Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk
|
|
- Lisa Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Förstudien medfinansieras av jämställdhetsdirektör Karin Tilly Länsstyrelsen Västmanlands län och Docent Stefan Sörensen Mälardalens Högskola Institutionen för vård och folkhälsovetenskap Integration & Hälsa Inger Fälth Maj
2 Bakgrund Socialstyrelsens riktlinjer för hälsovård under graviditet, 1996, omfattar en medicinsk övervakning som skall kunna identifiera och åtgärda komplikationer under graviditet. I riktlinjerna för psykosociala och sociala insatser under graviditet beskrivs att det är angeläget att man vid omhändertagande av till Sverige nyanlända flyktingar och asylsökande ägnar särskild uppmärksamhet åt kvinnors behov av hälsovård samt att kvinnor som invandrat till Sverige har särskilda stödbehov, och i invandrartäta områden bör man ta hänsyn till detta vid resursfördelningen. Förlossningsförberedelse och föräldrautbildning Föräldrautbildning som bedrivs i mödrahälsovårdens (MVC) regi är en väl etablerad verksamhet som har kvar ursprungsmålet från 1970-talet att vara hälsoupplysande, relationsinriktad och samhällsorienterande för de blivande föräldrarna. Föräldrautbildningen skall ses som en del av det psykosociala arbetet under graviditeten. Det unika med föräldrautbildning är att man når en så stor grupp av blivande föräldrar. De flesta kvinnor oberoende av social tillhörighet besöker Mödravårdscentralerna under graviditet. Även den stora gruppen av invandrarkvinnor nås via mödravårdens verksamhet och kan på så sätt få tillgång till och möjlighet till en bättre förståelse för det svenska samhällssystemet. På MVC har man en frekvent kontakt med de gravida invandrarkvinnorna, och ofta leder denna kontakt till en nära relation och en god kunskap om den vårdsökande. Detta i sin tur ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt hälsoupplysningsarbete. I Mödrahälsovårdens årsrapport 2002, Landstinget Västmanland, beskrivs föräldrautbildningen enligt följande; Målet med Föräldrautbildning är att erbjuda kunskap, möjligheter till kontakt, gemenskap och diskussion. Teman är graviditet och förlossning, smärtlindring, kost och näringsfrågor, amning, risker med tobak och alkohol, första tiden som förälder hemma med barnet samt att se och få en nära relation med barnet. Hur det väntade barnet kan påverka familjens liv och parrelation är en viktig del i föräldrautbildningen. Andra frågor som tas upp är föräldraförsäkringen och hur man kan förena föräldraskapet med förvärvsarbete och studier. Föräldrautbildning erbjuds som flera gruppträffar oftast 5-6 till förstföderskorna och deras partners och i mån av tid till omföderskor som enstaka träffar. Förstudien Målgrupp Gravida kvinnor i behov av tolk som är inskrivna på mödravårdscentralerna i Västerås stad. Syfte Att göra en kartläggning av hur behovet av föräldrautbildning ser ut hos gravida kvinnor i behov av tolk. Metod Målgruppens behov har belysts ur olika perspektiv 2
3 1. Målgruppens 2. Barnmorskornas 3. Tolkarnas Metoder som använts i förundersökningen är Skriftliga enkäter till målgruppen Intervjuer med målgruppen Telefonintervjuer samt personliga intervjuer med barnmorskor på mödravårdscentraler i Västerås Intervjuer med kvinnliga tolkar Telefonintervjuer med barnmorskor på barnmorskemottagningarna i Skärholmen, Rinkeby, Alby och Fittja. Resultat Bakgrundsdata Förstföderskor 27 Omföderskor 28 Summa % av målgruppen är förstföderskor och 51 % är omföderskor. Merparten av omföderskorna skall för första gången föda barn i Sverige. Spridningen åldersmässigt samt vistelsetid i Sverige framkommer inte från bakgrundsdata. Modersmål Arabiska Kurdiska somaliska övriga Mer än hälften av de intervjuade kvinnorna (56 %) har arabiska och/eller kurdiska som modersmål. Bland den kurdisktalande gruppen var sorani den främsta dialekten. Irak är vanligaste födelseland och därefter Somalia. I gruppen övriga finns kvinnor från Iran, Filippinerna, Thailand, Zaire och Turkiet. 3
4 Faktiska resultat 55 kvinnor har deltagit i förundersökningen. Enkäter och intervjuer har besvarats genom tolk. Målgruppen kontaktades genom lärare på SFI (svenska för invandrare), barnmorska på Läkargruppen, på Röda Korset samt genom tolkarnas personliga kontakter Inga män har deltagit. Deltagarna besvarade frågor om föräldrautbildning och vad dom tycker är viktigt att få kunskap om under graviditeten. Föräldrautbildning Har du blivit erbjuden att delta i FUB? Ja Nej Förstföderskor 7 20 Omföderskor 3 25 Summa % av kvinnorna har inte blivit erbjudna att delta i MVC föräldrautbildning Kvinnorna hade svårt att förstå frågan då ordet föräldrautbildning var missvisande och sade inget om innehållet. Efter att kvinnorna fått förklaring på föräldrautbildningens syfte och mål kunde frågan ställas igen. Samtliga kvinnor uppgav att i deras hemland förekom inte någon form av föräldrautbildning och att man inte heller i Sverige fått vetskap om att detta fanns. Vill du delta i Föräldrautbildning? Ja Nej Förstföderskor 25 2 Omföderskor 19 9 Summa Av samtliga kvinnor vill 73 % delta i Föräldrautbildning om dom blir erbjudna. 78 % av förstföderskorna och 68 % av omföderskorna är positiva till föräldrautbildning. Bedömningsfrågor I enkäten fick kvinnorna bedömningsfrågor om ämnen i föräldrautbildning. Svarsalternativen var siffernumreringar mellan 1 och 5 där 1 utgör alternativet helt oviktigt, siffran 4 viktigt samt siffran 5 mycket viktigt. I svarsalternativen nedan har de två mest frekventa bedömningarna 4 och 5 slagits samman och presenteras i tabellen nedan. Frågorna är rangordnade efter hur viktigt ett ämne bedömts vara, dvs. överst finns det viktigaste och nederst det minst viktiga. 4
5 N = 55 Vilka ämnen är viktiga i föräldrautbildning? Antal Procent Föräldrapenning och blanketter % Att vara barn i nytt land % Så fungerar sjukvården % Att vara föräldrar i nytt land % Smärtlindring % Samlevnad under och efter graviditet % Att bli förälder % Normal graviditet % Studiebesök förlossning o BB % Egenvård för barn och vuxna % Arbeta/studera under graviditet % Normal graviditet % Så gott som samtliga kvinnor vill lära sig att fylla i blanketter till försäkringskassan för föräldrapenning. Majoriteten av målgruppen upplever att dom har för lite kunskap om hur svensk sjukvård fungerar samt varför den fungerar som den gör. Då barnen kommer att växa upp i en annan kultur än vad föräldrarna är vana vid tycker kvinnorna att det är viktigt att diskutera hur det är att vara barn i ett annat land än sitt hemland. Den somaliska gruppen efterlyser diskussion om smärtlindring och studiebesök på förlossning och BB i högre grad än den arabiska/kurdiska gruppen. I enkäten fanns utrymme att lämna egna förslag på ämnen att ha med i föräldrautbildning. Finns det annat som ni vill ha information om i föräldrautbildning? Manlig och kvinnlig omskärelse Barnsjukdomar i Sverige Fysisk träning efter graviditet Salvor, tabletter och flytande mediciner Vitaminer Preventivmedel Gynekologi Kejsarsnitt 5
6 Flertal kvinnor tycker att det är viktigt att diskutera omskärelse. Man vill få kunskap om vart man vänder sig för att omskära sina söner samt vad det kostar. Somaliska kvinnor ville även diskutera kvinnlig omskärelse. Vidare undrade kvinnorna vilka barnsjukdomar som finns i Sverige och om det är samma sjukdomar som i hemlandet. Att få en demonstration av hur salvor, tabletter och flytande mediciner ser ut ansåg några vara viktigt då dessa har andra namn här än i hemlandet. Fysisk träning efter graviditet var viktigt för kvinnorna då dom inte ville bli överviktiga. Kvinnornas uppfattningar Det finns en påtaglig känsla av utanförskap hos majoriteten av de intervjuade. De menar att de inte har tillträde till det svenska samhället. Dom kan inte söka information själva och har inte tillräckliga kunskaper i svenska språket. Det framkom i intervjuerna en mångfald av behov hos invandrarkvinnorna i mötet med den svenska sjukvården och den svenska mödrahälsovården. Barnmorskorna på MVC är viktiga personer under graviditeten och samtliga kvinnor uppger att dom blir väl behandlade och omhändertagna under graviditeten. Några kvinnor önskade besök hos barnmorska varje vecka. Det finns ett forum hos barnmorskan för information och kunskap som kvinnorna vill ta del av. Några kvinnor uppger att dom är blyga för att ställa frågor till barnmorskan. Dom är rädda att bli uppfattade som okunniga och outbildade. Kvinnorna menar att dom inte haft tillgång till information om kroppens anatomi eller om sexualkunskaper i sina hemländer, men att detta är frågor som man vill lära sig mer om. En grupp kvinnor oroade sig för att uppfattas som okunniga eller som dåliga mödrar av sina landsmän. Dom menar att frågor om sexualitet, kroppens funktion och barnuppfostran kunde uppfattas negativt. Kvinnorna har svårt att förstå blanketter som skall fyllas i och lämnas till försäkringskassan. Både mödravårdsintyget och föräldrapenning nämns som svåra att förstå. En kvinna berättade att hon besökte försäkringskassan för att få föräldrapenning Handläggaren visade hur man fyller i blanketten. Kvinnan var inte medveten om att hon behövde bankkonto för att få ut föräldrapenningen. En majoritet av de intervjuade kvinnorna upplevde att dom inte hade fått erbjudande om föräldrautbildning, dom förstod varken ordet eller begreppet föräldrautbildning. Kvinnorna vill träffas i särskilda kvinnor och mansgrupper i föräldrautbildningen. Dom uppgav sig inte vara blyga inför sina egna män, men dom är blyga att fråga saker inför andra kvinnors män. Kvinnorna är noga med att poängtera det viktiga i att även männen behöver erbjudan om föräldrautbildning, och då helst med en manlig ledare och där barnmorskan finns med som mentor och sakkunnig. Barnmorskornas uppfattningar Telefonintervjuer och personliga intervjuer har gjorts med 12 barnmorskor på 11 Mödravårdscentraler i Västerås. 6
7 Barnmorskorna är överens om att gravida invandrarkvinnor i behov av tolk blir hängandes i luften. Invandrarkvinnor som behärskar svenska språket bra deltar ofta i föräldrautbildning och verkar i mindre utsträckning upplevas som invandrare. Barnmorskorna påpekar att det har betydelse om kivnnorna är stadsmänniskor och utbildade då dessa kvinnor är lättare att kommunicera med. Det finns stora variationer mellan de olika MVC och antalet inskrivna invandrarkvinnor. Barnmorskorna har fått uppskatta hur många procent av de inskrivna som är invandrare (inte enbart de som använder tolk) På Citypraktiken uppger man 0 % och på Erikslund mer än 50 %. Bäckby, Erikslund, Eriksborg och Läkargruppen är de som uppger sig ha flest gravida invandrarkvinnor. Familjeläkarmottagningarna på Bäckby, Erikslund och Eriksborg finns fysiskt på områden där befolkningne är segregerad. Inte på någon av MVC i Västerås finns föräldrautbildning enbart för kvinnor i behov av tolk. Vanligast är att man på MVC inte erbjuder kvinnorna att delta i föräldrautbildning, dock finns det några MVC som erbjuder kvinnorna att delta i svenskspråkiga grupper. För få kvinnor samma språkgrupp samt tidsbrist nämns som orsak till att man inte har föräldrautbildning på olika språk. Att ha med tolk i föräldrautbildningen har upplevts som negativt av barnmorskorna då det fodrar att man säger korta tydliga meningar och sedan gör en paus vid själva tolkningen. Det blir svårt att få igång diskussioner i dessa grupper. Som alternativ finns individuell föräldrautbildning. Denna föräldrautbildning går till så att barnmorskan vid några MVC besök berättar om normal graviditet, förlossning, smärtlindring och amning. Kvinnan eller tolken vet inte på förhand vid vilka besök denna information kommer att ske. Förlossningsfilm, studiebesök på förlossning/bb och information från Försäkringskassan ingår inte i den individuella föräldrautbildningen. Barnmorskorna upplever att kvinnorna skulle behöva mer information men detta är vad man kan ge som alternativ. För svensktalande finns föräldrautbildning på samtliga barnmorskemottagningar i Västerås. Under ca 2 timmar och vid fem tillfällen träffas de blivande föräldrarna tillsammans med sin barnmorska. Tidpunkten brukar vara dagtid eller sen eftermiddag och vanligast är att gruppen träffas på den barnmorskemottagning där man är listad. I första hand erbjuds förstföderskor att delta i föräldrautbildningen, omföderskor erbjuds i mån av plats. Vid ca 10 veckor innan beräknad förlossning startar föräldrautbildningen. Det finns variationer i föräldrautbildningens innehåll på MVC men inslag som alltid finns med är Förlossningsfilm Studiebesök på förlossning och BB Information från Försäkringskassan om föräldraförsäkring Amning Information om smärtlindring Exempel på Föräldrautbildning från MVC Viksäng 7
8 1: a träffen.. Deltagarna presenterar sig för varandra. Utbyter adresser och telnummer (frivilligt) Barnmorskan informerar om förlossningsförloppet under normal förlossning. 2: a träffen Fortsättning på information om normal förlossning. Visning av förlossningsfilm Diskussion om filmen. 3: e träffen Studiebesök på förlossningen och BB avdelning. 4: e träffen Vad sker psykiskt och fysiskt efter förlossningen? Medverkan av socionom från familjecenter. Personal från Försäkringskassan informerar om föräldraförsäkring. 5: e träffen Amning. Sjuksköterska från barnavårdscentral (BVC) medverkar tillsammans med barnmorska 6: e träffen Denna träff sker på öppna förskolan. Socionom medverkar och förklarar var man kan få hjälp och vilken hjälp samhället ger till föräldrar och barn. Man diskuterar barnens rätt i samhället enligt barnkonventionen. 7: e träffen Efterträff efter förlossning. De nyblivna föräldrarna samlas tillsammans med sina barn, BVC sköterska samt barnmorska. Denna träff av avslutning på föräldrautbildning och början till föräldraträffar på BVC. Övrigt Nyblivna pappor erbjuds att delta i pappagrupper. Grupperna träffas fyra till 6 gånger och samtalar om pappa-barn relationer, föräldraskap och annat som gruppen anser vara viktigt. Manlig sjuksköterska leder grupperna. Synpunkter och önskemål från barnmorskorna Resultatet från intervjuer med barnmorskor som genomförts gav en bild av stor omtanke om de gravida invandrarkvinnorna och deras behov, samt förslag och önskemål om hur förbättringar kan se ut. Barnmorskorna ser inte invandrarkvinnorna som en problemgrupp, varje person möts som en individ. Majoriteten av barnmorskorna säger att dom skulle vilja ägna mer tid åt gravida kvinnor i behov av tolk. Man upplever tidspress på de inbokade tiderna då man skall göra bedömningar, hjälpa kvinnorna med åkommor, dokumentera i journaler och ändå möta var och en som en individ och samtidigt etablera en relation. Samtal och bedömningar tar ofta längre tid när samtalet förs genom tolk. Dessutom måste man ibland förklara saker för invandrarkvinnorna, saker som är självklara för någon som vuxit upp i Sverige. 8
9 Det skulle vara bra att kunna samla kvinnor från hela Västerås och ha FUB i språkgrupper. Det skulle underlätta för både MVC och BVC Jag upplever att kvinnorna behöver mer samhällsinformation och information om föräldraskapet i Sverige, p-medel och info om sin kropp. Själva skulle vi barnmorskor vilja ha information kulturkunskap, kunskaper om invandrare i Sverige, kulturella möten och hur man hanterar detta på MVC Dessa par har andra behov än vad de svenska paren har. Kvinnorna behöver egna grupper Skulle vara bra att få lära sig lite mer om kvinnorna och deras kultur Vi skulle vilja ha en utbildningsdag eller flera kortare informationer i ämnet kultur och hälsa Önskar att invandrar kvinnor kan delta i föräldrautbildning på lika villkor som dom svenska. Föräldrautbildning till invandrarkvinnor behöver starta tidigt i graviditeten, det är så mycket dom vill veta och behöver samtala om Även männen behöver information om kvinnans anatomi, preventivmedel och föräldraskap Kvinnorna har så många frågor och det känns aldrig som om jag hinner med dom så som jag skulle vilja Kvinnorna blir hängandes i luften och det är inte bra 9
10 Tolkarnas upplevelser Kvinnliga tolkar i språken persiska, arabiska, sorai och somaliska har intervjuats. Tolkarna känner inte till individuell föräldrautbildning och kan inte påminna sig om att dom tolkat vid sådan information. Dom har inte hört någon kvinna få erbjudan att delta i föräldrautbildning. Kvinnorna själva efterfrågar inte FUB och vet inte om att det finns enligt tolkarna. Kvinnorna är inte vana att vara aktiva och ta för sig, dom är mer passiva och accepterar livet som det är, det är Guds vilja och det kan man inte påverka. Tolkarna upplever att kvinnorna behöver mycket information om anatomi, kvinnorna förstår inte den information dom får i sjukvården då detta förutsätter anatomiska kunskaper som dom inte har. Hur gör man på andra MVC? Norsborg Barnmorskorna upplever att de kvinnor som tackar JA till föräldragrupper gör det för personalens skull. Kvinnorna verkar inte intresserade av att samtala om relationer enligt barnmorskorna. Avhopp från grupperna är vanligt. Det finns inga speciella invandrargrupper utan endast de som kan svenska blir erbjuden att delta. Rinkeby Vanligaste språkgrupperna på Rinkeby MVC är somaliska, turkiska och arabiska. Det finns inga speciella grupper för invandrarkvinnor. De som erbjuds att gå på föräldrautbildning kommer några gånger men uteblir sedan. Barnmorskorna upplever att kvinnorna inte är intresserade av föräldrautbildning. Fittja % av de inskrivna gravida är invandrarkvinnor. Föräldrautbildning finns ca 4 gånger per år i olika språkgrupper. Kvinnorna får erbjudan både muntlig och skriftlig. Innehållsmässigt skiljer sig inte föräldrautbildningen åt i invandrargrupperna och i svenskgrupperna. Barnmorskorna upplever att kvinnorna är nyfikna på vad som händer i kroppen under graviditet. Skärholmen Invandrarkvinnor deltar i föräldrautbildning i språkgrupper. Innehållet är densamma som till svenskgrupperna. Barnmorskorna upplever att det blir mindre diskussioner i invandrargrupperna samt att dom behöver mer visuella medel för att tillgodogöra sig informationen. Barnmorskorna trycker hårt på vikten av att delta i föräldrautbildning innan förlossning. En speciell barnmorska är ansvarig för invandrargrupperna Vanligaste språk är arabiska, bengali, persiska, dari, serbokroatiska och turkiska. 10
11 Slutsatser Huvudfynden från förundersökningen är följande: Gravida kvinnor i behov av tolk blir inte erbjudna att delta i föräldrautbildning på lika villkor som svensktalande. Innehåll och syfte med föräldrautbildning måste förklaras detaljerat för målgruppen. Kvinnorna vill delta i föräldrautbildning i egna språkgrupper Föräldragrupperna skall vara samhällsorienterade och utgå från kvinnornas behov av information. Kvinnorna önskar separata grupper för kvinnor och män Träffarna bör ske under dagtid gärna integrerat i SFI undervisning Kvinnor som är förstföderskor i Sverige vill delta i föräldrautbildning Det finns för få kvinnor i samma språkgrupp på enskilda MVC för att bilda en föräldragrupp Slutkommentar och diskussion Resultatet från intervjuer och enkäter ger en bred bild av den mångfald av behov hos gravida kvinnor i behov av tolk som finns i mötet med svensk mödrahälsovård. En föräldrautbildning riktad till målgruppen kan inte fokusera på enstaka ämnen utan behöver ha förankring i den livssituation som målgruppen lever i och utgå från målgruppens behov av information. Föräldrautbildningen är ett utmärkt forum för integrations och demokratiåtgärder i syfte att föräldrar och barn skall få bästa möjliga start i sitt nya hemland. Kunskaper från föräldrautbildningarna i språkgrupper kan underlätta för vårdpersonal att förstå och bemöta de missförstånd och kommunikationsproblem som kan uppstå i mötet med invandrare med andra kunskaper och en annan syn och andra förväntningar på sjukvården. Det finns en brist i systematiska fakta och kunskaper om vilka behov av kunskap och information som finns hos invandrarkvinnor i behov av tolk. Det finns även en brist i metoder om hur man hanterar denna problematik. 11
12 12
MIS. - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande. Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01
MIS - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 2. MIS MAMMAGRUPPER FÖR ICKE SVENSKTALANDE
Läs merDoula och Kulturtolk samt Mammagrupper. Födelsehuset Doula & Kulturtolk
Doula och Kulturtolk samt Mammagrupper Födelsehuset bildades 2007 av föräldrar, barnmorskor och doulor SYFTE: mer inflytande för brukarna kontinuitet och personlig vård fler valmöjligheter som t ex ABC
Läs merMödrahälsovård. Resultat från patientenkät 2011 JÄMFÖRELSE MED 2009 OCH 2010
Mödrahälsovård Resultat från patientenkät 011 JÄMFÖRELSE MED 009 OCH 010 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson December 011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INLEDNING... GENOMFÖRANDE...
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merPAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN FÖR INVANDRADE FÄDER INOM PROJEKTET LIV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR
PAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN FÖR INVANDRADE FÄDER INOM PROJEKTET LIV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR Augusti 2007 Björn Persson 021-18 33 92 Det finns ingen anledning för en människa att söka efter det hon redan
Läs merLiV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR
LiV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR Slutrapport om ett projekt i syfte att utveckla föräldragrupper för blivande föräldrar som inte talar svenska December 2008 Leg psykolog Håkan Edlund 021-38 10 30 1. BAKGRUND
Läs merEtt barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning
Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit
Läs merLandstinget Sörmland Fullmäktigemötet den 11 juni 2013 LANDSTINGETSÖRMLAND den2013-06- 1 1 D.nr.L-5-1-6P0-101 MOTIONfrån Vänsterpartiet Kommunikationsstöd i förlossningsvården Kvinnor från utomeuropeiska
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs mer1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning
GUIDE BARNMORSKEMOTTAGNING 1177 Vårdguiden för dig som jobbar på en barnmorskemottagning Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med blivande föräldrar 1177VG_MVC-guide_barnmorska_2017.indd
Läs merFÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Läs merDet bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv
Det bästa ur två världar Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv Värmlands Arbetslivsforum har haft som mål att skapa bättre förutsättningar för balans mellan arbete och familjeliv. Projektet
Läs merFrågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordningsbarnmorskor för mödrahälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige idag,
Läs merFördelning av medel från Sveriges Kommuner och Landsting för förbättrad förlossningsvård och insatser för kvinnors hälsa
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-04-18 1 (5) HSN 1512-1458 Handläggare: Anne Siltamäki Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-05-24, p 5 Fördelning av medel från Sveriges Kommuner och
Läs merFILMER OM KROPP, HÄLSA & SEXUALITET PÅ 14 OLIKA SPRÅK!
FILMER OM KROPP, HÄLSA & SEXUALITET PÅ 14 OLIKA SPRÅK! Alla har rätt till kunskap om sin kropp och sin sexualitet Filmerna är cirka fyra minuter långa och handlar om: Abort Förlossning Graviditet Kvinnans
Läs merVälkommen till oss. Barnmorska: Kontakta oss
Vänta barn Välkommen till oss Att vänta barn är en av livets största upplevelser! Vi vill ge trygghet, kunskap och vara en nära kontakt under hela graviditeten. Välkommen till Kvinnohälsovården i Halland!
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merGRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT
GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merPartnerprojektet. Jämställd vård. Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27
Partnerprojektet Jämställd vård Barnmorskemottagningen Eriksberg i samarbete med Kunskapscentrum för Jämlik vård Göteborg 2014 01 27 Varför gör vi det här? Vårdcentralen har i uppdrag att jobba särskilt
Läs merBakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson
Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att
Läs merPatientenkäten 2013 Sinnligt Uppsala
Patientenkäten 2013 Sinnligt Uppsala Statistik: 60 respondenter från Sinnligt Uppsala Totalt: 2412 e-post adresser är inrapporterade 1706 mottagare har fullföljt dialogen Svarsfrekvens: 71% Beskriv varför
Läs merRegnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder
Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merUnga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011
Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie
Läs merHälsa Sjukvård Tandvård HANDLINGSPROGRAM. Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland
HANDLINGSPROGRAM Alkoholförebyggande arbete i småbarnsfamiljer vid barnavårdscentraler i Halland Det alkoholförebyggande arbetet har en självklar plats i vardagen på familjecentraler, barnmorskemottagningar
Läs merBrukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten
Brukarundersökning Individ- och familjeomsorgen Introduktionsenheten 2008 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar
Läs merDen gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt?
Den gravida kvinnan med missbruksproblem - kan det bli mer problematiskt? Joy Ellis Mödrahälsovårdsöverläkare, Södra Bohuslän Primärvården VGR joy.ellis@vgregion.se MBHV-teamet i Haga Etablerat 2007 Drivs
Läs merEnkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral
Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra
Läs merINNAN DU KOM TILL SJUKHUSET
INNAN DU KOM TILL SJUKHUSET A1 Fick du föda på det sjukhus/den förlossningsavdelning som du hade valt? 1 Ja 961 89% 1 2 Nej 103 10% 0 3 Ej aktuellt 11 1% - Ej ifylld 8 1% Antal viktade svar: 1064 Andel
Läs merHälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd
Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas
Läs merK U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet
K U P P - Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2001 Författarna och Vårdförbundet 1. Ålder Jag är...år 2. Förstföderska Omföderska 3. Civilstånd Sammanboende Ensamstående 4. Nationalitet Svensk Nordisk Annan...
Läs merStöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren
Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.
Läs merFöräldrastöd. Enköpings kommun
Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,
Läs merGenomförandet av mätningen 2015
Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merAurora- förlossningsrädda kvinnor
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-05-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merBarnmorskan i mödrahälsovården
Lyssna till experternas kunskaper och träffa andra i samma roll som dig! Barnmorskan i mödrahälsovården Mötesplatsen som ger dig inspiration, ny kunskap och aktuell forskning! Så lyckas du förnya din föräldrautbildning
Läs merExperiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services
Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services -NURSES AND MOTHERS PERSPECTIVES MALIN SKOOG distriktssköterska/vårdutvecklare/doktorand
Läs merMedicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp
1 (5) Kursplan för: Medicinsk vetenskap AV, Verksamhetsförlagd utbildning - förlossningsvård II, 10,5 hp Medical science MA, Maternity care II, 10,5 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merEn kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR
En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs mermarcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn
marcela.puga@huddinge.se eva.nyberg@fou-sodertorn.se Familjecentralen Vårby FoU-Södertörn Familjecentralen i Vårby Gård Familjecentral i den mångkulturella förorten Huddinge kommun Mångkulturell storstadsförort
Läs merHälsa och kränkningar
Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg
Läs merNationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård
2017-09-27 Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård Mehrnaz Aram Samordnare Asyl och nyanlända SLL Förvaltningens uppdrag Ansvarar
Läs merHälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från
Läs merFöräldrastöd och föräldraförberedelse
Föräldrastöd och föräldraförberedelse Petra Pålsson, barnmorska och doktorand Medicinska fakulteten Lunds universitet Definition föräldrastöd» En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella,
Läs meramiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg
Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas
Läs merVi gör informa,on,llgänglig för människor, oavse4 språk, kultur, utbildning eller andra förkunskaper.
Vi gör informa,on,llgänglig för människor, oavse4 språk, kultur, utbildning eller andra förkunskaper. Tjänster Strategisk och tak.sk rådgivning, exempel målgruppsanalyser, kanal- och språkval. Undersökningar
Läs merÖVERBRYGG BARRIÄRERNA!
19 % SVERIGE DÄRFÖR FINNS KAPI ÖVERBRYGG BARRIÄRERNA! NÅ 100 % SVERIGE ALLA SKA VARA INKLUDERADE MÅNGKULTURELLA BARRIÄRER Geografiska Spra kliga Kulturella MÅNGKULTURELLA MÖJLIGHETER Geografiska Spra kliga
Läs merBrukarundersökning 2011. Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr
Brukarundersökning 2011 Familjecentralerna i Arnö och Brandkärr Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund och metod... 3 Resultat... 3 Förslag på förbättringar... 5 Diskussion... 6 Uppdatera innehållslistan
Läs merDoulan fick mig att våga föda igen
Allt fler par och ensamstående gravida väljer att ha med en doula under sin förlossning. En doula är en kvinna som har erfarenhet av barnafödande och som finns med under en förlossning enbart med uppgift
Läs merSilvia Nörbäk & Sausan Ismail. Ett projekt som drivs av Födelsehuset. Doula/Kulturtolk
www.mammaforum.org Silvia Nörbäk & Sausan Ismail Ett projekt som drivs av Födelsehuset Projektet startade 2008 med utbildning av 10 kvinnor inom språkgrupperna arabiska, somaliska, persiska, turkiska Varför
Läs merHamsam 2.0 Hammarstrand
Delrapport Hamsam 2.0 Hammarstrand Författad av Margareta Nordling 2019-02-07 Innhåll 1 Projektets organisation... 3 2 Bakgrund... 3 3 Huvudmål för projektet... 4 4 Övergripande mål för projektet... 4
Läs merVad tycker du om förlossningsvården?
Vad tycker du om förlossningsvården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från Förlossningen/BB på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna
Läs merSverige för nyanlända Värden, välfärdsstat, vardagsliv (SOU 2010:16)
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING ADMINISTRATIONEN - KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.5.1.-270.-2010 SID 1 (5) SDN 2010-04-22 2010-04-15 Handläggare: Marianne Berg Ekbom Till Rinkeby- Kista stadsdelsnämnd
Läs mer1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar
1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder
Läs merUtvärdering av föräldraskap i Sverige
1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande
Läs merBåda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.
1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen
Läs merFrågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning
Frågor till verksamhetsansvariga på landets förlossnings- och BB/eftervårdsavdelningar om vård efter förlossning Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning
Läs merBilaga Rapport om arbetet kring Svenska med baby,
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2018-02-22 Sida 1 (1) Diarienr FSN 2018/00089-1.4.2 Barn- och utbildningsförvaltningen Bengt Larsson Epost: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Förskolenämnden Återrapport
Läs merAtt komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?
Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,
Läs merBarnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna
Barnmorskans samtal om alkohol i livscykelperspektiv med båda blivande föräldrarna En av 18 rapporter inom Folkhälsomyndighetens utlysning: När föräldrarna inte mår bra påverkar det barnen Utvecklingsarbete
Läs merBrukarundersökning. Flyktingmottagningen. Dec 2006
Brukarundersökning Flyktingmottagningen 2006 Dec 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar efter en bestämd
Läs merEffektmätning 2010 Omfattande enkät.
Föräldrastöd Ger det något? Effektmätning Unga föräldrars intention Att skolas till förälder Strategier för integration Barnkonventionen i föräldrastöd Implementering av ny metod Hans Löfgren Jan Hjelte
Läs mer1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården
1177 Vårdguiden för dig som jobbar inom barnhälsovården Tips och råd om hur du kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder sig till dig
Läs merUtveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration!
Utveckla formerna för att främja invandrares hälsa och integration! tema Flera aktörer kring hälsa och integration för invandrare En allt större del av den svenska befolkningen består av människor med
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON
HÄLSOFRÄMJANDE SAMTAL OCH FÖRÄLDRASKAPSSTÖD JENNIE HEDMAN ANNA LUNDMARK TUA BARDOSSON MI 1 2 3 4 HÄLSOSAMTAL Ska alltid utgå från föräldrars behov Barnets hälsa och utveckling Familjens välmående Tidigt
Läs merTolkhandledning 2015-06-15
Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och
Läs merFamiljecentralen. - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration
Familjecentralen - en mötesplats för kunskapsutveckling och integration Samverkan mellan Barnhälsovård Barnmorskemottagning Öppen förskola Socialtjänst. i samma lokaler. Vad är en familjecentral? Ibland
Läs merFöräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt
Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt 0-5 år 6-12 år 13-18 år Specialist Småbarnsgruppen Freja ASQ Home intervju Home intervju Repulse Cool kids Repulse LFT, Ledarskapsutbildning för tonårsföräldrar
Läs merVärdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 10: Kärlek, sex och relationer ungdomar och sex Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett
Läs merAtt uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
Läs merYttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd förlossningsvård
Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (5) 2012-05-22 p 9 Handläggare: Maria State Yttrande över motion 2011:40 av Tove Sander (S) och Petra Larsson (S) om modern och jämställd
Läs merRiktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM
Läs merAtt vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.
Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.
Läs merMödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor
Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor Sabine Gruber, docent i socialt arbete Inst. för samhälls- och välfärdsstudier 2 Etnicitet och
Läs mer5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015
1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och
Läs merFÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN
FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan
Läs merOmvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp
1 (5) Kursplan för: Omvårdnad AV, Verksamhetsförlagd utbildning - Förlossningsvård I, 12 hp Nursing Science MA, Clinical studies- Maternity care, 12 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde
Läs merÄldrelotsar för invandrare
Äldrelotsar för invandrare Internationella Kvinnoföreningen Författare: Agneta Eliason 2012-01-30 Sammanfattning Projektet Äldrelotsar för invandrar är ett projekt som handlar om att ge information till
Läs merSKL 2009-09-29. Harald Almström
SKL 2009-09-29 Harald Almström UltraGyn Läkarhuset Odenplan 1991 Danderyds sjukhus 1993 Ultraljudsdiagnostik som underentreprenör till kvinnokliniken Hallunda centrum 2006 2009-09-29 Harald Almström 2
Läs merGOS-G för blivande föräldrar
GOS-G för blivande föräldrar Marie Johansson Kerstin Johannesson Psykologenheten för mödra- och barnhälsovård, Södra Älvsborg Varför? Konferens i Oslo oktober 2013, Ida Brandtzaeg Använt COS-P sedan 2014,
Läs merOm unga föräldrar. och arbetsmarknaden.
Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan
Läs merUKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12
Sektor utbildning, kultur och fritid UKF: Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling för Starrkärrs förskola LÅ 11/12 Verksamhetens vision Alla barn är välkomna till vår förskola.
Läs merKan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?
Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting
Läs merAmningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James
Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Läs mer22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN
22 Yttrande över motion 2017:59 av Socialdemokraterna om kvinnlig könsstympning HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1927 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2018-09-06 Avdelningen
Läs merStuderande föräldrars studiesociala situation
Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens
Läs merEn delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg
En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar
Läs merUppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014
Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen
Läs merARBETSKOPIA
Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen
Läs merFamiljestöd en mänsklig rättighet?
1 Perspektivmöte 9 10 januari 2012 om Familjestöd en mänsklig rättighet? på Sätra Bruks Herrgård Rapport och sammanställning från ett perspektivmöte med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merHälsodeklaration inför första besöket under graviditet
Hälsodeklaration inför första besöket under graviditet Alla gravida inom Stockholms läns landsting erbjuds regelbundna besök på barnmorskemottagning. Syftet med mödrahälsovård är att se hur du och ditt
Läs merSjukvården enligt kvinnor i det segregerade Stockholm
Sjukvården enligt kvinnor i det segregerade Stockholm Den 23 september respektive den 30 september 2017 var Stockholms S-kvinnor i Skärholmen och Husby för att ta reda på hur kvinnor i de här områdena
Läs merSOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs mer