1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i Norge 2006 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska rättigheterna är väl tillgodosedda. Detsamma gäller i fråga om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Mänskliga rättigheter såväl hemma som i utlandet har hög profil i norsk politik. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Norge har ratificerat de centrala FN-konventionerna angående de mänskliga rättigheterna. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR), samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt Konventionen mot tortyr, Convention against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT)). Norge har endast undertecknat det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) samt de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn

2 2 Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, samt det tillhörande protokollet från 1967 Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) Norge undertecknade år 2003 protokoll 13 till den europeiska MRkonventionen om absolut förbud mot dödsstraff. I allmänhet följs dessa konventioner också mycket noggrant. Regeringen har ambitionen att i möjligaste mån följa rekommendationerna från granskande FN-organ. (Såsom framgår av avsnitt 18 kritiseras Norge dock av UNHCR för att inte följa dess rekommendationer om att inte tvångsreturnera flyktingar till Afghanistan och Somalia). Genom lagen om mänskliga rättigheter från maj 1999 blev tre centrala konventioner införlivade med norsk rätt. Det gäller den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, FN-konventionen om civila och politiska rättigheter och FN-konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Under år 2005 inkorporerades även kvinno- och rasdiskrimineringskonventionerna i norsk lag. Under 2006 anpassade Norge sin steriliserings- och abortlag för att kunna ratificera Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin. Norge var under 2006 föremål för utfrågning i FN:s konvention för medborgerliga och politiska rättigheter (CCPR), samt FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD). Norge hade år 2006 även besök av Europarådets rådgivare för nationella minoriteter. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Av statsmakten sanktionerade politiska mord eller försvinnanden förekommer ej i Norge. Förhållandena i norska fängelser uppfyller internationella normer; däremot har FN och Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna (se avsnitt 5) kritiserat att de norska myndigheterna ibland inte respekterar maxtiderna för hur länge frihetsberövade får sitta i polisarrest innan de överförs till häkteslokaler.

3 Tortyr omfattades redan tidigare av ett generellt förbud, men sedan år 2004 finns också en speciell paragraf i strafflagen som förbjuder tortyr. Norge har dock på senare år (se avsnitt 5) fått kritik av bland annat FN:s och Europarådets tortyrkommittéer för lagstridig isolering av personer som sitter häktade i väntan på åtal. För att tillmötesgå kritiken har norska myndigheter infört regler med innebörd att frågan om eventuell isolering måste avgöras av domstol. Sådana isoleringsbeslut kan förlängas men de får inte fattas för mer än två veckor i taget. Efter kritik från Europarådets tortyrkommitté om att det i samband med häktningar alltför ofta beslutas om brev- och besöksförbud har det också införts regler om begränsning av dessa förbud i relation till strafflängden för det brott som den häktade är misstänkt för. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades i Norge år 1905 för allmänna brott och för alla brott överhuvudtaget år I samband med uppgörelsen med Quislingregimens medlöpare efter andra världskriget avrättades många norrmän, den sista så sent som år Som nämnts under avsnitt 2 ratificerade Norge också år 2005 protokoll 13 till Europakonventionen om absolut förbud mot dödsstraff. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Norska MR-organisationer, bland annat Amnesty, är kritiska till att polisen ibland tvingar personer att sitta i polisarrest (glattcelle) under mer än tillåtna 24 timmar efter det att häktningsbeslut har fattats. Barnombudsmannen har kritiserat att ungdomar under arton år i avvaktan på rättegång ibland sätts i arresterings- eller häktningsceller som är avsedda för vuxna kriminella. Frågan granskades år 2005 av Europarådets tortyrkommitté (CPT). De norska myndigheterna har förklarat situationen bland annat med platsbrist i landets häkten och fängelser Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Rättssäkerheten i Norge är god. Möjlighet till fri rättshjälp finns. Domstolarna är självständiga gentemot den exekutiva makten. Förutom domstolar finns ett antal ombudsmannainstitutioner, av svensk modell, som allmänheten kan vända sig till för klagomål. Den så kallade Sivilombudsmannen motsvarigheten till svenska Justitieombudsmannen, JO skall förutom att utöva tillsyn av den offentliga förvaltningen även tillse att myndigheterna uppfyller sina förpliktelser vad gäller mänskliga rättigheter. Till skillnad från JO i Sverige kan den norske

4 4 Sivilombudsmannen dock inte väcka åtal utan endast utfärda erinringar eller göra uttalanden, vilka oftast respekteras. Arbetet har inletts med att komplettera strafflagen med en särskild folkmordsparagraf. Detta sker mot bakgrund av att Rwandatribunalen år 2006 hänvisade till att det i norsk lag saknades ett uttryckligt förbud mot folkmord när den inte ansåg sig kunna acceptera ett norskt erbjudande om att överföra en av de åtalade för rättslig prövning i Norge. 7. Straffrihet Inga rapporter om straffrihet förekommer. 8. Yttrande-, tryck-, mötes-, förenings- och religionsfrihet m.m. Yttrande- och mediafriheten, liksom förenings- och församlingsfriheten, är fast förankrad i det norska samhället. Enligt grundlagen råder religionsfrihet. Kraven i grundlagens paragraf 12 om att minst hälften av medlemmarna i regeringen skall vara medlemmar i den lutherskt protestantiska statskyrkan (gäller även kungen) har emellertid kritiserats av den norska sektionen av Helsingforskommittén för att vara diskriminerande och ett indirekt ingrepp i den annars vidsträckta religionsfriheten. En utredning om kyrkans fortsatta relationer med staten föreslog i januari 2006 att kyrkan skall skiljas från staten. Om och när så sker är dock osäkert, eftersom frågan anses vara mycket kontroversiell, såväl inrikespolitiskt som i kyrkokretsar. Frågan bereds ännu av regeringen. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Norge är en konstitutionell monarki och en väl fungerande parlamentarisk demokrati, med fria och hemliga val. Valsystemet är proportionellt med val var fjärde år. Valdeltagandet i senaste nationella valet 2005 var 77 procent. Även på regional och lokal nivå hålls val var fjärde år, ofta två år efter/innan valet till den folkvalda församlingen, Stortinget. Andelen kvinnor i Stortinget uppgår till knappt 40 procent och i regeringen till knappt 50 procent. Rättsväsendet är oberoende från den exekutiva makten. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor

5 5 Norge har en mycket låg arbetslöshet, 2,7 procent i augusti Prognoser visar att arbetslösheten även under 2007 kommer att sjunka. Andelen långtidsarbetslösa är även den mycket låg, bland den lägsta i världen. Norge har ratificerat de centrala ILO-konventionerna på området vilka även tillämpas. Arbetsförhållandena, inklusive löne- och arbetsvillkor är goda, för att inte säga mycket goda i internationell jämförelse. I samband med granskning i FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) har kommittén emellertid uttryckt oro över att invandrare och i synnerhet invandrarkvinnor har problem att få arbete. Stora löneskillnader mellan män och kvinnor och det höga antalet arbetsplatsolyckor inom främst fiskeri- och oljenäringarna var andra områden som oroade kommittén. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Sjukvårdssektorns andel av statens totala budget ligger på ungefär samma nivå som övriga nordiska länders. Betydande resurser satsas på hälsa och omsorg. Alla invånare har rätt till fri sjukvård. Norge har ett av det mest generösa sjukersättningssystemet i världen. Hela lönen utgår under ett år, utan någon karensdag. Däremot har statens kostnader för sjukersättning ökat dramatiskt. Beräkningar visar att även under kommande år kommer sjukfrånvaron att öka, och regeringen söker nu verktyg för att minska sjukskrivningarna. 12. Rätten till utbildning Obligatorisk grundläggande skolgång i Norge är tio år och barnen börjar skolan vid sex års ålder. Den grundläggande utbildningen är kostnadsfri ( ej skollunch), medan gymnasieutbildningen är förenad med vissa kostnader för exempelvis skolböcker. Utbildningssektorns andel av statens totala budget ligger på ungefär samma nivå som övriga nordiska länders. Enligt FN:s fattigdomsindex, UNDP Human Development Index tillhör Norge de länder med högst läs- och skrivkunnighet i världen. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden i Norge är - mätt i BNP per capita - en av de högsta i världen. Norge rankas också sedan flera år högst av alla världens länder i UNDP:s Human Development Index, vars kriterium för mänsklig utveckling förutom levnadsstandard även tar hänsyn till livslängd, hälsa och utbildning. Även om livsförhållandena således är mycket goda för de flesta norrmän har fattigdomsklyftor bland vissa missgynnade grupper alltmer börjat

6 6 uppmärksammas. I regeringens senaste budgetförslag för år 2007 finns också ett handlingsprogram mot fattigdom. Handlingsprogrammet kommer bl.a. arbeta med att öka sysselsättning hos dem som står längst från arbetsmarknaden, samt arbeta emot barnfattigdom. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Kvinnor och män har samma rättigheter enligt lagen, men i praktiken finns ungefär samma skillnader mellan könen i Norge som i flertalet andra jämförbara länder, exempelvis i fråga om lön och befordringsmöjligheter. Antalet anmälda fall av våldtäkt och misshandel mot kvinnor har ökat på senare år. Enligt NIBR (the Norwegian Institute for Urban and Regional Research) har var fjärde kvinna över 15 år någon gång blivit fysiskt misshandlad av sin partner. FN:s kvinnokommission har påpekat att norska domstolar är sena med att ta upp våldtäktsmål i rätten och att våldtäktsmål sällan leder till fällande domar. Åtgärder har dock vidtagits från regeringens sida att stärka polisens och domstolarnas utredningsresurser samtidigt som skyddshärbärgen för hotade kvinnor inrättats på allmänna eller privata initiativ runt om i landet. Regeringen har även antagit handlingsplaner mot kvinnovåld i och utanför hemmet. Emellertid saknas ett särskilt lagrum som specifikt förbjuder våld i hemmet. Amnesty har under 2006 uppmärksammat att det på kommunal nivå ännu avsätts för få resurser till att inrätta mottagningar för att undersöka, stödja och hjälpa våldtagna kvinnor. Myndigheterna och många enskilda organisationer är starkt engagerade i kampen mot människohandel (trafficking). Maximistraffet för sådana brott är tio år. År 2003 antogs även en norsk nationell handlingsplan för bekämpning av handel med kvinnor. Enligt lag från 2003 skall 40 procent av styrelseplatserna i aktiebolagen besättas av kvinnor eller mer precist av det motsatta könet till det som är mest representerat i den aktuella styrelsen. Från och med år 2007 kommer företag som inte uppfyller dessa bestämmelser att kunna bestraffas av regeringen genom att de stryks från börslistan. 15. Barnets rättigheter Barnets rättigheter ges hög prioritet i Norge. Barnkonventionen är inarbetad i den nationella lagstiftningen och världens första barnombudsman etablerades i Norge 1981.

7 Barnombudsmannen har givit impulser till en rad förbättringar rörande barnens rättigheter; bland annat vad gäller lagändringar för att stärka barnens arbetsmiljö i skolan och om förbud mot att utsätta barn för psykisk eller fysisk fara. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Norge har en hög andel invandrare som möter ungefär samma problem och fördomar som invandrare i Sverige. Regeringen arbetar aktivt mot rasism och diskriminering på grund av etnisk härkomst. Stortinget antog i juni år 2005 en särskild lag om förbud mot diskriminering. Lagen skall gälla på alla samhällsområden och förbjuder direkt och indirekt diskriminering och trakasserier på grund av etnisk tillhörighet, nationellt ursprung, härstamning, hudfärg, språk, religion eller livssyn i övrigt. Lagen tillkom på förslag av regeringen med särskild hänvisning till kritik om bristande rättsskydd som Norge tidigare fått av FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD). Regeringen har under hösten 2006 lagt fram ett föreslag om en lagparagraf som syftar till att skärpa straffet för hatbrott riktade mot minoriteter, såsom våld mot enskilda grupper eller liknande. Vidare understryker regeringen att arbetet mot hatbrott utöver lagstiftning även kräver folklig mobilisering. Därför stöttas organisationer som jobbar med dessa frågor ekonomiskt. Norge agerar internationellt för att FN skall anta en förklaring om ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Samerna som har status som urbefolkning - har en särställning i Norge. Deras rättigheter till utveckling av det egna språket, kultur och samhällsliv regleras sedan 1987 i grundlagen. Ett lagförslag om bland annat samernas rätt till land och vatten i Finnmarks fylke det mest nordliga länet - antogs av Stortinget under år Enligt lagen inrättas ett nytt, självständigt förvaltningsorgan i vars styrelse skall ingå tre företrädare för Sametinget och tre personer som representerar motsvarigheten till Landstinget. Innan lagen träder i kraft fullt ut vid årsskiftet 2006/2007 skall en särskild kommission identifiera redan existerande rättigheter. För att avgöra eventuella framtida tvister kommer också att finnas en särskild skiljedomstol. Till officiella nationella minoriteter i Norge hör även romer och två finsktalande minoriteter Kven (lever i Nordnorge) och Skogfinn (lever i södra Norge), resandefolket samt judar. Kven, den mindre finsktalande befolkningen 7

8 8 i norr har tillgång till undervisning på sitt eget språk, och närheten till Finland breddar utbytet av media på det egna språket. Regeringen allokerade under miljoner NOK för att förbättra situationen för skolelever med romsk bakgrund. Enligt rapport från barn- och kunskapsdepartementet är romer den minoritet som är minst integrerad i samhället, samt den grupp som utsätts för mest rasism. I Norge idag finns flera tusen personer av resandefolkets släkte. Under 2006 öppnades en avdelning på Glomdalsmuseet om resandefolket, som syftar till att tydliggöra att resandefolkets historia och kultur är en del av Norges historia och kultur. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Situationen beträffande diskriminering på grund av sexuell läggning är jämförbar med vad som gäller i Sverige. En lag som förbjöd homosexuellt samliv avskaffades för trettio år sedan. Sedan ett antal år finns en partnerskapslag som gör det möjligt för homosexuella par att registrera sitt förhållande. Många diskriminerande attityder mot Norges uppskattningsvis homosexuella personer lever dock ännu kvar, inte minst inom arbetslivet, med följd att många utsätts för trakasserier eller fördomar som leder till hinder i karriären. I regeringens budgetförslag för år 2007 föreslås en fördubbling av anslaget (12 miljoner norska kronor) till HBT-organisationernas verksamhet för att främja homo-,bi- och transsexuellas rättigheter. 18 Flyktingars rättigheter Flyktingar har sina rättigheter skyddade i enlighet med de internationella konventioner som Norge anslutit sig till. Vad gäller flyktingkonventionen har norska myndigheter emellertid ibland intagit en relativt snäv tolkning av flyktingbegreppet. Under år 2004 kritiserades också Norge av Europarådets kommission mot rasism och intolerans, ECRI, för behandlingen av personer som fått avslag på sina asylansökningar men som av olika skäl inte kan eller vill sändas tillbaka till det land de kom från. Uppgifter förekommer även om att icke-europeiska flyktingar ibland diskrimineras på arbetsplatser. Likaså är handläggningstiderna i flykting- och uppehållstillståndsärenden ofta mycket långa. År 2006 kritiserades Norges asylpolitik även av UNHCR (United Nations High Commissioner for Refugees) som påtalade att Norge inte följde dess

9 rekommendationer om att inte tvångsreturnera flyktingar till Afghanistan och Somalia. Även norska organisationer för mänskliga rättigheter och flyktingorganisationer, däribland Amnesty, Flyktinghjälpen och NHC (Norsk Helsingsforskommittéen) anser att Norge tillämpar mer restriktiva riktlinjer än UNHCR rörande asylsökande från Afghanistan, Tjetjenien, Kosovo, Irak och Somalia. Norsk Organisation för Asylsökande (NOAS) har också krävt att UNHCR:s standards skall vara vägledande för norska asylbeslut. Regeringen har i denna fråga hänvisat till att saken skall prövas i samband med arbetet med en ny utlänningslag som väntas bli framlagd år Funktionshindrades rättigheter Generellt sett råder i Norge stora skillnader mellan de politiska målen och den verklighet som de funktionshindrade upplever när det gäller deras möjligheter att i största utsträckning delta i samhällslivet på samma villkor som den övriga befolkningen. Den norska ambitionen har hittills varit att inkorporera bestämmelser om de funktionshindrades rättigheter i befintlig lagstiftning i stället för att anta särlagar. Sedan år 2004 finns en särskild handlingsplan för att stärka de funktionshindrades möjligheter att delta aktivt i samhällslivet. De funktionshindrades rättigheter skyddas bl.a. genom en nyligen stärkt lag mot diskriminering i arbetsmiljön. En ny antidiskrimineringslag är även på gång, vilket förväntas stärka funktionshindrades rättigheter ytterligare. Myndigheterna har tydlig målsättning att funktionshindrade skall ha likvärdiga villkor som andra personer. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter De enskilda MR-organisationernas möjligheter att ha en öppen dialog med regeringen är goda. Exempel på oberoende organisationer i Norge som engagerar sig för mänskliga rättigheter eller för olika gruppers situation i Norge är Den norske Helsingforskommité, Amnesty International och Funktionshemmedes Fellesorganisasjon. Dessutom har Norsk Senter for menneskerettigheter av regeringen getts status som nationell institution för mänskliga rättigheter. Det faktum att centret tillhör Oslo universitet gör dock att det inte är fullt oberoende från statsmakten, vilket också påpekats av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR). Under 2006 arbetar norska Amnesty bland annat med att uppmärksamma och motverka våld mot kvinnor, samt att uppmärksamma och kritisera regeringen för dess asyl- och flyktingpolitik. 9

10 Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Med undantag för den dialog som Norge har med FN:s och Europarådets konventionskommitté torde internationella MR-organisationer inte bedriva nämnvärda insatser i Norge för att främja de mänskliga rättigheterna.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna

Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla när det kommer till de mänskliga rättigheterna LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling FN i världspolitiken, del 2 Vårterminen 2012 Sverige och de mänskliga rättigheterna En studie huruvida Sverige är motsägelsefulla

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN

KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN CRC/C15/Add.272 30 september 2005 KOMMITTÉN FÖR BARNETS RÄTTIGHETER 40:e sessionen GRANSKNING AV DE RAPPORTER SOM KONVENTIONSSTATERNA INGETT ENLIGT ARTIKEL 44 I KONVENTIONEN Slutsatser: Finland 1. Kommittén

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Innehåll 1 Redogörelsen ett styrmedel för människorättsarbetet... 5 1.1 Beredningen av redogörelsen... 7 1.2 Grundprinciperna för arbetet för

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter

14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte Utrikesdepartementet ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Skapat den 2016-03-10 Justitiedepartementet Yttrande över utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige RFSL avstyrker förslaget om temporära ändringar i bestämmelserna

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Innehåll Inledning Allas lika värde...5 Malmö stad och antidiskriminering...7 Visioner...9

Läs mer

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare.

2. Det är särskilt oroande att kvinnor utsätts för obeskrivligt mer barbariska våldshandlingar och att våld mot barn och äldre blir allt vanligare. Våld mot kvinnor Bakgrund 1. Våld mot kvinnor är ett fortsatt och världsomfattande problem som förekommer i alla åldrar och sociala grupper. Våldshandlingar mot kvinnor sker i olika miljöer, inklusive

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Ungern har ratificerat de centrala FN-konventionerna om mänskliga rättigheter:

Ungern har ratificerat de centrala FN-konventionerna om mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl.

Fred råder dock och Gambia tar i förhållande till sin storlek emot ett stort antal flyktingar och samarbetet med UNHCR fungerar väl. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Gambia 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Nuvarande president Yahya Jammeh kom till makten genom en militärkupp 1994 då en demokratiskt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Sammanfattning Vi har använt oss av webbverktyget Planforskolan som hjälpmedel när vi har skrivit fram

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem

Läs mer

Delegationen för romska frågor

Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor Ju 2006:10 Delegationen för romska frågor Delegationen för romska frågor har i uppdrag att, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om att skydda och främja

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.

Läs mer