1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Island 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för mänskliga rättigheter i Island är generellt gott. Mänskliga rättigheter är till stor del grundlagsfästa och utgör en viktig del av den offentliga debatten. De frågor som legat i fokus under 2006 är långa köer till vissa behandlingar inom sjukvården, ny lag med lagförändringar angående bl.a. samboskap för homosexuella, våld mot kvinnor och att anmälningar om misshandel inte leder till åtal. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Island har ratificerat samtliga centrala konventioner om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT), dock inte det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr som endast har undertecknats

2 2 Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Island var ett av de tio första länderna att ratificera den europeiska konventionen angående skydd av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och blev därmed ett av de första länderna vari den trädde i kraft Island har undertecknat och ratificerat samtliga tilläggsprotokoll med undantag av protokoll 12 där ratificeringen diskuteras. De reservationer eller deklarationer som har gjorts, till exempel till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen mot tortyr och konventionen om barnets rättigheter, har utgjorts av förklaringar om isländska förhållanden eller gällt relationen till isländsk lagstiftning. Island har rapporterat till FN:s konventionskommittéer i enlighet med sina åtaganden enligt konventionerna. Så överlämnades till exempel den tredje rapporten till kommittén mot tortyr i november Den fjärde rapporten till kommittén för medborgerliga och politiska rättigheter överlämnades i juni 2004, och togs upp till behandling Den senaste rapporten till kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter slutbehandlades i april 2003 och nästa rapport ska överlämnas Islands andra rapport till barnkommittén blev klar år 2000 och en sammanfattande tredje och fjärde rapport ska föreligga i maj Den kombinerade sjuttonde och artonde rapporten till kommittén för avskaffandet av alla former av rasdiskriminering överlämnades i maj 2004 och togs upp till behandling av kommittén i augusti Island har en stående inbjudan till FN:s specialrapportörer. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Alltför bryska åtgärder vid polisiära ingripanden har påtalats vid några tillfällen. Bruket av isolering har minskat, men inte helt avskaffats (detta gäller i

3 synnerhet innan dom avkunnats samt när ren platsbrist uppstår). Även ungdomar från 15 år har satts i isolering vilket påpekats av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. I några sammanhang har storleken på och inredningen i arrestlokaler kritiserats. Planering pågår för att uppföra ett nytt fängelse, varefter det gamla fängelset i Reykjaviks centrum kommer att utrymmas. En ny kriminalvårdslag antogs i maj Nytt är bland annat ökad besöksrätt, större möjligheter att dömas till samhällstjänst istället för fängelse samt större vikt vid rehabilitering. Europarådets kommitté mot tortyr besökte Island i juni 2004 och publicerade en rapport i januari Denna ligger till grund för hur Island just nu arbetar för att helt nå upp till europeisk fängelsestandard. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Frihetsberövanden utan stöd i lag förekommer ej, inte heller ofrivilliga försvinnanden. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättssäkerheten är god. Specialdomstolar förekommer inte. Domstolsväsendet består av endast två nivåer, varför Högsta domstolen också dömer i överklagade civil- och brottmål och inte bara i mål av prejudicerande karaktär. Högsta domstolens processrutiner har i vissa appellationsmål varit föremål för kritik, bland annat har parter inte kallats till muntlig förhandling. Det har även hävdats att Högsta domstolen låter sig påverkas av den exekutiva makten. I flera mål har domstolen dock markerat sitt oberoende och hänvisat till grundlagen och europeisk rättsutveckling. Regeringen har prerogativ att tillsätta domare i Högsta domstolen (i praktiken på föredragning av justitieministern). EU:s kommissionär för mänskliga rättigheter har uppmuntrat Island att se över formerna för tillsättandet av domare för att säkra självständigheten i förhållande till den exekutiva makten. Två kvinnliga domare av nio ingår i domstolen. Ungdomar från 15 år och uppåt kan avtjäna straff i fängelse. Detta utgör basen för den isländska reservationen mot Barnkonventionen. Första instansens metoder vid förhör med barn i sedlighetsmål har varit ämne för debatt och prövning; men barnhuset i Reykjavik har vidareutvecklat samtalsmetoder och teknik. 3

4 4 Alltinget har sedan 1988 en ombudsman till vilken allmänheten kan hänvända sig, men hans beslut är inte legalt bindande. Ämbetet som barnombudsman inrättades 1995, men har en svagare ställning än i Sverige. 7. Straffrihet Straffrihet förekommer ej. Allas likhet inför lagen betonas starkt i detta land, som av tradition är byggt på respekt för lag och fastställda regler. I praktiken finns dock ett inslag av straffrihet, exempelvis vad gäller våld mot kvinnor där endast ett begränsat antal fall leder till åtal och ännu färre till fällande domar. Resurserna för utredning av ekonomiska brott anses alltför små. Även Konkurrensverkets utredningskapacitet är begränsad, varför brott mot konkurrenslagen riskerar att preskriberas. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande-, förenings-, församlingsfriheterna är grundlagsfästa och respekterade fullt ut. Debatten idag gäller att män uppträder och intervjuas oftare än kvinnor i medierna, samt frågor om marginaliserade gruppers, inklusive barns, möjligheter att göra sin röst hörd etc. Demonstrationer är tillåtna, men kräver en anmälan hos polisen. Omkring 85% av arbetstagarna är fackligt anslutna. Under året har debatten gällt rätten att inte tillhöra en viss sammanslutning (s.k. negativ föreningsfrihet) då fackligt anslutna prioriteras vid anställning. Fackföreningarna får verka fritt och har stort inflytande. Island har en evangelisk-luthersk statskyrka som omfattar ca 86 procent av befolkningen. Religionsfrihet råder. Riksradion/TV finansieras med licensmedel kompletterat med bland annat reklamintäkter. Av staten helt oberoende media finns på alla områden, men torde påverkas av sina ägares grundvärderingar och av ekonomiska begränsningar, som marknadsstorlek och reklamintäkter. Enligt oberoende MR-organ utövas även en viss självcensur. Vidare hävdas att många organisationer inte vågar stödja nämnda MR-organ på grund av de ekonomiska konsekvenser detta kan få. Övervakning av miljöaktivister sägs förekomma från myndigheternas sida.

5 Under 2004/2005 kom regeringen med ett förslag till en ny massmedialag. Det främsta syftet var att begränsa möjligheterna för marknadsdominerande företag eller företagsgrupper att också äga massmedier. Efter omfattande diskussioner och ett unikt ingripande (veto) från statschefen drogs förslaget tillbaka från Alltinget. En ny proposition lades fram i april 2006, men har inte diskuterats. Ytterligare en ny proposition (eller densamma igen) förväntas läggas fram innan jul De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Politisk pluralism med flerpartisystem råder. För närvarande är fem partier representerade i Alltinget, men den traditionella uppdelningen på fyra stora partier består. Dessa fyra stora partier har i olika kombinationer bildat koalitionsregeringar genom åren. Sedan 1995 har Självständighetspartiet och Framstegspartiet samverkat i regeringsställning. Oppositionen har full frihet att verka. Inga skillnader finns i kvinnors och mäns valdeltagande eller valbarhet, dock finns färre kvinnor på valbar plats på röstsedlarna. Av Alltingets 63 ledamöter är 21 kvinnor, och av landets tolv ministrar är fyra kvinnor. På kommunal nivå var den genomsnittliga andelen kvinnliga ledamöter 27 procent år EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Öppen diskriminering förekommer inte. Arbetslösheten är låg, 1,2 procent på årsbasis, och på många områden råder brist på arbetskraft. Svårigheter att komma in på arbetsmarknaden möter främst funktionshindrade. Arbetstillstånd för utländska arbetare (5,5 procent av den totala arbetsstyrkan) lämnas till arbetsgivarna, vilket underlättar kontrollen över arbetsmarknaden, men kan riskera att negativt drabba arbetstagarnas rättigheter. Nya regler trädde i kraft i maj 2006 som öppnade arbetsmarknaden för åtta nya EU-stater. Island har utan reservationer ratificerat ILO:s åtta kärnkonventioner. Tillämpningen observeras noga av många olika parter, inte minst de fackliga organisationerna. De "avvikelser" som kan konstateras att Island har en genomsnittlig arbetstid på 47 timmar, att arbetsgivarna tenderar att välja manlig arbetskraft framför kvinnlig vid lika meriter, att kvinnor avskedas först och i större omfattning vid omorganisationer, att invandrad arbetskraft är koncentrerad till vissa sektorer, att barn uppmuntras att ta på sig lönade

6 6 uppgifter torde som regel falla utanför konventionernas definitioner eller vara gränsfall med ekonomiska eller sociala förklaringar. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Hälsosektorn är välutvecklad med allmän rätt till vård i offentlig regi. Sektorns (inklusive de allmänna försäkringarna) andel av statsbudgeten uppgår till cirka 26 procent. Antalet läkare per capita är hög, men trots detta är det ibland svårt att tillsätta vårdcentral- och distriktläkartjänster. Köerna till vissa behandlingar är långa och antalet serviceplatser på sjukhem är ännu otillräckliga. Mental- och psykvården för såväl vuxna som barn anses sakna tillräckliga resurser. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har uttryckt oro över bristande tillgång till psykologisk och psykiatrisk vård för interner på landets fängelser. 12. Rätten till utbildning Utbildningssektorn tilldelades 10.1 procent av 2006 års statsbudget. Grundskolan är obligatorisk och kostnadsfri, men vissa skolavgifter och datorkostnader tas ibland ut på högre nivåer och skolböcker köper eleverna själva. Barn från invandrarfamiljer har svårare att följa undervisningen och börjar i allmänhet oftare än infödda isländska barn att jobba direkt efter grundskolan. OECD har uttryckt besvikelse över kunskapsstandarden hos grundskoleelever och rekommenderat ökad andel kvalificerade lärare, särskilt på landsbygden för att utjämna regionala skillnader i utbildningshänseende. Avhoppen från högstadiet och gymnasiet är högre än i övriga Norden, men en relativt stor andel (särskilt kvinnor) återgår till studier senare i livet. Orientering om mänskliga rättigheter skall enligt läroplanen ingå i undervisningen. En enskilt initierad kampanj för att motverka mobbning har fått stort genomslag och har medfört ökad uppmärksamhet på problematiken också i andra samhällssektorer än skolans. På universiteten studerar idag fler kvinnor än män, som i större utsträckning väljer kortare och mer målinriktade kurser. Landet har nio universitet och högskolor; på Islands universitet med många humanistiska discipliner och på lärarhögskolan är de kvinnliga studerandena i stor majoritet. Stora satsningar görs för närvarande för att stimulera till vuxenutbildning och vidareutbildning. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden på Island är bland de högsta i världen. Island rankas på sjunde plats i UNDP:s Human Development Index, vars kriteria för mänsklig

7 7 utveckling förutom levnadsstandard tar hänsyn till livslängd, hälsa och utbildning. En relativt stor del av befolkningen är skuldsatt vilket skapar ekonomisk stress och det finns fattigdomsluckor. Vissa ansträngningar görs för att bistå missbrukare av alkohol och droger. Funktionshindrades inkomster, boende och villkor, hälsovården på det psykologiska och psykiatriska området och situationen för det ökande antalet pensionärer, bl.a. otillräcklig tillgång till servicebostäder, hör till de aktuella samhällsproblemen. Bostadsstandarden är genomgående hög, men det råder brist på små lägenheter och hyreslägenheter. Funktionshindrade, pensionärer, arbetslösa, äldre män och ensamstående mödrar lever i många fall under svåra ekonomiska förhållanden. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnans ställning är friare och starkare än i många andra länder, kvinnlig rösträtt infördes redan Det förekommer dock problem. Antalet kvinnor som söker sig till nödjourerna och kvinnohus ökar. Det har uppskattats att procent av landets kvinnor utsätts för våld (inklusive våld i hemmet). De få fall som blivit föremål för domstolsbehandling har resulterat i straff, som av kvinnorörelsen kritiserats som "uppseendeväckande låga". Besöksförbud har utdömts i ett fåtal fall. Av det relativt stora antalet rapporterade våldtäkter är det relativt få som leder till åtal. En handlingsplan för att söka motverka dessa brott presenterades i mars I ett antal kommuner finns sexklubbar med så kallad scendans, delvis utförd av korttidsanställda utländska kvinnor som, om de inte kommit från EESområdet, i många fall beviljats arbetstillstånd. Prostitution förekommer och är tillåten, dock ej som främsta inkomstkälla. En motion om att införa straff för köp av sexuella tjänster har diskuterats i Alltinget. Regeringen har aviserat åtgärder för att om möjligt förekomma ovärdig behandling av kvinnor. Inga fall av könsstympning eller s.k. hedersmord är kända. Kvinnors löner är alltjämt på många områden lägre än mäns i motsvarande funktioner. En undersökning på uppdrag av Socialministeriet som presenterades i oktober 2006 visade att löneskillnaderna mellan könen då yrke, ålder, anställningstid och arbetstid räknats bort är 16 procent, ungefär detsamma som för tolv år sedan då en liknande undersökning gjordes. Dock har antalet kvinnor som arbetar heltid ökat. I oktober 2005 genomfördes en

8 manifestation med c:a deltagare mot bland annat de oförklarliga löneskillnaderna. Reykjavik stad har genom systematiska åtgärder lyckats få ned omotiverade skillnader mellan mäns och kvinnors löner till c:a sju procent. Arbetsmarknaden är alltjämt kraftigt könsuppdelad. Kvinnor arbetar oftare som lärare, butiksanställda, inom vården och i servicenäringar samt oftare deltid. I de hundra största företagens styrelser är andelen kvinnor 12 procent och endast ett är majoritetsägt av en kvinna. Det kvinnliga nyföretagandet domineras av små enheter i service- och hantverksnäringarna. Kvinnors löner på landsbygden är lägre än i tätorterna. Jämställdhetsrådet, Klagomålskommittén för jämlikhet och Center för jämställdhet är specialiserade statliga strukturer. Island har undertecknat Europarådets konvention mot människohandel och planerar att ratificera den under hösten De huvudsakliga farhågorna om människohandel har rört dansare på strippklubbar och att Island används som transitland. Island har ingen nationell handlingsplan mot människohandel, men polis och immigrationsmyndigheter har ett nära samarbete. 15. Barnets rättigheter Island har fullt ut anammat barnkonventionen. Pappaledighet infördes år 2000 och en ny barnlag trädde i kraft Lagen innebar bland annat att föräldrarna får delad vårdnad vid skilsmässa om inte annat bestäms. Landet har alltjämt bland de högsta födelsetalen i Europa. Barn uppmuntras att åta sig olika uppgifter som de kan klara av, även deltidsarbete, och många skolungdomar arbetar efter skoltid och under loven. Utegångsförbud gäller efter klockan för barn upp till 12 år och efter klockan för barn/ungdomar år på egen hand eller med jämnåriga. Under sommaren är det tillåtet att vara ute två timmar till. Antalet rättsfall om sexuellt utnyttjande av barn har ökat (bl.a. beroende på att problemet som sådant har fått ökad uppmärksamhet). Barn från 15 år kan dömas till fängelse. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter har uppmanat isländska myndigheter att se över rutinerna att sätta barn i isolering. Under 2005 hade alla häktade (11 personer) under 18 år placerats i isolering. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk 8

9 Det finns ingen egentlig diskriminering mot personer tillhörande olika grupper i samhället. Vid sidan av ett trettiotal registrerade religiösa samfund, finns små frikyrkogrupper som ibland inte har mer än något tiotal medlemmar. Ursprungsbefolkning har aldrig funnits. En del av de nyanlända invandrarna sluter sig samman och umgås bara inom sina egna grupper. De ansatser till integrering som görs har inte varit helt effektiva och oberoende MR-organ verkar för ett nytt åtgärdsprogram. En ny utlänningslag antogs I den stipuleras bland annat krav på dokumenterad undervisning i isländska för att få permanent uppehållstillstånd. Lagen ger justitieministern rätt att stadga reglerna kring undervisningen kom en bestämmelse från justitieministern med krav om 150 timmars undervisning, en undervisning som de inflyttade får betala själva. Lagen har kritiserats bl.a. för åldersgränsen (24 år) för giftermål med utländsk maka/make. Syftet med åldersgränsen är att förhindra tvångs- eller skenäktenskap, men den kan ha diskriminerande effekter då minimiåldern för äktenskap på Island är 18 år. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexualitet är inte förbjuden i lag och öppna trakasserier sällsynta på Island är den sexuella öppenheten traditionellt sett stor. I slutet av varje sommar anordnas numera så kallade gay pride-dagar, med bland annat en stor parad genom Reykjavik. Frikyrkan i Reykjavik erkänner partnerskap och befolkningen i gemen är positiv till giftermål mellan homosexuella i kyrkor. I år trädde en ny lag i kraft som innebar en rad viktiga lagförändringar rörande samboskap, adoptioner och assisterad befruktning för homosexuella. Homosexuella par har nu samma rättigheter som heterosexuella i frågor rörande social- och livförsäkring, skatter, pensioner och arv. Homosexuella har nu också rätt att adoptera. 18 Flyktingars rättigheter Mellan femtio och hundra personer ansöker om asyl varje år; de avvisas i regel eftersom Island inte är första asylland. Enligt oberoende MR-organ beviljas inga personer flyktingstatus även om de uppfyller flyktingskonventionens kriterier. Island har tagit emot kvotflyktingar från till exempel Hongkong och forna Jugoslavien. Det isländska Röda Korset fungerar som mottagande organisation och de kommuner som välkomnat placering av flyktingar har ett omvittnat välordnat mottagande. 9

10 Enligt lagen om utlänningar undantas utländska medborgare som kan antas innebära ett hot mot statlig säkerhet eller samhället i övrigt från skyddet mot utvisning till områden där personen kan utsättas för förföljelser som i sig skulle ge personen ifråga flyktingstatus. 19. Funktionshindrades rättigheter Ansträngningar görs för att förbättra de funktionshindrades situation, men de är alltjämt underrepresenterade på arbetsmarknaden. Genom ett föräldrainitiativ har ett centrum för funktionshindrade barn uppförts i Reykjavik. Det råder brist på anpassade bostäder. Familjer med funktionshindrade medlemmar kämpar för att uppnå en med samhället i övrigt jämförbar standard. Hjälpmedel faller vanligen på den enskilde att bekosta. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Det finns ett antal oberoende organisationer för mänskliga rättigheter i landet. De används bland annat som remissorgan av ministerier och andra myndigheter. Det MR-centrum, Icelandic Human Rights Center, som finns i Reykjavik har dock fått minskade anslag i budgeten sedan Islands universitet har ett MR-institut och Amnesty International, Röda Korset med flera är aktiva inom området. 21. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Island har mottagit besök från FN och Europarådet på området mänskliga rättigheter, i första hand i samband med konferenser eller seminarier. Böcker har utgivits med konventioner om mänskliga rättigheter i isländsk översättning. Island har deltagit i den nordisk-baltiska aktionsgruppen mot människohandel. 10