneler, bestående av slumpmässigt rekryterade panelister. Detta är i stora drag en positiv utveckling, eftersom det förefaller slumpmässigt vilka panelister som besvarar en viss undersökning (besvarar man inga undersökningar får man inte vara med i panelen), även om det inte garanterar svarsfrekvensen i en given undersökning. Vidare är detta behäftat med urvalsbias i vem vill vara med i en panel?, precis på samma sätt som alla datainsamlingsmetoder är behäftade med biasen vem vill besvara en undersökning?. Valet av datainsamlingsmetod i detta projekt omgärdades av ett antal kriterier som tidigare beskrevs under avsnittet Insamlingsmetod. Även om svarsfrekvenserna i båda studierna är förhållandevis låga, är detta tyvärr en verklighet som den som genomför undersökningar möter i allt högre utsträckning. En konsekvens av denna diskussion är att slutsatser kring hela populationen och särskilt vissa grupper (i vilka svarsfrekvensen kan ha varit högre/lägre) bör dras med viss eftertänksamhet, även om vi på total nivå bedömer att tillförlitligheten i resultaten är hög.