Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago 2012 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Även om regeringen generellt respekterar medborgarnas mänskliga rättigheter kvarstår problem på vissa områden. Godtyckliga arresteringar och frihetsberövanden är förbjudna enligt lag, vilket allmänt respekteras av regeringen. Enligt samstämmiga uppgifter förekommer inte av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar. Men ett av de allvarligaste problemen inom mänskliga rättigheter är att personer omkommer under gripande eller förvar av polismyndigheterna. Förhållandena i fängelserna är undermåliga med sjukdomar och skador som följd. Rättsväsendet är påfallande ineffektivt. Våld mot kvinnor och otillräckligt stöd för utsatta grupper, inklusive barn, är allvarliga problem. I takt med den tilltagande vålds- och narkotikabrottsligheten har dödsstraffet fått ökat opinionsstöd och försök har gjorts i parlamentet att öppna upp för att åter tillämpa det. Dödsstraff är obligatoriskt enligt lag för ett antal brott. Inga dödsdomar har dock verkställts sedan Man tillämpar således för närvarande ett de facto moratorium mot avrättningar. Konstitutionen garanterar yttrande- och pressfrihet och regeringen respekterar i princip dessa rättigheter. Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket i allmänhet respekterades av regeringen även under undantagstillståndet hösten Även om rättssystemet är självständigt är det långsamt och ineffektivt. Det rapporterades om ett ökat hot mot vittnen. Det finns inga begränsningar angående tillgång till internet och inga rapporter som visar att myndigheterna skulle övervaka eller chat.

2 Den allmänna uppfattningen är att det finns omfattande korruption inom statsförvaltningen och att ledande politiker ofta är inblandade i korruptionsaffärer. Ett sådant fall med justitieministern, som tvingades avgå, har nyligen fått stor uppmärksamhet. De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Det senaste nationella valet ägde rum i maj 2010 och betecknades av oberoende internationella valobservatörer som fritt och rättvist. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Trinidad och Tobago har ratificerat följande centrala konventioner: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) ratificerad Det fakultativa protokollet om enskild klagorätt ratificerades 1980, men Trinidad och Tobago har senare deklarerat att landet frånträtt protokollet. Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) ratificerad Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering, Convention on the Elimination of all forms of Racial Discrimination (CERD) ratificerad Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor, Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) ratificerad Konventionen om barnets rättigheter, Convention on the Rights of the Child (CRC) ratificerad Flyktingkonventionen, Convention related to the Status of Refugees, ratificerad 2000, samt det tillhörande protokollet från 1967, ratificerat Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen, International Criminal Court (ICC) ratificerad Den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, American Convention on Human Rights, ratificerades 1991, men Trinidad och Tobago har senare frånträtt den. Följande konventioner och tilläggsprotokoll avseende de mänskliga rättigheterna har inte ratificerats: - Det fakultativa protokollet till International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR) om avskaffandet av dödsstraffet.

3 - Det fakultativa protokollet till International Covenant on Economic, Social and Cultural Rights (ICESCR) om enskild klagorätt. - Det fakultativa protokollet till Convention on the Elimination of all forms of Discrimination Against Women (CEDAW) om enskild klagorätt. - Konventionen mot tortyr, Convention Against Torture and Other Cruel, Inhuman or Degrading Treatment or Punishment (CAT) och det fakultativa protokollet om förebyggande av tortyr. - Det till Convention on the Rights of the Child (CRC) tillhörande protokollet om barn i väpnade konflikter. - Det till Convention on the Rights of the Child (CRC) tillhörande protokollet om handel med barn och barnpornografi. - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Convention on the Rights of Persons with Disabilities (CRPD). - Konventionen om påtvingade försvinnanden, Convention for the Protection of All Persons from Enforced Disappearances (CED). Landet beslöt 1998 att frånträda den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter med ikraftträdande från och med den 27 maj Trinidad och Tobago följde Jamaicas exempel att även frånträda det första fakultativa protokollet till International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR). Det karibiska rättssystemet med Privy Council i London som högsta rättsinstans hade etablerat en mycket strikt tidsram för behandling av dödsdömda fångar för att säkerställa att de inte spenderade alltför lång tid i dödscell, vilket strider mot artikel 5 i konstitutionen. Regeringen hade vidtagit åtgärder för att säkerställa sådan tidsram genom reformer av rättsväsendet och utnämningen av nya domare. Den hade dock ingen kontroll över överläggningarna i MR-organ, som ofta tog flera år. Om denna trend fortsatte och den totala tiden för rättslig prövning av dödsdömda inför inhemska och internationella organ översteg fem år skulle dödsdomarna behöva omvandlas till livstids fängelse, vilket Trinidad och Tobago ansåg undergrävde rättskipningen. Efter svar från den interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter att det inte var möjligt att påskynda förfarandena reserverade sig regeringen till det fakultativa protokollet exklusive dödsstraff. I ljuset av kommitténs majoritetsbeslut om att ett sådant förbehåll var ogiltigt, beslutade regeringen att säga upp det fakultativa protokollet i sin helhet. Trinidad och Tobago har inte heller erkänt möjligheten enligt artikel 41 i ICCPR, artikel 14 i CERD för respektive kommitté att ta emot enskilda klagomål. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Enligt samstämmiga uppgifter förekommer inte av statsmakten sanktionerade politiska mord eller avrättningar. Däremot sköt och dödade polisen 39 personer under Många av dessa dödsskjutningar blev föremål för

4 undersökningar, men ledde bara till åtal mot en polis i ett fall. Det finns inga rapporter om försvinnanden av politiska skäl. Författningen förbjuder tortyr och annan inhuman behandling. Det förekommer dock trovärdiga rapporter om att häktade personer och interner ofta utsätts för förnedrande behandling och fysisk misshandel. Under de senaste åren har kidnappningar varit ett stort problem. Det råder en allmän uppfattning att korrumperade poliser medverkat i sådana operationer. Spöstraff utdöms enligt 1999 års lag för allvarliga överfall, våldtäkt samt stöld under hot om våld. Under hösten 2011 infördes undantagstillstånd för att försöka komma till rätta med den tilltagande brottsligheten, men detta ledde bara till en tillfällig minskning och våldsnivån steg igen när undantaget upphävdes i början på december samma år. Under 2011 mördades 343 personer enligt polisens statistik, vilket ger landet en av de högsta mordnivåerna i världen. Landets fängelser lider av överbelastning och förhållandena är svåra. På grund av tusentals gripanden under undantagstillståndet tvingades man öppna en ny anstalt. En del fängelser lider av överbeläggning medan vissa andra inte är helt fullbelagda. Regeringen ger oberoende organisationer för mänskliga rättigheter rätt att besöka fängelserna. 4. Dödsstraff Dödstraff är obligatoriskt enligt lag för ett antal brott. Antalet dödsdömda är för närvarande 43, men inga dödsdomar har verkställts sedan 1999 när tio män avrättades genom hängning. Landet tillämpar således ett de facto moratorium mot avrättningar. Det finns f.n. ett ökat politiska tryck att återuppta avrättningar. Regeringens åtgärder att frånträda det fakultativa protokollet till ICCPR om enskild klagorätt och den interamerikanska konventionen om mänskliga rättigheter utlöstes av att Privy Council fastställt att om en dödsdömd inte avrättats inom fem år efter doms avkunnande utgjorde detta i sig ett grymt och omänskligt straff som bryter mot konstitutionen. För att hålla sig inom femårsgränsen har regeringen numera fastställt korta tidsgränser för överklaganden till domstolar eller instanser för mänskliga rättigheter. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga arresteringar och frihetsberövanden är förbjudna enligt lag och respekteras numera av regeringen. Under undantagstillståndet 2011 förekom dock många gripanden enligt de särskilda rättigheter detta tillstånd gav polisen. Förekomst av politiska fångar har inte rapporterats. Ministeriet för nationell säkerhet övervakar polis, immigrationsavdelningen, fängelsetjänsten och försvars- styrkorna. 4

5 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Lagen föreskriver ett oberoende rättssystem, vilket i allmänhet respekteras av regeringen, även under undantagstillståndet Men även om rättssystemet är självständigt är det också långsamt och ineffektivt. Det rapporterades om en ökning av hot mot vittnen. Landet har anslutit sig till men ännu inte ratificerat konventionen om upprättandet av en karibisk högsta domstol, som har sitt säte i Port of Spain och invigdes i april Straffrihet Straffrihet förekommer avseende polisvåld. Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att straffa poliser och andra tjänstemän anmälda för mord eller andra övergrepp, men det fortsatte att finnas en uppfattning om straffrihet p.g.a. den långsamma och oupplösliga karaktären av brottmålsförfaranden i allmänhet. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Konstitutionen garanterar yttrande- och pressfrihet och regeringen respekterar i princip dessa rättigheter. Det finns inga begränsningar mot tillgång till internet och inga rapporter som visar att myndigheterna skulle övervaka eller chat. Omkring 40 procent av befolkningen har tillgång till internet. 9. Mötes- och föreningsfrihet Det finns inga begränsningar i den akademiska friheten eller mot kulturella aktiviteter. Grundlagen garanterar mötes- och föreningsfrihet. Men under undantagstillståndet förbjöds de flesta allmänna möten, inklusive politiska, fackliga och religiösa möten, demonstrationer och andra aktiviteter. 10. Religions- och övertygelsefrihet Konstitutionen och andra lagar skyddar religions- och övertygelsefrihet. Det finns inga rapporter om diskriminering baserad på religiös tillhörighet och politiska ledare agerade aktivt för att främja religiös frihet. Ungefär hälften av befolkningen är kristna, en fjärdedel hinduer och en relativt stor grupp är muslimer. Regeringen begränsar antalet utländska missionärer till 35 personer per samfund. Missionärer tillåts verka i landet i högst tre år men kan återvända för en ny treårsperiod efter ett års frånvaro. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Trinidad och Tobago är en parlamentarisk demokrati som styrs av en regering ledd av en premiärminister och en lagstiftande församling med två kamrar. År

6 1976 antogs en ny konstitution som gjorde landet till en republik och statschef blev en icke-exekutiv president. Folkmängden uppgår till ca 1,3 miljoner invånare, varav enbart cirka i Tobago, där man har en egen vald församling, House of Assembly, med ansvar för lokala frågor. Lagen ger medborgarna allmän rösträtt till periodiskt återkommande fria val. Vid de senaste parlamentsvalen i maj 2010 vann en allians benämnd People s Partnership ledd av United National Congress (UNC) som främst företräder invånare av indiskt ursprung. Kamla Persad-Bissessar blev landets första kvinnliga premiärminister. Det råder en långtgående etnisk uppdelning inom politiken. Oppositionspartiet People s National Movement (PNM) stöds främst av afro-trinidadier medan alliansen som vann valet, People s Partnership med UNC i första hand stöds av indo-trinidadier. Av de 73 medlemmarna i parlamentets båda kamrar är 19 kvinnor och fyra av de 28 ministrarna i den nya regeringen är kvinnor, inklusive premiärministern. Korruptionsanklagelser riktas ofta mot politiker. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor Lagen ger alla arbetare, inklusive de i statligt ägda företag, rätt att organisera sig fackligt. Ett undantag görs dock för hushållsanställda (hembiträden, chaufförer, trädgårdsarbetare) som inte har rätt att bilda fackföreningar. Lagen föreskriver också obligatorisk erkännande av en fackförening om den representerar en majoritet av de anställda. Ungefär en fjärdedel av arbetarna uppges vara organiserade i 25 aktiva fackföreningar. Fackföreningarna är oberoende i förhållande till regering och politiska partier förutom sockerarbetarna, som traditionellt varit allierade med United National Congress. Lagen ger arbetstagare rätt att strejka. Denna rätt har dock inte arbetstagare i så kallad samhällsviktig verksamhet, som till exempel poliser och lärare. Internationella arbetsorganisationen (ILO) har kritiserat definitionen av samhällsviktig verksamhet för att vara alltför omfattande och uppmanat regeringen att begränsa den. Regeringen har hittills inte tillmötesgått ILO:s krav. Lagen förbjuder inte specifikt barn- och tvångsarbete men förekomsten av sådan verksamhet har inte rapporterats. 6

7 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Landets hälso- och sjukvård fungerar relativt väl och är av god kvalitet. Arbetsplatserna inspekteras regelbundet för att se till att de uppfyller fastställda normer. Det finns emellertid fackliga krav på att reglerna bör skärpas för att skydda arbetstagarna mot hälso- och skaderisker. Mödradödligheten i landet låg enligt UNDP på 46 per levande födda barn år 2012, och barnadödlighet under 5 år låg på 27 per tusen födda år Rätten till utbildning Grundutbildningen är obligatorisk och kostnadsfri till tolv års ålder. Utbildningsministeriet uppger att närmare 90 procent av alla barn i skolåldern deltar i undervisningen. Den offentliga utbildningen sträcker sig till 20 års ålder. Samtliga skolbarn har rätt till fri hälsovård. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Trinidad och Tobago är det resursrikaste av de karibiska länderna genom sina omfattande tillgångar av olja och naturgas. Även om medelinkomsten är förhållandevis hög i regionen uppskattas 16 procent av befolkningen leva i fattigdom, främst afro-trinbagonianer. Många bor i undermåliga bostäder med dålig tillgång till vatten och sanitet. Landet placerade sig på plats 67 av 187 länder i FN:s Human Development Index (HDI) 2012, något över det regionala snittet. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Fysiskt våld mot kvinnor är ett vanligt förekommande och allvarligt problem. Mord, våldtäkter och andra våldsbrott mot kvinnor har ökat under senare år. Hustrumisshandel anmäls i de flesta fall inte. Kvinnogrupper hävdar att närmare en fjärdedel av samtliga kvinnor utsatts för övergrepp. Media har skärpt uppmärksamheten om våld mot kvinnor i hemmet, vilket har lett till att detta problem inte längre betraktas som uteslutande en privat angelägenhet. Genom lagstiftning har polisen fått ökade befogenheter att ingripa mot våld i hemmet. Polisen har dock beskyllts för att ha varit alltför passiv med att följa upp anmälningar om våld i hemmet. Våldtäkt skall bestraffas med livstids fängelse men domstolarna utdömer ofta lindrigare straff. Prostitution är olaglig men förekommer i stor omfattning. Sexuellt ofredande på arbetsplatser utgör ett problem.

8 8 Kvinnor diskrimineras på den privata arbetsmarknaden, främst inom jordbruket medan principen om lika lön för lika arbete gäller inom den offentliga förvaltningen. 17. Barnets rättigheter Trinidad och Tobago har ratificerat konventionen om barnets rättigheter, men inte de två fakultativa protokollen om barn i väpnade konflikter respektive om handel med barn, prostitution och pornografi. Övergrepp mot barn är ett problem även om de barnavårdande myndigheterna med alltför begränsade resurser gör sitt bästa för att råda bot på situationen. Det finns rapporter om tilltagande våld i skolan och narkotikamissbruk. Kroppslig bestraffning är tillåten inom hemmet och det rapporteras om ökande sexuella övergrepp mot barn av deras föräldrar. Inga kända rapporter om barnarbete förekommer men gatubarn finns i begränsad omfattning. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Författningen förbjuder diskriminering som grundas på ras, kön, hudfärg, etnisk härkomst, religion eller politisk uppfattning. Regeringen respekterar generellt dessa förbud även om vissa överträdelser har rapporterats. Det finns en mycket liten grupp som hävdar indianskt ursprung och regeringen skyddade deras rättigheter och de har inte rapporterats att de skulle vara utsatta för diskriminering. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Homosexuella relationer är kriminella för såväl kvinnor som män och kan ge upp till 25 års fängelsestraff, men denna lagstiftning efterföljs vanligen inte. Immigrationslagarna förbjuder tillträde av homosexuella personer till landet, men inte heller denna lag efterföljs generellt. Under 2011 kunde en konferens om hiv/aids hållas i landet med deltagande av hbt-personer från utlandet. Lagstiftning mot diskriminering inkluderar inte sexuell läggning. Hbt-grupper hävdar att sexuell orientering fortsätter att vara kontroversiellt i landet och rapporterade om vissa fall av våld mot hbt-personer. 20. Flyktingars rättigheter Trinidad och Tobago har anslutit sig till 1951 års flyktingkonvention jämte 1967 års protokoll. Regeringen har emellertid inte följt upp detta genom att besluta om en nationell lagstiftning för att leva upp till konventionens förpliktelser. Ett nära samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra humanitära organisationer för att bistå flyktingar och asylsökanden

9 sker fortlöpande. Regeringen ger inget tillfälligt skydd till person som inte uppfyller kraven på flyktingstatus. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det finns ingen lagstiftning som förbjuder diskriminering av personer med funktionsnedsättning och sådan diskriminering rapporteras förekomma. Offentliga byggnadsarbeten tar inte hänsyn till behoven för personer med funktionsnedsättning. Det nationella biblioteket utgör dock ett föredöme när det gäller handikappanpassning. Transportsystemet utgjorde emellertid ett problem med få allmänna bussar anpassade för personer med funktionsnedsättning. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Ett antal organisationer för mänskliga rättigheter driver öppet verksamhet i landet utan inskränkningar från myndigheternas sida. Regeringstjänstemän är i allmänhet samarbetsvilliga och lyhörda för gruppernas synpunkter. En oberoende ombudsman undersöker klagomål rörande respekten för mänskliga rättigheter. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Internationella organisationer som Unicef och Röda Korset bedriver verksamhet i landet för att förbättra respekten för mänskliga rättigheter. EU har genom sin delegation i landet gett stöd till olika icke-statliga organisationer för deras arbete med mänskliga rättigheter. Arbetet har bl.a. omfattat seminarier om avskaffande av dödsstraffet, mot barnmisshandel och för jämställdhet. Storbritannien har samarbetat med Kanada i ett gemensamt projekt för reformera rätts- och polisväsendet. Storbritannien finansierade också en opinionsundersökning om dödsstraffet. Det fanns inga kända svenska insatser på området.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. andra källor. ALLMÄNT. blem. positivt kan. Som

Utrikesdepartementet. andra källor. ALLMÄNT. blem. positivt kan. Som Denna rapportt är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av lägett för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Estland

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Estland Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Förhållandena på landets fängelser är överlag undermåliga. Dödsstraff är föreskrivet för vissa brott, och dödsdomar utfärdas.

Förhållandena på landets fängelser är överlag undermåliga. Dödsstraff är föreskrivet för vissa brott, och dödsdomar utfärdas. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna. Information

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Papua Nya Guinea Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Papua Nya Guinea Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer