PAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN FÖR INVANDRADE FÄDER INOM PROJEKTET LIV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR

Transkript

1 PAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN FÖR INVANDRADE FÄDER INOM PROJEKTET LIV - FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR Augusti 2007 Björn Persson

2 Det finns ingen anledning för en människa att söka efter det hon redan vet, för det man vet, det vet man. Men det går inte heller att söka efter det man inte vet något om, för då vet man inte vad man ska söka efter. Sokrates 1

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND PAPPAGRUPPSVERKSAMHETEN INOM LIV PROJEKTET PROJEKTPLAN FÖRÄLDRAR PÅ LIKA VILLKOR - LIV PROJEKTETS URSPRUNGLIGA SYFTE PROJEKTETS URSPRUNGLIGA MÅL PROJEKTETS URSPRUNGLIGA DELMÅL SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR GENOMFÖRANDE REDOVISNING AV RESULTAT ORGANISERING AV PAPPAGRUPPERNA ATT MÖTA DELTAGARNAS BEHOV DELTAGARNAS UPPLEVELSER SAMMANFATTADE DISKUSSION

4 1. Bakgrund Landstinget Västmanland har i samarbete med tolkservice och representanter från invandrargrupper tidigare genomfört projektet SALVEO i syfte att utveckla en metod att nå fram med sjukvårdsinformation till invandrargrupper. Man valde att utbilda tolkar till sjukvårdsinformatörer med mål att underlätta för utvalda grupper att lättare hitta rätt i vårdsystemet och upplysa om den svenska vårdstrukturen. Fokusgrupperna har varit olika invandrargrupper som bedömts som högkonsumenter av sjukvård 1. SALVEO- metodikens koncept är att utbildade informatörer agerar gruppledare i ett antal seminarieträffar som hålls på modersmålet, där man diskuterar utifrån det insamlade basmaterialet och även bjuder in sakkunniga för att informera om t.ex. socialtjänsten, patienträttigheter eller synen på föräldraskap i Sverige. Informatörerna väger in den språkliga och kulturella kontexten samt eventuella egna erfarenheter för att underlätta och ge ett flexiblare diskussionsunderlag. Detta skiljer sig något från det traditionella tillvägagångssättet i Sverige där samhällsinformation givits genom tolk av representanter för respektive myndigheter och organisationer på gruppverksamheter som t.ex. Svenska För Invandrare (SFI) eller andra offentliga invandrarverksamheter. Skillnader mellan tolkar och informatörer Tolken tolkar endast det sagda ordet Tolken tolkar på den nivå tolkanvändaren pratar Tolken får inte förklara eller diskutera Informatören anpassar språket efter klientens kultur och tradition Informatören får förklara och diskutera Informatören fungerar som stöd för både tolkanvändaren och klienten 1 Edlund, Håkan, SALVEO Ett projekt med syfte att finna metoder att nå fram till invandrargrupper i Västmanland med information om det svenska sjukvårdssystemet, Egen utgivning, Västerås,

5 Man har inom olika kommuner och landsting runtom i Sverige genomfört liknande projekt och utvecklat metoder i syfte att nå fram till invandrargrupper med samhällsinformation, t.ex. finns det idag i Malmö och Uppsala s.k. hälsokommunikatörer som på liknande sätt ska fungera som stöd genom kunskap och information för utlandsfödda i kontakten med sjukvården. Att detta är något som utvecklas landet runt verkar tyda på att det finns ett praktiskt behov av att i Sverige söka efter nya kommunikationsstrategier för att nå fram med viktig samhällsinformation till invandrargrupper i integrations- och demokratiåtgärdssyfte. 1.1 Pappagruppsverksamheten inom LIV Projektet Folkhälsobyrån har utifrån den studie som gjorts i Västerås Stad; GIT 2, och inom ramen för SALVEO- metodiken startat projektet LIV Föräldrar på Lika Villkor i samarbete med Studieförbundet Bilda Svealand, där blivande föräldrar i behov av tolk erbjuds föräldrastöd som är samhällsorienterande, hälsoupplysande och relationsinriktade. Efter önskemål startades även separata pappagrupper med manliga gruppledare för att utbilda männen med fokus på papparollen i Sverige, föräldraledighet, praktiska råd inför föräldraskapet och information som deltagarna själva anser det relevant att diskutera. Pappagruppsverksamheten har valt att implementera att informationen ges på hemspråket av informatören som är insatt både i den Svenska som ursprungslandets kulturella kontext i sin modell. Dessa har hittills hållits på arabiska, sorani/persiska och somaliska. 2. Projektplan Föräldrar på lika villkor - LIV 2.1 Projektets ursprungliga syfte Att stärka blivande föräldrar i behov av tolk i deras situation så att han/hon kan utveckla sina kompetenser och sin förmåga att själv styra över sitt liv. 2 Fälth, Inger, Gravida kvinnor i behov av tolk. Egen utgivning, Västerås,

6 2.2 Projektets ursprungliga mål Att utveckla en arbetsmetod för att nå fram med information till blivande föräldrar som är i behov av tolk Att framställa ett diskussionsunderlag speciellt riktat till målgruppen 2.3 Projektets ursprungliga delmål Utveckla en arbetsmetod för samverkan mellan offentlig verksamhet och NGO: s Formge ett skriftligt disskusionsunderlag samt ett visuellt material som kan användas av ledare i föräldragrupper Att nå 80 procent av blivande föräldrar i Västerås stad som är i behov av tolk. Att genomföra föräldrastödskurser och utveckla diskussionsmaterialet. Att starta upp pappagrupper och utbilda pappagrupps ledare i olika språk. Stödja nyblivna föräldrar genom nya sociala kontakter i erfarenhetsutbyte under föräldrautbildningen. Stärka gemenskapen mellan deltagarna Tillföra teoretiska kunskaper som kan användas direkt i praktiken. Skapa en medvetenheten om hur familjesituationen är beroende av samhälliga förhållande. 3. Syfte och frågeställningar Utvärderingen är inriktad på att beskriva och analysera pappagruppens erfarenheter som man kan avläsa från deltagarna och informatörerna som medverkat i LIV projektets pappagruppsverksamhet. Frågeställningar har formulerats utifrån projektplanen för SALVEO och LIV projekten. 4. Genomförande Sammanlagt skickades 17 enkätundersökningar ut att besvaras av deltagarna efter sista grupptillfället. Gruppledaren tog slumpmässigt ut ett antal manliga deltagare ur sina respektive grupper att besvara enkäterna. Intervjuer utfördes med tre av informatörerna från olika pappagrupper och med initiativtagaren av LIV- projektet och föräldragruppsverksamheten. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades därefter ordagrant. 5

7 En redovisning av praktiska resultat i förhållande till delmålsbeskrivningen formulerad i projektplanen för LIV, skulle i det här skedet inte vara rättvisande då en grundlig uppföljning av pappagruppernas deltagare behövs. 5. Redovisning av resultat Nedan följer resultat utifrån genomförda intervjuer och enkätundersökning 5.1 Organisering av pappagrupperna De tre gruppledarna som intervjuats är alla män med invandrarbakgrund och arbetar som tolkar samt informatörer. Gruppträffarna har haft ett insamlat basmaterial att tillgå samt att deltagarna och gruppledaren gemensamt beslutar om vad som ska tas upp under träffarna. Strukturmässigt följer pappagruppen den gängse pappautbildningen som erbjuds svenska fäder, där fokus ligger på en individ- och behovsanpassad nivå för att utbyta erfarenheter, tankar och funderingar. Under intervjuerna beskrev informatörerna/gruppledarna hur gruppträffarna sett ut och organiserats och utifrån deras perspektiv hur informationen tagits emot och deltagarnas engagemang under grupptillfällena. Pappagrupperna är ett fristående moment i den föräldrautbildningen som erbjuds till invandrare i behov av tolk som LIV projektet riktar sig till och ingår som valmöjlighet i Svenska För Invandrare (SFI) och Aktivitetsspåret. Vi pratade med SFI och med rektorn där så tyckte hon att det här är en väldigt bra ide, hon ville delta och då var det så att man kan gå på det här istället för att göra någonting annat på eftermiddagarna efter man har läst svenska då man är på Aktivitetsspåret så kan det här vara en kurs så att säga som man kan gå, en samhällskurs som man kan gå istället för att sitta vid datorn eller göra någonting annat som man gör så kan man välja det här att gå på också. Så att på det sättet har vi haft bra samarbete med SFI att dom tycker att det här är bra, deras deltagare behöver det här. (Projektets initiativtagare) Till innehållet har pappagruppsverksamheten varit tämligen varierande, Detta är enligt projektets initiativtagare för att man har valt att premiera viss flexibilitet. Vissa pappagrupper har inte enbart bestått av män utan varit blandade kvinnor och män. Detta gör att begreppet pappagrupp och föräldragrupp i några avseenden varit aningen 6

8 flytande. I pappagruppen samtalar och diskuterar man gemensamt papparollens betydelse i hemlandet och i det svenska samhället. I detta ingår förutom barnavårdsfrågor och praktiska råd för faderskap även samhällsinriktad information som ska underlätta förståelsen för samhällets uppbyggnad och organisering t.ex. inom skola och sjukvård. Deltagarna är själva aktiva i gruppens olika val av samtalsämnen för att kunna styra och ta upp sådant de själva är i behov av att diskutera. Detta skapar en dynamik i diskussionsgruppen som kan erbjuda något som känns konkret för de aktiva och även kunna ta hänsyn till den varierande bildningsnivån hos deltagarna. Det är alltid så att olika grupper har olika intressen alltså, jag menar, jag hade en grupp som bestod av unga män. Och förutom en av dom, och det var en ganska stor grupp av åtta människor, som var utbildade. Och dom hade andra behov liksom, att prata om demokratin att prata om Sveriges historia, hur man har bildat det här samhället, hur man har lyckats med det hela och så. (Informatör 1) Till sin grund har gruppträffarna Socialstyrelsens riktlinjer samt Landsting och Kommuns styrdokument om hur föräldrastöd ska utformas. Barnmorskemottagningar eller invandrarverksamheter, till exempel Aktivitetsspåret, bokar informatörer genom Folkhälsobyrån som organiserar föräldrar/mamma och pappagrupper. Informatörens roll är att agera diskussionsledare och presentera projektet för deltagarna för att sedan strukturera gruppträffarna enligt deltagarnas önskemål samt förutsättningar och intressen. 7

9 Figur 1. Pappagruppens strukturering Barnmorskemottagning Anmäler blivande mammor och pappor till Folkhälsobyrån Aktivitetsspåret/SFI Anmäler deltagare till Folkhälsobyrån Folkhälsobyrån Samordnar gruppledare, delar in deltagare i språkgrupper. Gruppledare Gruppledare Gruppledare Pappagrupp Pappagrupp Pappagrupp Sammanfattning Information på hemspråk av informatör insatt i den kulturella kontexten. Flexibel organisation som utgår från det individuella behovet Ett ökat engagemang i rollen som pappa i det nya landet Samhällsorienterande 8

10 5.2 Att möta deltagarnas behov Informatörerna anser att gruppträffarna har fungerat väl, framför allt upplever de att deltagarna uttryckt att det funnits ett behov av denna typ av information på hemspråket, något som även bekräftas i enkätsvaren från deltagarna. Ett ämne som samtliga informatörerna berör i intervjuerna är för att få pappagrupperna så effektiva som möjligt bör de bygga på ett frivilligt deltagande, vilket enligt dem gör att engagemanget och intresset att ta till sig information ökar. Ett deltagande som är obligatoriskt skulle enligt informatörernas uppfattning hämma viljan att vara mer aktiv i informationsutbytet då deltagarna skulle känna tvång att närvara eller delta för att uppfylla krav om ekonomisk hjälp etc. Det bör vara de som känner sig i behov av att delta på gruppträffarna som ska prioriteras. Enligt informatörerna ligger vikten i att skapa ett forum där gruppdeltagarna kan känna sig trygga att diskutera och kunna komma till tals och även våga ställa frågor som kan anses vara pinsamma. En av informatörerna ansåg att det fanns en problematik i att pappagruppen låg på samma tid som friskvården under SFI:s skolverksamhet då deltagare eventuellt prioriterade friskvården som viktigare att delta i. Han menade att det skulle finnas alternativa tider att erbjuda för pappagruppsträffarna så att så många som möjligt som kan och vill delta inte krockar med andra schemalagda aktiviteter. I detta fall låg pappagruppen och friskvården på samma schemalagda dag i veckan. Vi har pratat om det, det var lite svårare att få gruppen dit. Och dom har haft andra aktiviteter som varit kanske lite roligare. Dom hade massa andra som var på gång så att det var lite svårt kanske vissa prioriterade det här och vissa prioriterade det andra så att det var lite si och så med det. (Informatör 3) För närvarande erbjuds träffar som förmiddagsgrupp och eftermiddagsgrupp. Grupptillfällena är en gång i vecka under fem-sex veckors tid. På SFI ingår pappagruppen i basblocket för svenskundervisning och SFI gör själva bedömningen av vilka som kan tänkas delta i förmiddagsgruppen som led i svenskundervisningen, samt att en grupptid erbjuds som tillval under eftermiddagens verksamhet som i huvudsak består av individuella tillvalsblock. För deltagare på Aktivitetsspåret har informatörerna själva tagit kontaktat och gjort en förfrågan om deltagande i pappagrupp utifrån information som Mödravårdscentralen anmält till Folkhälsobyrån. 9

11 Dock fanns det en viss svårighet i hur man kan nå ut med information om pappagrupper till potentiella deltagare som inte är knutna till invandrarverksamhet som SFI, Aktivitetsspåret, SESAM eller förälder som nödvändigtvis inte är i kontakt med Mödravårdscentralen. Däremot skedde en oväntad effekt att flera personer tagit kontakt privat med informatörerna genom informella kanaler för att anmäla sig till pappagruppen. Det är folk som ringer och anmäler sig själva till våra ledare och vill vara med i grupperna, dom har alltså hört att det pågår grupper och dom ringer själva och vill vara med, och det är ju jätteroligt. (Initiativtagaren) Enligt en enkätfråga huruvida de deltagande skulle tänkas rekommendera kursen svarade samtliga positivt. Något som kan synliggöra att pappagruppen haft ett genomslag hos de deltagande och kan ha bidragit till att pappagruppen uppmärksammats hos målgruppen. 6. Deltagarnas upplevelser 17 deltagare ur pappagruppsverksamheten valdes ut av respektive informatörer att besvara enkätundersökningen. Enkäter delades ut att besvaras av de pågående grupperna i Sorani/Persiska, Somaliska och Arabiska. Deltagarna fick göra en attitydsbedömning utifrån olika verbalt beskrivna aspekter: hur man upplevde framförandet, relevansen av hemspråket, om man fick ny kunskap som kan bedömas användbart. Svarsalternativen utgår från en femgradig skala. Där 5 utgör det högsta och mest positiva extremvärdet, 3 utgör en neutral hållning och 1 representerar den mest negativa. I presentationen av resultaten återfinns en majoritet av de svarande i den arabiskspråkiga pappagruppen då det är den grupp som haft flest och högst deltagarfrekvens. Träffarna bestod av blandade åldersgrupper från 27 till 56 år med en medelålder på 40 år. Majoriteten var män som väntade sitt första Sverigefödda barn men inte nödvändigtvis är förstagångs- fader. Utan kan ha barn sedan tidigare födda i hemlandet. 10

12 Hur nöjd är Du med följande Nöjd/Mycket nöjd Varken eller Missnöjd/myck et missnöjd Föräldragruppen i sin helhet Grupphandledarens insatser Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Andel procent Tabellen visar att deltagarna i mycket hög utsträckning var nöjda med pappagruppens innehåll och genomförande, samt med grupphandledarens insatser. Den arabiskspråkiga gruppen som utgör en majoritet av svaren har haft en väldigt engagerad och aktiv grupphandledare som brinner i sitt engagemang för föräldra- och pappagruppen, vilket kan utgöra en stärkande effekt av det påfallande höga resultatet. På en fråga om det var angeläget att grupphandledaren var en man svarade 15 stycken (88 %) att det var viktigt eller mycket viktigt. Medan 2 valde att svara i kommentarform bredvid att det inte spelar någon roll huruvida grupphandledaren är man eller kvinna. Majoriteten av deltagarna uppger också att de anser det mycket viktigt att pappagrupperna hålls på det respektive hemspråket. Ja Nej Skulle du ha deltagit i diskussionsträffar om 0 17 de hållits på svenska? Andel procent Tabellen visar att samtliga deltagare inte skulle ha deltagit i pappagruppen om den hållits på Svenska. På följdfrågan om varför svarade samtliga att de inte skulle ha medverkat pga. upplevda språksvårigheter. 11

13 Jag har kunnat prata om det som var angeläget för mig Mycket nöjd Nöjd Varken eller Missnöjd Mycket missnöjd Andel procent Resultaten visar på tämligen positiva bedömningar från deltagarna. Som detta tyder på att pappagrupperna kunnat erbjuda diskussionsmodeller som tar hänsyn till det individuella behovet hos deltagarna. Ja Nej Har du fått nya vänner genom gruppträffarna? 17 0 Anser du att diskussionsträffarna har gett dig ny kunskap? Skulle du rekommendera liknande diskussionsträffar till andra Andel procent Resultaten visar att samtliga deltagare anser sig stiftat nya bekantskaper genom pappagruppen. Några centrala mål i LIV- projektet är att stärka gemenskapen mellan deltagarna där medverkande ges förutsättningar att bekräfta och stödja varandra genom sociala nätverk. Värdefullt är också att samtliga eller nästan samtliga anser sig fått nya kunskaper genom att medverka i pappagrupperna. Ett bortfall kan noteras då en enkät saknade svar. Samtliga av de medverkande kan tänkas rekommendera pappadiskussionsträffarna till andra vilket bör visa på ett positivt mottagande och betyg från deltagarna, vilket kan tjäna som hjälp till att synliggöra och sprida medvetenheten om diskussionsgrupperna. 12

14 Jag har fått information som är till praktisk hjälp gällande Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer inte alls Myndigheter Sjukvård Skola Föräldraskap i Sverige Mycket nöjd Nöjd Varken Missnöjd Mycket eller missnöjd Andel procent Resultaten visar att samtliga anser sig fått kunskaper som kan vara till praktisk nytta. Det är givetvis svårt att göra en reell bedömning i hur väl kunskap praktiskt kan tillämpas, målet är att få deltagarna medvetna om strukturer och attityder i samhället för att på så vis motverka kulturkrockar och underlätta för deltagarna att agera självständigt i mötet med offentliga verksamheter genom att belysa dessa samt attityder i föräldraskapsfrågor. Av frågeställningen hur de skulle betygsätta informationen de fått via diskussionsträffarna i sin helhet angav 76.5% Mycket nöjd och 23.5% Nöjd. En svarsfrekvens som får betraktas som väldigt positiv. Varför deltog du i diskussionsträffarna? Verkade intressant 14 _ Jag var i behov 16 Det var på mitt eget språk 17 _ Rekommenderad av andra 6 Övrigt 0 Andel procent

15 Tabellen visar ett flersvarsalternativ. Av svaren kan man uttyda att 82.4% ansåg att pappagruppen verkade intressant. 94.1% svarar att de var i behov att delta i pappagruppen. Betydande är att samtliga deltagare har valt att delta i pappagruppen utifrån att den ges på det egna språket. Att tillgängligheten av pappagrupper finns på hemspråket är en viktig faktor då denna grupp med sannolikhet inte hade deltagit i de pappagrupper som erbjuds på Svenska. Intressant att notera är att 6 stycken (35.3%) blivit rekommenderad pappagruppen. 7. Sammanfattade diskussion Pappagruppen är ett moment i föräldrautbildningen LIV Föräldrar på lika villkor som är ett initiativ utvecklat ur SALVEO projektet där föräldrar i behov av tolk ska kunna erbjudas stöd i sitt föräldraskap utifrån samma villkor som erbjuds svenska föräldrar. Huvudinstrumentet i föräldrautbildningen är diskussionsgrupper som hålls på hemspråket av informatörer som gruppledare. De utbildade informatörerna var tolkar som knutits till SALVEO- projektet och som sedan fått kontinuerlig utbildning i föräldrakunskap och pedagogik för att kunna hålla i gruppdiskussionerna. Föräldragruppen/pappagruppens fundament kan sammanfattas punktvis som: En väg till vidare integration Förmedlare av baskunskaper om det svenska samhället på det egna språket Verka för ökad jämställdhet De intervjuade informatörerna har alla haft erfarenhet av att vara nyanländ till Sverige och en förståelse i hur det svenska samhället är uppbyggt tillsammans med ursprungslandets samhälle och kultur, vilket bör underlätta och ge en tydligare referensram att hantera och nyansera med pedagogiska exempel. Att hålla pappagrupperna på hemspråket ger större förutsättningar för förståelse och är en rakare kommunikationsväg som underlättar att skapa en dialog där alla oavsett bildningsgrad och språkkunskaper kan delta utan hinder. Vid bearbetningen av intervjuerna fanns det några gemensamma problematiseringar som återkom hos 14

16 informatörerna som de upplevt genom sitt tolkyrke. Det var kulturkrocken i mötet med myndigheter och språkbortfall i tolkandet. Den kommentar som jag hade fått från dom flesta att en del som hade bott, som jag sade tidigare rätt länge i Sverige i flera, fyra fem år, deras intryck var att dom har aldrig förstått begrepp alltså, när dom är hos socialsekreteraren med tolk. Det här sättet att dom får liksom direkt information. (Informatör 2) Vi säger Lena Gustafsson, när vi säger Lena Gustafsson jag säger bara ett svenskt namn. Hon pratar med den här Ali det är precis som hon pratar med Lasse. Lasse han vet hur den här systemet hur den är byggt, men den här Ali han vet inte. Och då använder hon samma termer precis som hon pratar med Lasse. Och jag tolkar precis som hon säger. Det är otroligt mycket i dom här termerna som dom inte begriper, det är därför det krävs en förklaring för dom här. (Informatör 2) Och sen dom där barriärer som finns i såna möten, jag menar möten med hjälp av tolk alltså. När en svensktalande liksom pratar och ger information och tolken tolkar så, det är klart att den allra bästa tolken i världen kan inte liksom tolka allt till hundra procent och vissa delar faller bort. Så även om det har funnits helt enkelt folk som har inte liksom, hur ska jag säga, vågat och liksom ställa en fråga. Speciellt dom som är analfabeter och så, att ställa en fråga och göra sig förstod för tolken och sen tolken ska tolka det här sen det kommer ett svar så. (Informatör 1) Informatören har till skillnad från tolken tillåtelse att förklara och diskutera, och redogöra de begrepp som är oklara för någon som inte är insatt i det svenska samhället. Detta bör underlätta för deltagarna och kan hjälpa till att motverkar eventuella kulturkrockar och språkbortfall. Enligt initiativtagarens erfarenhet efterfrågar deltagarna oftast en annan typ av information än vad som är rådande hos pappagrupper med majoriteten svenska pappor. Det rör sig då om samhällsinformation, föräldraskap i Sverige, hur man uppfostrar barnen och sätter gränser, något som de svenska papporna kan förutsättas redan ha relativ god insikt i. Dessa hade istället frågor om smärtlindring och förlossningsprocessen. 15

17 Av 17 stycken utskickade enkäter hade 9 stycken skriftliga kommentarer som i positiva ordalag gav synpunkter på pappagruppen och efterfrågade: Flera liknande kurser Längre tider för diskussion Detta indikerar att det tillvägagångssätt pappagruppen har som grund har bemötts positivt av de medverkande och fungerat bra i praktiken. Och man efterfrågar flera träffar med längre tider för diskussion eller att diskussionerna utvidgas till andra livskvalitetsfrågor utöver de som diskuterats inom pappagruppen. Samtliga av kommentarerna betonar enhälligt vikten av pappagruppen och den informationen som de fått. Slutsatsen utifrån utvärderingen är, att pappagruppens upplägg och genomförande verkat fungera väl och bedöms stämma väl överens med de behov som finns. Deltagarna har haft anmärkningsvärt positiva bedömningar angående pappagruppens verksamhet. Problemet för utvärderingen är det relativt begränsade antalet deltagare ur en och samma grupp. Då den arabiskspråkiga gruppen var den grupp med störst antal deltagare återfinns majoriteten av dom svarande från den specifika gruppen. Vilket kan ge den effekten, att man får vara försiktig att dra långtgående slutsatser då resultatet även kan variera med hur pass engagerad och drivande den enskilda gruppledaren har varit, och även att det kan finnas ett visst utslag av artighet och välvilja från deltagarnas sida. Resultaten är dock i hög grad intressanta. Sammanfattningsvis har jag genom den här uppföljningen fått en bild av hur pappagruppens mötesplats och metodik har visat sig hålla väl positiva effekter i en tillsynes enkel lösning, genom att all information och alla diskussioner har skett på det hemspråk som deltagarna och gruppledare behärskar och som har samma kulturella referensramar. Något som bör syfta till att öka kunskaperna, förståelsen och minska kommunikationsproblem och kulturkrockar i mötet med samhällets olika attityder. 16