1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna"

Transkript

1 Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Palau 2007 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Republiken Palau är en ögrupp bestående av cirka 340 öar belägna i Mikronesien i västra Stilla havet. Från att sedan 1946 ha administrerats av USA, blev Republiken Palau den 1 oktober 1994 en självständig stat med en konstitution efter amerikansk modell. Styrelseskicket är demokratiskt med fria val och tydlig gräns mellan den lagstiftande, styrande och dömande makten. Ansvaret för landets försvars- och säkerhetsfrågor åvilar fortfarande USA enligt ett 25-årigt associeringsavtal (Compact of Free Association) mellan de båda länderna som löper fram till Inom ramen för detta avtal står USA för ett betydande bistånd till Palau. Befolkningen uppgår till strax över personer varav cirka bor i den gamla huvudstaden Koror. Närmare en tredjedel utgörs av utländsk arbetskraft, framförallt från Filippinerna. Cirka palauer uppskattas bo utomlands, framförallt i USA. Läget avseende de mänskliga rättigheterna i republiken Palau anses i allmänhet vara gott, men med vissa problemområden. En orsak till denna utveckling som ofta nämns är den successiva upplösningen av det gamla stamsamhället och dess traditioner samt tilltagande alkohol- och drogmissbruk. Kvinnomisshandel, vanvård av barn, och social diskriminering av den utländska arbetskraften brukar anges som de vanligaste bristerna inom mänskliga rättigheter i landet. Ett ökande antal fall av människohandel med kvinnor från bland annat Kina, Filippinerna och Taiwan har registrerats och har i vissa fall lett till rättegång. Det rapporteras även om korruption på regeringsnivå.

2 2 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Av de åtta centrala konventionerna om mänskliga rättigheter har Palau hittills endast ratificerat konventionen om barnets rättigheter (CRC). Palau har inte skrivit under Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC), de har däremot skrivit under ett avtal med USA om rättsfrihet för amerikanska medborgare som anklagats av ICC. Amnesty International har reagerat på detta i ett öppet brev till Palaus regering. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr Inga uppgifter tyder på att politiska mord, avrättningar eller ofrivilliga försvinnanden förekommer. Konstitutionen förbjuder tortyr eller annan inhuman behandling, ett åtagande som även synes respekteras av regeringen. Landets fängelse bedöms hålla en för regionen god standard och inspekteras regelbundet av ansvarig hälsomyndighet. Viss överbeläggning har rapporterats, som en följd av en ökning av vapen- och drogrelaterade brott. Fängelset har separata avdelningar för kvinnor och män på natten men de arbetar i samma lokal under dagtid, tillsammans med ungdomsbrottslingar och häktade i avvaktan på rättegång. Representanter för människorättsorganisationer har fritt tillträde till fängelserna. 4. Dödsstraff Dödsstraff tillämpas inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Godtyckliga frihetsberövanden av politiska eller andra skäl, kvarhållanden och exil är förbjudna enligt lag, och regeringen respekterar detta. Det finns inga uppgifter om politiska fångar i Palau. 6. Rättsäkerhet och rättsstatsprincipen Landets dömande makt är uppdelad på tre instanser: Högsta Domstolen, civilmålsdomstolen och markdomstolen. Presidenten utser domare till Högsta Domstolen från en lista som upprättats av en speciell utnämningskommission. Utnämningen är på livstid.

3 3 Lagen stipulerar rätten till en rättvis rättegång och denna rätt utövas även i praktiken utan inskränkningar. Ett system för att säkerställa respekten för rättssäkerheten, från anhållande till dom, finns på plats och förefaller fungera. 7. Straffrihet Det finns inga uppgifter om att staten systematiskt underlåter att utreda vissa brott. Det rapporteras dock om att brott mot utlänningar, även våldsamma sådana, inte följs upp på samma sätt som brott mot palauer. Det rapporteras även om korruption på regeringsnivå. 8. Yttrande-, tryck-, mötes- och förenings- och religionsfrihet m.m. Censur anses inte förekomma. Förenings-, församlings- och religionsfrihet är konstitutionella rättigheter som förefaller respekteras. Kombinationen av en fri press, en självständig domarkår och ett fungerande demokratiskt politiskt system garanterar dessa rättigheter. Dock existerar inga verksamma politiska partier. 9. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna Konstitutionen är uppbyggd enligt amerikansk modell. Fria och demokratiska val hålls vart fjärde år. Allmän rösträtt råder från 18 års ålder. Den lagstiftande makten utövas i tvåkammarparlamentet, Olbiil Era Kelulau. Eftersom det inte existerar något politiskt partisystem, väljs ledamöter i egenskap av individer. Regeringsfunktionerna är klart definierade i konstitutionen, men den traditionella hierarkin med lokala hövdingar och seder leder ofta till missförstånd och schismer beträffande auktoritet och maktutövning. Det finns inga formella restriktioner för kvinnors deltagande men kvinnor har av tradition inte deltagit aktivt i det politiska livet. Kvinnor innehar ett fåtal ledande poster i administrationen. Det finns ingen kvinnlig ledamot i parlamentet och de få kvinnor som kandiderar hävdar att de motarbetas systematiskt. Ingen kvinna valdes in I november 2004 omvaldes den sittande presidenten Tommy Esang Remengesau, som därmed påbörjat sin andra och sista mandatperiod. Till ny vicepresident valdes Camsek Chin. Vicepresidenten har till skillnad från presidenten ingen begränsning för hur många perioder han eller hon kan sitta. Nästa val kommer att ske i november Korruption är, som i många andra länder i regionen, ett problem. Regeringen har tillsatt en särskild åklagare med bemyndigande att utreda korruption bland myndighetspersoner.

4 4 EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Den ekonomiskt aktiva delen av befolkningen uppgick 2005 till personer, varav drygt hälften var sysselsatta inom den offentliga sektorn. Arbetslösheten låg på 4.2 procent (2005). En del utländska arbetare rapporterade under 2006 att de tvingades att acceptera andra jobb än de som de fått anställning för. Andra arbetsrelaterade övergrepp som utländska arbetare får utstå är innehållande av lön och förmåner, icke kontraktsenliga arbetsförhållanden, undermåliga bostäder och mat. Inga aktiva fackföreningar finns på Palau. Strejkrätt finns inte inskrivet i konstitutionen. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Medellivslängden är drygt 68 år för män och 72 år för kvinnor. Enligt FN och Asiatiska utvecklingsbanken verkar det som om Palau inte kommer uppnå målet vad gäller minskad dödlighet för tuberkulos. 12. Rätten till utbildning Flickor och pojkar har samma rätt till utbildning. De statliga medlen för undervisning har minskat efter självständigheten Behovet av mer pengar till utbildning har uppmärksammats både av regeringen och av enskilda organisationer. Läs- och skrivkunnigheten uppgår till 92 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Palau klassades år 2007 som ett medelinkomstland och har enligt Asiatiska utvecklingsbanken en BNP per capita på drygt 7000 dollar. Levnadsstandarden är en av de högsta i regionen. Ekonomin är dock liten och beroende av transfereringar från USA. Nära hälften av arbetskraften är anställd inom den offentliga sektorn, medan turism, fiske och övriga tjänstesektorn sysselsätter resten. Traditionellt jordbruk för självhushållning och fiske är på nedgående i takt med inflyttningen till staden.

5 5 Konstitutionen förbjuder diskriminering på grund av kön, ras, ursprung, språk, religion, social status eller klantillhörighet. Enligt FN:s och Asiatiska utvecklingsbankens uppdatering år 2007 av läget för milleniemålen är Palau ett av länderna som ser ut att nå många av målen tidigt, framförallt vad gäller miljömålen som till exempel koldioxidemissionerna, skyddade områden och skogsbeväxt. Det rapporteras däremot om stagnation och problem med urban vattenförsörjning och urbana sanitära förhållanden. OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 14. Kvinnors rättigheter Övergrepp mot kvinnor förekommer, oftast inom familjerna. Under 2005 rapporterades 89 fall av misshandel i hemmet, något som var en fortsättning på en uppgående trend. Mörkertalet är dock stort. Ett tilltagande missbruk av alkohol och droger är en bidragande orsak. Trots att dessa övergrepp klassificeras som brott, rapporteras få av dem. Regeringen har vidtagit utbildningsåtgärder för att komma till rätta med problemet. Egendom och traditionella titlar går i arv på moderns sida, vilket gör att kvinnor innehar viktiga positioner i det traditionella samhällssystemet. Abort är inte lagligt. Uppgifter saknas om olika lön för kvinnor och män för arbete av lika värde, eller annan könsrelaterad diskriminering på arbetsmarknaden. Prostitution är framförallt ett inhemskt problem, och utgörs inte av utländsk sexturism som i vissa andra länder i regionen. Verksamheten involverar dock kvinnor från exempelvis Kina och Filippinerna. Kvinnor som utsatts för människohandel behandlas som brottslingar och riskerar att fängslas eller deporteras. År 2005 antogs en lag mot människohandel som verkar för att skydda kvinnor och barn från den allt mer omfattande sexhandeln. Arbetsmarknadsdepartementet är involverade i kampen mot människohandel, men lider av underbemanning, begränsade resurser samt brist på expertis.

6 6 15. Barnets rättigheter Regeringen fäster vikt vid barnets rättigheter och har omfattande åtaganden i form av utbildning och hälsovård. Inga uppgifter om barnprostitution finns. Däremot rapporteras det allt oftare att barn far illa på grund av försummelse från föräldrarnas sida. Detta sägs bero på pågående social omvandling och upplösningen av de gamla familjetraditionerna. Traditionellt sett anses barnen mycket tidigt kunna ta hand om sig själva och en känslomässig alienering verkar förekomma från föräldrarnas sida, allt för att skapa tåliga och självständiga individer. Sammanföringen av gamla seder och nya moderna livsstilar anses ha skapat viss desillusionering bland de unga och det vanligt förekommande droganvändandet kan vara ett resultat av bland annat detta. Det finns ingen minimiålder för arbete, och inga lagar som förbjuder barnarbete. Barnadödligheten är relativt låg med 14,07 dödsfall per 1000 födslar. Enligt UNDP:s Human Development Report 2007 (FN:s fattigdomsindex) är också skoldeltagandet mycket högt med ett inskrivningstal på 96 procent i grundskolan och gymnasium. 16. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Icke-palauer saknar rätt att förvärva land och kan inte heller bli palauiska medborgare. Gästarbetarna, vilka utgör över 30 procent av befolkningen och drygt 46 procent av arbetskraften, upplever sig illa behandlade, i synnerhet hushållsanställda och icke-kvalificerad arbetskraft. Trots förbud drabbas utlänningar ofta av diskriminering när det gäller tillgång till sociala förmåner, bostäder och utbildning. Utländska gästarbetare är undantagna i lagen om införandet av minimilöner. Det har även rapporterats om hot samt att gästarbetarnas pass eller biljetter blir konfiskerade av arbetsgivaren om de klagar. Regeringen försöker åtgärda detta problem. Det rapporteras dock om att brott mot utlänningar, även våldsamma sådana, inte följs upp på samma sätt som brott mot palauer. En rådgivande enhet, där medlemmarna består av de högsta traditionella ledarna från landets 16 politiska enheter, finns tillsatt för att bistå presidenten med vägledning inom traditionella seder och bruk. Två av 16 ledamöter i House of Delegates tillhör en minoritetsgrupp.

7 7 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Säkra uppgifter om situationen för personer med annan än heterosexuell läggning är knapphändiga. Någon lagstadgad eller annars officiell diskriminering lär inte förekomma. Homosexuellas sociala situation är med rådande brist på underlag svårare att uttala sig om. 18. Flyktingars rättigheter Palau har inte ratificerat FN:s flyktingkonvention och det finns ingen lagstiftning för flyktingar och asylsökande. I november 2005 begärde två burmesiska män asyl i Palau, men avvisades till Filippinerna då de inte kunde uppvisa någon direkt koppling till landet. Denna åtgärd koordinerades med FN:s flyktingkommission, UNHCR. 19. Funktionshindrades situation Palau har en lag mot diskriminering av personer med funktionshinder, och en lag om barn med funktionshinder. Inom skolväsendet finns särskilda utbildningsprogram för funktionshindrade. Personer med funktionshinder får 50 dollar i månaden av staten och det finns även speciella utbildningsprogram och bostadslösningar. ÖVRIGT 20. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Palau har av tradition en öppen attityd till människorättsorganisationer vilka kan verka utan hinder från myndigheternas sida. Under 2006 genomfördes inga besök av oberoende mänskliga rättighetsobservatörer till Palau. 21. Internationella eller svenska insatser på området mänskliga rättigheter Uppgifter saknas.

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER

VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER VALEO S KRAV GENTEMOT SINA LEVERANTÖRER Valeo har under många år tagit sitt övergripande ansvar för miljön och har levt upp till nationella, internationella lagar, samt fördrag och avtal. Valeo Gruppen

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Turkmenistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Det redan bekymmersamma läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Turkmenistan

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention? CEDAW-nätverkets lättlästa rapport Sveriges Kvinnolobby Rapporten har tagits fram med pengar från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Cypern 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna på Cypern är i stort relativt gynnsam. Problem

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Förskolan Bergshöjden Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar: Diskrimineringslagen(2008:576)

Läs mer

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning

Innehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Guinea Bissau 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.

Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord] 5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling. Änglagårdens förskola Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Änglagårdens förskola Vi på Änglagårdens förskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Datum

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016

MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016 MORJÄRVS FÖRSKOLA, Gomorronsol Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2015/2016 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-01-02 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 1836-14 1 KLAGANDE Ombud och offentligt biträde: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs, migrationsdomstolen,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD 3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Handikappolitiskt program för

Handikappolitiskt program för Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Integrationsutskottet

Integrationsutskottet Integrationsutskottet Inledning Segregering existerar i många former. Den påverkar hur vi tänker och hur vi som ett samhälle beslutar våra lagar och normer, den bestämmer vår ställning till andra människor

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck

Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck BOXHOLMS KOMMUN Barn-och utbildningsförvaltningen Handlingsplan för Boxholms kommuns skolor avseende hedersrelaterat våld och förtryck Skriven av Boxholms skolkuratorer i samarbete med Socialtjänsten 2012-09-06

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan HT14/VT15 Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan Vision På Frösunda särskolor arbetar vi för allas lika rättigheter. Vi arbetar

Läs mer

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun Styrdokument, policy Stöd & Process 2015-11-06 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:346 Sofia.gullberg@upplandsvasby.se Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun. Lycksele kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Villaryds förskola 2015-09-17 Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer