Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna.
|
|
- Göran Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Nya Zeeland Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för de mänskliga rättigheterna är överlag god i Nya Zeeland. De mest omdebatterade bristerna inom området rör: - Djupt rotad ekonomisk och social ojämlikhet mellan urbefolkningen (maorier) och invandrare från Stillahavsöstaterna å ena sidan, och nyzeeländare av europeisk härstamning å den andra. - Kvinnor och barns utsatta situation, inklusive våld i hemmet mot kvinnor och barn. - Funktionshindrades situation. - Utsattheten för fångar och immigranter i statligt förvar. Maoribefolkningens särställning och frågan om ägande- och nyttjanderätt för strandområden är fortsatt några av de känsligaste frågorna. År 2002 inleddes arbetet med att skapa en nationell handlingsplan för främjandet av de mänskliga rättigheterna. Denna handlingsplan, New Zealand Action Plan for Human Rights, NZAPHR, presenterades i mars Som grund för handlingsplanen publicerade den nyzeeländska oberoende Human Rights Commission, NZHRC, i september 2004 sin första heltäckande rapport om läget för de mänskliga rättigheterna i Nya Zeeland; Human Rights in New Zealand Today - se 2. Ratifikationsläget beträffande centrala konventioner Nya Zeeland har ratificerat samtliga centrala konventioner rörande mänskliga rättigheter utom konventionen om skydd för migrerande arbetare. Nya Zeeland har också ratificerat två tilläggsprotokoll till konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (bland annat om avskaffande av dödsstraff), tilläggsprotokollen till konventionen om all slags diskriminering av
2 2 kvinnor (CEDAW) respektive barnkonventionen, samt under 2003 tilläggsprotokollet till konventionen mot tortyr. Information om reservationer finns tillgänglig via på Under 2003 införde regeringen 12 veckors betald föräldraledighet, vilket har föranlett Nya Zeeland att lyfta sina reservationer rörande denna fråga i kommittén för kvinnodiskriminering och i kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. FN-kommittéerna har överlag funnit kvaliteten på Nya Zeelands rapporter föredömlig. Rapporterna går att beställa via internet ( 3. Respekt för rätten till liv och kroppslig integritet, förbud mot tortyr Lagar finns som skall säkerställa respekten för rätten till liv och kroppslig integritet och som förbjuder alla former av tortyr. Förhållandena i nyzeeländska fängelser, häkten och andra slutna anstalter är av överlag av godtagbar standard. Regeringen har sedan år 2000 genomfört nybyggnationer för att lösa problemet med överbefolkade fängelser, men fortfarande saknas platser, framför allt för ungdomar. Under 2005 godtogs ett lagförslag som ger fångar möjlighet att få ekonomisk ersättning för tillbud på anstalten. Liksom föregående år finns ett antal rapporter om att enskilda poliser och fängelsepersonal har trakasserat eller utsatt personer i förvar på otillbörligt sätt. Kritik har även framförts mot den nyzeeländska fångvården mot det sätt man tillämpar isolering som bestraffningsmetod. Även bristen på kontroll av ansvarig myndighet vad gäller datainsamling och rapportering om övergrepp mot häktade och fängslade personer kritiseras. NZHRC konstaterar i sin lägesrapport att vissa grupper, framför allt barn, kvinnor, maorier, människor med funktionshinder, homo-, bi- och transsexuella personer och människor som tillhör etniska minoriteter löper större risk än andra att utsättas för våld, trakasserier eller mobbing. 4. Dödsstraff Dödsstraffet avskaffades i Nya Zeeland år Rättssäkerhet Nya Zeeland är en enhetsstat med nationstäckande lagstiftning och likhet inför lagen är garanterad i författningen. Rättsväsende bygger på det brittiska common law-systemet där sedvanerätt och tidigare rättsfall i första hand utgör grunden för rättsskipning. I oktober 2003 fattade parlamentet beslut om att inrätta en egen Högsta Domstol, vilken ersatte Privy Council i London, som tidigare varit landets högsta rättsliga instans.
3 Nya Zeelands rättsväsende anses som opartiskt, transparent och fritt från korruption. Domstolsförfaranden kan emellertid vara kostsamma och NZHRC menar att detta kan vara till nackdel för personer med låga inkomster. Straffbarhetsåldern är 10 år för mord eller dråp, 14 år för övriga brott. FN:s kommitté för barnets rättigheter har kritiserat den låga straffbarhetsåldern, men regeringen avvisar denna kritik med hänvisning till ett starkt opinionsstöd för 10-årsgränsen gjordes en lagförändring som innebär att ungdomar mellan 16 och 18 år kan avtjäna sina straff på anstalter för vuxna, vilket har lett till att 16 ungdomar avtjänade sina straff på sådana anstalter under Personlig frihet Lagen förbjuder godtyckliga arresteringar. 7. Straffrihet Detta är inte något problem i Nya Zeeland. 8. Yttrande- och mediafrihet Nya Zeeland införde 1990 en rättighetsförklaring, Bill of Rights, där de grundläggande fri- och rättigheterna garanteras. Lagen bekräftade även landets åtaganden enligt konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. 9. De politiska institutionerna Nya Zeeland har en lång tradition som parlamentarisk demokrati med ett flerpartisystem. Landet är en konstitutionell monarki där drottning Elizabeth II företräds av en generalguvernör, som utses på förslag av premiärministern. Allmän rösträtt råder från 18 års ålder. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Diskriminering i arbetslivet är förbjuden. Föreningsfrihet är garanterad. Cirka 20 procent av de anställda är medlem i någon fackförening. I den statistik som förs av NZHRC angående inkomna klagomål och formella tvister som rör diskriminering ligger dispyter gällande arbete och anställning bland de högsta. Grunderna för dessa klagomål varierar men domineras av olika typer av funktionshinder, kön och etnisk bakgrund. Nya Zeeland har inte ratificerat två av de åtta grundläggande ILO-konventionerna och har reserverat sig mot ett flertal punkter i de övriga sex. NZHRC fann att rättigheterna för arbetare från låglöneyrken och ungdomar är bristfälligt utformade. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Nya Zeelands hälsovårdssystem är väl utbyggt, men präglas av högt kostnadsläge och personalbrist. Hälsoläget är i allmänhet gott, men 3
4 4 nyzeeländska myndigheter anser att vården av mentalsjuka och av flyktingar med allvarliga trauman behövs byggas ut betydligt. Det finns fortfarande påtagliga skillnader i hälsoförhållandena mellan maorier och invandrare från Stillahavsöstaterna å ena sidan och nyzeeländare av europeisk härstamning å den andra sidan. Förväntad livslängd för ickemaoribarn är nästan 10 år längre än för maoribarn. Handlingsplaner för att förbättra det allmänna hälsoläget och särskilt situationen för funktionshindrade människor från dessa utsatta grupper har sjösatts under 2002 (för invandrare från Stillahavsöstaterna) och 2003 (för maorier). Ett arbetsprogram finns även för att förbättra kvaliteten och tillgången till rent vatten och akutvård. 12. Rätten till utbildning Skolgång är obligatorisk mellan 6 och 16 års ålder. NZHRC konstaterar i sin lägesrapport att både formella och informella kostnader för utbildning skapar hinder för barn till låginkomsttagare på alla nivåer i utbildningssystemet. Maorier, etniska minoriteter, fattiga, pojkar och elever med funktionshinder uppvisar alla sämre studieresultat än genomsnittet. Dessa grupper har högre frånvaro, slutar skolan tidigare än andra nyzeeländare och är underrepresenterade på universitetsnivå. På både skolor och universitet förekommer diskriminering, mobbing och trakasserier grundat på ras, kön, sexuell läggning och funktionshinder. En av fem nyzeeländare har undermålig läs- och skrivkunnighet. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Nya Zeeland rankades år 2004 på 19:e plats i UNDP:s Human Development Index. Det är strax över genomsnittet för OECD-länderna. Den relativt goda ekonomiska tillväxten under den senaste tioårsperioden har dock inte lett till att Nya Zeeland kommit ikapp tätklungan inom OECD när det gäller BNP/capita i köpkraftstermer. Den tidigare mycket höga arbetslösheten för maorier har sjunkit påtagligt sedan 1999, från 17,9 procent till 8,7 procent juni 2005 (jämfört med 3,7 procent för icke-maorier). Maoriarbetskraftens särdrag (yngre, lägre utbildning, lägre kvalificerade yrken) gör dock gruppen sårbar i en eventuell lågkonjunktur. OLIKA GRUPPERS SITUATION 14. Kvinnans ställning Lagen om mänskliga rättigheter, Human Rights Act (1993), förbjuder diskriminering på grundval av bland annat kön.
5 Lagstadgad lika lön för lika arbete infördes Timlönen för kvinnor har sedan 1970-talet legat nästan konstant på procent av timlönen för män, och procent inom vårdsektorn. I huvudsak är löneskillnaden en återspegling av att kvinnodominerade yrken är lägre betalda än mansdominerade. Inom alla yrken tjänar heltidsarbetande män mer än heltidsarbetande kvinnor. Våld mot kvinnor är ett stort problem och maorikvinnor, kvinnor från Stillahavsöstaterna och ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. Antalet anmälningar om våldsbrott ligger på en relativt hög och konstant nivå. Cirka hälften av de män som döms för våld mot kvinnor är maorier (maorierna utgör 15 procent av befolkningen) och 30 procent är män av europeisk härkomst. Lagen om våld i hemmet, The Domestic Violence Act, infördes 1996 och vidgade begreppet våld till att inkludera psykisk misshandel, hot, och att låta barn bevittna psykisk misshandel. Regeringen tar frågan på stort allvar och flera informationskampanjer har bedrivits under senare år i syfte att förändra attityder och beteenden. Äktenskapsåldern är 16 år. Under 18 års ålder behövs förälders eller vårdnadshavares medgivande. Sedan 1996 är kvinnlig könsstympning uttryckligen olagligt. Det är även ett brott att föra någon från Nya Zeeland för att utföra kvinnlig könsstympning utomlands. Inom (den legaliserade) prostitutionsverksamheten förekommer exploatering av asiatiska kvinnor, främst från Thailand. 15. Barnets rättigheter Barns rättigheter är i många fall tillgodosedda i Nya Zeeland. Utbildning och hälsovård håller i genomsnitt hög standard. Samtidigt identifierar NZHRC i sin lägesrapport 2005 barns utsatta situation som en av de allvarligaste bristerna när det gäller mänskliga rättigheter i Nya Zeeland. NZHRC framhåller att vart tredje barn lever under fattigdomsliknande förhållanden, vilket negativt påverkar deras tillgång till både hälso- och sjukvård samt utbildning. Antalet barn som misshandlas, vanvårdas eller negligeras är bland det högsta i OECDkretsen. Barn i maorifamiljer är överrepresenterade i statistiken på alla dessa områden. NZHRC konstaterade att det saknas tillräcklig statistik och information om barn och ungdomar i häkte eller internering. Fysisk bestraffning av barn (force by way of correction) av målsman är tillåtet, men är förbjudet i skolor sedan år
6 Nya Zeeland var ett av de första länderna att genom lag (1995) möjliggöra åtal för egna medborgare som begår sexuella övergrepp mot barn utomlands eller arrangerar resor för andra i sådant syfte. År 2001 lanserade regeringen en nationell handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, i samarbete med en rad frivilligorganisationer. 16. Urbefolkningen i Nya Zeeland Maorierna, som idag utgör ca 15 procent av befolkningen, anlände till Nya Zeeland (Aotearoa, landets officiella namn på maori) från Polynesien för cirka 900 år sedan. Européernas kolonisering av landet inleddes i början av talet och så sent som 1839 fanns endast ett tusental européer i landet. Den 6 februari 1840 undertecknades Waitangifördraget, i vilket maorinationen erkändes som urfolk och fulla medborgerliga rättigheter för maorierna garanterades. Fördraget åsidosattes i stort sett fram till 1900-talets andra hälft, även om det levde kvar i maorisamhällets medvetande. Så sent som på talet ansåg regeringen och rättsväsendet att fördraget inte hade något juridiskt eller politiskt värde. I dagens Nya Zeeland intar fördraget däremot en central plats för synen på historien, koloniseringen och den nationella identiteten. En särskild domstol, Waitangitribunalen, inrättades 1975 för att behandla krav från enskilda maorier eller maorikollektiv att de behandlats orättvist av staten till följd av lagstiftning, politik eller praxis som strider mot Waitangifördraget. Tribunalen behandlar även frågor om rättigheter över land, vatten och övriga naturresurser. Regeringen lade i november 2004 fram ett omdebatterat och för maorierna kontroversiellt lagförslag som fastslog statens äganderätt över strand- och kusthavsområden, men med en viss begränsad sedvanerätt för maorierna. Lagar finns som uttryckligen förbjuder diskriminering av urbefolkningen, men trots detta visar både NZHRC:s senaste Action Plan och regeringens egen Closing the Gaps-rapport från år 2000 att maorier fortsatt diskrimineras på i stort sett alla områden, såväl ekonomiskt som socialt. Det gäller arbetslöshet, socialbidragsberoende, fängelsepopulationen (maorier utgör mer än hälften av alla frihetsberövade i landet), avhopp från skolan, barnadödlighet etc. Regeringen försöker på olika sätt förbättra läget för maoribefolkningen i en rad riktade handlingsprogram. Arbetet sker under ledning av ett särskilt ministerium för maorifrågor och i samarbete med maoriska frivilligorganisationer. Nya Zeelands parlament har 121 ledamöter, varav sju platser är reserverade för maorier. Dessa väljs i särskilda maorivalkretsar. 5 av 29 ministrar är maorier och nybildade Maori Party fick 4 mandat i valet I parlamentet kan maori användas vid sidan av engelska. 6
7 I Nya Zeeland finns även drygt invandrare från Stillahavsöstaterna (ungefär 6,5 procent av befolkningen). Denna grupp upplever liknande former av diskriminering som maorierna, och är också något överrepresenterad i fängelsepopulationen. En snabbt ökande befolkningsgrupp är invandrade asiater, som idag utgör ca 5 procent av befolkningen. Även denna grupp rapporteras utsättas för diskriminering. 17. Diskriminering på grund av sexuell läggning Homosexuella par som lever i samboförhållanden har inte samma rättsliga status och skydd som heterosexuella par. Immigrationslagstiftningen medger inte att personer av samma kön kan åberopa partnerskap som skäl vid ansökan om uppehållstillstånd. 18. Flyktingars rättigheter Nya Zeeland har en kvot på 750 flyktingar per år som tas emot genom FN:s flyktingkommissariat (UNHCR), plus ytterligare 300 stycken i en kvot för att återförena splittrade flyktingfamiljer. Antalet spontanflyktingar är förhållandevis litet. Frågan om tvångsmässigt förvar av asylsökande har prövats i flera rättsliga instanser sedan en ny och strängare praxis infördes i september Högsta domstolen fastslag dock 2004 att immigrationsmyndigheterna har rätt att hålla asylsökande i häktningsliknade förvar under vissa förutsättningar. Frågan om brister i Nya Zeelands olika program för att integrera flyktingar i samhället har också diskuterats. Nya Zeeland har av FN fått en del kritik för sin behandling och avvisning av flyktingar i vissa fall. Kommissionen för mänskliga rättigheter har kritiserat det faktum att en asylsökande, Ahmed Zaoui, ursprungligen från Algeriet och enligt egen uppgift före detta medlem av motståndsrörelsen FIS, har suttit fängslad i nära två år i väntan på beslut om eventuell deportation. En domstol slog den 1 oktober 2004 fast att Zaoui endast kan deporteras om hans närvaro i landet utgör en påtaglig och konkret risk för att Nya Zeelands nationella säkerhet skadas. En utvärdering av Zaouis riskgradering är fortfarande inte avslutad. Amnesty International har kritiserat Nya Zeeland för att inte använda de riktlinjer som utarbetats av den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) för fall som detta. 19. Funktionshindrades situation Diskriminering av funktionshindrade när det gäller anställning, utbildning eller tillhandahållande av statliga tjänster är förbjuden, men sociala indikatorer pekar på att personer i denna grupp missgynnas i samhället. Det finns en särskild Health and Disability Commissioner (kommissionär för hälso- och handikappfrågor). Efterlevnaden av lagstadgade (Human Rights Act samt Disabled Persons Community Welfare Act) möjligheter till tillträde för funktionshindrade personer varierar. 7
8 8 ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer som sysslar med mänskliga rättigheter Den mest framträdande institutionen är den statliga kommissionen för mänskliga rättigheter, Human Rights Commission, NZHRC, som bildades NZHRC hanterar klagomål om diskriminering på grund av ras, religion eller kön och kan på eget initiativ undersöka missförhållanden. NZHRC har också en bredare roll att informera om och främja Nya Zeelands efterlevnad av internationella åtaganden inom mänskliga rättigheter. Vidare kan NZHRC föreslå lagändringar. Utöver NZHRC finns ombudsmannafunktioner för barn (Commissioner for Children) respektive för funktionshindrade (Health and Disability Commissioner). Ett antal oberoende enskilda organisationer arbetar fritt med att informera om samt förbättra respekten för de mänskliga rättigheterna. 21. Fältverksamhet eller rådgivning inom mänskliga rättigheter Inga externa insatser inom mänskliga rättigheter görs i Nya Zeeland. Mänskliga rättigheter utgör en uttalad del av landets utrikes- och biståndspolitik.
Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merEn nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.
En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,
Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs merERICSSONS Uppförandekod
ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av
Läs merFÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT
GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:
Läs mer# $ % & % ' ( ' ) ' * +
!" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag
Läs mer14/01/2015 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I KOLLEKTIVTRAFIKEN Risk för diskriminering och kollektivtrafiken som medel för att motverka diskriminering FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna: Alla människor
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen
Läs merVarför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt
Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor
Läs merKVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor
SÖLVESBORGS KOMMUN KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-27 Kf 165 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND... 3 POLISANMÄLAN OCH RÄTTSLIGA FRÅGOR...
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet
Läs mer3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD
3 (24) FÖRORD Vårt ansvar är att vara lyhörd, se varje barn, ta till vara varje barns förmåga, att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker och att vistas på förskolan,
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola 1 Antagen: 2014-10-16 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvarnstenens förskola 2014/2015 Sektor Utbildning Antagen 141020 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 11.10.2013 2013/2147(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-33 Barbara Matera (PE519.533v01-00) över Saudiarabien,
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Hasselbacken Antagen: 2014-10-30 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
STOCKHOLMS STAD Jämställdhets- och mångfaldsplan Enheten Gröndalsskolan/Årstadalsskolan För 2013-2015 Lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter 1 INLEDNING Från och med den 1 januari 2009 gäller den
Läs merEUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA
30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,
Läs merKvinnofridsplan. - våld i nära relationer FÖRFATTNINGSSAMLING (7.19) Förvaltning KSF, stab. Dokumenttyp Planer. Ämnesområde Folkhälsa
Kvinnofridsplan - våld i nära relationer Dokumenttyp Planer Ämnesområde Folkhälsa Ägare/ansvarig Folkhälsosamordnare Antagen av KF 2006-08-31 63 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2006:204 Giltig
Läs merANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))
Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merRiktlinjer för likabehandling
Riktlinjer för likabehandling samt Jämställdhetsplan Antagen av: Kommunstyrelsen Datum för antagande: 2010-05-26, 148 Kontaktperson: Jerker Andersson Liljestrand Innehåll Inledning...3 Personalpolitisk
Läs mer3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]
3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord] 5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN
Läs merUPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER
UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,
Läs merBilaga 5: Begrepp och definitioner
5 : 1 Bilaga 5: Begrepp och definitioner Det finns en mängd olika begrepp som kan vara bra att känna till. Här kommer de viktigaste med förklaringar. Diskrimineringsgrund Med diskrimineringsgrund menas
Läs merPlan för likabehandling. på Västmanlands-Dala nation
Plan för likabehandling på Västmanlands-Dala nation Värdegrund Västmanlands-Dala nation har av tradition en bred verksamhet. Nationen är en mötesplats där människors olikheter resulterar i en livlig verksamhet
Läs merHandikappolitiskt program för
Handikappolitiskt program för Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-09-21, 118 Dnr 2015/933 Innehållsförteckning Leksands kommuns vision 2025... 3 Det är lätt att leva i Leksand... 3 FN: s
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merInför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever. för Bergeforsens skola, särskola, skolbarnomsorg och förskoleklass. Läsåret 2014-2015 Vår vision Inför en dag på Bergeforsens
Läs merTrygghet, respekt och ansvar
Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt
Läs merTALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet
TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet Barn är människor och medborgare i samhället, så "varför ska barnen inte delta" (Kirsten
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merPLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015. Denna plan gäller till och med 2015-07-30
Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Mellansels förskola 2014/2015 Denna plan gäller till och med 2015-07-30 Innehållsförteckning A Mål och vision: Artikel 19 Barnkonventionen Mål och vision
Läs merInnehåll 2015-08-27. Innehållsförteckning
Likabehandlingsplan Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Alpgatans förskola Handlingsplanen är giltig från och med hösten 2015 till och med våren 2016 2015-08-27 Innehållsförteckning
Läs merPlan mot kränkande behandling. Förskolan Bergfoten. Tyresö kommun
Plan mot kränkande behandling Förskolan Bergfoten Tyresö kommun Datum för upprättande: 2016-01-07 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Kränkande behandlings plans syfte 4
Läs merSkiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016
1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling
Läs merSveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa
Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges
Läs merCode of Conduct. Arbetsvillkor
Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom
Läs merPersonalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns
Läs merBarns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011
Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011 Olika Lika BARN DÄR HÄR DÅ NU Barnkonventionen Barnkonventionen FN:s konvention om barnets
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merVåra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling
Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas
Läs merSolna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)
Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter
Läs merKvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania
Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet
Läs merVad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna
Vad valdebatten 2010 bör handla om! Riksdagsfrågorna Till mottagaren Vi översänder följande frågor inom riksdagens kompetens- och dess möjlighetsområde som landets lagstiftande organ, som vi hoppas att
Läs merP7_TA(2010)0290 Nordkorea
P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merPlanen mot diskriminering och kränkande behandling
Planen mot diskriminering och kränkande behandling Elias Fries skola Läsår 14/15 Innehållsförteckning 1. Ny Lag Barnkonventionen Definition av kränkande behandling 2.Skolans vision 3. Rättigheter och skyldigheter
Läs merKORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013
KORALLENS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För mer information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Läs merLikabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola 2013-2014
1(15) 2013-10-04 Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mossens förskola 2013-2014 Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli
Läs merAmnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter
1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merAbsoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen
Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN för läsåret 2010-2011
LIKABEHANDLINGSPLAN för läsåret 2010-2011 Handlingsplan för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning eller diskriminering av elever och anställda. Innehållsförteckning
Läs merGRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL 40 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för mänskliga rättigheter
CCPR/C/FIN/CO/6 24.7.2013 Originalspråk: engelska Kommittén för mänskliga rättigheter 108:e sessionen Genève, 8 26 juli 2013 GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER LÄMNADE I ENLIGHET MED ARTIKEL
Läs merUtrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005
Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merEmiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan
Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Gäller läsåret 2013/2014 Bakgrund En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n M I G 2 0 1 3 : 8 Målnummer: UM8090-12 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2013-06-14 Rubrik: En kvinna och hennes barn har sökt asyl i Sverige. Deras ansökningar
Läs merUwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013
Läs mer[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen
[översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE
Läs merBarnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december
Läs merRudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Alla elever och medarbetare på Rudolf Steinerskolan ska känna sig trygga
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande
2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för
Läs merVästerbergslagens utbildningscentrum, VBU. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU
Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Introduktionsprogrammen Stegelbackens skola, VBU Lå 2012/2013 Innehållsförteckning Introduktionsprogrammen,
Läs merSTADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007
STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR 222-857/2008 Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Diskrimineringsfunktionärens
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter
Läs merLikabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling
1 Förskolan Klockarängen Likabehandlingsplan Förskolan Klockarängens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsåret 2015/2016 Förskolans Likabehandlingsplan stödjer sig på två lagar:
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun
Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare
Läs merRegeringsformen 1 kap.
Regeringsformen 1 kap. 2 Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. [ ] [ ] [ ] Det allmänna skall verka för att
Läs mer2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer
Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig
Läs merLikabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling
/Plan mot kränkande behandling För: Kila skola och Fritidshem Datum: 120924 2 (24) INLEDNING 3 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 5 DEFINITIONER... 6 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 7 LEDNINGSDEKLARATION... 9 VISION...
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
MALUNG-SÄLENS KOMMUN Sälens rektorsområde Vildmarksskolan i Rörbäcksnäs Inga-Maj Fjällborg, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vildmarksskolan F-5 2015/2016 Skollagen (2010:800) 1
Läs merVäsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Väsby Kommunala Förskolor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bryggan 2015/2016 1 Inledning Förskolan är enligt lag Diskrimineringslagen och Skollagen skyldig att aktivt arbeta mot
Läs mer