LiV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR

Transkript

1 LiV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR Slutrapport om ett projekt i syfte att utveckla föräldragrupper för blivande föräldrar som inte talar svenska December 2008 Leg psykolog Håkan Edlund

2 1. BAKGRUND I Västmanland finns ett hundratal olika etniska grupper som talar ungefär lika många språk. Studier som belyser invandrares hälsa visar på tydiga skillnader jämfört med infödda svenskar och invandrare uppger sig oftare ha sämre hälsa än svenskar. Landstinget ska erbjuda blivande föräldrar att delta i en föräldragrupp (föräldrastöd) som en förberedelse inför förlossningen och föräldraskapet. Av tradition är det barnmorskor som leder grupperna för de blivande föräldrarna. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska föräldrastödet vara hälsoupplysande, relationsinriktat och samhällsorienterade. Det ska främja en långsiktigt god hälsoutveckling men också relationen mellan de blivande föräldrarna. Undersökningar har uppmärksammat att det saknas ett väl fungerande föräldrastöd till blivande föräldrar som är i behov av tolk. Det resulterar i att dessa föräldrar inte har samma möjlighet som svensktalande föräldrar att delta i det föräldrastöd som bedrivs på mödravårdscentralerna. Den information som ges till föräldrar i behov av tolk, sker oftast enskilt och utifrån mödravårdscentralernas förutsättningar, där man idag ofta har begränsade kunskaper om målgruppens behov. Problemet är riksomfattande och studieförbund och frivilligorganisationer som t ex Röda korset erbjuder inte heller föräldrastöd till blivande föräldrar som behöver tolk. I bilden ingår också att de blivande föräldrarna inte känner till att föräldragrupper finns och ofta inte förstår föräldrastödets innebörd och därmed inte heller efterfrågar det. Svensktalande blivande fäder erbjuds att delta i pappagrupper med en manlig ledare. Innehållet i pappagrupperna fokuserar på pappans roll och gruppen träffas två gånger före förlossningen och tre gånger efter förlossningen. Pappagrupper för invandrarpappor saknas i Västerås stad. I en förstudie i Västerås stad Gravida kvinnor i behov av tolk - konstaterades att blivande föräldrar i behov av tolk hade önskemål om att ingå i egna språkgrupper och de önskade även separata grupper för kvinnor och män. I undersökningen framgick även att kvinnor främst önskade information om frågor kring familjen och samhällsfrågor. Ett gemensamt behov, oberoende av etnicitet och kultur, var att få diskutera hur det är att vara barn i ett annat land än hemlandet, om föräldrarollen i Sverige samt det svenska sjukvårdsystemets uppbyggnad. I samma förstudie visade intervjuer med barnmorskor att det fanns ett behov av och önskemål om utbildning för att få ökade kunskaper om invandrare, kulturella möten och kommunikativa svårigheter som man möter i arbetet Problemidentifiering och projektidé Utifrån den bakgrund som redovisas ovan konstateras att det inom mödrahälsovården i regel saknas adekvat kunskap och metoder för att möta behoven hos blivande föräldrar med behov av tolk. För att skapa ett komplement för blivande föräldrar med utländsk bakgrund och som är i behov av tolk har projektet Föräldrar på lika villkor - LiV tillkommit. Projektet syftar till att utveckla metoder och arbetssätt inom ett område, där det idag saknas formell kunskap och resurser. Projektet omfattar behovsinventering, utveckling av diskussionsmaterial, kompetens- och kunskapsutveckling samt dokumentation och utvärdering. 1

3 Projektet är tänkt som ett komplement till vad offentlig verksamhet kan erbjuda blivande föräldrar i behov av tolk. Utgångspunkten är att föräldrastödet ska utformas särskilt utifrån föräldrarnas behov av stöd samt utgå från Socialstyrelsens riktlinjer för föräldrastöd under graviditet. Syftet med projektet är också att stärka de blivande föräldrarna så att de kan utveckla sina kompetenser och sin förmåga att självständigt styra över sina liv. Projektet har ansökt om och beviljats ekonomiskt stöd från Allmänna Arvsfonden. Projektägare är studieförbundet Bilda Mälardalen, utförare är Folkhälsobyrån och centrala samarbetsparter är Landstinget Västmanland, Närsjukvården samt Folkhälsoenheten inom Landstinget Västmanland. Projektet leds av en styrgrupp där en representant från Bilda och projektledningen ingår tillsammans med tre representanter från Landstinget samt två informatörer. Projektet har pågått från maj 2006 till utgången av Projektets övergripande mål Att utveckla en arbetsmetod för att nå fram med information till blivande föräldrar som är i behov av tolk. Att framställa ett visuellt diskussionsunderlag speciellt riktat till målgruppen Kvantitativa mål Att 80 procent av blivande föräldrar som tillhör projektets målgrupp och har bostadsadress i Västerås kommer att nås av information om föräldragrupper. Att starta upp sex mamma- respektive pappagrupper per år i olika språkgrupper. Att utbilda sex invandrade män till pappagruppsledare och sex invandrade kvinnor till mammagruppsledare i språken somali, sorani, arabiska, kurdmanji och persiska. Att utbilda 15 cirkelledare i studieförbunden i att leda föräldragrupper. Att ge kunskaper till 11 barnmorskor i kulturell kommunikation och invandrarspecifika frågor. Att ge information till 10 läkare om projektet och dess mål Förväntade effekter Att föräldrastödet genomförs i den ordinarie verksamheten, t ex i mödrahälsovård och hos studieförbund. Att nyblivna föräldrar ska känna trygghet och bli bekanta med den svenska sjukvården, mödra- och barnhälsovården samt studieförbundsverksamheten. Att föräldrastödet leder till ökad kunskap om samhällsfrågor hos de föräldrar som deltar i projektet. Att höja kompetensen och kunskapsnivån om målgruppens specifika behov av information och stöd. Att utveckla ett nära samarbete inom vårdkedjan samt med föräldrar, kommunal verksamhet och studieförbund, som möjliggör mångsidiga insatser vid behov. 2

4 2. UTVÄRDERINGEN Håkan Edlund Psykologbyrå AB har som utomstående konsultföretag fått i uppdrag att genomföra en extern utvärdering av projektet LiV. Projektet innebär en metodutveckling och utvärderingen är utformad i syfte att insamla såväl kvantitativa som kvalitativa data som underlag för en bedömning av projektets utfall och metodens användbarhet. Under hela projekttiden har en fortlöpande insamling av uppgifter skett - i syfte att beskriva och analysera de erfarenheter och effekter som man kan avläsa i projektet. Intervjuer med projektledaren och andra nyckelpersoner är en metod som ingått fortlöpande under projekttiden. Uppgifter som berör de kvantitativa målen har insamlats i samverkan med projektledningen och sammanställts. Informations- och utbildningsinsatser som riktas till mammagruppsledare, pappagruppsledare och barnmorskor har utvärderats genom skriftliga enkäter direkt efter avslutade utbildningsinsatser. Skriftliga enkäter översattes muntligen till deltagarnas hemspråk och besvarades direkt efter kursens slut avseende deltagarnas upplevelser av innehållet i föräldragrupperna. Ett dussintal intervjuer har genomförts med ett urval av informatörer och barnmorskor på vårdcentraler i syfte att få en helhetsbild av de erfarenheter och upplevelser som finns. Utvärderaren ansvarar för all datainsamling, analys och sammanställning av insamlade uppgifter. Denna rapport redovisar de slutliga resultaten efter projekttidens utgång. 3. RESULTAT 3.1. Extern information om projektet Under sommaren och hösten 2006 genomfördes en omfattande informationsinsats med information till samtliga mödravårdscentraler i Västerås, till kvinnoläkarna, Integrationsenheten, Svenska för invandrare, Arbetsförmedlingen och Meridianen. Vid informationstillfällena använde man ett för ändamålet utvecklat informationsmaterial. De reaktioner som mötte informatörerna var uteslutande positiva med bekräftelse av behovet av de planerade insatserna Utbildningen för blivande informatörer Mål Att utbilda sex invandrade män till pappagruppsledare och sex invandrade kvinnor till mammagruppsledare i språken somaliska, sorani, arabiska, kurdmanji och persiska. 3

5 18 personer anmälde intresse för att delta i projektet som informatörer. Efter information och intervjuer började samtliga på utbildningen. Samtliga män och kvinnor som togs ut till utbildningen som informatörer har mångårig erfarenhet som tolkar och i några fall även en egen sjukvårdsutbildning. Anställda på Folkhälsobyrån med erfarenheter som barnmorska och från folkhälsoarbete har föreläst för de blivande informatörerna och externa utbildare har anlitats inom andra kompetensområden. Utbildningen för blivande informatörer genomfördes under september - november 2006 med en omfattning av totalt cirka 50 timmar fördelade på sex tillfällen. Därefter har ytterligare fyra dagars fortbildning ingått, efter det att föräldragrupper startats och utifrån de behov av kompletterande utbildning som då noterades. Därutöver har informatörerna tillsammans med projektledningen regelbundet diskuterat erfarenheter och utvecklingsbehov. Under 2008 har informatörerna haft regelbunden extern handledning. Tyngdpunkten i utbildningen låg på pedagogisk gruppledning att hantera svåra gruppsamtal och att leda grupper. Andra konkreta ämnen som avhandlades under utbildningen var folkhälsoarbete och förebyggande verksamhet i Sverige, jämställdhetsarbete, lagar som berör barn och ungdomar samt medicinska kunskaper som rör graviditeten. Efter det sista utbildningstillfället besvarade de 18 deltagarna i utbildningen en skriftlig enkät. I enkäten bedömdes sju huvudinslag i utbildningen ur fyra olika aspekter i en femgradig skala. Siffran fem innebär den mest positiva bedömningen. I sammanställningen nedan är frågorna rangordnade, vilket innebär att först kommer det inslag i utbildningen som fått högst sammanlagd bedömning, därefter den näst högsta och så vidare. Pedagogisk gruppledning - hantering av svåra gruppsamtal Trevligt 89% 11% 0% 0% 0% Tråkigt 4,89 Intressant 89% 11% 0% 0% 0% Ointressant 4,89 Fick ny Fick ingen ny kunskap 83% 17% 0% 0% 0% kunskap 4,83 Fick använd- Fick inga användbara kunskaper 89% 6% 6% 0% 0% bara kunskaper 4,83 Folkhälsoarbete och förebyggande verksamheter i Sverige Trevligt 94% 0% 0% 6% 0% Tråkigt 4,82 Intressant 88% 12% 0% 0% 0% Ointressant 4,88 Fick ny Fick ingen ny kunskap 59% 29% 12% 0% 0% kunskap 4,47 Fick använd- Fick inga användbara kunskaper 59% 29% 12% 0% 0% bara kunskaper 4,47 4

6 Jämställdhetsarbete Trevligt 89% 11% 0% 0% 0% Tråkigt 4,89 Intressant 89% 6% 6% 0% 0% Ointressant 4,83 Fick ny Fick ingen ny kunskap 72% 6% 11% 11% 0% kunskap 4,39 Fick använd- Fick inga användbara kunskaper 77% 6% 18% 0% 0% bara kunskaper 4,59 Att leda föräldragrupper Trevligt 69% 23% 8% 0% 0% Tråkigt 4,62 Intressant 69% 15% 8% 8% 0% Ointressant 4,46 Fick ny Fick ingen ny kunskap 62% 23% 8% 8% 0% kunskap 4,38 Fick använd- Fick inga användbara kunskaper 54% 31% 8% 8% 0% bara kunskaper 4,23 Medicinska kunskaper kring graviditeten Trevligt 56% 33% 11% 0% 0% Tråkigt 4,44 Intressant 56% 33% 11% 0% 0% Ointressant 4,44 Fick ny Fick ingen ny kunskap 44% 33% 22% 0% 0% kunskap 4,22 Fick använd- Fick inga användbara kunskaper 55% 28% 17% 0% 0% bara kunskaper 4,39 Lagar som berör barn och föräldrar Trevligt 61% 17% 17% 6% 0% Tråkigt 4,33 Intressant 61% 22% 11% 6% 0% Ointressant 4,33 Fick ny Fick ingen ny kunskap 39% 22% 22% 6% 11% kunskap 3,72 Fick använd- Fick inga användbara kunskaper 56% 22% 22% 0% 0% bara kunskaper 4,33 5

7 Att leda pappagrupper Trevligt 71% 14% 14% 0% 0% Tråkigt 4,57 Intressant 71% 29% 0% 0% 0% Ointressant 4,71 Fick ny Fick ingen ny kunskap 29% 43% 14% 0% 14% kunskap 3,71 Fick använd- Fick inga användbara kunskaper 29% 29% 43% 0% 0% bara kunskaper 3,86 En viktig förutsättning för projektets framgång är givetvis att de personer som ska fungera som informatörer och gruppledare får egna kunskaper och de arbetsredskap som behövs för detta arbete. Den del i utbildningen som röner mest uppskattning av de blivande informatörerna är just pedagogisk gruppledning, att klara av att leda svåra samtal i grupp. Nio av tio deltagare ger inslaget den mest positiva skattningen både ifråga om hur intressant avsnittet med pedagogisk gruppledning var och hur användbara kunskaper man fick. Generellt gäller att samtliga sju delar i utbildningen som informatörerna bedömt, också får höga andelar svar som betyder att de uppskattat både t och hur intresseväckande inslagen varit. Det har dock inte alltid varit ny kunskap för alla deltagare, t ex när det gäller lagar som berör barn och ungdom eller medicinska kunskaper om graviditeten. Förklaringen är givetvis att det finns en variation i förkunskaper bland deltagarna när de började utbildningen. Det är genomgående mycket få svar på den negativa sidan av skalan, d v s endast enstaka deltagare gör bedömningen att inslag varit tråkigt framfört, ointressant eller att det inte medfört ny och användbar kunskap inför det kommande uppdraget. Slutsats - måluppfyllelse Fler personer än de 12 som var uppsatta som mål har fullföljt utbildningen till LiV-informatör. Kvaliteten på utbildningsinsatserna bedöms av de 18 deltagarna som mycket hög och de blivande informatörerna är mycket nöjda med de kunskaper och samtalsredskap som de fått genom utbildningen inför uppgiften att leda samtalsgrupper för blivande föräldrar Utbildningen för barnmorskor Mål Att ge kunskaper till 11 barnmorskor i kulturell kommunikation och invandrarspecifika frågor. Projektet syftar till att utarbeta en metod för att skapa likställda möjligheter för ett väl fungerande föräldrastöd till blivande föräldrar som är i behov av tolk. I detta koncept ingår även att ge de barnmorskor som möter dessa personer ökade kunskaper om interkulturella frågor och de kommunikationsproblem som kan uppstå i mötet med de blivande föräldrarna. 6

8 En utbildning har därför genomförts för barnmorskor och BVC-psykologer i länet i Interkulturell kommunikation. Utbildningen genomfördes under februari maj 2007 med sex träffar med två veckors intervall. Målen för utbildningen var att öka deltagarnas förståelse för män och kvinnors situation i olika kulturer, ökad förmåga att tyda olika kulturella mönster och att välja den kommunikativa strategi som ger bäst förutsättningar för en effektiv kommunikation. Informatörerna svarade för föreläsningarna. Andra delar av innehåll och arbetsformer utgjordes av seminarier, gruppdiskussioner och egna litteraturstudier. Utbildningen hade sex huvudteman, ett för vardera utbildningstillfälle. Interkulturell kommunikation i vården. Familjerelationer utifrån kulturella perspektiv. Ont med stort O olika uttryckssätt att förmedla smärta och sjukdom. Kvinnohistoria utifrån ett etniskt och kulturellt perspektiv. Kulturella skillnader kring graviditet, abort och synen på sexualitet. Kulturella skillnader i barnuppfostran och migrationsprocessens inverkan på trygghetsskapande strukturer hos individer och familjer. Utbildningen har utvärderats genom en skriftlig enkät till deltagarna efter det sista utbildningstillfället. De sex huvudinslagen i utbildningen bedömdes ur tre olika aspekter i en femgradig skala. Siffran fem innebär den mest positiva bedömningen. I sammanställningen nedan är bedömningsfrågorna rangordnade, vilket innebär att först kommer det inslag i utbildningen som fått högst sammanlagd bedömning, därefter den näst högsta och så vidare. 21 deltagare i utbildningen av de totalt 26 deltagarna (81 %) har besvarat enkätfrågorna. Kulturella skillnader kring sex och samlevnad utifrån ett somaliskt perspektiv Bra 69% 31% 0% 0% 0% Dåligt 4,69 Intressant 71% 29% 0% 0% 0% Ointressant 4,71 Gav användbar Gav ingen ankunskap 64% 29% 7% 0% 0% vändbar kunskap 4,57 Familjerelationer utifrån kulturella perspektiv Bra 69% 26% 5% 0% 0% Dåligt 4,63 Intressant 79% 16% 5% 0% 0% Ointressant 4,74 Gav användbar Gav ingen ankunskap 68% 16% 11% 5% 0% vändbar kunskap 4,47 7

9 Interkulturell kommunikation i vården Bra 60% 40% 0% 0% 0% Dåligt 4,60 Intressant 60% 40% 0% 0% 0% Ointressant 4,60 Gav användbar Gav ingen ankunskap 40% 60% 0% 0% 0% vändbar kunskap 4,40 Ont med stort O om smärta och sjukdom Bra 28% 56% 17% 0% 0% Dåligt 4,11 Intressant 39% 50% 11% 0% 0% Ointressant 4,28 Gav användbar Gav ingen ankunskap 28% 50% 22% 0% 0% vändbar kunskap 4,06 Kvinnohistoria Bra 23% 54% 23% 0% 0% Dåligt 4,00 Intressant 31% 54% 15% 0% 0% Ointressant 4,15 Gav användbar Gav ingen ankunskap 31% 31% 39% 0% 0% vändbar kunskap 3,92 Kulturella skillnader i familjerelationer och barnuppfostran Bra 30% 40% 20% 10% 0% Dåligt 3,90 Intressant 38% 33% 19% 10% 0% Ointressant 4,00 Gav användbar Gav ingen ankunskap 33% 38% 19% 5% 5% vändbar kunskap 3,90 Utvärderingen visar att deltagarnas bedömningar generellt ligger på en hög positiv nivå. Endast enstaka deltagare uttrycker ett aktivt missnöje med två av de sex inslagen. Störst uppskattning fick två föreläsningar: en om Kulturella skillnader kring sex och samlevnad utifrån ett somaliskt perspektiv av en amanuens på Mälardalens högskola och den andra föreläsningen om Familjerelationer utifrån kulturella perspektiv av en överläkare på Orienthälsan. 8

10 Deltagarna i utbildningen gjorde också två sammanfattande bedömningar av hela utbildningen: dels hur nöjda de var med hela kursen och dels om de skulle rekommendera en kollega att gå kursen. Hur nöjd är Du med hela kursen? 95 procent av deltagarna är alltså nöjda eller mycket Mycket nöjd 43% nöjda med hela utbildningen ett gott betyg. Ingen Nöjd 52% enda deltagare är aktivt missnöjd. Skriftliga kom- Inte helt nöjd 5% mentarer från deltagare handlar om två teman: dels Missnöjd 0% att fler yrkeskategorier som möter personer med invandrarbakgrund borde gå utbildningen eller att den borde ingå i reguljär utbildning för vårdpersonal och dels att utbildningens uppläggning med olika föreläsare och ledare resulterade i en del upprepningar av likartat innehåll som presenterades av flera olika föreläsare. Skulle Du rekommendera en kollega att gå kursen? Ja: 100% Tveksamt: 0% Nej: 0% Ovanstående fråga är en god indikator på kvaliteten i en verksamhet utifrån deltagarnas upplevelser och visar på en total uppslutning kring bedömningen att man oreserverat kan tänka sig att rekommendera kursen till kollegor. Slutligen gjorde deltagarna tre bedömningar utifrån de mål som fanns uppsatta för kursen. Bedömningen gjordes i en fyragradig skala med svarsalternativen stämmer precis och stämmer inte alls som ytterlighetsalternativ. Grad av måluppfyllelse Stämmer Stämmer precis Både/och inte alls Har genom kursen fått ökad förståelse av 38% 62% 0% 0% mäns och kvinnors situation i olika kulturer Har genom kursen fått ökad kunskap om 33% 38% 29% 0% metoder att tyda olika kulturella mönster Har genom kursen fått fler redskap att välja den kommunikativa strategi som ger bäst förutsättningar att nå en bra kommunikation 29% 43% 29% 0% Tabellen visar att samtliga deltagare i hög grad bedömer att de fått ökad förståelse av mäns och kvinnors situation i olika kulturer och för drygt tre av fyra deltagare handlar det också om ökad kunskap om metoder att tyda olika kulturella mönster och fler redskap för att välja en kommunikativa strategi som ger bäst förutsättningar att nå bra kommunikation. Slutsats - måluppfyllelse Fler personer än det uppsatta målet har deltagit i utbildningen. Kursutvärderingen visar på uppskattning och positiva bedömningar. Slutsatsen utifrån barnmorskornas bedömning av utbildningen visar att man i hög grad nått målen att ge användbar kunskap och fler redskap i mötet med blivande föräldrar från andra kulturer än den svenska. 9

11 3.4. Information till läkare Mål Att ge information till 10 läkare om projektet och dess mål. Personal vid Folkhälsobyrån har vid två utbildningsdagar för personal på Familjeläkarcentraler i Västmanland informerat mellan deltagare per dag, varav cirka hälften var läkare. Dessutom har man informerat läkare vid kvinnokliniken i Västerås. Det uppsatta målet har alltså väl uppfyllts Utbildning av studiecirkelledare Mål Att utbilda 15 cirkelledare i studieförbunden i att leda föräldragrupper. Studieförbundet Bilda har inte genomfört denna aktivitet som var uppsatt som ett av målen Mammagrupperna Mål Att 80 procent av blivande föräldrar som tillhör projektets målgrupp och har bostadsadress i Västerås kommer att nås av information om föräldragrupper. Att starta upp sex mamma- respektive pappagrupper per år i olika språkgrupper. Under de tre projektåren har sammanlagt 325 kvinnor anmälts till LiV-grupper. 230 av dem har erbjudits att delta, men ett 50-tal av dessa kvinnor valde att inte delta i föräldragruppen. Orsakerna till att en del kvinnor inte fått ett erbjudande om att delta eller själva valt att inte delta, trots ett erbjudande, är flera. Ibland har det saknats specifik språkkompetens hos LiVinformatörerna och ibland har kvinnor redan fött barn innan kursen startade. Avflyttning från Västerås eller för långt avstånd mellan bostadsort och Västerås är andra orsaker. Missfall eller att kvinnorna (eller kanske snarare deras män) tackat nej till deltagande är ytterligare orsaker. Den sistnämnda orsaken har radikalt minskat under projekttidens gång, sedan informationen om vad LiV-grupperna egentligen innehåller alltmer kommit att spridas på informella vägar inom invandrargrupperna. Det finns inget exakt mått på hur stor andel av de gravida kvinnorna med invandrarbakgrund och boende i Västerås som faktiskt nåtts av information om projektet, men sannolikt rör det sig om en stor majoritet av dem, eftersom samtliga kommer i kontakt med barnmorskor som är väl informerade om LiV-projektet. I svensktalande föräldragrupper är det i genomsnitt cirka 80 procent av blivande föräldrar som väljer att delta i Västmanland. Motsvarande procentandel i LiV-projektet är 78 procent deltagande kvinnor av dem som erbjudits att delta. 10

12 37 mammagrupper har eller kommer att slutföras innan år 2008:s utgång, d v s betydligt fler eller dubbelt så många jämfört med det uppsatta målet. De två vanligaste språken har varit arabiska och somaliska. Informatörer finns även med fler språkkompetenser än från början planerat. Under projekttiden har funnits informatörer i språken arabiska, feili, syrianska, somaliska, sorani, serbiska, bosniska, kroatiska, kurmanji, kirundiska, persiska, badinani, thai, spanska, swahili, franska och engelska. Grupperna har i regel träffats vid sex tillfällen med olika teman vid varje tillfälle. Barnmorska har alltid deltagit vid några av träffarna. Vid sista gruppträffen har deltagarna gjort en skriftlig utvärdering av delmomenten i utbildningen samt en sammanfattande bedömning av hela utbildningen. Bedömningarna har gjorts i en femgradig skala med det mest positiva och det mest negativa svarsalternativet verbalt beskrivna. I nedanstående redovisning ingår svaren från 90 deltagare. Det finns ett bortfall av deltagare som inte kom till den avslutande träffen, ibland p g a att barnet hade fötts men även andra orsaker. Bedömningarna står i rangordning, d v s först det moment som deltagarna var mest nöjda med, därefter det näst mest nöjda o s v. Informationen om förlossningen och smärtlindring Bra 94% 5% 1% 0% 0% Dåligt 4,93 Intressant 89% 11% 0% 0% 0% Ointressant 4,89 något nytt 89% 11% 0% 0% 0% inget nytt 4,89 Studiebesöken på BB, Film om förlossningen Bra 88% 13% 0% 0% 0% Dåligt 4,88 Intressant 95% 5% 0% 0% 0% Ointressant 4,95 något nytt 88% 10% 2% 0% 0% inget nytt 4,85 Medicinska frågor kring barnet om feber, salvor, krämer m m Bra 85% 15% 0% 0% 0% Dåligt 4,85 Intressant 83% 17% 0% 0% 0% Ointressant 4,83 något nytt 81% 15% 3% 0% 1% inget nytt 4,74 11

13 Förberedelsen kring barnet vad man ska köpa, utrustning m m Bra 84% 12% 3% 0% 0% Dåligt 4,81 Intressant 83% 12% 5% 0% 0% Ointressant 4,79 något nytt 82% 17% 1% 0% 0% inget nytt 4,81 Information om familjeplanering och preventivmedel Bra 83% 16% 1% 0% 0% Dåligt 4,82 Intressant 79% 17% 4% 0% 0% Ointressant 4,75 något nytt 75% 19% 6% 0% 0% inget nytt 4,68 Samhällsinformation: att vara förälder i Sverige, blanketter, föräldrapenning Bra 75% 20% 5% 0% 0% Dåligt 4,71 Intressant 74% 19% 7% 0% 0% Ointressant 4,66 något nytt 77% 20% 2% 0% 0% inget nytt 4,75 Som framgår av sammanställningarna ovan är deltagarna över lag mycket nöjda med samtliga moment som ingått i utbildningen. Det gäller alla tre dimensionerna som de bedömt, d v s hur ämnet s, hur intressant det var och om man lärde sig något nytt. Det sammanfattande medelvärdet för de sex momenten är som högst 4,90 och som lägst 4,70 i en femgradig skala, d v s osedvanligt höga positiva bedömningar. Även om det är små skillnader i deltagarnas bedömning av de sex momenten i utbildningen noteras att det är de två inslagen som har fokus på förlossningen, som får allra högst bedömningar. Det är också värt att notera att det med ett enda undantag - saknas ett aktivt uttryckt missnöje (1 och 2 i den femgradiga skalan) i samtliga tre dimensioner av de sex delmomenten i utbildningen. 12

14 Hur nöjd är Du med hela kursen? Mycket nöjd 88% 100 procent av deltagarna är alltså nöjda och Nöjd 12% hela 88 procent dessutom mycket nöjda med Inte helt nöjd 0% hela utbildningen ett synnerligen gott betyg Missnöjd 0% för utbildningen. Ingen enda deltagare är aktivt missnöjd. Skulle Du rekommendera en bekant att gå kursen? Ja: 100% Tveksamt: 0% Nej: 0% Ovanstående fråga är en god indikator på kvaliteten i en verksamhet utifrån deltagarnas upplevelser och visar på en total uppslutning kring bedömningen att man oreserverat kan tänka sig att rekommendera kursen till bekanta. Slutsats - måluppfyllelse Cirka 180 kvinnor har deltagit i en mammagrupp med en informatör som talar samma språk. Sammanfattningsvis visar utvärderingen att deltagarna, oavsett språktillhörighet och etnisk eller religiös bakgrund visar en mycket stor uppskattning av utbildningen och dessutom uppger att de i hög grad fått ny kunskap inför förlossningen och i andra frågor. Bedömningarna är också lika höga oberoende av vilken informatör som lett gruppen, d v s mammagrupperna har både hållit en jämn och hög kvalitet Pappagrupperna Ett tiotal pappagrupper har genomförts under perioden oktober 2006 november 2008 med informatörer som har språkkompetens i arabiska, sorani, persiska och somaliska. Det betyder att antalet pappagrupper blivit färre än vad som finns angivet i målet. En orsak till detta är att två av de utbildade manliga LiV-informatörerna har bytt arbete och därmed slutat med uppdraget som informatör. Grupperna har träffats vid tre olika tillfällen. Innehållet i utbildningen är bredare än det i mammagrupperna och har två huvudteman: dels frågor som handlar om att vara förälder och dels diskussioner kring samhällsfrågor som rör skola, arbetsmarknad, regler, sociala koder med mera. Vid sista gruppträffen har deltagarna gjort en skriftlig utvärdering av gruppen, där olika aspekter har bedömts dels i en femgradig skala med det mest positiva och det mest negativa svarsalternativet verbalt beskrivna och dels i en fyragradig skala hur nöjda man är med utbildningen ur olika aspekter och hur man ser på graden av måluppfyllelse. I nedanstående redovisning ingår svaren från 49 deltagare. 13

15 Diskussionerna som handlade om att vara förälder Bra 88% 12% 0% 0% 0% Dåligt 4,88 Intressant 98% 2% 0% 0% 0% Ointressant 4,98 något nytt 90% 10% 0% 0% 0% inget nytt 4,90 Diskussionerna som handlade om olika samhällsfrågor: skola, arbetsmarknad, regler, sociala koder m m Bra 86% 12% 2% 0% 0% Dåligt 4,84 Intressant 86% 14% 0% 0% 0% Ointressant 4,86 något nytt 92% 8% 0% 0% 0% inget nytt 4,92 De blivande pappor som deltagit i föräldragrupperna är i anmärkningsvärt hög grad nöjda med innehållet, presentationen av innehållet och bedömer också att det gav ny kunskap. Det gäller både avsnitten som handlar om att vara förälder i Sverige och diskussionerna om olika samhällsfrågor. Ingen enda deltagare uttrycker ett aktivt missnöje i någon fråga. Hur nöjd är Du med Andel nöjda/mycket nöjda deltagare Andel missnöjda deltagare Ledarens sätt att leda gruppen och 100% 0% diskussionerna? Dina möjligheter att påverka innehållet, 100% 0% d v s vilka frågor ni skulle diskutera? Intresset från övriga i gruppen att delta 100% 0% i diskussionerna? Pappagruppen i sin helhet? 100% 0% Deltagarna i pappagrupperna är också i mycket hög utsträckning nöjda med informatörernas sätt att leda grupperna och diskussionerna. 96 procent uppger att de är mycket nöjda i detta avseende. 88 procent av deltagarna uppger att de är mycket nöjda med påverkansmöjligheterna av innehållet. Tre av fyra uppger också att de är mycket nöjda med övriga deltagares intresse att delta i diskussionerna och över fyra av fem deltagare är mycket nöjda med pappagruppen i sin helhet. 14

16 Grad av måluppfyllelse Stämmer Stämmer precis Både/och inte alls Jag har genom kursen fått ökad förståelse för 81% 19% 0% 0% vad det innebär att vara förälder i Sverige Jag har genom kursen fått ökad förståelse för det svenska samhället och kulturen 73% 27% 0% 0% Det är en hög grad av måluppfyllelse, framför att när det gäller att få ökad förståelse för vad det innebär att vara förälder i Sverige, där fyra av fem pappor väljer svarsalternativet stämmer precis. Skulle Du rekommendera en vän eller bekant att gå Pappakursen? Ja: 100% Tveksamt: 0% Nej: 0% Ovanstående fråga är en god indikator på kvaliteten i en verksamhet utifrån deltagarnas upplevelser och visar på en total uppslutning kring bedömningen att man oreserverat kan tänka sig att rekommendera kursen till vänner och bekanta. Slutsats - måluppfyllelse Färre män än planerat har deltagit i en pappagrupp med en informatör som talar samma språk. De blivande pappor som deltagit i föräldragrupperna är i anmärkningsvärt hög grad nöjda med inslagen i utbildningen liksom med informatörens sätt att leda gruppen och diskussionerna. Kvaliteten i pappautbildningen framstår som mycket god och liksom för mammagrupperna är bedömningarna höga och positiva oavsett språktillhörighet och etnisk eller religiös bakgrund hos deltagarna Diskussionsgrupper med deltagare i Aktivitetsspåret Utöver mamma- och pappagrupper har även inom projektets ram genomförts ett antal diskussionsgrupper bland nyanlända flyktingar och invandrare på Aktivitetsspåret. Grupperna har genomförts med informatörer som talar arabiska och somaliska. Resultaten från dessa grupper har i utvärderingen funktionen som en konstruerad kontrollgrupp i syfte att se bredden på användbarheten av metodiken med tolkar som specialutbildade informatörer. Grupperna har träffats vid åtta olika tillfällen. Innehållet i utbildningen handlar om områden som demokrati i praktiken, ungdomar i olika kulturer, samlevnad, hälsa och sjukvårdsinformation, jämställdhet och interkulturell kommunikation. Vid sista gruppträffen har deltagarna gjort en skriftlig utvärdering av utbildningen med hjälp av samma formulär som använts på pappagrupperna. I nedanstående redovisning ingår svaren från 130 deltagare, varav 80 var arabisktalande och övriga från Somalia. 15

17 Diskussionerna som handlade om att vara förälder Bra 81% 9% 6% 2% 2% Dåligt 4,65 Intressant 72% 14% 9% 3% 2% Ointressant 4,51 något nytt 74% 14% 2% 5% 5% inget nytt 4,46 Diskussionerna som handlade om olika samhällsfrågor: skola, arbetsmarknad, regler, sociala koder m m Bra 81% 11% 4% 4% 1% Dåligt 4,66 Intressant 79% 13% 3% 2% 2% Ointressant 4,64 något nytt 72% 14% 8% 2% 5% inget nytt 4,47 Deltagare på Aktivitetsspåret gör i utvärderingen något lägre skattningar än de mycket höga skattningar som deltagarna i pappagrupperna gjorde. Fyra av fem deltagare på Aktivitetsspåret gör dock en maximalt positiv värdering (5:a) av diskussionerna i båda huvudområdena. Ungefär tre av fyra deltagare gör samma bedömning i fråga om hur intressant inslagen var och i bedömningen av om det gav ny kunskap. Det finns en liten andel deltagare som gör negativa bedömningar i alla tre dimensionerna och mest i fråga om man lärt sig något nytt. Hur nöjd är Du med Andel nöjda/mycket nöjda deltagare Andel missnöjda deltagare Ledarens sätt att leda gruppen och 98% 0% diskussionerna? Dina möjligheter att påverka innehållet, 99% 0% d v s vilka frågor ni skulle diskutera? Intresset från övriga i gruppen att delta 97% 1% i diskussionerna? Diskussionsgruppen i sin helhet? 92% 0% I tabellen ovan har svarsalternativet Inte helt nöjd uteslutits. Den intresserade läsaren kan lätt beräkna svarsfrekvensen för detta alternativ genom att minska summan av de i tabellen redovisade procentsatserna från talet 100. Liksom i pappagruppernas bedömningar är det en mycket positiv bild som deltagare från Aktivitetsspåret ger av ledarna för samtalsgrupperna, av egna påverkansmöjligheter och intresset från övriga deltagare. Mellan 72 och 88 procent av deltagarna uppger att de är mycket nöjda i dessa tre avseenden. Knappt tre av fyra uppger också att de är mycket nöjda med diskussionsgruppen i sin helhet. 16

18 Grad av måluppfyllelse Stämmer Stämmer precis Både/och inte alls Jag har genom kursen fått ökad förståelse för 82% 14% 3% 1% vad det innebär att vara förälder i Sverige Jag har genom kursen fått ökad förståelse för det svenska samhället och kulturen 75% 20% 4% 2% Deltagarna i diskussionsgrupperna på Aktivitetsspåret bedömer en mycket hög grad av måluppfyllelse i båda avseenden och ungefär i nivå med deltagarna i pappagrupperna. Skulle Du rekommendera en vän eller bekant att gå på diskussionsgruppen? Ja: 95% Tveksamt: 5% Nej: 1% Svaret på ovanstående fråga visar att en mycket stor andel av deltagarna oreserverat kan tänka sig att rekommendera gruppen till vänner och bekanta. Slutsats - måluppfyllelse 130 deltagare som inte väntar barn och som inte valt utbildningen frivilligt har tagit del av ett likartat utbildningsinnehåll som i pappagrupperna av LiV-informatörer. Utvärderingen ger aningen lägre bedömningar men ligger ändå på en mycket hög nivå och visar på metodikens värde och förmåga att ge väsentlig information även till nyanlända flyktingar och invandrare Intervjuer med sex barnmorskor Sex barnmorskor på olika mödravårdscentraler har intervjuats angående erfarenheterna av LiV-projektet. Intervjuerna genomfördes som öppna samtal utifrån ett antal frågeställningar. Behovet av särskilda grupper för språksvaga blivande föräldrar Landstingets skrivna policy är att samtliga förstföderskor ska erbjudas föräldrautbildning i grupp. Enligt samtliga intervjuade barnmorskor har språksvaga invandrare alltid varit en grupp som kommit på undantag. Innan projektet LiV startade hade man förlängda besök och gav enskild information med hjälp av tolk. Tre av de intervjuade barnmorskorna har också egen erfarenhet av försök med gruppverksamhet. Erfarenheterna blev dock inte så goda från dessa försök. Det har funnits praktiska problem då man sällan haft tillräckligt många mödrar som förväntas föda inom någorlunda samma tidsintervall och som dessutom talar samma språk. Det har varit svårt att finna bra tolkar och ett försök med en 8-timmars kurs i grupp för arabisktalande personer fungerade dåligt då deltagarna presenterade många olika hinder varför de själva inte kunde gå i samma grupp som andra landsmän. 17

19 De intervjuade barnmorskorna bedömer behovet som odiskutabelt och stort när det gäller att utveckla nya former för att ge språksvaga invandrare samma information och utbildning som svenska blivande föräldrar. Flera uttrycker en egen otillfredsställelse och ett missnöje med den tidigare situationen att inte kunna ge den information som behövs. Man har upplevt ett yrkesmässigt dilemma, då föräldrarna inte kunnat förberedas tillräckligt inför barnets ankomst. Projektet LiV har därmed kommit att också stilla ett dåligt samvete hos en del barnmorskor och dessutom bidragit till en konkret avlastning i en ofta ansträngd arbetssituation. Enligt barnmorskorna är viktiga funktioner i LiV-projektet att kvinnorna får träffas utan sina män och diskutera kvinnofrågor, sådana frågor som man pratade om med kvinnonätverket i hemlandet tidigare. Ofta är kvinnorna mer isolerade i Sverige och med mannen kan de inte prata om just sådana frågor. En viktig sidoeffekt bedöms vara att aktiviteterna i projektet LiV också blir medel för de blivande mammornas ökade möjlighet till integration och att utveckla egna relationer och ett bredare socialt liv. Informationsfrågor och administrativa rutiner Enligt de intervjuade barnmorskorna har det inte varit några svårigheter att informera dem som ska ingå i projektet och inte heller att avgöra vilka som ska delta. På en av mödravårdscentralerna presenterar man LiV-projektet som ett erbjudande för familjen när man informerar föräldrarna. På flertalet av de mödravårdscentraler, där intervjuerna gjorts, presenteras LiV som ett obligatoriskt inslag och alla anmäls. Barnmorskan presenterar det som en självklarhet att de blivande föräldrarna ska anmälas till LiV. Erfarenheterna visar att det sällan finns ett öppet motstånd mot att delta och det är ett fåtal som vägrar vid samtalet med barnmorskan och dessa får då veta att de måste delta. Tanken bakom detta förhållningssätt är att det inte finns andra aspekter, t ex etniska eller religiösa, att beakta vid urvalet av vilka som ska remitteras utan alla blivande föräldrar behöver samma kunskap inför graviditeten och förlossningen. Även kvinnor som tidigare i hemlandet har fött barn remitteras, om de inte har fått informationen tidigare. Problemet är emellertid att alla inte kommer till de inbokade gruppträffarna. Det administrativa systemet vid remitteringen bedöms som okomplicerat, smidigt och snabbt. Arbetssättet Den samstämmiga bedömningen från de intervjuade barnmorskorna är att arbetssättet med tolkar som utbildats till informatörer fungerat mycket bra i praktiken. Innehållet i föräldrautbildningen påverkas i regel av deltagarna egna önskemål och innebär ofta ett mer vidgat innehåll än att enbart gälla graviditet och föräldraskap. Med ett undantag finns inga tveksamheter hos de intervjuade mot att använda informatörer som inte är utbildade barnmorskor. Fördelarna med både språk-, kultur- och fackkompetensen hos informatörerna framhålls. Man bedömer att de frågor som kvinnorna ställer, ändå kommer att ställas i andra forum med mindre kompetens tillgänglig och att det dessutom huvudsakligen handlar om livsfrågor och i mindre grad om rent medicinska frågor. De intervjuade ser det inte som ett problem med det breddade innehållet, t ex diskussioner om barnuppfostran, utan som ett behov som finns och bör tillgodoses. Svårigheter bedöms i stället vara att inom programmets ram hinna med all kunskapsöverföring, eftersom en del deltagare saknar uppfattning om många begrepp som rör graviditet, förlossning och anatomi och att man har kort tid på sig för information. 18

20 Den reservation från en intervjuperson som framförts gäller hur informatörerna sätter upp gränser för sina kunskaper, då de har fått ta över huvudansvaret för informationen. Att en barnmorska finns med framhålls emellertid av flera som en garanti för att det inte uppstår problem. Ingen av de intervjuade barnmorskorna har hittills nåtts av information annan än att verksamheten fungerat bra, att inga felaktigheter har spridits och att deltagare varit nöjda och uppskattat bredden i innehållet Intervjuer med fem LiV-informatörer De fem intervjuade informatörerna har vardera genomfört ett flertal föräldragrupper. Gemensamt för de fem informatörerna är att de har egen högre utbildning, mångårig yrkeserfarenhet och ett aktivt samhällsintresse. Arbetssätt i grupperna, resurser Strukturen och ramarna för innehållet beskrivs av de intervjuade informatörerna som likartad. Den utbildning som man själv gått och det material som man fått genom projektledaren med färdiga OH-bilder ger en gemensam struktur. Deltagargrupperna är i regel heterogena och det finns en variation bland deltagarna i åtminstone tre dimensioner som påverkar uppläggningen: utbildningsnivån, grad av religiositet och egen motivation. Det krävs en individualisering utifrån dessa tre dimensioner i fråga om informatörens eget språkval och hur mycket han/hon kan utveckla faktainformationen. Innehållet i mamma- och pappagrupperna skiljer sig också åt med ett bredare fokus i valet av frågor som kommer upp i pappagrupperna. Gemensamt för informatörerna är att man inleder med en personlig presentation och lyssnar av vad deltagarna själva vill veta. Detta får sedan till en del styra innehållet. I regel är det många frågor på olika nivåer, även från kvinnor som tidigare fött barn. Viktiga erfarenheter är att informatörerna bör börja med lätta frågor och att inte överskatta mammornas kunskaper i frågor som rör kroppen och graviditeten samt att bjuda på sig själv, sin egen erfarenhet och inte vara blyg och ge mycket faktakunskaper. Utöver fokus på graviditeten och förlossningen kommer ofta upp frågor om barnuppfostran, om regler och normer i den svenska kulturen och andra praktiska samhällsfrågor som gäller kunskap om institutioner som socialtjänst, polis, skola, försäkringskassa och sjukvård. I regel vidgas också innehållet att omfatta samlevnadsaspekter, jämställdhetsfrågor och mannens delaktighet i barnet. Olika studiebesök kan också ingå, t ex på Apoteket, IKEA och på Familjecentrum. Projektledaren och tillika barnmorskan deltar vid minst två av utbildningstillfällena och ansvarar för avsnitten om förlossning och smärtlindring samt familjeplanering och preventivmedel och vid behov även kring andra frågor. Hon har också funktionen som stöd och att inhämta faktakunskaper som gruppen efterfrågar kring hälso- och sjukvårdsfrågor. Informatörerna söker också själva faktainformation, t ex genom Internet eller broschyrer, men uppger att de är mycket noga med att inte besvara frågor som ligger utanför deras kunskapsnivå utan att de då konsulterar projektledaren eller andra. Informatörernas bedömning är dock att de sällan kommer in på frågeställningar som kräver kunskap av expertkaraktär. Erfarenhet från många olika grupper gör också att informatörerna idag har mött flertalet tänkbara frågor och också utvecklat knep att i mer tysta grupper fånga intresset för svårare frågor. 19

21 Den stora fördelen som informatörerna uppger, är att man själv har egna erfarenheter att berätta om hur man upplevde den nya kulturen och hur man anammat den svenska. Konflikten för den invandrade familjen är att det sociala nätverket försvinner, framför allt hos kvinnan och att hon bara kan förlita sig på mannen. I mammagrupperna visar sig ett tydligt och stort behov av information och att avhandla alla ämnen, förutsatt att männen inte är närvarande. Frågan om valfrihet, hinder för deltagande Åsikterna går något isär bland informatörerna i frågan om deltagandet ska vara frivilligt. Det varierar i hur barnmorskorna presenterar LiV för blivande deltagare och en åsikt är att det förenklar om man är tydlig och inte ger kvinnan och mannen alternativ. Ett sätt att skapa en egen motivation hos deltagarna är de tillfällen då informatörer träffar en del av kvinnorna i rollen som tolk hos någon barnmorska och då får tillfälle att skapa en relation till mammorna och själva informera om mammagrupperna. Man noterar också att kunskapen om LiV alltmer har spridits bland invandrare och tveksamheten, f a från männens sida, mot att delta har minskat betydligt. Mannens inställning är ofta central och han måste i regel ge sitt tillstånd för kvinnan att delta. Ett fåtal män har under projekttiden vägrat att hustrun deltar. Den andra något vanligare åsikten bland informatörer är att deltagarna inte ska vara tvingade att gå. En erfarenhet som stöder detta ställningstagande är ett försök med en grupp på Aktivitetsspåret som fungerade mindre bra och många uteblev efter första mötet. Även i en andra pappagrupp med Sfi-studerande deltagare, vilka inte kom frivilligt, upplevde informatören ett visst motstånd med lägre intresse, eftersom uppfattningen fanns att det är kvinnans angelägenhet att föda och ta hand om barnen. En informatör som telefonintervjuar blivande deltagare utesluter det fåtal personer som tackar nej till att delta och arbetar för att enbart få intresserade deltagare till gruppen. Resultatet har blivit att informationen om pappagrupper spridits från mun till mun och att informatören blivit uppringd av personer som önskat delta och att några deltagare tagit ledigt från jobb som de har för att delta. Förutom att mannens inställning är avgörande för om kvinnan kan gå i en mammagrupp finns även hinder i form av problem med barnpassning för äldre syskon. Utvecklingsbehov De intervjuade informatörerna har samtliga trivs med rollen som gruppledare. Den upplevs som krävande, men även utvecklande och givande. Arbetet skapar energi hos informatörerna, stimulerar samt frigör egna resurser. Att metodiken är effektiv och fungerar samt ger positiva resultat för deltagarna är gemensamma erfarenheter hos informatörerna. Förslag finns att LiVmetodiken borde ingå som ett obligatoriskt inslag i Sfi och att kursen borde integreras som en naturlig del i skoldagen. Grupperna skapar ofta sociala kontakter mellan deltagarna och under hela projekttiden har funnits önskemål om en fortsättning på mammagrupperna efter förlossningen. Denna utveckling är också på gång. Konkreta förslag från informatörer är att efter födseln återknyta till kvinnan genom att följa med barnmorskan på det första hembesöket sedan barnet fötts. Ett annat är att skapa en gemensam aktivitet, t ex att laga barnmat en tid efter barnets födsel helst på ett Familjecentrum, som har tillgång till kök. 20

22 4. UTVÄRDERARENS SAMMANFATTANDE SLUTSATSER LiV-projektet har pågått i 2½ år och har haft en metodutvecklande ambition. Projektet har i hög grad nått sina uppsatta mål och funnit en fungerande arbetsmetod för att ge blivande föräldrar från andra länder med begränsad språkförmåga samma möjlighet till föräldrastöd som svensktalande blivande föräldrar. Projektet är ett bra exempel på hur en komplett metodutvecklande process kan se ut. Projektplanen har följts - från en förstudie med probleminventering, med informationsinsatser och utbildningsaktiviteter riktade både till blivande informatörer och barnmorskor på fältet, fram till genomförande av föräldrautbildningar och metodens införlivande i Landstinget i Västmanland. Projektet har även utmynnat i ett fortsatt utvecklingsarbete med två inriktningar: dels att bygga upp en fortsättning för deltagarna efter barnets födsel, BarnLiv, dels en plan för spridning av kunskaper om metodiken till andra Landsting, ett fjärde år, med stöd av Allmänna Arvsfonden. Kvaliteten i de genomförda aktiviteterna, som de mätts genom deltagarnas bedömningar, har också varit anmärkningsvärd hög under hela projekttiden. Projektets struktur och centrala delar kan beskrivas med nedanstående figur. Förstudie med Utbildning av Informationsinsatser för problemanalys informatörer barnmorskor och läkare Utbildning av Produktion av Genomförande av barnmorskor visuellt under- föräldragrupper visningsmaterial Utvärdering Implementering Kunskapsöverföring i Västmanland till andra landsting Projektet startade men en kartläggning och problemanalys genom intervjuer med barnmorskor och andra nyckelpersoner. Resultatet av analysen blev att det fanns ett reellt behov av LiVverksamheten. Olika försök av enskilda vårdcentraler hade inte lett fram till en bra lösning på uppgiften att ge språksvaga invandrare samma kunskap och förutsättningar som svensktalande familjer som väntar barn. En ojämnlik situation rådde, där Landstingen inte kunde leva upp till målet att erbjuda föräldrastöd till alla familjer som väntade barn. En underlättande och viktig faktor för projektet är projektledarens yrkesförankring som erfaren barnmorska med legitimitet bland kollegorna och som en kvalitetsgarant i projektet. 21

23 Efter förstudien skedde en förankringsprocess på de direkt berörda mödravårdscentralerna, hos överläkaren för mödrahälsovården och folkhälsoenheten. Reaktionerna var entydigt positiva. Metoden som använts i LiV-projektet bygger på att ge de blivande föräldrarna samma basala kunskaper som de svensktalande föräldrarna får men på föräldrarnas eget hemspråk av informatörer som arbetat som tolkar och som har både språklig och kulturell kompetens och dessutom fått specifik kunskap i de frågor som ingår i föräldrastödet. Dessutom har det funnits en barnmorska som resurs i utbildningen av de blivande föräldrarna. Utbildningarna har anpassats efter föräldrarnas behov och har genomförts i enkönade grupper för att möjliggöra att alla frågor kan komma upp till diskussion. Utöver de medicinska faktainslagen har fokus i samtalen även varit hälsoupplysande, relationsinriktade och samhällsorienterande. En grundförutsättning för att projektet skulle lyckas i sina ambitioner var att informatörerna fick relevant kunskap för att leda grupperna, både fackkunskaper och pedagogiska färdigheter att leda grupper. De 16 informatörer som gick utbildningen ger den också ett mycket högt betyg i den utvärdering som gjorts och var mycket nöjda med de kunskaper och samtalsredskap som de fått genom utbildningen. Endast ett fåtal av dem har efter utbildningen lämnat arbetsuppgiften som informatör, oftast då p g a byte av arbete. Ett 50-tal mamma- och pappagrupper har genomförts under projekttiden. Utvärderingarna av mamma- och pappagrupperna visar på en hög kvalitet i utbildningarnas uppläggning och genomförande. Bedömningarna ligger på en extremt hög, positiv nivå och den vanligaste uttryckta synpunkten är att få en fortsättning på gruppen, även efter det att barnet har fötts. Värt att notera är, att deltagarnas bedömningar är lika positiva oberoende av vilken informatör som lett gruppen och oavsett deltagarnas språktillhörighet och etniska eller religiös bakgrund. D v s metoden har en bred användbarhet. Informatörerna upplever själv en stor tillfredsställelse att arbeta med metodiken i LiV-grupperna, jämfört med den traditionella tolkrollen. Dessutom har inom projektets ram genomförts försök med diskussionsgrupper för nyanlända flyktingar och invandrare med samma material och innehåll som i pappagrupper. Även deltagarna på Aktivitetsspåret ger i utvärderingarna mycket positiva omdömen av de grupper som de deltagit i. Även barnmorskorna på mödravårdscentralerna bedömer att utbildningen i interkulturell kommunikation hållit god kvalitet och att man i hög grad nått målen att få användbar kunskap och fler redskap i mötet med blivande föräldrar från andra kulturer än den svenska. Systemet för att anmäla blivande föräldrar till LiV-grupperna är databaserat och ses som en enkel rutin för barnmorskorna. Projektet har utvecklat ett visuellt undervisningsmaterial till föräldragrupperna, vilket visat sig både hålla god kvalitet och vara användbart inte bara i gruppsammanhang utan även som ett pedagogiskt redskap för barnmorskor vid enskilda samtal med språksvaga kvinnor. Ett annat konkret inslag i metodutvecklingsarbetet har varit att söka ett sätt att nå somaliska blivande föräldrar. Dessa tackade ofta ja till att delta i föräldrautbildningen men uteblev lika ofta. En CD-skiva med muntlig information har producerats och delas ut av barnmorskor på mödravårdscentraler och har resulterat i en klar ökning av somaliska föräldragrupper. 22