MIS. - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande. Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MIS. - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande. Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf 0709-44 84 01"

Transkript

1 MIS - En utvärdering av Mammagrupper för icke svensktalande Januari 2006 Folkhälsovetare Caroline Svensson Tlf

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 2. MIS MAMMAGRUPPER FÖR ICKE SVENSKTALANDE Projektets syfte Delmål Målgrupp Projektbeskrivning 3 3. UTVÄRDERINGEN Syftet med utvärderingen 4 4. METOD Extern eller intern utvärdering Kvalitativ och kvantitativ metod Etiska överväganden 5 5. RESULTAT Initiativtagarens upplevelser Vad ansågs om Mammagrupperna? Mammagruppernas träffar och innehåll De blivande pappornas deltagande Barnmorskornas upplevelser Vad ansågs om Mammagrupperna? Vad vill barnmorskorna veta om Mammagrupperna? Vilka kvinnor har deltagit i Mammagrupperna? Hur skulle kvinnornas intresse av att delta i Mammagrupper kunna anmälas? Hälsoinformatörernas upplevelser Vad ansågs om Mammagrupperna? Mammagruppernas träffar och innehåll De blivande pappornas deltagande Deltagarnas upplevelser Vad de ansåg om Mammagrupperna? Mammagruppernas träffar och innehåll De blivande pappornas deltagande DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER 17 Bilagor Bilaga 1. Schema för Mammagrupperna 18 Bilaga 2. INTERVJUGUIDE Initiativtagare 19 Bilaga 3. INTERVJUGUIDE Barnmorskorna 20 Bilaga 4. INTERVJUGUIDE Hälsoinformatörerna 21 Bilaga 5. ENKÄT De gravida kvinnorna 22 1

3 1. BAKGRUND För att ge alla barn en bra start i livet är det viktigt att blivande föräldrar, oberoende etisk tillhörighet, får samma möjlighet att delta i föräldrastödet (tidigare kallat föräldrautbildning) som erbjuds av mödrahälsovården (MVC). Det saknas kunskap och metoder för att kunna förse föräldrar, med utländsk bakgrund, det föräldrastöd som de är i behov av och har rätt till. (Ansökan) En studie som gjorts i Västerås Stad 2004 visar att blivande föräldrar med utländsk bakgrund som är i behov av tolk inte erbjuds i lika stor utsträckning som svensktalande att delta i föräldrastöd som anordnas på MVC. Föräldrastödet som bedrivs av MVC är en väl etablerad verksamhet som har kvar ursprungsmålet, från 1970-talet, vilket är att vara hälsoupplysande, relationsinriktad och samhällsorienterande för blivande föräldrar. Föräldrastödet ska ses som en del av det psykosociala arbetet under graviditeten. (Gravida kvinnor) Studien i Västerås Stad visar också att kvinnor med utländsk bakgrund inte förstår föräldrastödets innebörd men efter att fått det förklarat önskar de att få delta. Kvinnorna önskar dock egna språkgrupper och separata grupper för kvinnor och män. (Ansökan) Ett behov som finns hos många, oberoende etnicitet och kultur, är att få diskutera om hur det är och hur det fungerar att vara barn i ett annat land än sitt eget. Ofta uppstår också en problematik kring barnuppfostran då den inte alltid går i linje med det svenska samhällets uppfattning om vad som är rätt eller fel. MVC har bedömts vara en instans i samhället med möjlighet att påverka män till en ökad delaktighet och ansvar för barn och hem, vilket på så sätt främjar jämlikheten mellan kvinnor och män.(ansökan) Idag finns det ingen adekvat kunskap eller arbetsmetod för att kunna förse dessa föräldrar med det stöd som de är i behov av. På grund av detta ges de inte samma möjlighet som svensktalande att delta i det ordinarie föräldrastödet på MVC som alla har rätt till. Det har även framkommit att barnmorskor önskar få ökade kunskaper om invandrare, kulturella möten samt hur problemet kan hanteras på MVC. Det behövs därför kompetensutveckling samt utveckling av en arbetsmetod och nya former för samverkan mellan MVC mottagningarna. (Ansökan) 2. MIS MAMMAGRUPPER FÖR ICKE SVENSKTALANDE MIS, Mammagrupper för icke svensktalande, är ett projekt för att ge gravida kvinnor med utländsk bakgrund ökad möjlighet att delta i det föräldrastöd som de har rätt till Projektets syfte Projektets syfte är att nå fram till gravida invandrarkvinnor och deras partner genom föräldrastöd som en plats för dialog, lärande och handling. 2

4 Delmål Verka för att gravida invandrar kvinnor och deras partner ska kunna delta i föräldrastödet på lika villkor som svensktalande. Skapa en medvetenhet om hur familjesituationer är beroende av samhälliga förhållanden. Utveckla en fungerande arbetsmetod för samverkan mellan MVC mottagningarna i Västerås Målgrupp Målgruppen är gravida kvinnor med utländsk bakgrund som är i behov av tolk, vilket även omfattar de föräldrar som redan har barn men som inte är födda i Sverige Projektbeskrivning Projektet MIS har pågått i Västerås under hösten Det startades i början av oktober och avslutades i december. Huvudansvaret för projektet har Dolveni AB men MVC mottagningarna har varit en viktig samarbetspartner för att nå ut till gravida kvinnor som är i behov av föräldrastöd på deras språk. Projektet MIS har finansierat genom pengar från Ottarfonden och Landstinget Västmanland. Initiativtagaren bestämde redan innan projektet startade vilka språk som Mammagrupperna skulle hållas på. Detta gjorde initiativtagaren genom att undersöka vilka stora språkgrupper det fanns i Västerås och genom att ta reda på vilka gravida kvinnor med utländskbakgrund om som var inskrivna på MVC. Detta resulterade i tre Mammagrupper med språken thai, arabiska och sorian. En skillnad mellan Mammagrupper för icke svensktalande och Föräldrastödsgrupper är att i Mammagrupperna har det funnits både förstföderskor och omföderskor. Dessutom har det varit stor spridning på var de har befunnit sig i graviditeten, detta för att få ihop en tillräckligt stor grupp. Initiativtagaren för MIS har haft kontakt med samordnande barnmorskan för Västmanland och hon har skickat ut mejl till alla, både offentliga och privata, MVC mottagningar i Västerås Stad. I mejlet informerades det om dessa Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor och att de kunde anmäla mammornas intresse till initiativtagaren för projektet MIS. Det resulterade att sju MVC mottagningar hörde av sig till initiativtagaren, då de hade icke svensktalande kvinnor som var intresserade av att få delta i Mammagrupperna. Under hösten har det hållits tre föräldrastödsgrupper på Bäckby med språken thailändska, arabiska och sorani. Gruppernas storlek har varierat mellan sex till sju gravida kvinnor. I den thailändska gruppen deltog även papporna första gången, sista gången och vid studiebesöket. Detta med anledning av att de var svenskar och kände till att även papporna ges möjlighet att delta i det föräldrastöd som ges för svensktalande. 3

5 Det har varit sex träffar, tre timmar per tillfälle och per Mammagrupp. På träffarna har det bland annat tagits upp och diskuterats hur kroppen fungerar samt födelsetankar som kan vara bra att ha funderat på innan det blir dags att möta förlossningspersonalen (se bilaga 1). Kvinnorna har även blivit informerade om hur det går till och vad det innebär med smärtlindring och blodprover. Det har även delats ut en checklista med bland annat saker som bör tas med till BB och telefonnummer till förlossningen. De har även fått information om hur det går till att söka föräldrapenning via Försäkringskassan. Vid en av träffarna gjorde grupperna även studiebesök vid förlossningen och BB samt att den thailändska gruppen även besökte en familjecentral. Anledningen till att de andra två grupperna inte besökte familjecentralen var att de behövde mer allmän information om kroppen och vad det innebär att bli mamma. Initiativtagaren med barnmorske och folkhälsovetenskapligutbildning har ansvarat för tre av träffarna per grupp där hon bland annat gick igenom den medicinska delen och hon följde även med på studiebesöken. De övriga träffarna som Mammagrupperna har haft är det hälsoinformatörerna (tolkarna) som har ansvarat för. Två av hälsoinformatörerna har fått genomgå utbildning SALVEO som syftar till att nå fram till invandrargrupper i Västmanland med information om det svenska sjukvårdssystemet. Hälsoinformatören för den thailändska gruppen har inte genomgått utbildning SALVEO utan har istället en magisterexamen i Folkhälsovetenskap. 3. UTVÄRDERINGEN Utvärdera är något som människan ständigt gör automatiskt genom bland annat reflexion. Det är en process som handlar om att lära sig av erfarenheten. På så vis måste utvärderingen ses som en viktig faktor i utvecklingen av ny kunskap inom olika områden (Springet 2001B) Syftet med utvärderingen Syftet med utvärderingen är att följa upp och dokumentera MIS projektets genomförande samt initiativtagarens, barnmorskornas, hälsoinformatörernas och de gravida kvinnornas upplevelser. Detta för att ge utrymme för utveckling och förbättring till fortsatta Mammagrupper och liknande projekt. 4. METOD För projektet MIS har en summativ utvärdering, även kallat resultatutvärdering eller effektutvärdering tillämpats. Detta för att för att det är en bedömande utvärderingsmetod som syftar till att svara på frågan om det som ska utvärderas har fungerat bra samt om projektet har lett till förväntade resultatet och om det är värt insatserna (Karlsson 1999). 4

6 4.1. Extern eller intern utvärdering Uppgiften som utvärderaren har är att utvärdera och framställa resultatet så att det kan komma till praktisk nytta (Morabito 2002). Om en extern eller intern utvärdering ska göras beror på syftet med utvärderingen (Karlsson 1999). För utvärderingen av projektet MIS har en extern utvärdering genomförts. Fördelarna med extern utvärdering kan är att utvärderaren inte är delaktig i projektet vilket ger distans till det som sker och att utvärderaren har specialkunskap i bland annat utvärderingsmetodik och rapportskrivning. En nackdel med extern utvärdering kan vara att utvärderaren har bristande kännedom om projektet (Karlsson 1999) Kvalitativ och kvantitativ metod Den kvalitativa metoden användes för att få personliga, beskrivande och ingående svar av initiativtagaren, barnmorskorna och hälsoinformatörerna. I mitten av december intervjuades initiativtagaren på hennes kontor. Intervjugudien (se bilaga 2) bestod av elva huvudfrågor och några underfrågor för att få så uttömmande svar som möjligt. I början av december 2005 intervjuades, via telefon, en barnmorska från varje deltagande mottagning (sju stycken). Intervjuguiden (se bilaga 3) bestod av sju huvudfrågor och några underfrågor, där underfrågorna var till för att hjälpa utvärderaren att få ett så detaljerad svar som möjligt. Hälsoinformatörerna, tre stycken, intervjuades under december 2005 och januari Två av hälsoinformatörerna intervjuades via telefon och den tredje intervjuades på hennes kontor. Intervjuguiden (se bilaga 4) bestod av nio huvudfrågor och några underfrågor, vilka var till för att ge så utförligt svar som möjligt. Den kvantitativa metoden tillämpades på de deltagande gravida kvinnorna, 18 stycken, för att få reda på gruppens intryck och synpunkter på föräldrastödet. Enkäten (se bilaga 5) som har besvarats bestod av tolv huvudfrågor varav tre av frågorna hade öppna svarsalternativ Etiska överväganden Det är viktigt att ta hänsyn till de etiska perspektiven när ett projekt genomförs. Ett centralt mål för forskningen är att finna ny vetskap som ger ökad förståelse och förbättrar människans levnadsförhållanden samt höjer människans egenvärde (Kvale 1997). Det finns fyra grundläggande etiska principer som berör alla relationer mellan människor; autonomiprincipen, godhetsprincipen, principen att inte skada och rättviseprincipen. Enligt autonomiprincipen har människan rätt att fritt bestämma över sig själv och sina tillgångar. Betydelsen av godhetsprincipen är att arbeta med att göra gott och förebygga skada på ett effektivt och pålitligt sätt för att komma fram till ny betydelsefull vetskap. Meningen med rättviseprincipen är att alla människan oavsett kön, ålder, hudfärg eller etnicitet är lika mycket värda och ska behandlas lika (Olsson och Sörensen 2001). Intervjupersonerna har informerats om utvärderingens syfte samt att de deltar frivilligt och har rätt att dra sig ur när som helst. Intervjupersonerna förblir anonyma genom hela utvärderingen och att inget kommer att kunna härledas till respektive intervjuperson och likaså gäller för kvinnorna som besvarade enkäten. 5

7 5. RESULTAT Nedan presenteras resultatet från intervjustudien och enkätsvaren. Resultatet är indelat i underrubriker för att få en överskådlig bild av initiativtagarens, barnmorskornas, hälsoinformatörernas och de gravida kvinnornas åsikter och synpunkter som kan kopplas till utvärderingens syfte Initiativtagarens upplevelser Vad ansågs om Mammagrupperna? Idén till Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor fick initiativtagaren då hon ibland, speciellt under somrarna, arbetar som barnmorska. Hon brukar då bland annat hålla i föräldrastödsgrupper och i dessa grupper förekom det nästan aldrig invandrarkvinnor. Hon funderade på om invandrarkvinnor inte hade samma behov av föräldrastöd som svensktalande gravida kvinnor och varför de i så fall inte deltog. Mammagrupperna har upplevts positivt och roligt av initiativtagaren samt att helheten har varit bra. Det har dock inneburit mycket mer jobb än vad hon hade trott från början. Det som initiativtagaren upplever som negativt är att en del av kvinnorna har haft svårt för att passa tider men hon påpekar att det kan ha att göra med deras kultur. Hon tycker också att hon borde ha samarbetat med SFI och Integrationsverket redan i början av projektet. SFI och Integrationsverket skulle kunna informera kvinnorna om dessa mammagrupper från början så att kvinnorna vet om att det finns och att de är till för dem. Initiativtagaren menar att frivilligheten inte kan vara lika stor i de icke svensktalande grupperna som i de svensktalande, detta för att kvinnorna är i större behov av hur den svenska sjukvården fungerar, förlossningen och samhället. Hon tycker att det borde vara obligatoriskt för gravida kvinnor med utländsk bakgrund att delta i Mammagrupperna och om de inte deltog skulle de få avdrag på bidraget. Initiativtagaren anser att det finns behov av Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor men det är svårt att uppfylla kvinnornas behov. Detta för att det skiljer sig åt mellan grupperna av vad de behöver för information och kunskap. En del behöver mer kunskap och kännedom om kroppen medan andra behöver kunskap om demokratiprocesser som till exempel barnuppfostran i Sverige. Att fortsätta med Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor vore positivt anser initiativtagaren och hon är nöjd med grunden i träffarna men att det behövs fyllas på med mer utifrån kvinnornas behov och situation. Hon hade också velat ta upp mer om bland annat träning efter förlossning, avslappning och psykoprofylax. Enligt initiativtagaren har bemötandet från barnmorskorna har varit positivt och hon har även märkt att de tycker att det varit bra att det funnit alternativ för icke svensktalande kvinnor när det gäller föräldrastöd. Initiativtagaren skulle dock vilja att barnmorskorna ska registrera de gravida kvinnornas intresse av att delta i Mammagrupper genom att gå in på hemsidan, Hon påpekar att hon dock har varit dålig på att ge barnmorskorna feedback under projektets gång. 6

8 Mammagruppernas träffar och innehåll Initiativtagaren tycket att det var för lite med bara sex träffar, vilket innebar att kvinnorna bara fick den viktigaste och basala informationen. Hon föreslår att det skulle kunna vara sex obligatoriska träffar och några frivilliga för de som har mer frågor eller större behov. Träffarna var tre timmar åt gången vilket var lagom enligt initiativtagaren. Hon menar att tre timmar inklusive en fikapaus är vad man orkar med, för att kunna bibehålla koncentrationen och ta åt sig av informationen. Något om initiativtagaren har saknats är instrument för att förmedla information på ett bra och lätt sätt som är anpassat efter kvinnorna. Hon har själv letat upp material och OH-bilder men förlossningsfilm och babydocka har hon lånat av MVC mottagningarna. Det har inte varit några problem att få låna saker men det har varit tidskrävande att åka och hämta och lämna. Initiativtagaren hade gärna velat ha en egen babydocka, detta eftersom hon hade behövt ha babydockan vid varje träffa för att kunna visa blybyte, lindning och så vidare. Initiativtagaren tycker att det vore jättebra om det utvecklades ett visuellt material som diskussionsunderlag för Mammagrupperna. Detta eftersom en del kvinnor inte är så välutbildade och då blir det svårt för dem att ta till sig informationen. För att hålla i Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor krävs det att det finns kunskap och förståelse för deras uppfattningar och fördomar. Det är viktigt att lära sig detta så att missuppfattningar kan redas ut och kvinnorna får förståelse. Initiativtagaren tror även att presenten som alla kvinnor fick var av betydelse för kvinnorna. Presenten bestod av bland annat en febertermometer, idominsalva, vitaminer, blöjor och babyolja. Presenterna hade initiativtagaren fått från olika företag men febertermometern och idominsalvan hade köpts in för projektpengarna De blivande pappornas deltagande Initiativtagaren tror att det även finns ett behov av att hålla Mammagrupper på somaliska och engelska. Hon påpekar att det måste inventeras för att se vilka språk som Mammagrupper bör hållas på och detta kan göras genom att se vilka som är inskrivna på MVC mottagningarna. Initiativtagaren tycker inte att de blivande papporna skall delta vid Mammagrupperna. Hon förslår istället att det skall finnas Pappagrupper men att Mammagruppen och Pappagruppen skall göra studiebesöken gemensamt. Detta för att kvinnorna inte vågar fråga privata frågor om papporna är med. Hon berättar att alla papporna blev inbjudna att följa med på studiebesöket, de blivande papporna i thaigruppen och arabgruppen deltog men inte papporna i soranigruppen. Hon har hört av kvinnorna att de anser att papporna behöver Pappagrupper. Detta behövs för att bland annat diskutera och förklara hur det är att vara pappa i ett annat land än sitt eget, hur det fungerar med pappaledighet, kvinnans hälsa under och efter graviditeten. 7

9 5.2. Barnmorskornas upplevelser Vad ansågs om Mammagrupperna? Alla sju barnmorskorna var positivt inställda till föräldrastödet som hölls på mammans egna språk. En av barnmorskorna tyckte det var mycket positivt att grupperna bara bestod av kvinnor eftersom dessa mammor har andra behov än de svenska mammorna. Två av barnmorskorna menade att om det finns föräldrastöd på andra språk än på svenska så är det på få ställen i Sverige och de tycker att det är bra att möjligheten finns i Västerås. Enligt en barnmorska finns det ett stort behov för Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor och detta har eftersökts länge. En av barnmorskorna påpekade betydelsen av Mammagrupperna och att det även kan underlätta för kvinnorna att komma in i samhället. Alla barnmorskorna ansåg att det finns behov för Mammagrupper för, icke svensktalande, blivande mammor och hoppas därför att samarbetet ska fortsätta. En av barnmorskorna påpekade att Landstinget har skyldighet att ge alla föräldrastöd och som det är nu fungerar det inte riktigt och alla har inte samma möjlighet. Alla sju barnmorskorna ansåg att det var bra att finns någon som håller i och samordnare dessa Mammagrupper mellan MVC mottagningarna. Detta för att varje enskild mottagning inte har tillräckligt många gravida kvinnor med samma språk så att det gåt att bilda en grupp. En barnmorska ansåg att de inte hade de speciella språkkunskaper som krävdes. Tre av barnmorska tyckte att fördelen med att samordna dessa Mammagrupper var att de gravida kvinnorna fick möjlighet att få träffa andra kvinnor med samma språk och skapa kontaktnät. En annan fördel med Mammagrupperna, som påpekades av en barnmorska, är att det är ett tillfälle då mammorna kan få bra samhällsinformation Vad vill barnmorskorna veta om Mammagrupperna? Sex av barnmorskorna önskade få vet mer om vad som tas upp vid Mammagrupperna, detta för att de ska kunna ge information till mammorna. Detta är även bra för deras egen del så att de själva ska kunna veta vad de ska ge för kompletterande information till mammorna. Förslag gavs av tre barnmorskor att de skulle kunna få någon form av informationsblad eller folder där det står vad som ta upp under träffarna. Sex av barnmorskorna önskade få veta när Mammagrupperna börjar och en barnmorska ville även få ut något slags schema över träffarna. En annan barnmorska tyckte att hon fått bra information, detta på grund av den tidigare undersökning, Gravida kvinnor i behov av tolk, som gjordes innan dessa Mammagrupper startades Vilka kvinnor har deltagit i Mammagrupperna? Fem av barnmorskorna har haft någon eller några från deras MVC mottagning som har deltagit i Mammagrupperna och de har alla fått positiv respons från mammorna, de var nöjda. Det är två av barnmorskorna som har angett att de inte har haft någon från deras mottagning som har deltagit i dessa grupper, men en av dessa mottagningar har erbjudit en kvinna att delta i en Mammagrupp men det var innan det fanns en Mammagrupp för arabisk talande. 8

10 Fem av barnmorskorna vet inte om det är någon grupp av mammor, som inte är svensktalande, som är svårare än andra att rekrytera till Mammagrupper. En barnmorska anser att de når ut till alla eftersom alla gravida kvinnor kommer till MVC mottagningen. Det påpekas att det är viktigt att informera de blivande mammorna så att de förstår innebörden med Mammagrupperna. En annan barnmorska menar att det ibland blir svårt om det inte finns någon tolk. Alla sju barnmorskorna tror sig veta att det inte är någon som har vägrat att delta i Mammagrupperna. En barnmorska påpekade att det är frivilligt att delta i Mammagrupperna och att det finns någon/några gravida kvinnor som valt att inte delta Hur skulle kvinnornas intresse av att delta i Mammagrupper kunna anmälas? Alla sju barnmorskorna ansåg att det vore smidigt och bra om de kunde anmäla kvinnorna till Mammagrupper som hålls på deras egna språk direkt på hemsidan Detta kunde göras enklast genom att logga in med eget användarnamn, lösenord och sedan fylla i namn, språk, beräknad födsel, telefon och övrigt, vilket skickas direkt till samordnaren för Mammagrupperna. Det var dock en barnmorska som ifrågasatte vem som hade tillgång att läsa anmälningarna, detta på grund av sekretessen. En barnmorska gav även förslag på att planer och program, gällande projektet Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor, skulle kunna finnas och uppdateras på samordnarens hemsida Hälsoinformatörernas upplevelser Vad ansågs om Mammagrupperna? Alla tre hälsoinformatörerna var positivt inställda till Mammagrupper som hölls för gravida kvinnor med utländsk bakgrund. De har även fått positiv respons från de deltagande kvinnorna. De blivande mammorna har fått med sig värdefull kunskap som de kan ha nytta av under och efter graviditeten samt vid förlossningen. Hälsoinformatörerna anser att det finns behov av Mammagrupper. En av hälsoinformatörerna tror att detta är särskilt viktigt om det är första barnet och om mamman inte kan svenska. En hälsoinformatör påpekar att många kvinnor inte vet att det finns föräldrastöd eller Mammagrupper för icke svensktalande och då vet de inte heller att de har rätt till att delta. Alla hälsoinformatörerna anser att det bör fortsätta finnas Mammagrupper för icke svensktalande Mammagruppernas träffar och innehåll Alla tre hälsoinformatörerna tycker att de har spridit den nödvändigaste kunskapen och informationen som kvinnorna behöver. Dock skulle två av hälsoinformatörerna vilja ha mer kunskap om graviditeten och de medicinska delarna medan den tredje hälsoinformatören ansåg sig ha tillräckligt med kunskap. 9

11 Hälsoinformatörerna ansåg att de inte riktigt hann gå igenom med kvinnorna, allt som det var tänkt att de skulle hinna. I en av grupperna fick de lägga mer tid än beräknat på förlossningsdelen och då blev det mindre av samhällsinformationen. I en annan grupp hann de inte gå igenom barnens rättigheter och kvinnans rättigheter. I den tredje gruppen skulle de behövt mer information om Försäkringskassan och hur det bland annat går till att söka föräldrapenning. Hälsoinformatören i denna grupp föreslår dock att denna information kanske skulle kunna ges efter förlossningen på till exempel öppnaförskolan. En av hälsoinformatörerna påpekar att det skulle kunna ingå mer profylax, det vill säga andningsoch avslappningsteknik, i Mammagrupperna. Två av hälsoinformatörerna ansåg att sex träffar är för lite medan den tredje hälsoinformatörerna ansåg att det var lagom med sex träffar. Däremot var alla tre hälsoinformatörerna överens om att tre timmar per träff var lagom för att orka lyssna och ta tills sig av informationen. En av hälsoinformatörerna påpekar att om en kvinna skulle vara sjuk och missar en gång så missar denna mycket information som kan vara svår att få tag i. Hälsoinformatörerna var nöjda med fördelningen av tid mellan dem och barnmorskan. Alla hälsoinformatörerna anser att samarbetet mellan dem och barnmorskan hade fungerat mycket bra och att de kompletterade varandra med kunskap och information De blivande pappornas deltagande Alla tre hälsoinformatörerna tyckte att papporna skulle delta vid några tillfällen eftersom det finns information som även skulle kunna vara bra för dem att känna till. De tycker att papporna ska var med när förlossningsfilmen visas, när information om Försäkringskassan ges och vid studiebesöken. Men de påpekar att papporna inte ska var med vid alla träffarna, detta eftersom kvinnorna är blyga inför männen och vågar inte ställa de frågor och funderingar de har. 10

12 5.4. Deltagarnas upplevelser Vad de ansåg om Mammagrupperna? Vilken Mammagrupp har du deltagit i? Etnicitet Antal Procent Thailändska Arabiska Sorani Totalt Tabellen visar att antalet gravida kvinnor mellan de olika språkgrupperna har varierat. I den thailändskagruppen var det fem kvinnor som deltog, i den arabsiakgruppen var det sju kvinnor som deltog och i soranigruppen var det sex kvinnor som deltog. Totalt var det 18 gravida kvinnor som deltog i Mammagrupperna för icke svensktalande kvinnor. Av de 18 gravida kvinnorna var det 13 stycken som var förstföderskor och fem hade barn sedan tidigare. Har du fått nya vänner under kursen? Etnicitet JA (%) NEJ (%) Antal Thailändska Arabiska Sorani Totalt Tabellen visar generellt att kvinnorna har fått nya vänner under kursen. De thailändska och arabiska kvinnorna har i större grad fått nya vänner under kursen än sorani kvinnorna. Procentuellt var det lika många kvinnor i soranigruppen som ansåg sig fått nya vänner respektive inte fått nya vänner. Alla de 18 kvinnorna skulle rekommendera andra gravida kvinnor med utländsk bakgrund att delta i Mammagrupper som hålls på kvinnans egna språk. 11

13 Hade det varit bättre att gå i en grupp med svenska kvinnor? Etnicitet JA Nej Antal Thailändska Arabiska Sorani Totalt Tabellen visar att majoriteten av kvinnorna inte ville gå i en grupp med svenska kvinnor. Den thailändska kvinnan som ville gå i en grupp med svenska kvinnor, önskade att få gå tre gånger i en svensk grupp och tre gånger med en thailändsk grupp, detta för att hon ansåg att det var ett bra sätt att lära sig svenska språket Mammagruppernas träffar och innehåll Är du nöjd med innehållet i kursen? Antal Procent Inte nöjd 0 0 Lite nöjd 0 0 Ganska nöjd Mycket nöjd Totalt Tabellen visar att majoriteten av kvinnorna var ganska eller mycket nöjda med kursens innehåll. Det är procentuellt fler kvinnor som har varit mycket nöjda med kursens innehåll än ganska nöjda. Alla de thailändska kvinnorna har dock påpekat att de hade velat lära sig mer om profylax det vill säga om andnings- och avslappningsteknik. Är du nöjd med ledarna av kursen? Antal Procent Inte nöjd 0 0 Lite nöjd 0 0 Ganska nöjd Mycket nöjd Totalt Generellt har kvinnorna varit mycket nöjda med ledarna (initiativtagaren och hälsoinformatörerna) av kursen. Tabellen visar att det är procentuellt fler kvinnor som har varit mycket nöjda med ledarna än ganska nöjda. 12

14 Vi träffades totalt 6 gånger, var det Antal Procent För få gånger Lagom För många gånger 0 0 Totalt Tabellen visar att majoriteten av kvinnorna tyckte att det var lagom med sex träffar per Mammagrupp. Några kvinnor tyckte att sex träffar per Mammagrupp var för få träffar. Vi träffades 3 timmar varje gång, var det Antal Procent För lite tid Lagom med tid För mycket tid 0 0 Totalt Tabellen visar att generellt tyckte kvinnorna att tre timmar per tillfälle var lagom med tid. Några av kvinnorna tyckte dock att tre timmar var för lite tid. Är du nöjd med studiebesöken? Antal Procent Inte nöjd 0 0 Lite nöjd 0 0 Ganska nöjd Mycket nöjd Totalt Majoriteten av kvinnorna som deltog vid studiebesöken var mycket nöjda. Tabellen visar att någon var ganska nöjd med studiebesöken. Det var dock några kvinnor (tre stycken) som inte deltog vid studiebesöken. 13

15 De blivande pappornas deltagande När tycker du att de blivande papporna skulle deltagit på träffarna? Etnicitet Varje träff(%) Studiebesöken(%) Inte alls (%) Annat (%) Antal Thailändska Arabiska Sorani Totalt Majoriteten av kvinnorna tyckte att de blivande papporna skulle vara med vid studiebesöket. De thailändska kvinnorna ville i större utsträckning än de arabiska och sorani kvinnorna att de blivande papporna skulle vara med vid varje Mammagrupps träff. De arabiska kvinnorna ville i högre grad än de thailändska och sorani kvinnorna att papporna skulle vara med vid studiebesöken. Andelen sorani kvinnorna som tyckte att de blivande papporna inte skulle vara med alls på träffarna var större än delen thailändska och arabiska kvinnor. De thailändska kvinnorna ville i större utsträckning än de andra kvinnorna att papporna skulle delta vid andra tillfällen. 6. DISKUSSION I utvärderingen har både den kvalitativa och den kvantitativa metoden använts. Den kvalitativa metoden försöker förstå världen ur den intervjuades synvinkel och utveckla innebörden av människors erfarenhet (Kvale 1997). Den kvantitativa metoden lämpar sig bra då ett tvärsnitt söks av det som studeras för att göra säkra jämförelser. Syftet med utvärderingen var att följa upp och dokumentera MIS projektets genomförande samt initiativtagarens, barnmorskornas, hälsoinformatörernas och de gravida kvinnornas upplevelser. Till detta syfte har både den kvalitativa och den kvantitativa metoden tillämpats för att få en övergripande bild av både initiativtagarens, barnmorskornas, hälsoinformatörernas och de deltagande kvinnornas uppfattning om projektet MIS. En nackdel med att genomföra intervjuer är att varje intervju är unik och har sina egna förutsättningar. För att minimera olikheterna mellan intervjusituationerna har utvärderaren försökt agera på samma sätt vid alla intervjutillfällena. Tabeller kan förmedla information på ett kort och kärnfullt sätt. Fördelen med tabeller är att de anger exakta siffror men nackdelen är att de kan vara otydliga och svåra att läsa av (Denscombe 2000). Tabellerna har utformats på ett tydligt och tilltalande sätt, dessutom har de förklarats med text för att underlätta för läsaren. Både initiativtagaren, barnmorskorna, hälsoinformatörerna och de gravida kvinnorna anser att de finns behov av Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor. Behovet och intresset verkas finnas men det är inte någon som har tagit tag i och startat eller försökt att starta Mammagrupper på andra språk än på svenska. Det kan bero på att personal på MVC mottagningar redan har så mycket att göra på sitt arbete att de inte har tid och ork att starta igång nya projekt och grupper. Eller skulle det kunna vara så att de gravida kvinnorna med utländsk bakgrund inte vet om att de har rätt till föräldrastöd som Landstinget erbjuder. Alla 14

16 som varit delaktiga eller berörda av projektet MIS anser och hoppas att det ska fortsätta finnas Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor. Initiativtagaren anser att grunden till innehållet i träffarna finns men att det bör byggas på utifrån kvinnornas behov. Både initiativtagaren och en av hälsoinformatörerna ansåg att det borde utformas något grundmaterial, gärna visuellt så att det är lättare för kvinnorna att ta till sig informationen. Vad kvinnorna är i behov av för information kan variera beroende på vilket land och kultur de kommer ifrån samt hur länge de bott i Sverige. Att utgå ifrån ett grundmaterial vore tänkvärt och under kursens gång skulle initiativtagarna och hälsoinformatörerna vara lyhörda och försöka tillgodose kvinnornas behov. Genom att utvärdera varje Mammagrupp är ett bra sätt för att få veta vad kvinnorna har saknat vid träffarna och vad som kan förbättras till nästa gång. Barnmorskorna fann det positivt att det finns någon som vill samordna Mammagrupper för icke svensktalande kvinnor. De skulle dock vilja ha mer information om vad som tas upp på träffarna och om de behöver komplettera med någon information till kvinnorna. Initiativtagaren påpekar dock att hon varit dålig på att ge information och feedback under projektets gång. Genom att uppdatera initiativtagarens hemsida med jämna mellanrum skulle barnmorskorna kunna gå in på hemsidan och få all den information de behöver om Mammagruppernas träffar, innehåll och schema. Barnmorskorna fann det även positivt att genom hemsidan kunna registrera de gravida kvinnor som är intresserade av att delta i en Mammagrupp. Viktigt att påpeka är att det bara är initiativtagaren som kan läsa registreringarna som barnmorskorna gör, detta på grund av att de har sekretess. Initiativtagaren, två av hälsoinformatörerna och några av de gravida kvinnorna ansåg att det var för lite med sex träffar. Initiativtagaren och hälsoinformatörerna ansåg att de inte han gå igenom allt det som var tänkt, detta för att kvinnorna hade många frågor. Antalet träffar skulle kunna variera beroende på antal deltagare och hur stort behov kvinnorna har av information. Detta kan bero på hur länge kvinnorna har bott i Sverige och hur pass väl de känner till hur det fungerar i det svenska samhället. Träffarna bör dock inte vara längre än tre timmar per tillfälle. Detta för att det är ungefär så länge kvinnorna orkar lyssna och ta till sig av informationen. De gravida kvinnorna var generellt sett nöjda med studiebesöken. Dock var det tre kvinnor som inte deltog vid studiebesöken. Kanske var de sjuka eller så hade de kanske annat förhinder som gjorde att de inte kunde närvara. Studiebesöken skulle kunna vara vid två tillfällen så att om kvinnorna fick förhinder så har de en möjlighet till att få gå på studiebesök. Det är bra om kvinnorna är närvarande vid studiebesöken, främst förstföderskorna, då de kan få en bild om hur det fungerar och ser ut på en svensk förlossningsmottagning. De blivande papporna blev inbjudna att delta vid studiebesöken men det var bara papporna i thaigruppen och arabgruppen som deltog. Sorani papporna deltog inte. Kanske hade de förhinder eller så kanske anser de det räcker att kvinnan deltar vid studiebesöken eftersom det är hon som ska föda. Det är viktigt att få de blivande papporna att inse att de är betydelsefulla och att deras kvinna behöver deras stöd och hjälp under och efter graviditeten och hur det fungerar i det svenska samhället. I föräldrastödet som Landstinget erbjuder får även de blivande papporna delta. Initiativtagaren och hälsoinformatörerna tycker inte att de blivande papporna skall delta vid Mammagrupperna. Detta för att kvinnorna inte vågar fråga privata frågor inför männen. Detta har att göra med deras bakgrund och kultur. Initiativtagaren föreslår istället att det borde 15

17 finnas Pappagrupper. Saker som skulle kunna tas upp vid Pappagrupperna är att bland annat; diskutera hur det fungerar att vara pappa i ett annat land än sitt eget, hur det fungerar med pappaledigheten, kvinnans hälsa under och efter graviditeten. Dock tycker initiativtagaren, hälsoinformatörerna och de blivande mammorna att papporna ska delta vid studiebesöken. Det var främst sorani kvinnorna som inte tycket att papporna skulle delta alls vid Mammagruppen. Detta kanske har att göra med deras seder och kultur. Det är kanske extra viktigt att försöka få dessa blivande mammor och pappor att förstå att Mammagrupper och Pappagrupper är till för deras skull. Detta för att de ska få information och förståelse om hur det svenska samhället och sjukvården fungerar och inte minst hur kvinnokroppen fungerar under och efter en graviditet samt hur det är att bli förälder. Det var några av kvinnorna som hade velat vara med i en grupp med svenska kvinnor. Det kan kanske vara så att de har missförstått frågan, eftersom många av kvinnorna som deltog i Mammagrupperna är i behov av tolk så av den anledningen deltog de inte i grupper med svenska kvinnor. En av kvinnorna i den thailändska Mammagruppen föreslog att de skulle vilja gå några gånger med svenska kvinnor och några med bara de thailändska kvinnorna. Det är ju en möjlighet men en förutsättning för att det ska fungera är att de gravida kvinnorna med utländsk bakgrund kan grundläggande svenska. Om kvinnorna inte behärskar svenska språket kan de inte tillgodogöra sig den information som de är i behov av och har möjlighet att få. 7. SLUTSATSER Alla som varit delaktiga i projektets MIS, såväl initiativtagare, barnmorskor, hälsoinformatörer och de gravida kvinnorna, har varit positiva till Mammagrupperna för icke svensktalande kvinnor. De anser alla att det finns behov av Mammagrupper och de hoppas på att det ska fortsätta finnas Mammagrupper i Västerås Stad. Initiativtagaren och hälsoinformatörerna har försökt ge kvinnorna information om både förlossningen och samhället. Dock har det i vissa grupper behövts mer tid till informationen av förlossningsdelen. Sex träffar per Mammagrupp har upplevt som för lite av initiativtagaren, några av hälsoinformatörerna och några av kvinnorna. Samarbetet mellan initiativtagaren och barnmorskorna har fungerat bra. Dock skulle barnmorskorna vilja ha mer information om innehållet i Mammagrupperna. De blivande papporna ska inte delta vid Mammagruppens träffar, detta för att då vågar inte kvinnorna ställa privata frågor. Dock skulle papporna kunna följa med på studiebesöken. Det finns information som de blivande papporna också skulle behöva, vilket de skulle kunna få om det fanns Pappagrupper. 16

18 8. REFERENSER Denscombe, M (2000). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur. Karlsson, O (1999). Utvärdering- mer än en metod. Stockholm: Svenska kommunförbundet. Kvale, S (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Morabito, S:M (2002). Evaluator roles and strategies for expandning evaluation process influence. The American journal of evaluation, vol. 23:3, ss Olsson, H & Sörensen, S (2001). Forskningsprocessen - Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber. 17

19 Schema för Mammagrupper Bilaga 1 Träff 1 Syfte och innehåll med föräldragrupper Presentation av varandra Normal förlossning Smärtlindrig Mödrahälsovården syfte med och struktur av (skattefinansierad verksamhet) Träff 2 Blanketter att fylla i : föräldraförsäkring, MHV intyg (förklaring av) Flerkulturell identitet, fördelar, svårigheter, risker och möjligheter Att vara barn och förälder i ett nytt land Föräldraförsäkringen Samliv före, under och efter graviditet och förlossning Träff 3 Kejsarsnitt Induktion Förlossningsfilm (om deltagarna önskar) Amning Förskolan och öppna förskolans roll Träff 4 Barnens rättigheter i samhälle Kvinnors rättigheter i samhället Jämställdhet Våldsförebyggande åtgärder i samhället Träff 5 Studiebesök på förlossning och BB Träff 6 Barnsjukdomar Info om barnbidrag (t.ex. vems är barnbidraget, på vems konto sätts barnbidraget in och vad används barnbidraget till) Bidragsförskott Olika familjebilder i dagens samhälle Visning av salvor och mediciner 18

20 INTERVJUGUIDE Initiativtagare Bilaga 2 Hur fick Ni idén att starta Föräldrastödsgrupper för icke svensktalande kvinnor? o Vad visste Ni om behovet? Vad tyckte Ni om kursen Föräldrastöd som hölls på mammans egna språk? o Positivt/Negativt? o Behov? o Fortsätta? Kursen bestod av två huvuddelar, förlossningen och samhället. Hann Ni gå igenom allt så att kvinnorna fick tillräckligt med information om båda delarna? o Är det något Ni känner har saknats i kursen, Föräldrastöd? Hur valde Ni ut vilka som skulle vara Hälsoinformatörer? Vad tycker Ni om antalet träffar? (6 träffar) o För få gånger/lagom/för många gånger? Vad tycket Ni om tiden? (3 timmar) o För lite tid/lagom med tid/för mycket tig? Tycker Ni att de blivande papporna skulle ha deltagit i träffarna? o Om ja, när och hur ofta? Hur har det fungerat att samordna dessa Föräldrastödsgrupper mellan de olika Barnmorskemottagningarna? o Positivt/Negativt? o Lätt/Svårt? o Bemötanden? Tror Du att Ni har missat någon gruppa av mammor, då de inte har besökt någon av de berörda barnmorskemottagningarna? Några andra synpunkter som Ni skulle vilja föra fram? 19

21 INTERVJUGUIDE Barnmorskor Bilaga 3 Vad tyckte Ni om kursen Föräldrastöd som hölls på mammans egna språk? o Positivt/Negativt? o Behov? o Fortsätta? o Vill Ni hålla i dessa Föräldrastödsgrupper själva? Vilken feedback skulle Ni vilja ha om dessa Föräldrastödsgrupper? o Innehåll/Program? o När kurserna börjar? Har Ni haft någon från Er Barnmorskemottagning som har deltagit i någon av Föräldrastödsgrupperna som har hållits på mammans egna språk? o Om ja, har Ni fått någon respons från mammorna? Vet Ni om det finns någon grupp av mammor, som inte är svensktalande, som är svårare att rekrytera till Föräldrastödet? Finns det någon/några som har vägrat att delta i Föräldrastödet? Vad tycker Ni om att anmäla mammor som är intresserad av att delta i Föräldrastödsgrupper som hålls på deras egna språk, direkt genom att logga in på hemsidan o Om inte, hur skulle Ni då vilja anmäla deras intresse att delta i Föräldrastödsgrupp? Några andra synpunkter som Ni skulle vilja föra fram? 20

22 INTERVJUGUIDE Hälsoinformatörer Bilaga 4 Vad tyckte Ni om kursen Föräldrastöd som hölls på mammans egna språk? o Positivt/Negativt? o Behov? o Fortsätta? Är det något Ni känner har saknats i kursen, Föräldrastöd? Har den utbildning som Ni fick genom SALVEO /Folkhälsovetenskapliga programmet varit tillräcklig för att genomföra Föräldrastödsgrupper för icke svensktalande mammor? o Om inte, vad skulle Ni mer behöva för utbildning/kunskap? Kursen bestod av två huvuddelar, förlossningen och samhället. Hann Ni gå igenom allt så att kvinnorna fick tillräckligt med information om båda delarna? o Om Ni själva hade lagt upp programmet för en liknande kurs, vad hade den i så fall innehållit? Vad tycker Ni om antalet träffar? (6 träffar) o För få gånger/lagom/för många gånger? Vad tycket Ni om tiden? (3 timmar) o För lite tid/lagom med tid/för mycket tig? Vad tycker Ni om fördelningen av tid vid Föräldrastödsträffarna mellan samordnaren/barnmorskan och Dig som Hälsoinformatör? Tycker Ni att de blivande papporna skulle ha deltagit i träffarna? o Om ja, när och hur ofta? Några andra synpunkter som Ni skulle vilja föra fram? 21

23 ENKÄT De gravida kvinnorna Bilaga 5 22

24 23

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk

Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Projekt GIT En förstudie av gravida kvinnor i behov av tolk Förstudien medfinansieras av jämställdhetsdirektör Karin Tilly Länsstyrelsen Västmanlands län och Docent Stefan Sörensen Mälardalens Högskola

Läs mer

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR

En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås. - En del av projekt TOPSOMAR En kartläggning av somalisk- och arabisktalande personers tobaksvanor i Västerås - En del av projekt TOPSOMAR December 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. BAKGRUND 2 1.1. Invånarstatistik Västmanland 2 2.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

PAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN FÖR INVANDRADE FÄDER INOM PROJEKTET LIV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR

PAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN FÖR INVANDRADE FÄDER INOM PROJEKTET LIV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR PAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN FÖR INVANDRADE FÄDER INOM PROJEKTET LIV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR Augusti 2007 Björn Persson 021-18 33 92 Det finns ingen anledning för en människa att söka efter det hon redan

Läs mer

Kulturspecifik Vårdcentral

Kulturspecifik Vårdcentral Kulturspecifik Vårdcentral - En utvärdering av det kulturspecifika arbetet på Bäckby familjeläkarenhet Februari 2007 Folkhälsovetare Caroline Svensson SAMMANFATTNING Enligt en rapport som Landstinget Västmanland

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård!

Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker vård! Eva Nordlunds tal vid manifestationen 19 mars 2013 Det är nog nu! Stockholms barnmorskor har fått nog! Sveriges barnmorskor har fått nog! Vi kräver att få förutsättningar för att kunna ge trygg och säker

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

LiV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR

LiV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR LiV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR Slutrapport om ett projekt i syfte att utveckla föräldragrupper för blivande föräldrar som inte talar svenska December 2008 Leg psykolog Håkan Edlund 021-38 10 30 1. BAKGRUND

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT

GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT GRAVIDITETSTESTET VISAR POSITIVT - SÅ HÄR GÖR DU NU VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN 1 Graviditetstestet visar positivt - så här gör du nu Grattis och välkommen till oss! Med den här foldern vill vi ge

Läs mer

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren Amning & Jämställdhet Av: Mats Berggren (c) Mats Berggren Mats Berggren Arbetat med föräldrastöd sedan 1997. Jämställdhetskonsult Startar och driver föräldragrupper i Stockholm. Arbetar med pappautbildning

Läs mer

Välkomna att föda barn i Västerås!

Välkomna att föda barn i Västerås! Välkomna att föda barn i Västerås! Praktisk information till alla blivande föräldrar i Västmanland! 2010-12-20 Graviditetsproblem före vecka 22+0 Vid problem i tidig graviditet: Före vecka 22+0 ska du

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11

Undersökning BB Förlossning. Tidpunkt 2012-11 Sammanfattande rapport BB Stockholm Undersökning BB Förlossning Tidpunkt Ansvarig projektledare Karin Tidlund Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har arbetat med att

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 (5) RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER 1 Parter och XX kommun. 2 Avtalstid Avtalet gäller fr.o.m. 2008-xx-xx tills vidare med möjlighet för part att skriftligt säga upp

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011

Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC. Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Unga blivande föräldrars intentioner att delta i föräldragrupper vid BVC Jan Hjelte Magdalena Sjöberg Dialogforum 30/11 2011 Delstudie 1A Delstudie 1B MVC träff MVC grupp Föder BVC träff BVC grupp Delstudie

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning

Ett barn är fött. En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Ett barn är fött En rapport om förlossningsvård och föräldrautbildning Förlossningsvården bättre än Betlehem? Många av oss känner till historien om de överfulla härbärgena i Betlehem och om stallet dit

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James

Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningsutbildning VGR Göteborg 28 oktober 2014 Vicky Brundin James Amningskurs för blivande föräldrar Amningsutbildning för vårdpersonal Göteborg, 28 oktober 2014 i Göteborg och Södra Bohuslän Mölndals

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden

Hur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP3 genomförande Diarienummer: 2009-3020047 Period: Februari 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Sju deltagare från Bulten

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren 1 Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Ny barn- och föräldraförsäkring - med barnet i fokus

Ny barn- och föräldraförsäkring - med barnet i fokus 1 Ny barn- och föräldraförsäkring - med barnet i fokus Centerkvinnornas förbundsstyrelse presenterar här ett nytt barn- och föräldraförsäkringsförslag. Fokus är hållbara, långsiktiga lösningar - för ökad

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR

DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR Organisation för doulor och förlossningspedagoger i Skandinavien PROJEKTET DOULA SOM STÖD FÖR ENSAMSTÅENDE GRAVIDA KVINNOR genomfördes i Göteborg från maj 2006 till mars 2007. Med finansiering från EU:s

Läs mer

Uppföljning av deltagare i projekt SAM

Uppföljning av deltagare i projekt SAM Uppföljning av deltagare i projekt SAM Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Hur gjordes uppföljningen? 4

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Lättläst. Till alla barnfamiljer

Lättläst. Till alla barnfamiljer Lättläst Till alla barnfamiljer Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.

Det låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju. Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits

Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Kursplan Institutionen för vårdvetenskap Kvinnohälsovård 1, 11,5 högskolepoäng Women s Health Care 1, 11.5 credits Ladokkod: 62BK12 (version 1) Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd av: Utbildningsutskottet

Läs mer

Kvalitet i bemötandet

Kvalitet i bemötandet Projektet är genomfört med stöd från Allmänna Arvsfonden Kvalitet i bemötandet HSO Skåne HAREC Försäkringskassan Skåne HSO Skåne 2001/ KiB sid 1 Sammanfattning Kvalitet i bemötandet är ett projekt med

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013

Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Ia Jeppsons tal vid manifestationen 3 december 2013 Idag är det snart 9 månader sen vi samlades här för första gången och protesterade mot en förlossningsvård som vi inte längre ansåg vara säker eller

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård

Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Kvinnors upplevelse av förlossnings- och BB-vård Ulla Waldenström Institutionen för kvinnors och barns hälsa Karolinska Institutet Vem och vad ska styra vårdens innehåll? De trendkänsliga? Alla blivande

Läs mer

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg

Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Invandrarkvinnor som en resurs för framtidens kompetensförsörjningsbehov inom vård och omsorg Förord BIIA resurscentrum vill skapa ökade förutsättningar för människor som idag står utanför arbetsmarknaden

Läs mer

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE FÖRÄLDRASTÖD D I BLEKINGE Föräldrastöd d i Blekinge Utgångspunkter: En förnyad f folkhälsopolitik lsopolitik,, 2007/08:110 Föräldrastöd en vinst för f r alla, SOU 2008:131 Projektgruppens samlade kunskaper

Läs mer

Directa och Diversa utveckling och delaktighet

Directa och Diversa utveckling och delaktighet Flerspråkig service inom arbetsmarknadspolitisk verksamhet i Directas och Diversas perspektiv 1. Inledning Uppdraget kring flerspråkiga medarbetare fanns med redan i ursprungsidén bakom projekten Diversa

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Mångfald i vardagen krock eller möte?

Mångfald i vardagen krock eller möte? Mångfald i vardagen krock eller möte? med Seroj Ghazarian, tisdag 10 april 2012, EU-projekt MEDEL MINNESANTECKNINGAR Inledning Ingen ser mig, ingen hör mig Detta var känslan som Seroj fick när han åkte

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning

Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28. Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Konferensen En dag om föräldrastöd, Växjö 2013-11-28 Vänta och föda barn studier bland kvinnor med utvecklingsstörning Foto: Berit Höglund Berit Höglund, barnmorska, medicine doktor, Institutionen för

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version 2004-07-07 Sidan 1(8) Gråmarkerat justeras i varje gemensam uppdragsbeskrivning. Lokala justeringar endast i 11. Omarkerad text skall behållas om inte särskilda skäl finns att ändra. BESKRIVNING AV VÅRD VID BARNMORSKEMOTTAGNING

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst

En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst En undersökning av den patientupplevda kvaliteten Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC Undersökningen ägde rum 2012 höst Privata MVC > Admira Kvinnohälsa MVC 2012 höst 2013-02-26 Sida 1 av 23 Svarsfrekvenser

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Slutrapport Herbert Felix Växthus

Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Slutrapport Herbert Felix Växthus Herbert Felixinstitutet startade den 1 juli 29 projektet Herbert Felix växthus. Projektet byggde på att etablera ett växthus innehållande

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Utvärdering av grannsamverkansbilen

Utvärdering av grannsamverkansbilen Utvärdering av grannsamverkansbilen 2015 Grannsamverkansbilen i Danderyd 5 augusti 2014 startade verksamheten med grannsamverkansbil i Danderyds kommun. Det är ett projekt som drivs i samarbete mellan

Läs mer

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen?

SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? SFOG 2008 barnmorskesymposium Vad gör vi med latensfasen? 1. Kvinnors upplevelser Ing-Marie Carlsson leg barnmorska och fil.mag. Högskolan i Halmstad 2. Vårdbehov och förlossningsutfall Ingela Lundgren

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete

Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och under spädbarns- och förskoleåldern vid kvinnohälsovård (KHV) och barnhälsovård (BHV) i Jönköpings län Bakgrund Alkoholkonsumtionen och

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS? B0010509 150I Stockholms läns landsting finns idag tre mottagningar som har kompetens gällande HBT-kvinnor. Mama Mia mödrarvård, Regnbågsprojektet på Danderyd förlossning,

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt

Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Familjerätt Lättläst information om lagar som gäller för familjer i Sverige En lättläst sammanfattning av Justitiedepartementets broschyr Familjerätt Den här broschyren har tagits fram av Justitiedepartementet.

Läs mer

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden

Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Föräldrastöd riktat till föräldrar med utländsk bakgrund i socioekonomiskt utsatta områden Förebyggande universellt föräldrastöd En aktivitet som ger föräldrar kunskap om barns hälsa, emotionella, kognitiva

Läs mer

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar

Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Föräldrastöd till utrikesfödda föräldrar Modersmålspersonalen - En viktig resurs i föräldrastödsarbetet Linköping - förebyggande föräldrastöd kortfattad historik Familjeprogram/föräldrakurser sedan 2000

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt Slutrapport för pilotprojektet It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt November 2014 av Gunilla Lundberg och Adel Mojtahedi En projektbeskrivning Svenska favoriter är ett projekt som

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Flerspråkighet i förskolan

Flerspråkighet i förskolan Flerspråkighet i förskolan en handledning 1 www.karlskoga.se Inledning Andelen barn som växer upp med ett eller flera språk utöver svenska ökar inom förskolan i Karlskoga kommun. Det är barn vars föräldrar

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Välkommen till Björkhyddans förskola

Välkommen till Björkhyddans förskola Välkommen till Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola Björkhyddans förskola består av fyra avdelningar: Biet, Humlan, Sländan och Myran. Björkhyddan har ett eget kök och en stor härlig lekhall i mitten.

Läs mer

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal

AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal 1 AMNINGSRÅDGIVNING TILL MAMMOR OF FAMILJER UNDER GRAVIDITET OCH FÖRLOSSNING SAMT EFTER FÖRLOSSNING 31.8.2010 Vårdrekommendation för vårdpersonal Författare: Hannula Leena, (arbetsgruppens ordförande),

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Kompare Diarienummer: 2008-3088845 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): april 2009 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt

Läs mer